Varför rasar fonden trots stigande index?

Du kan alltså inte bemöta de 17 källorna ovan, utan ska hänvisa till någon matte någon snubbe gjort i en tråd på internet. Dvs. alternativ fakta istället för fakta.

Om du har köpt en utländsk aktie (säg en som ligger på amerikanska börsen) på en svensk handelsplattform så visar sig valutarisken när du värderar aktien eller säljer av aktien.

Avkastning = Säljpris - Köppris

Priset för köp och sälj/värdering sätts i detta fall i USD av marknaden du handlat på.
Då du på din svenska handelsplattform betalar i SEK, så måste köp och säljpriset konverteras från USD till SEK vid de två olika tillfällena.

Det är här valutarisken ligger.

Du kan tex ha ett högre säljpris än köppriset i USD (dvs positiv avkastning), men konverterat till SEK vid de två olika tillfällena så kan köppriset i SEK vara högre än säljpriset i SEK pga. att valutan rört på sig mellan de två olika tillfällena.

Jag tror poletten trillar ner i nästa led… när man ska köpa något för valutan.

Jag i SEK får mer bensin, mat, kaffe för färre SEK nu än tidigare.

Medan amerikanen måste betala fler usd för samma varor pga deras valuta blivit svagare.

Om vi bara säljer vår globalfond och lägger på respektive bankkonto i olika valutor kan det se ut som vi har tjänat/förlorat olika men när de växlas i nästa led mot varor eller guld kommer ju gå jämt ut.

1 gillning

Titta på matten. Den är korrekt. Du kan kolla den själv. Det är grundskolematte. Du kan kontrollräkna själv. Slutsatsen är glasklar. Handelsvalutan påverkar inte din avkastning.

Det är ett mycket kraftigare bevis än 17 eller ens 100 texter.

Om du hittar en miljon texter som påstår att 100 * 10 är 1000000 så är det svagare bevisning än att räkna ut svaret om man kan matten.

Matten i sig är beviset. Inte vem som gjort den.

3 gillningar

Vi kan ta ett enkelt exempel. Säg att en aktie är noterad både på börsen i USA och i Sverige. Den kostar 100 SEK i Sverige och USD/SEK står i 10 så om inte arbitrage ska uppstå så måste den kosta 10 USD på amerikanska börsen.

Vi ignorerar växlingsavgifter (som inte har något att göra med frågan huruvida man tar en valutarisk). Du har 1000 SEK och 100 USD och köper därmed 10 aktier via vardera börs. Dessa är värda precis lika mycket, 1000 SEK eller 100 USD, beroende på vilken måttstock du använder.

Nu väntar du 1 år och kollar värdet på dessa aktier igen. De är fortfarande lika många andelar i samma företag. Igen, om inte arbitrage har uppstått, så har dessa andelar exakt samma värde oberoende om det var de 10 som noterade i SEK eller i USD.

Såklart om du mäter utvecklingen för ena i centimeter (SEK) och den andra i tum (USD) så ser numret på förändringen (avkastning) olika ut. Men mäter du med samma enhet så kommer den vara identisk.

6 gillningar

Funktionell valuta för de flesta av spararna här torde vara SEK. Portföljvärdet uttryckt i SEK har gått ner till följd av att kronan har stärkts. Det kan väl alla vara överens om?

Om man idag tvingas sälja och realisera vinsterna/förlusterna så får man mindre på kontot idag än för en månad sedan, allt annat lika.

1 gillning

När du handlar en dubbelnoterad aktie på den svenska marknaden så sker alla köp och försäljningar i SEK. Så det stämmer att du alltså inte gör en separat valutakonvertering vid försäljningen i ditt scenario.

Men (!), även om allt sker i din basvaluta så är priset på den svenska noteringen kopplat till det amerikanska priset. Det vill säga, den svenska aktiekursen sätts utifrån det amerikanska priset, omräknat med den aktuella växelkursen.

Om du till exempel köper en aktie när 1 USD motsvarar 10 SEK, så visas priset som 100 SEK vilket motsvarar 10 USD. Skulle valutakursen ändras innan du säljer, så kommer priset i SEK att justeras automatiskt enligt den nya valutakursen.

Därför är du, även om du aldrig själv “växlar” din valuta i ditt exempel, ändå exponerad för valutakursrörelser. Den verkliga valutarisken ligger fortfarande i att den svenska noteringen speglar förändringar i USD/SEK, vilket kan påverka din avkastning i SEK.

1 gillning

Portföljvärdet i SEK påverkas inte av om du köper dina aktier i USD eller SEK.

Köper du en dubbelnoterad aktie i USD så får du samma utveckling i SEK som om du köpte samma aktie på svenska börsen i SEK.

Du får samma antal kronor i utveckling, men procentsatsen på respektive börs ser olika ut. Det som spelar roll för dig som investerare är hur många kronor du får ut. Inte den procentuella siffran på respektive börs.

Nu har du snurrat till det.

Du får samma utveckling mätt i SEK oavsett om du köper den dubbelnoterade aktie på svenska eller amerikanska börsen.

Du får lika många kronor oavsett handelsvalutan.

