Ekonomisk frihet innan 40 år

Intervju med Jimmy som lever enligt Lean-Fire

Jan och Caroline Bolmeson

26 februari, 2023

Idag intervjuar vi Jimmy som gästade oss för ett par år sedan (avsnitt 104) om hur det har gått på hans resa mot ekonomisk frihet. När vi träffade honom 2019 så hade han målet att bli ekonomiskt fri innan han hade fyllt 40 år. Ett mål som han har uppnått.

Han berättar om sin resa, hur livet ser annorlunda när man är FIRE, att även om han är väldigt kostnadsmedveten (han gör ju trots allt en Lean-FIRE) att han har börjat unna sig fler saker. En sak som slog mig i intervjun – vilket kanske mest är min egen fördom – är att han inte alls är lika nördig kring investeringar som många av oss andra som kanske överväger ekonomisk frihet.

Min tolkning är att Jimmy har framförallt fokuserat på två delar för uppnå sin ekonomiska frihet. Det första är att han är väldigt kostnadsmedveten, hans totala årsutgifter ligger på runt låga 160 000 SEK. Det andra är att han har gjort om den största kostnadsposten som många av oss har, boendet till en intäktskälla genom att ha inneboende. Det fina med det här är ju att han inte är påverkad av börsens utveckling.

Vi pratar även om olika nyanser av FIRE, om att relationer blir viktigare när man blir ekonomiskt fri, om olika trick som Jimmy plockat upp längs vägen och mycket mer.

Vi hoppas att du gillar gillar avsnittet och finner det inspirerande. 😊

Många hälsningar,
Jan, Caroline och Jimmy

Transkribering av hela intervjun med Jimmy

Jan: I dagens avsnitt har vi med oss en gammal gäst och det är Jimmy. Välkommen!

Du var ju med redan för tre och ett halvt år sedan i avsnitt 104, vilket började med att du ansåg oss ha gjort ett missvisande avsnitt om FIRE (Financial Independence Retire Early). Då skrev du till oss under alias Astillion. Sedan dess har du drivit Facebooksidan Det Gråa Guldet, där du bloggar om din resa med FIRE.

Det var ju tre och ett halvt år sedan, så det är lite svårt för många lyssnare att komma ihåg det… Så vi börjar lite baklänges! Det ska också sägas att det var AimHigher på forumet som undrade hur det gått för Jimmy sedan dess. Du är alltså en efterlängtad gäst så välkommen tillbaka!

Jimmy: Tack så mycket!

Resan från arbetslöshet → arbete → FIRE

Jan: Vi kan väl börja där vi slutade sist för när vi träffades förra gången sa du att du hade som mål att göra FIRE och sluta minska arbetstid eller sluta jobba helt för att ägna tid åt skrivande. Början på din resa om jag inte minns fel var också att du hade varit arbetslös, hittade ett jobb, och sedan bestämde dig för att du aldrig skulle vara med om det igen. Var det inte något åt det hållet?

Jimmy: Jo, det är en ganska bra sammanfattning.

Jan: Så hur var resan om du skulle klä den lite mer? För du har också pluggat och gått en författalinje här i Skåne?

Jimmy: Ja, en skrivarlinje.

Jan: Kan du berätta lite om din resa för dem som inte känner igen dig sedan tidigare?

Jimmy: Jag gick den där skrivarlinjen mellan 2007-2008, första året, och andra året 2008-2009. Då var det lite dåligt ekonomiskt efter det, och min ursprungsplan var ju att jag skulle jobba efter utbildningen. Men istället för att göra det på grund av den dåliga arbetsmarknaden så pluggade jag två år till.

Så först läste jag teologi i Lund, och sen historia i Malmö.

Jan: Jag kan faktiskt avslöja ett hemligt faktum som ingen vet; Caroline har också läst teologi i Lund!

Caroline Ja, det har jag gjort. Men det är ett kul ämne, eller hur, Johan?

Jimmy: Ja, det var jättekul.

Jan: Sen gjorde du ett hopp då tills när vi träffades…

Jimmy: … 2019 var det.

Funderingar kring ekonomisk frihet

Jan: Kan du inte berätta om upplevelsen av att vara arbetslös, och hur livet var? För jag blir så nyfiken på vad är det som gör att folk bestämmer sig för att göra den här resan? Vad var drivkraften för dig?

Jimmy: Jag fick ju jobb då sommaren 2011, som varade i fyra månader, och sen blev jag arbetslös igen. Då fick jag A-kassa, som ju baseras på de senaste tolv månaderna. Eftersom jag hade jobbat fyra månader var ju åtta registrerade utan inkomst, för CSN räknas ju inte. Så då slog de ut de fyra månaderna som snittet över tolv månader.

Caroline: Det blir inte mycket…

Jimmy: Nej det blev den minsta ersättningen då, som jag inte kommer ihåg exakt vad den var. Men jag fick ut strax under min hyra vid den tidpunkten, som var 4 500 kr i månaden.

