Skandalia och Folkskam står inte så högt på min lista. Kanske blivit bättre än förr och min aversion är inte direkt kopplad till Trad utan andra dåliga erfarenheter inte minst mht försäkringar och fasta avgifter
Alecta och AMF är väl vettiga om det är tjänstepension i Trad men de tar inte emot privata pengar i Trad vad jag vet
Viktigt att kolla är…
Läs på vad bolaget investerar i så profilen passar dig. Det skiljer rätt mycket mellan bolag. Aktier. Räntor. Infrastruktur. Fastigheter. Private Equity. Läs på.
Historisk avkastning. Ja ja jag vet, det säger inget om framtiden men väl hur de jobbat hittills
Avgifter!!! Kolla upp det noggrant. Om de tex tar 0,6% och historisk avkastning varit 5% så är det ju rätt mycket som försvinner
Garantiåtagande. Hur mycket av pengarna garanteras vilket kan variera med åldern när man startar Tradden och olika mellan olika bolag. Hög garanti är dock inte alltid så bra för det låser också bolaget så de riskerar att inte kunna ta tillräckligt med risk när de borde göra det. EDIT tillägg. Man ska också tänka på att om det står tex att 80% av inbetalt eller inflyttat kapital så innebär det för en del av bolagen att de tar med 80% i beräkningen av garantibeloppet vilket inte alls nödvändigtvis innebär att 80% av insättningen garanteras. Verkar som det beror på bolaget.
Garantiräntan. Det är hur mycket garanterade kapitalet räknas upp. Den är ofta låg typ 1% så med vettig avkastning (4-6% nominellt) så sjunker ofta garantidelen i % av kapitalet över tid.
Utbetalningsregler. Här kan det tex vara bra att kolla hur mycket utbetalning får sänkas årligen om det går dåligt. Det är väl en vettig funktion om man är beroende av låg volatilitet i utbetalning. Men man måste ha lite koll på hur mycket det är och hur reglerna är utformade
Konsolideringsgrad gärna 115-120%. Över 100% betyder det att det finns avkastning som ännu inte delats ut till försäkringstagarna
Solvensgrad enligt lag minst 104% gärna 150+%. Säger hur mycket pengar de har i förhållande till de garanterade åtaganden
När jag körde igenom det för något år sedan mha av @BroncoKid input (som jobbat med det som jag förstår det) så landade jag i att bara behålla de TJP som redan låg i Trad på LF (gammal trad som inte tillåter nysparande) och AMF.
Då hittade jag ingen Trad som såg intressant ut för privat nysparande men det kan ju ha ändrat sig.
Känns tyvärr lite som en utdöende sparform utanför TJP efter många goda börsår men även det kan ju ändra sig
@BroncoKid något jag missat i ovanstående? Du är ju experten
Vilken bolagsform är förmånligast före respektive under uttag (pension), ömsesidigt eller vinstutdelande?
Vilka typer av avgifter påverkar avkastningen mest före respektive under uttag (pension)? Enligt Konsumenternas sammanställning finns rörlig avgift på kapitalet, fast årlig avgift, premieavgift, årlig kapitalförvaltningskostnad, flyttavgifter etc.
Vilka traditionella pensionsförsäkringar har högst andel noterade och onoterade aktier även efter man har gått i pension?
Skiljer det sig hur Skandia beräknar/fördelar sin avkastning mot övriga bolag? Ser man på övriga bolags avkastning de senaste 10 åren så gick de flesta back 2018 och 2022 medan Skandia hade positiv avkastning även dessa år.