Räkna själv så ser du.

Det stämmer att du får samma utveckling i kronor om du köper den dubbelnoterade aktien med perfekt effektiv arbitrage på den amerikanska marknaden som på den svenska, då båda köpen har samma valutarisk. Båda dessa har valutarisk i ditt scenario, därför blir det samma utveckling på denna dubbelnoterade aktie.

Såklart det är, eftersom varje andel måste vara lika mycket värd om arbitrage inte ska uppstå!

Självklart, men om jag säljer en aktie på amerikanska börsen och en på svenska så är de värda lika mycket i antingen SEK eller USD (vilken mått jag än använder).

Nej, man är inte exponerad mot valuta på grund av handelsvalutan eftersom du har hur du än gör 10 identiska andelar via vardera börs.

Men såklart kan företaget i sig ha inkomster/utgifter i diverse olika valutor som påverkar värdet på företaget.

3 gillningar

Hur tänker du att det är möjligt att ha valutarisk i två valutor samtidigt? Helt omöjligt.

Svaret är att du har ingen valutarisk p.g.a. handelsvalutan.

Det är inte så att du har “två valutarisker” samtidigt, utan valutarisken är inbäddad i omräkningen av aktiens värde från USD till SEK. Även om du köper aktien på en svensk handelsplattform och all handel sker i SEK, så baseras priset på den amerikanska marknaden på USD. När den amerikanska kursen omvandlas till SEK, görs detta med den aktuella valutakursen. Om kursen förändras mellan köp och försäljning påverkas värdet i SEK , det är just den risken du tar.

Det handlar alltså inte om att du har risk i två valutor, utan om att värdet på aktien i SEK är beroende av hur USD/SEK-växelkursen utvecklas över tid.

Snälla försök visa detta genom att visa ett räkneexempel. Jag kommer tro dig om du lyckas.

Men jag har gjort matten själv tidigare, du kommer räkna fram att handelsvalutan inte spelar roll. Så du kommer inte lyckas.

Nej, aktien prissätts hela tiden i både USD och SEK. Det finns inget arbitrage att hämta (vilket blir fallet om det finns en valutarisk).

Alltså nu börjar du faktiskt närma dig. Men du snubblar på mållinjen. Den procentuella förändringen är beroende på vilken valuta du mäter i. Så samma värdeutveckling i antal kronor har olika procentuell utveckling beroende vilken valuta du mäter procenten i.

Därför tar du inte valutarisk när du äger en aktie, för aktiens utveckling är precis lika olika i procent på de olika börserna att det perfekt motverkar valutakursförändringen (det är p.g.a. valutakursförändring som det ser ut att vara olika). Nettot blir noll för dig.

Video om ämnet, kort sagt så spelar inte det någon roll vilken valuta en aktie listas på som de andra har sagt i tråden, men amerikanska bolag kan man ju antagligent tro är mer exponerade mot dollarn än svenska.

1 gillning

Jag skulle tro att det finns en märkbar mängd amerikanska bolag som har omvänd valutaexponering mot USD. Höga andel kostnader i USD men inkomster i många fler valutor. Sådana bolag stärks (mätt i SEK) av en svag USD. Inte tvärtom som handelsvalutan implicerar.

2 gillningar

Det där påståendet missförstår hur prissättningen fungerar. Även om aktien visas både i USD och SEK, så är det primärmarknaden (oftast den amerikanska) där företaget är noterat och likviditeten är störst som bestämmer det fundamentala priset.

Den svenska noteringen är i princip en omräkning av det amerikanska priset med den aktuella USD/SEK-kursen. Så även om det verkar som att aktien hela tiden prissätts i båda valutor, så är det den amerikanska noteringen som är “förankrad” och den svenska marknaden bara speglar den genom att omvandla priset till kronor. Det innebär att om växelkursen ändras mellan de tidpunkter då du köper och säljer, så påverkas värdet i SEK, oavsett att aktien prissätts i båda valutor.

Arbiterageförhållandena gör att priserna snabbt justeras så att det inte finns någon möjlighet till vinst från prisdifferenser, inte för att valutarisken skulle vara borta, utan för att den inbyggda kopplingen mellan de två marknaderna tvingar priset att spegla primärmarknadens USD-pris.

Det är alltså växelkursen som är den avgörande faktorn, och den risk du tar är just att omräkningen sker med en kurs som kan röra på sig, vilket ger valutarisken.

Det är därför du får samma utveckling i kronor vare sig du köpte på den amerikanska marknaden eller den svenska för just den här dubbelnoterade aktien, för vilket sätt du än köpte den på så är den exponerad för valutakonvertering och då samma valutarisk i detta fiktiva scenario.

Edit: nu tar jag helg :slight_smile:

Exakt. Detta innebär att det inte finns något arbitrage och det innebär också att det omöjligen finns någon som helst valutarisk med hänsyn till USD.

Anledningen till detta är att när valutakursen ändras så ändras även den procent som motsvarar samma utveckling.

Samma aktie får därför olika procentuell utveckling i olika valutor. Den skillnaden i procentuell utveckling är ett annat mått på förändrad valutakurs.