Jan: Men hur gick här funderingarna med FIRE? För det är ju där jag tror att du blev lite nyfiken på det?

Jimmy: Ja, de tankarna kom ju efter ett tag. För när jag hade sparat ihop ganska mycket pengar och jobbat ihop så att jag skulle få full A-kassa ifall jag blivit arbetslös igen, då insåg jag ju att jag skulle kunna göra något annat än att bara lägga pengarna på hög. Vilket jag hade gjort sedan tidigare.

Nästan 20 000 kr i månaden hade jag bara satt in på ett konto hos banken.

Caroline: Det är rätt hög sparkvot kan jag tänka mig! Men var det så att du fick höra talas om något som hette FIRE då? Eller började du tänka i de banorna själv?

Jimmy: Ja, jag började tänka själv, så jag kände inte till det begreppet då. Men jag hade ju bott i kollektiv. Dels när jag pluggade i Skurup och även när jag bodde i Malmö de första åren. Så jag visste ju att jag kunde bo ihop med andra och det var billigt.

När jag flyttade till Stockholm så bodde jag ett tag hos en man som hyrde ut rum till flera andra, och då tänkte jag att jag kan göra samma sak. Att om jag sparar ihop och köper en lägenhet kan jag ha ett eget kollektiv där.

Caroline: Bra tänkt!

FIRE två år efter senaste avsnittet – 2021

Jan: När hoppade du sedan av ekorrhjulet då? Blev det 2021 som du tänkte dig?

Jimmy: Ja det var det! Nästan exakt två år efter vårat avsnitt.

Jan: Jag tror vi satte rubriken till ”Från arbetslös till FIRE om cirka två år”.

Jimmy: Så det var en ganska lång titel på det avsnittet!

Jan: That’s me!

Jimmy: Jag tittade på det ganska nyligen ch det var inspelat i maj 2019. I juli 2021 slutade jag jobba.

Jan: Berätta hur det kändes och vad andra sa då? För det är ju ett beslut som inte så många andra tar förrän de är runt 65 år.

Jimmy: Det kändes ju helt fantastiskt att sluta jobba! Det datumet bestämde jag 1½ år innan, den 9 juli. Den sista fredagen innan semestern det året.

Jan: Tänkte du som den här reklamen på TV? Där man går in till chefen och han säger ”Du har ju hela helgen på dig?!”

Caroline: En väldigt gammal reklam ja! Någon som har vunnit på lotto?

Jan: Precis och så säger chefen att man ska jobba helg men man vill helt enkelt inte. Men berätta mer om det.

Jimmy: De där fantasierna hade jag givetvis om att jag skulle gå in till chefen och säga upp mig. Men det blev inte riktigt så, som det ju sällan blir. För det första var det inte ett kontor men jag sa till chefen i samband med att han besökte vår arbetsplats att jag ville säga upp mig till semestern.

Han sa att han hade hört rykten om det… För jag hade ju berättat det för några av mina kollegor och någon hade ju läckt det vidare, så han visste redan.

Omgivningens reaktioner

Jan: Det finns så mycket som man blir fascinerad över med detta. Om du ändå har planerat detta ett och ett halvt år och pratat med dina kollegor där på bygget – Vad var deras tankar, deras reaktioner? Tog de det på allvar?

Caroline: Var de kanske nyfikna?

Jimmy: Ja, det var nog lite både och skulle jag tro.

Jan: För det måste ju vara sjukt provocerande? Förlåt, men hur gammal är du nu igen?

Jimmy: 38 år är jag nu.

Jan: Där är ju folk som fortfarande är 38 eller äldre som fortsätter att jobba.

Jimmy: Ja de är ganska många!

Jan: Exakt! Men hur var deras reaktioner eller vad tänkte de?

Jimmy: Det var nog ganska blandat. För jag tror att vissa inte riktigt trodde på det i början, även om de inte sa det. Men han jag jobbade närmast med, han visste ju det sedan innan. Vi hade jobbat ihop på ett annat företag sedan innan faktiskt. Så han tog det ju på allvar.

Jan: Coolt!

Drivkraften: Bokskrivande och ekonomisk trygghet

Caroline: Får jag bara fråga en sak nu? För först var du arbetslös, fick ett jobb, och sen bestämde du dig för att du inte ville jobba mer? Så vad var det under den här perioden, kanske när du pluggade eller när du var arbetslös, som gjorde så att när du väl fick jobb ville du inte ha det längre? För man brukar ju bli överlycklig över att vara inne i samma veva som alla andra.

Jan: Ja det normala är ju då att man ökar sina utgifter!

Caroline: Ja, att man har råd med saker igen och man kan unna sig saker. Men då tänkte du annorlunda!

Jan: Ja för du levde ju fortfarande som arbetslös, men du tjänade som en betongarbetare.

Caroline: Ja, varför? För det är ju något som jag inte fattar riktigt. Men det är väldigt fascinerande!