Jag försöker ge ett svar men tror du behöver gräva i detta själv en hel del
Jag skulle föredra ömsesidiga eftersom all vinst går tillbaka till kunderna. Såklart med disclaimern ”allt annat lika”
Avgifter. Generellt sett är kapitalavgiften / årliga förvaltningskostnaden mest skadlig för den utgår både under insättning och alla uttagsår. Så den ska man se upp med. Premieavgiften skadar bara under insättning så länge den inte är alltför hög (säg max 1%) så är det inte så farligt för den upphör när man inte sätter in mer. Fasta avgifter är mestadels skadliga om det rör sig om väldigt små belopp för vid större belopp blir 100-200 kr per år inte ens märkbart. Flyttavgiften får man såklart ha koll på och speciellt vad som händer med den i uttag så man inte blir helt inlåst. Här bör man även kolla vad som gäller mht hälsoprövning vid flytt så det inte kan bli ett oöverstigligt hinder (krav på hälsoprövning är för att garantera rättvisa mot kollektivet men kan ändå vara störigt). Värt att notera är också att det ofta kan ske en marknadsvärdes anpassning vid flytt. Dvs om marknaden är dålig och bolaget inte skulle ha tillräcklig täckning mht kollektivet så kan beloppet man faktiskt får i flytt bli lägre än vad som stod på kontot när man begärde flytten. Generellt sett tror jag man ska vara rätt säker på att man inte ska flytta kapitalet. Totalt sett verkar SPP och Skandia utan rådgivning vara de med vettigaste avgifter men ändå typ 0,5-0,8% så ganska högt. Skandia sänker avgiften för kapital över 1 MKR stegvis ner till 0,3% SEB verkar ha högst avgift på 1-1,2% och sämst avkastning enligt Konsumenternas
Högst andel noterade och onoterade aktier före och i uttag. Det här får du gräva i själv. Leta efter dokument om respektive bolags investerings inriktning för Trad så kan du nog klura ut det. Generellt sett är min bild att AMF och Alecta har hyfsat hög aktieandel medan tex Skandia har hög andel onoterat, fastigheter och infrastruktur. Man måste ju också tänka på att det handlar om aktiv förvaltning så de har säkert frihet på respektive bolag att agera inom givna ramar. Hur det exakt ser ut i framtiden för en själv är nog svårt att få exakt klarhet i. Det är ju en kollektiv försäkring.
Att Skandia gick bättre de åren (men kanske sämre andra år) är nog för de har en hög utjämning dvs i goda år så fördelar de inte allt överskott utan använder det dåliga år för att jämna ut det du ser på ditt konto. Mer bokföring än verkligt resultat alltså. Dessutom har de som sagt mycket onoterat, infrastruktur och fastigheter som inte nödvändigtvis prissätts hela tiden som börsen. De värderas mer på kassaflöden så det blir mindre känslor i värderingarna som det ibland blir på börsen. Därav att de åren kanske ser bättre ut. Såklart om ekonomin går ner och de måste omvärdera dessa illikvida innehav så kommer det att påverka även det som står som värde på ens konto.
Jag är allt annat än uppsjungen på Traditionell Förvaltning numera men så mycket kan jag säga att som f.d pensions-och placeringsrådgivare älskade jag Trad även om jag själv aldrig la in en endaste krona i Trad-Förvaltning. Trad är inte för alla så enkelt är det. Jag satte ribban vid max 2-3 frågor - hade kunden fler ingående frågor än så kring förvaltningen och dess teknik och mekanismer så låg det närmare till hands att kunden skaffade ett fondsparande istället och gjorde egna val längs vägen.
Missförstå mig rätt - Trad är en fantastisk sparform för den som inte är riskbenägen eller för de kunder som vill ha lite spets på sin räntedel av sitt totala sparande. Även om Trad generellt har en aktiedel på ca 40-60% så ser jag det ändå som ett räntesparande då det ligger en garanti i botten som garanterar 80-100% av insatt kapital och tittar man på gamla avtal tecknade före 2000-talet så kan man lite hårddraget lätt komma upp i 200-400% garanti mot vad som är inbetalat.
@JFB har ovan listat några centrala delar som är grundläggande för Trad och jag ska inom kort ge min syn på Trad med en blick i backspegeln…
Jo, jag tänkte mig mer som ett möjligt alternativ till att sänka risken i fondförsäkringar strax inför och under uttag av pension. Tänker man ändå sänka risken gradvis ner till 40/60 blir inte heller avkastningen lysande i fondförsäkringarna, och de har ju ingen garanti alls.
Utjämningen beror nog på att bla Skandia har återbäringsränta medan de flesta andra bolagen har avkastningsränta.
Vad jag kan se är vanligtvis bolagens avkastningsräntor lägre för äldre jämfört med yngre ersättningsberättigade då de yngre har större andel aktier i dessa försäkringar och att den andelen/risken gradvis sänks ju äldre man blir. Så frågan är om även återbäringsräntor sätts lägre för äldre ersättningsberättigade jämfört med yngre eller om de är samma för alla både före och under uttag (pension)?