Då slutar 10% upp i USD vara samma avkastning som 10% utveckling i SEK.

Så oavsett om du köper aktien i SEK eller USD får du exakt samma utveckling i SEK (antal kronor upp i SEK). Detta gäller uppenbart alla aktier, oavsett om de är dubbelnoterade eller inte. Eftersom dubbelnoteringen inte påverkar detta så måste samma sak gälla aktier bara noterade i en valuta.

Nej detta stämmer inte. Räkna själv får du se.

Då har du inte tagit valutarisk. Eftersom du får samma utveckling oavsett vilken valuta aktien handlades i. Det är rent nonsens att påstå att det finns en valutarisk i handelsvalutan när handelsvalutan inte påverkat utvecklingen man får.

Samma sak gäller också de aktier bara noterade på en börs, helt enkelt eftersom mekanismen ovan är oberoende av noteringsplatsen av valutan.

Poängen är att aktien prissätts om när valutan den är noterad i förändras—även om aktiens inbyggda värde inte förändrats.

Denna ständiga omprissättning neutraliserar valutarisken i noteringsvalutan. Omprissättningen går alltid åt andra hållet än valutavärderingen, det är två lika stora rörelser i motverkande riktningar som blir noll tillsammans.

När du äger en aktie slutar du alltså ha valutarisken i pengarna du köpte aktien för. När du säljer aktien får du valutarisken i pengarna du håller efteråt.

Det kvittar hur mycket du växlar fram och tillbaka innan/efter du säljer, valutarisken finns i pengarna du håller nu, oavsett vad du haft tidigare eller har senare. Håller du inte pengar har du inte valutarisk.

För bolags valutarisker (orelaterat till noteringsvalutan):

3 gillningar

Vi börjar med lite begrepp:

Hemvaluta/basvaluta:
Valutan du i slutändan räknar ditt investeringsresultat i, oftast det land du verkar i.

Handelsvaluta/noteringsvaluta:
Den valuta du handlar värdepappret i.

Underliggande valuta:
Den valuta i vilken underliggande bolag primärt är listat och prissatt.


Handelsvaluta och underliggande valuta kan många gånger vara samma valuta, i andra fall inte är det.

En ETF på tyska börsen som handlas i EUR vars innehåll följer tex. enbart amerikanska aktier, så är handelsvalutan=EUR och underliggande valuta=USD.
Bor du i Sverige är din hemvaluta=SEK.

I detta ETF-fall där handelsvalutan inte är samma som underliggande valuta så har det ingen betydelse vilken valuta handelsvalutan är i.

I en effektiv valutamarknad är USD → EUR → SEK samma slutresultat som USD → SEK.

Det som har betydelse är Underliggande valuta kontra hemvalutan. Det är här valutarisken finns.


En amerikan som köper en aktie vars företag är noterat i USA har i det sammanhang vi diskuterar ingen valutarisk. Detta då amerikanen har hemvaluta USD och den underliggande valutan för företaget är USD.

En svensk som köper en aktie vars företag är noterad i USA har i detta sammanhang en valutarisk. Detta då svensken har hemvaluta i SEK och den underliggande valutan för företaget är USD.

Amerikanen får en utveckling efter vad marknaden värderar aktien till.
Svensken får en utveckling efter vad marknaden värderar aktien till plus vad marknaden värderar förhållandet mellan SEK och USD till.

Låt säga att Riksbanken höjer räntan i Sverige och det leder till att just svenska kronan stärks.

Varken det amerikanska företaget eller den amerikanska investeraren behöver oroa sig, eftersom de har sin valuta (USD) som både hemvaluta och underliggande valuta. Hur en liten valuta i Skandinavien går påverkar dem inte.
Svensken däremot, kommer i detta fall få påverkad avkastning i sin hemvaluta pga valutakursen.

Låt säga att personerna ska bara hålla aktierna i en dag.
De kan välja mellan två datum att köpa/sälja aktien.

Båda dagarna står börskursen still på marknaden företaget är noterat i (inga speciella nyheter påverkar företagets aktiekurs). Däremot tokstärks kronan med 10% mot dollarn pga. något Riksbanken gjort under en av dagarna men står still under den andra dagen.

Påverkar det vilken av de två dagarna amerikanen väljer för amerikanens utveckling i sin hemvaluta? Nej!
Påverkar det vilken av de två dagarna svensken väljer för svenskens utveckling i sin hemvaluta? Ja, absolut!

Detta är gängse definition av valutarisk gällande handel med utländska aktier.
Något jag i ett inlägg tidigare visat 17 källor på.
Passande nog tog valutans påverkan på aktiehandel/fonder upp i fredagens Ekonomibyrån. Så ytterliggare en källa.

Ni som påstår något annat får visa era påstående underbyggda av forskning/källor om ni hävdar att det inte finns någon valutarisk vid handel med utländska tillångar. Det vore klädsamt.

I ett forum som vänder sig mot småsparande så ska inte risker med investeringar förnekas.

3 gillningar

Jag har inte kompetens att avgöra om du och dina källor har rätt, men min första tanke är “here we go again”.

1 gillning