Jimmy: Ja, alltså jag ökade ju mina utgifter lite grann. Men det var ju mest bara livsstilsutgifter som att jag körde bil varje dag. Det gjorde jag ju inte när jag var arbetslös. Det gick åt lite mer mat för man gör av med mer energi när man jobbar. Plus att man har mindre tid att planera maten också.

Så lite dyrare blev det ju. Men i början var det ju bara den här rädslan för att bli arbetslös igen. Mitt mål hela livet har ju egentligen varit att bli författare och skriva. Att ha tiden till det. Så då har jag ju alltid tänkt att jag kommer sluta jobba någon gång.

Jan: För att kunna ägna dig åt skrivandet, eller?

Jimmy: Ja. men när jag var 20 år så tänkte jag väl att jag ska skriva på min fritid och sen när jag slår igenom som författare och har råd med det genom mitt skrivande, då slutar jag jobba. Men nu har jag gjort tvärtom då! Det har ju fördelen att jag kan fortsätta skriva även om det inte säljer bra.

Jan: Ja, precis. Man skriver för sin egen skull och så är man fri från resultatet.

Olika typer av FIRE

Jan: Men jag tänker att man brukar väl prata om att det finns olika typer av FIRE. Exempelvis lean fire, att man lever på väldigt låga utgifter. Sen finns det fat fire, att man har normala eller ganska höga utgifter. Sen finns det väl typ barista fire, att man jobbar lite och kompletterar sina inkomster med det. Det ska vara populärt i USA då man kvalificerar för sjukförsäkringar och så.

Sen tyckte jag att jag såg någon artikel som beskrev California fire, men det har jag glömt vad det var och försökte Googla på…

Caroline: Är det inte att man surfar?!

Jan: Nej, jag vet inte!

Caroline: Säsongsmässigt. Att man jobbar lite och sen kan man vara ledig när man vill surfa!

Jan: Jag vet inte! Men jag googlade California fire och jag fick helt andra resultat. Det var bara massa skogsbränder!

Jimmy: Ja, det är klart. Men det kanske är samma som flamingo fire?

Jan: Ja, men det var kanske så. Vad var det?

Jimmy: Alltså jag kommer inte ihåg heller, jag har läst om det någon gång, men…

Jan: Jaha, det kanske vi får ta i pausen och så får vi återkomma om flamingo fire.

Your money or your life

Caroline: Men har du läst den här boken som man säger är grunden till den stora FIRE-rörelsen?

Jan: Your money or your life.

Jimmy: Jag har lyssnat på den som ljudbok.

Jan: Vad var din stora behållning från den?

Jimmy: Det är svårt att säga något specifikt för det är så många som har utgått från den när de har skrivit om FIRE. Om man läser den nu och är insatt i FIRE så är det väl inte så mycket nytt, tror jag.

Jan: När jag tänker på dig så tänker jag att du är typexemplet på lean fire. Skulle du hålla med om det?

Jimmy: Ja, det kan man väl säga. Jag jobbade hela tiden mot lean fire, fast det har visat sig att jag är lite mer barista fire.

Jan: Okej.

Caroline: Men man måste justera det efter sina preferenser som dyker upp.

Hur man lever på 160 000 kr per år

Jan: Du har ju som sagt en Facebook-sida som heter Det Gråa Guldet, och där skriver du från tid till annan om hur utgifterna sett ut blandat med dina reflektioner. Då såg jag också att år 2018 hade du typ utgifter på 12 500 kr per månad och en inkomst på drygt 40 000 kr.

Sedan år 2020 så var det 150 000 kr i utgifter på hela året, 2021 140 000 kr, och 2022 gick det lite bananas med 160 000 kr!

Caroline: Vad kunde detta bero på?!

Jan: Låt oss bryta ner det där! För vad blev det, mellan 12 000-15 000 kr i månaden i utgifter ungefär?

Jimmy: Ja.

Jan: När jag kollade var det också så att idag har du ju en bostadsrätt och så tyckte jag att jag såg att i din sammanställning att avgift, ränta och mat var dina tre största utgiftsposter. Då tänker jag ändå att 160 000 kr utifter på ett år, det är bra jobbat! Då är man ändå om sig kring sig.

Caroline: Man är noga med vilka utgifter man har.

Jan: Ja för jag sa det i bilen till Jimmy att vår bil kostar ju 120 000 om året i utgifter! Så kan du inte resonera kring det? Hur ser ditt liv ut? Knippar du kuponger varje vecka?

Caroline: Hur är du om dig och kring dig i praktiken?

Jan: Ja hur lever man på 160 000 kr om året?

Jimmy: För det första ska jag väl säga att jag har inte räknat in amorteringen i de här utgifterna.

Jan: Nej men det är ju ingen utgift.

Jimmy: Vissa skulle väl säga att det är en utgift.

Jan: Nja. Det påverkar likviditeten, det kan jag sträcka mig till. Men det är ju inte en utgift.

Jimmy: Nej, men vad bra. Då är vi på samma sida där! Men ja, det är ju de stora utgifterna som du nämnde där.