Jag tolkar det som möjligen en traditionell försäkring från ett ömsesidigt bolag med hög konsolidering och stabil återbäringsränta kan vara intressant för att säkra en del av pensionskapitalet innan start av uttag. Tex Folksam Liv eller Skandia Liv.
Jag blir ärligt sagt lite trött. Varför finns det inget som gäller pension som är enkelt. Jag börjar närma mig pension coh tänkte att det kunde vara trevligt med lite jämnare flöde och har inget behov av att ha jättehög risk i den delen av mitt kapital men gillar inte massa avgifter. Får bli lite kvällsplugg framöver
Jag har inte sett det som ett generellt upplägg för Trad. Vad jag sett är det bara SPP och Alecta Optimal Pension som skiljer på yngre och äldre med lite olika inriktning på portföljen.
För de andra köper man in i allmänna portföljen som de aktivt förvaltar som jag fattar det. Tanken är väl att portföljen ska passa alla åldrar med typ medelrisk
Inkomstpensionen - inget du kan göra. Förenklat i princip ett ränte-typ-av-innehav
PPM - AP7 Sofa som är en portfölj med aktier/räntor och anpassar sig baserat på din ålder. En generationsfond
Tjänstepension inom kolllektivavtal
En del ofta 50% är redan i Trad. Alecta och AMF år populära, billiga och levererar vettigt
Andra delen är ofta i fondlösning. Sätt det i en generationsfond (oftast entrelösningen) beroende på bank du har det på så anpassar den innehavet beroende på ålder
Gillar du inte det senare så kolla om du kan flytta fondförsäkring till en Trad om det känns bättre inför pension
Icke-kollektivavtalad och privat pension där finns oftast inte Trad tillgängligt så gör som ovan, kör på en generationsfond där pengarna finns idag. Om generationsfond inte finns så välj en billig globalfond (under 0,4% avgift) och sätt 40-60% i den beroende på vilken risk du vill ha och resten i en svensk mellanmjölks obligationsfond med också den under 0,4% avgift (tex AMF Lång eller Storebrand Obligation)
Så! Behöver inte vara svårare än så om man vill hålla det enkelt
Lite missvisande att Konsumenternas jämförelse av historisk avkastning inte tydligt visar för vilken ålder siffrorna gäller eller ännu hellre även hade listad avkastningen/återbäringen för de som passerat 65 och inte bara för yngre: Jämför individuella tjänstepensioner | Konsumenternas
“I praktiken innebär det att en 25-åring som börjar spara i AMF får en avkastningsränta som baseras på en högre andel aktier än en 45-åring som börjar spara. Detta beror något förenklat på att inbetalningar till en försäkring med längre tid kvar till utbetalning har en högre andel överskott. På detta sätt möjliggörs en högre placeringsrisk och därmed högre förväntad avkastning i försäkringar med möjlighet att ta mer risk. Samtidigt kan försäkringar med lägre andel överskott få en tryggare placering med lägre andel aktier.
Tillgångar som skapar avkastning om man blir kund när man är 25 år
Tillgångar som skapar avkastning om man blir kund när man är 45 år
Tillgångsfördelningen i ovan exempel kan förändras över tid utifrån marknadens förutsättningar.
Oavsett när försäkringen tecknas begränsas risken inför och under utbetalning med hjälp av garantiförstärkning. Det innebär att vid start av utbetalning kommer en försäkring få sin avkastning från ca 40 procent aktier och efter 15 års utbetalning begränsas risken ytterligare till ca 35 procent aktier. På så sätt uppnås ett rimligt risktagande, goda möjligheter till avkastning och stabila utbetalningar.”
Så avkastningen beror på (som jag fattar det)
När man började med deras Trad, högre avkastning tidigare pga högre risk
Garantiförstärkningen kickar in inför pension vilket i sin tur innebär att det blir lägre risk i ens allokering
Alltså, de investerar i en portfölj men allokeringen av överskottet beror på ålder och andelen garanti av ens kapital.
Sen tror jag det nog är som @BroncoKid skrev - de som gräver vidare efter 2-3 frågor ska nog inte ha Trad. Lite av antingen litar man på det, och outsourcar allt, eller inte.