House hacking för att hålla ner boendekostnaden

Jan: Vad har du för typ av bostadsrätt?

Jimmy: Det är ett radhus på 78 kvadratmeter.

Jan: Okej. Där du hyr ut till en, två, tre personer?

Jimmy: Ja, och jag bor där också. Så vi är fyra stycken och en katt som delar på det.

Jan: Okej, och då är det att man har varsitt rum och ett gemensamt kök?

Jimmy: Ja.

Jan: Okej, bra. Det har du då som inkomst?

Jimmy: Ja, nu har du ju ingen lön. Så då blir det inkomsten!

Jan: Täcker det alla utgifter?

Jimmy: Nej, det gör det inte. Men det täcker ju det mesta. Så det är min grund.

Jan: Du behöver inte säga specifika siffror om du inte vill. Men vad kan man få i Stockholm för att hyra ut ett rum?

Jimmy: Man kan få rätt mycket faktiskt. Men mina hyror ligger på mellan 3000-4000 kr.

Jan: Blir det en sån här privatuthyrning som är skattemässigt förmånlig också?

Jimmy: Ja, det är det. Men många andra hyr ut för mycket mer.

Caroline: Det beror väl också på läget, antar jag? Närhet till universitet och sådana saker? Kan jag tänka mig.

Jimmy: Ja, det spelar in. Men om du går ut på Blocket kan du hitta folk som hyr ut smårum för 5 000 kr lite överallt, och det tycker jag är mycket.

Jan: Jag såg ju någon som hyrde ut ett garage i Vällingby för typ 9 000 kr! Ett inrett garage.

Caroline: Men där ska det ju vara en start-up, Jan. För det brukar ju ske i garage.

Jan: Det följde inte med någon start-up med rummet i garaget!

Ekonomisk, men inte snål

Jan: Hur resonerar du kring utgifter, Jimmy? För när du var hos oss sist tror jag inte ens att du hade en smartphone.

Jimmy: Nej, det hade jag inte. Det har jag nu!

Jan: Välkommen!

Jimmy: Den är billigare än den telefon jag hade innan.

Jan: Men är du snål? Får man fråga det rakt ut? Jag vet att du hade det som en fråga på din Facebook.

Jimmy: Det är många som har frågat eller sagt att jag är det, utan att jag frågat dem. Jag tycker inte det, utan jag prioriterar annorlunda än vad de flesta andra gör.

Jan: Jag såg ändå det att du hade skänkt pengar till välgörenhet. Jag tror du skrev i ett av inläggen att en av fördelarna med att vara FIRE är att man har mycket tid. Då kan man gå utbildningar. Då vet jag att du hade lagt pengar på det också. Det är ändå inte så att du är supersnål?

Caroline: Nej inte kategoriskt snål med allt? Utan du är selektiv. Du lägger inte pengar på vad som helst men den en specifik välgörenhet lägger du 100 dollar på?

Jimmy: Ja.

Jan: Precis, så vad lägger du pengar på? Vad tycker du är viktigt?

År 2022 bästa året någonsin

Jimmy: Om vi tar år 2022 då, när jag hade lite drygt 160 000 kr i utgifter. De extra 20 000 kronorna jämfört med 2021 är ju mest nöjen och kurser. Så jag har unnat mig lite mer. 2022 har varit ett år där jag har utforskat lite mer.

Caroline: Har varit ett bra år för dig?

Jimmy: Ja!

Caroline: Roligt att höra! För det är många som säger att 2022 har varit ett dåligt år. Men det har varit ett bra år för dig?

Jimmy: Ja, för mig skulle jag nog säga att det är det bästa året i mitt liv än så länge.

Jan: Berätta. Säg något mer!

Jimmy: Jag började det här året som arbetsfri och det är det första året i mitt liv där jag har varit arbetsfri. Så bara det är ju ett jättestort plus. Sen så har jag testat många nya grejer. Under hela min FIRE-resa har jag också var väldigt lycklig hela vägen. Men då hade jag en plan. Att jag hade det här målet jag skulle till och massa andra grejer fick vänta.

Men nu har jag utforskat mer i livet och blivit mer spontan och testat nya grejer. Så en grej jag har testat är improvisations-teater, och det hade jag inte en tanke på att jag skulle hålla på med innan. Men det var ju skitkul!

Caroline: Ja det kan jag tänka mig.

Jimmy: Så jag har gått en kurs både förra våren och i höstas.

Caroline: Men du sa ju att du är lycklig, eller lyckligare än vad du någonsin har varit? För att allting liksom funkar i ditt liv.

Jimmy: Ja.

Rätt mindset gör en lycklig

Jan: Vad är skillnaden förutom tiden?

Jimmy: Ja, det är väl mycket om mindsetet att jag har tillåtit mig att göra mer grejer. Tiden är ju en förutsättning för det och för mig har det underlättat väldigt mycket. Det är klart att allt jag har gjort i år skulle man ju göra även om man har ett jobb, om man orkar med det. Men för mig är det att jag har öppnat upp för mer möjligheter i livet helt enkelt.

Jag är ju inte singel längre, och det är också en väldigt stor anledning till att 2022 var så bra.

Jan: Precis, för det där var ju också roligt.

Lättare med FIRE utan familj?

Jan: Nu kommer fördomar; jag brukar säga att fördomar är sådant som har hjälpt oss överleva. Alla har fördomar. Det är alltid kul att ha fördomar så länge man är villig att ändra på dem.

Men då tänker jag så här att när jag tittar på dina 160 000 kr i årliga utgifter är det mycket lättare att ha ett sådant här liv när man inte har partner eller barn. För bara dotterns basketträning kostar ju 2 000 kr per termin.

Caroline: Samt 4 000 kr för simskola.

Jan: Då är min fördom att det är mycket lättare att ha ett sånt här liv när man inte har flickvän eller när man inte har barn. Där kommer liksom ett paket som är svårt att ta sig undan. Förstår du vad jag tänker? Vad är din reflektion kring det?

För nu kan du ju tala om att jag har fel och att det var exakt såhär både före och efter du träffade din partner? Men nu ska jag vara tyst så får du berätta!

Jimmy: Ja, jag har också funderat mycket på det där. Med barn så är det ju oundvikligen så att det är dyrare att leva.

Jan: Typ 7 500 kr i månaden! Var det någon som räknade på någon gång…. Men förlår, jag ska vara tyst nu!

Jimmy: Ja, i snitt kanske. Men det behöver ju inte kosta 7 500 extra.

Jan: Nej, såklart.

De flesta profilerna i FIRE-rörelsen är familjer

Jimmy: Jag funderade på detta och skrev ett inlägg om det på Det Grå Guldet. Där reflekterade jag över alla som är FIRE och skriver om det. Mr. Money Mustache, The Frugal Woods och ni till exempel. Att nästan alla har ju faktiskt barn och är en familj. Ändå är de på väg till FIRE eller är FIRE! Så uppenbarligen går det ju.

Jag kommer inte på en enda, förutom mig själv, som skrev om det som ensamstående utan barn.

Jan: Spännande. Men nu ska jag argumentera lite för din sida… Vi har ju haft vår fyraåring som behöver jättemycket trygghet. Hon sov ju inne i vårt sovrum i sin spjälsäng. Då tyckte Caroline att hon kan inte sova i sin spjälsäng för att den är för liten. Att hon behöver en sån här växasäng.

Då kollade vi upp att en sådan kostade 2000 kr på Ikea. Men sen kollade Caroline på Facebook Marketplace och hittade en för 250 kr! Jag tänker att det är ju ganska stor skillnad mellan att köpa typ samma säng antingen ny för 2000 kr, eller 250 kr begagnat. Och jag lovar att den gamla kan vi säkert sälja för 250 kronor.

Caroline: Ja visst.

Att hålla ner matkostnaderna

Caroline: Nu vet jag inte var du var på väg Jan, men jag har ju pratat med en kompis som heter Sandy om matkostnader och att våra är rätt stora.

Jan: Ja vi lägger ju typ 10 000 kr i månaden på mat.

Caroline: Då sa hon att hon brukar handla på Willys och kör sådana här ”portion under tian”-recept. Då testade jag det och det var ju chockerande hur mycket billigare maten blev! Det var också roligt att hitta de här kampanjerna på julpotatis eller vad som helst.

Trots att jag har det hemifrån att klippa kuponger och att handla på olika ställen där det var billigt och så. Så jag tycker det är kul! Jag vet inte hur det är med dig Jimmy, om du också tycker det är lite roligt att hitta de här klippen? För när jag hittade den här sängen så var det ju kul liksom. Så vill jag alltid handla.

Jimmy: Ja, jag tycker också det. Det är jättekul när man hittar något som är billigt. De sängarna jag har i rummen som jag hyr ut till exempel är ju begagnade. Med mat är det ju jättekul att leta upp extrapriser. Det var ett år sedan som jag köpte daddlar för sex kronor kilot och det ger mig fortfarande glädje!

Dels för att några av dem fortfarande är kvar, men även för att det var så billigt. Och dadlar är ju ganska dyra i vanliga fall. De har ju gått ut sedan länge nu, men det är ju dadlar och de blir inte dåliga.

Jan: Men om jag kommer med en fördom till då; blir det inte så att mathandlingen istället för att ta en timme tar tre timmar för att man åker runt till flera olika butiker istället för den närmsta? Jag vill gärna höra hur du resonerar kring det

Caroline: Men jag åker ju exempelvis till Willys istället för ICA även om det skulle vara lite längre bort.

Jan: Hur resonerar du, Jimmy?

Jimmy: Det blir lite dyrare i termer av tid om man ska planera så här. Jag kollar ibland vilka butiker som har kampanj på en specifik vara. Men jag tar ju ändå de butikerna som är nära mig. Jag bor ju nära en galleria också, så det är ju lite lyxigt. Där har jag ett flertal butiker och sen bor jag ganska nära ett Willys också.