Man träffade då och då på någon ”ingenjör” som absolut var i en situation där Trad var lämplig och som hade betydligt fler än 3 frågor men då var det oftast mer för att leta hål och testa min trovärdighet som rådgivare…
Trad är ju en ganska komplex konstruktion när man börjar gräva i detaljnivå men mitt knep var att alltid använda whiteboardtavlan samtidigt som jag pratade och på så sätt alltid kunna fånga upp kunden på nytt när jag märkte att jag tappade honom i någon detalj. Det är en pedagogisk utmaning att förklara Trad, speciellt i skriven form på ett forum, det blir ofta långrandigt och torrt och man tappar läsaren längs vägen.
Bra att du hittade den gamla tråden ifrån i våras där jag besvarade många centrala frågor kring Trad.
Det är svårt att utläsa någon djupare placeringsstrategi av den knapphändiga information som Livbolagen ger ifrån sig mer än olika procentsatser i diverse tillgångskategorier.
Det finns ju ingen direkt koppling mellan avgifterna och den förväntade portföljavkastningen över tid - Tradkollektivet står ju på egna ben på gott och ont när det kommer till kostnader, man får se det som ett sparande till självkostnadspris. Sedan är det givetvis så att det är en fördel för exempelvis AMF som genom åren fått alla ”ickevalskunder” på köpet, dvs de kunder som inte aktivt väljer bolag själva, det blir ju en hel del extra kunder att fördela kostnaderna på.
Här slår du huvudet på spiken, detta är just baksidan med garantier eftersom det kan bakbinda Livbolaget från att agera på lämpligt sätt då det ibland strider mot lagar och regelverk som styr Trad. Generösa garantier riskerar att bli ett sänke för hela portföljen när förutsättningarna förändras drastiskt, jag tänker mest på räntemiljön som är starkt kopplad till garantierna.
Idag lovar Livbolagen 80% men tidigare var det i princip 100% och inte nog med det man lovade dessutom tillväxt även på garantin med några procent. Om vi exempelvis tar LF-Tradliv (Wasa) så var det 100% plus 4% garanterad ränta på insatt kapital - ett sådant löfte gick ju bra att leva upp till under 80- och 90-talet när en 10-årig statsobligation gav 2-siffrigt runt 10%, men när vi klev in i 2000-talet och räntorna föll brant så blev det en omöjlig situation eftersom det skapade en obalans i portföljen där det krävdes allt mer lågavkastande obligationer för att säkerställa garantierna och dessutom växte ju den garanterade skulden med 4% löpande varje år samtidigt som den statliga 10-åringen kröp ned mot nollan. Det som var tänkt som en 50/50-portfölj förvandlades till en 90/10-portfölj med 90% i lågavkastande räntepapper och det fanns inget motmedel eftersom garantierna alltid trumfar allt annat i kollektivet, man hamnade i princip i dödsspiralen där det endast var en tidsfråga innan Livbolaget gick i graven (104% solvens). LF-Tradliv gjorde sedan en fantastisk akrobatisk manöver genom att stänga för nyteckning 2011 och något senare erbjuda en villkorsändring för de kunder med stort överskott/återbäringsdel - för varje krona som villkorsändrade så lättade solvenstrycket på det kvarvarande kollektivet med 50 öre, det gav luft och utrymme till att delvis lämna ränteträsket.
Här vet jag inte riktigt vad du famlar efter, 80% är väl alltid 80% om man ger det som garanti.. Det du eventuellt blandar ihop är när man internt gör ett byte av förvaltningsform, vi tar återigen LF som exempel. En pensionssparare med fondförvaltning har i vissa försäkringar rätt att byta förvaltningsform i samband med pensionsuttag, dvs gå från Fond till Trad innan utbetalningen startar - här gäller inte 80% utan du får den garanti och den nivå som försäkringskollektivet i Trad hade vid föregående årsskifte. Om vi leker med tanken att Trad-kollektivet i genomsnitt har 65% garanterat så vore det orättvist och oetiskt om en fondsparare skulle få kliva in från sidlinjen och få 80% garanti och samtidigt tillgodogöra sig den upparbetade konsolideringen han inte bidragit till. Nä - fondspararen får helt enkelt nöja sig med att behandlas som den genomsnittlige Trad-kunden och acceptera 65% garanti.
Idag är 1% standard hos alla bolag jag känner till. 1% före avgifter och skatter är i princip 0% vilket gör att den garanterade skulden ligger stilla - det är ju betydligt enklarare att hantera en stillaliggande skuld än en växande skuld, se exemplet ovan med LF’s 4% som höll på att äventyra hela bolaget.