Billigare matkostnader som vegan?

Jan: Jag vill minnas att sist när du var med här så var du vegetarian?

Jimmy: Vegan.

Jan: Är det också så att det blir billigare mat eller blir det dyrare? För jag vet att när Caroline var vegan så blev det dyrare.

Caroline: Ja, men jag körde ”fat vegan”. Man kan nog få det väldigt billigt annars.

Jan: Ja, hur?

Jimmy: Ja, alltså det spelar väl egentligen ingen roll om du är vegan eller köttätare. Du kan ju äta dyrt eller billigt oavsett.

Jan: Okej, det var dagens kloka ord.

Caroline: Säg något mer om det.

Jimmy: Bara för att man är köttätare så behöver man ju inte äta oxfilé, och bara för att man är vegan behöver man ju inte äta…

Jan: … Japansk svamp!

Jimmy: Ja, vad nu motsvarigheten till oxfilé är för veganer. Jag vet inte. Men alla de här fake-produkterna, exempelvis vegansk ost. Den är ganska dyr.

Jan: Men du är fortfarande vegan?

Jimmy: Ja, det är jag.

Att vara FIRE i ett förhållande

Jan: Men du sa ju också att det var rikedom i livet med flickvän. Där blev jag också jättenyfiken… Är hon på samma resa eller hur har ni synkat det där? För jag tänker att det är väl kanske inte så sannolikt att man träffar någon som är exakt likadant som en själv. Hur har det varit?

Jimmy: Nej, hon är inte exakt likadant som mig! Hon är inte FIRE eller på väg mot FIRE. Men hon har ganska liknande tankar som jag har om utgifter. Så hon är väldigt sparsam och hon tänker på vad saker kostar. Hon är väldigt bra på kläder, till exempel. Mycket bättre än mig!

Jag handlar det mesta på second hand och det jag har på mig nu är också second hand. Man ser inte det i kameran, men jag har även byxor på mig som är second hand. Men hon har ju mycket mer varierad garderob än mig och hon tycker det är kul att handla kläder också.

Jag tycker att hon ser jättebra ut i alla de här kläderna och nästan allt är handlat second hand.

Jan: Det gillar ju du också, Caroline.

Caroline: Ja, det gör jag. Det är också skönt att handla bra kvalitet för en spottstyver. Man blir glad jättemånga gånger när man har på sig plagget. Det är som med dadlarna, man blir glad varenda gång! Det kostade inte 1 700 kr, nej. Det kostade 350 kronor.

Jimmy: Det var dyra daddlar ändå!

Caroline: Ja, men jag tänker högkvalitativa tröjor som jag tycker om.

Matinköp efter säsong sparar pengar

Jan: Kan du ge dina tips kring mat, Jimmy?

Jimmy: Man får ju göra någon avvägning. Nu har jag ju mer tid än vad jag hade innan, så jag har ju faktiskt minskat mina matkostnader 2022, då jag haft mer tid och kunnat fokusera på att köpa det som är billigt men nyttigt. Så jag har minskat mina matkostnader lite grann.

Jan: Men är det så att du gör matsedel? Eller är det så att du köper efter det som är billigt varje vecka? Exempelvis att kål är billigt så då får det bli någonting med kål? Hur funkar det? När jag är sugen på hamburgare så går jag och handlar hamburgare… Jag börjar inte i den andra änden!

Jimmy: Nej, jag börjar i den andra änden ofta. Just kål köpte jag senast jag var och handlade för att det var billigt. Då skulle jag göra en gryta med andra grejer så som potatis med bönor och brysselkål hade jag tänkt. Men vitkål var billigt så då slängde jag i lite vitkål där också.

Bostaden kan generera inkomster

Jan: Om man ska få med sig några poänger som lyssnare så tänker jag såhär… Boendet har du inte valt det billigaste av, utan däremot har du satsat på ett boende du kan tjäna pengar på. Det är väl liksom tricket man kan säga att du har gjort?

Jimmy: Ja, mitt boende är ju min största utgift men det är ju också en inkomst. Så utan mitt boende så hade jag haft jättelåga utgifter men också lägre inkomster.

Jan: Ja, exakt. Detta tycker jag är klokt. För jag tror det är många som tänker att man ska bo i ett billigt land, eller dra ner på bokostnaderna och flytta till Svappavaara eller någonting. Där har du gjort annorlunda.

Men tänker du att boendet ska fungera långsiktigt? Tänker du att du kommer behöva förändra någonting eller att du har kvar bostaden men flyttar därifrån själv och fortsätter hyra ut den? Hur går dina tankar?

Jimmy: Ja, det kan ju bli förändringar. Om jag och tjejen skulle flytta ihop till exempel då finns det ju flera olika alternativ. Vi kan flytta in och sen så hyr jag ut det som nu är mitt rum så att jag hyr ut till fyra istället för tre. Eller så hyr jag ut hela bostaden till en familj till exempel.