När det kommer till utbetalning så ger det garanterade värdet dig ett grundbelopp som aldrig kommer att ändras medans återbäringsdelen (överavkastningen) ger dig ett tilläggsbelopp som räknas fram varje år beroende på värdeutvecklingen på sparandet.
Tidigare fanns det något som kallades för ”Allan-regeln” som sa att Livbolagen inte fick sänka pensionsutbetalningen de första 5 åren men detta prövades senare i domstol som gav Livbolagen rätt att sänka före 5 år vilket motiverades med att det annars skulle bli en generationsfråga där yngre sparare skulle få delfinansiera de äldres pensionsutbetalningar. Ett bra och rättvist domslut i mitt tycke. Numera dröjer Livbolagen ändå med att sänka pensionsutbetalningar då dom hoppas att tiden och framtida avkastning ändå ska hinna rätta till siffrorna i slutändan.
När man kliver in som ny/ung sparare är det bra att konsolideringsgraden är hög men som äldre sparare med pågående utbetalning ser man hellre att återbäringsräntan höjs och att konsolideringen trycks nedåt. Det är därför Livbolagen har policys för hur överskottet ska hanteras så det blir rättvist över tid.
104% är att likställa med en likvidation - kunderna får ut sina garanterade värden och bolaget går i graven.
Har du för avsikt att sänka portföljrisken ned mot en 50/50-fördelning under uttagstiden tycker jag Trad är utmärkt eftersom du tar rygg på kollektivet och får vara med och dela på det upparbetade överskottet som hög konsolidering innebär. Ser man det kortsiktigt i backspegeln så har du då först haft en gynnsam värdeutveckling på ditt sparande som varit exponerat mot aktiemarknaden och sedan ansluter du till en Trad med hög konsolidering och får ta del av uppgången på nytt eftersom Trad fördelar avkastningen med fördröjning och utjämnat. Du tryggar ditt kapital och får en bra start i din nya sparform.
Din fundering kring Återbäringränta eller Avkastningsränta får också sitt svar här tycker jag - Återbäringsränta är mer fördelaktigt för dig som ansluter men jag gillar också återbäringsränta av den anledningen att oavsett när du tittar till ditt sparande så är siffrorna vanligtvis bättre än gången innan (999 fall av 1000), jag vet inte hur många riskaverta kunder som ringde mig och var oroliga i samband med större börsnedgångar men där man kunde stilla deras oro med att deras värden fortsatte att växa trots börsoro och krigsrubriker…
Den Avkastninsränta AMF använder sig av är ju att likställa med en fondkurs som går upp och ner eftersom konsolideringen alltid är 100%.
Jag gillar inte alls denna garantiförstärkning även om jag förstår syftet, baksidan på myntet blir ju att jag som kund inte är med fullt ut när det kommer till de mer högavkastande investeringarna och att jag därmed får en sämre värdeutveckling många år framöver. Har man litat och lutat sig mot Trad under den långa spartiden så ser jag ingen anledning till en ändring bara för att jag närmar mig en viss ålder… men det kanske bara är jag?
@JFB gav dig några handfasta råd och jag kan bara instämma - Håll det enkelt!
Nä precis men det är ju rätt stor skillnad om man råkar bli rådgivningsmäklad eller är walk-in så man inte tror det är helt lika. Även om det är rådgivare via TJP på företag - så kan också avgiften bli högre. Därav viktigt att förstå.
Om man får betala 0,6% på kapitalet för en Trad med förväntad nominell avkastning på 5-6% så är det ju rätt mycket kan jag tycka.
Så jag vidhåller nog att man ska se till att förstå avgifterna, speciellt kapitalavgiften, före man hoppar på en Trad.
Famlar och famlar jo 80% är 80% men vad jag upptäckte på min AMF Trad (ITPK) är att de tog in 80% av insättningen i beräkningen av garantidelen. Efter den beräkningen så blev 70% av insatta värdet garanterat.
Så jag menar att man kan behöva kolla upp vad de XX% egentligen innebär.