Eller så kan jag ju sälja den. Hon är ju lite inne på att flytta till något mindre ställe än Stockholm. Så kanske kan man få tag på någon billigare bostad. Det blir ju billigare om vi flyttar någon annanstans så då kanske det lättaste blir att sälja den.

Resandet en stor utgift

Jan: Man brukar väl prata om att boendekostnaderna är typ 25% för en vanlig familj, sen mat. Vad är de andra stora utgiftsposterna som du har och som du tänker på?

Jimmy: Förra året blev resandet väldigt stor utgift för mig. Det är nog den som kom efter mat faktiskt. 2020 och 2021 så var det inte så mycket resande men det beror ju på pandemin.

Jan: Men menar du ”transport” också med resande? För du har ingen bil, cyklar mycket, och åker knappt ens kollektivtrafik.

Jimmy: Ja. Men den största delen av mitt resande är ju med tåg. Så mitt resande är ju tåg, kollektivtrafik. Jag räknar inte in min cykeln i detta. Jag var ju inte utomlands förutom en snabb visit till Danmark. Så det är ju inom Sverige.

Men jag har åkt mycket, hälsat på min familj, varit på Sweden Rock, i Göteborg etc.

Ingen uttagsstrategi

Jan: Det klassiska annars är att man tänker att man ska spara ihop sina pengar och sen ska man investera dem. Tänker du på sådana här uttagsstrategier eller finansierar uthrningen av bostaden livet? Tar du ut avkastning från ditt sparade kapital också? Hur ser det ut?

Jimmy: Ja, jag behöver ta ut lite avkastning. Så boendet täcker det mesta, men sen så har jag ju även investeringar i Trine till exempel. Men jag behöver ju plocka ut från min aktieportfölj också. Jag kör inte så strikt med 4%-regeln, att jag plockar ut exakt 4%. Utan jag plockar ut det som behövs.

Jan: Plockar du ut det löpande eller plockar du ut när det behövs?

Jimmy: När det behövs.

Jan: Oavsett hur marknaden går?

Jimmy: Ja.

Jan: Hur har du fördelat det mellan tillgångar? Du sa att du gillade att du hade Trine, Lendify etc. Sen gissar jag att du har en aktiedel också?

Jimmy: Ja.

Jan: Kanske en räntedel?

Jimmy: En väldigt liten räntedel.

Jan: Men hur är allokeringen mellan sparkonto och de här alternativa investeringarna samt aktier? Hur har du tänkt där?

Jimmy: Jag har inte haft någon sådan plan från början. Min styrka är ju sparandet. Sen med investeringar så lyssnar jag på er och andra och har valt ut vissa tillgångsslag. När ni hade avsnitt om Lysa tänkte jag att det var bra och så öppnade jag ett konto och sparade där. Men då har jag haft kvar sparande sen innan, på Avanza och andra ställen.

Jan: Detta tycker jag också är ganska fint. För när många andra för FIRE-diskussioner i forumet medföljer ofta en jättestor Excel-kalkyl med mycket fokus på just den.

Avkastningen, safe withdrawal rate, portföljsimuleringar, Monte Carlo-simuleringar och hela tjofräset. Medan du har löst det med att ta bort din största utgift och förvandla den till en inkomst, och hålla nere kostnaderna och haft ett historiskt stort sparande.

Så jämfört med vissa andra som är FIRE så är du inte så beroende av hur börsen eller investeringarna går. Utan jag skulle säga att din vardag har ju en större påverkan på din FIRE-resa än dina investeringar.

Jimmy: Ja, det har den ju definitivt.

Caroline: Det känns ju väldigt lugnt. Som du säger är du kanske inte så brydd över börsen?

Jimmy: Nej, det är jag inte. När den började gå ner kändes det lite tungt. Men det gick över jättefort.

Caroline: Varför gick det över?

Jimmy: Ja, därför att jag såg det i ett större perspektiv. Jag tänkte att den har gått ner lite, men jag har ju fortfarande väldigt mycket pengar kvar där. Det blir ju inte panik förrän det är väldigt, väldigt lite pengar. Även om börsen skulle ligga platt nu så räcker pengarna jag har där i säkert 20 år. Jag har inte räknat exakt.

Men det är lugnt och då har jag ju gott om tid på mig att lösa det på annat sätt.

Olika nyanser i FIRE – Inkomster och utgifter

Jan: Det är ju detta som jag också tycker är så spännande, att det finns många nyanser på FIRE. Grundregeln är ändå samma. Det handlar om hur mycket av dina intäkter som inte kommer från ditt jobb täcker, dividerat med dina totala utgifter. Simple as that.

Den här kvoten har ju två delar. Den har inkomstdelen och den har utgiftsdelen. Båda påverkar ekvationen. Antingen så är man grym på den ena, att man tjänar jättemycket pengar på avkastningen för man har jättestort kapital. Då behöver man inte vara så noga med utgifterna. Eller så är man noga med utgifterna och då behöver man inte så stort kapital där uppe för att det är ändå en kvot.