Japp, men en del bolag har en broms/dämpning på hur mycket av totalen som kan sänkas (garanti + återbäringsdelen) - åtminstone som jag fattar det. AMF, Alecta och KPA lär ha det. Om det sen är bra eller dåligt över tid mht avkastningen vet jag inte
Du har mer erfarenhet av den mäklade affären än vad jag har men bara så jag förstår vad du säger; Den prislista Livbolaget redovisar gäller inte mäklade kunder utan där har mäklaren saltat ytterligare? Låter helt galet i mina öron.. Livbolagen har en egen säljkår som får ersättning internt men vid sidan av den så finns det en mäklad marknad som har en egen prislista gentemot mot kund som är högre än den officiella? Skapas det en extra faktura för utfört arbete då för inte kan väl Livbolaget gå mäklarens ärende och sedan redovisa kostnadsuttaget för mäklararvodet på kundens årsredovisning? Du får gärna visa mig ett årsbesked där detta framgår. I min värld så tar Livbolaget ut den avgift som är presenterad i förköpsinformationen och i villkoren och betalar ersättning för utförd rådgivning till antingen den egna säljkåren eller till extern mäklare. Jag förstår din upprördhet om jag har fel.
Jag hade mandat att sänka avgifter med några tiondels procentenheter med det medförde ju också lägre ersättning från Livbolaget till den avdelning jag arbetade på och jag kunde ibland få motivera avgiftssänkningen mot min närmsta chef.
Yes sir! Fast mer organiserat med två olika prislistor från försäkringsbolaget. Det har säkert ändrat sig en del men åtminstone på ’00 och ’10 talet så var jag utsatt för nedan både för Trad och Fondförsäkring från två olika stora bolag för icke kollektivavtalad TJP och 10-taggare.
Försäkringsbolaget/banken har två avgiftsnivåer - en för walk in kunder som kommer själva - en annan för rådgivningsmäklade av tex MM, S&P mfl med en definierad kick-back (mellanskillnaden mellan prisnivåerna).
Jag får rådet av rådgivaren att sätta TJP i ett visst bolag med tex 0,6% kapitalavgift och 2-3% premieavgift. Bolaget tar in pengarna av mig, och eftersom jag är registrerad som rådgivningsmäklad av XX så betalar bolaget kick-back till XX på en del av avgifterna. Det hjälper inte att dela ett årsbesked för där står ju bara min avgift, medan kick-backen från försäkringsbolaget till rådgivaren inte specas, aldrig gjorts. Det hade ju kraschat hela affärsmodellen om man var transparent
De två fallen jag varit med om så hade walk in kunden betalat 0,2-0,3% i kapitalavgift och 0-1% i premieavgift (kommer inte ihåg exakt Premieavgiften) på den tiden
Problemet är att när man en gång är registrerad som rådgivningsmäklad så kommer man inte ur den högre avgiftsnivån annat än man lyckas flytta pensionen från bolaget, oavsett om man har någon rådgivning eller inte.
För den ena lyckades jag med det där arbetsgivaren efter mycket traggande gick med på att flytta mig till ”nya” pensionsavtalet med noll kapitalavgift dock fortfarande rådgivningsmäklad i det nya försäkringsbolaget så fondavgifterna är i det fallet inte fantastiska. Gissar att en viss kickback finns kvar där.
I det andra fallet sitter jag fortfarande med den högre avgiften för den går inte att flytta. Alltså betalar jag 0,2-0,3% av kapitalet mer om året för ingenting. Den gamla rådgivaren från ’00 talet får säkert fortfarande pengar från bolaget. Ingånget avtal och allt det där. Trots att ingen rådgivning utgått i typ 20 år.
För ett av försäkringsbolagen hittade jag även en prislista där nivåerna utryckligen stod. Det var nog ett misstag att de hade publicerat den.
Som jag förstått det har en viss självsanering skett i branschen där tredjepartsrådgivare inte längre får kick-back om inte rådgivning längre utgår - åtminstone för nya avtal. Frågan är bara hur det kontrolleras i praktiken och hur många som ens kollar upp sina avgifter.
Jag upplever problemet som i huvudsak är med tredjepartsrådgivare (MM, S&P etc) och icke-kollektivavtalad TJP eller frilagda premier i så kallade 10-taggare
Jag vet inte om man som privat Trad kund i ett livbolag kan avsäga sig rådgivningen (som jag antar utgår typ årligen) från bolagets egna rådgivare och då få de lägre avgifterna som gäller för walk-in kunder som tecknar själva via internet utan rådgivning. Jag hoppas det för jag tycker det är rimligt.