Caroline: Det känns ändå som att du, Jimmy, har bägge på något vis. Du har ditt kapital och du är också noga med dina utgifter.

Jimmy: Jo, men jag tror alla har båda, men i olika mycket grad. Alltså jag är ju bättre på sparande helt klart. Vill man ha tips om investeringar och sådant då är det ju inte mig man ska fråga.

Jan: Det är detta jag menar, att man har olika styrkor. Jag tror tyvärr inte vi kommer komma ner i 13 000 kr i utgifter, Caroline!

Caroline: Nej, jag tror du har rätt!

Jimmy: Ni kan ju dubbla det, ni är ju två.

Jan: Exakt. Sen behöver man ju inte gå ända upp till 50 000 kr kanske, som vi ligger på. Men å andra sidan så har vi ju också ett större sparande. Då kan man hitta sitt liv.

Caroline: Ja. Man får hitta sin kombination av alla pusselbitar som kan ingå i FIRE för en själv.

Jan: Ja, men exakt. Sen tänker jag att vi har ju massor av rum som vi skulle kunna hyra utom det hade varit viktigt för oss.

Caroline: Absolut, absolut.

Jan: Men då passar inte det våra andra värderingar. Det är det som jag tycker är så fint.

Utanförskap i FIRE?

Jan: Men jag blir lite nyfiken; upplever du att man står utanför samhället? För de allra flesta i befolkningen har ju valt en helt annan väg än du. Hur känns det och hur tänker du kring det?

Jimmy: Ja, man är ju lite utanför ändå. Men ändå i det. Det blir ju konstigt när folk frågar vad man jobbar med, och man säger ingenting. Att man är FIRE är ju långt ner på listan av gissningar.

Jan: Men jag gillade också att du sa i en bisats att du är arbetsfri. Inte att du är arbetslös.

Jimmy: Ja, jag är inte arbetslös. För är man det vill man ju ha ett arbete, och är kanske beroende av att hitta ett.

Jan: Har du varit i kontakt med myndigheter relaterat till det här?

Jimmy: Nej.

Caroline: Vad tänker du då för någonting?

Jan: Mycket i vårt samhälle bygger ju på att en har en lön och sen räknas pensionsavsättningar, SGI och mycket annat baserat på den. Det är så mycket som är kopplat till att du ska gå det här spåret. Jag menar att går man inte det spåret blir det ingen föräldrapenning, sjukpenning etc.

Sen kanske man inte behöver en föräldrapenning ändå.

Caroline: Nej, visst. Man har löst det själv, ja.

Jimmy: Föräldrapenning behöver jag ju inte, för jag har ju inga barn. Jag planerar inte att skaffa några barn heller. När det gäller pension vet jag ju att det blir ju inte så mycket. Alltså jag skattar ju på min uthyrning, såklart, och investeringarna och så.

Jan: Men det avsätt väl inte till pension på något sätt?

Jimmy: Nej. Det tror jag inte. Men jag har ju räknat med att klara det ändå. Så jag är ju inte orolig alls för pensionen. Planen är ju att när jag kommer fram till pensionsåldern ska jag ha levt på passiv inkomst hela vägen. Jag ska ju kunna fortsätta leva på samma nivå. Sen kommer pensionen som en bonus, det lilla jag får.

Allmän pension och FIRE

Jan: Det är det som blir tankekullerbyttan i mitt liv. För mig hade det gjort lite ont i magen med pensionen. Men precis som du säger måste man ju se det som att man då har varit i pension i 30 års tid, innan den allmänna pensionen!

Caroline: Jag fattar inte vad din tankekullerbytta är egentligen.

Jan: Jo, men min tankekullerbytta är att man givetvis ska ha en pension.

Caroline: Jaja, okej… Du tänker att Jimmy borde ha en större pension.

Jan: Min rädsla i Jimmys liv som egentligen är totalt irrelevant är: Tänk om man ångrar sig? Då har man ju ”slösat bort” 10 år då man kunde jobbat ihop pensionsrätter. Att man blir 55 år och så kommer man på att man vill jobba, och det gör mig så förvirrad.

Caroline: Ja, för det blir till slut för sent att få pensionsavsättningar tänker du?

Jan: Rädslan för mig handlar nog om att man dödar så många andra alternativ när man väljer den här vägen. Det är liksom bara den här vägen man går och man har tagit bort alla andra.

Om man har mycket pengar så kan man alltid dra ner på saker och ting. Medan om jag har levt hela mitt liv snålt så blir det svårt vid något annat tillfälle att öka det. Förstår du?

Jimmy: Ja, jag förstår.

Jan: Säg nu att det är helt irrelevant!

Jimmy: Ja, men det finns ju en poäng i det du säger. Jag tänker ju att det är tvärtom istället. Att om man jobbar hela vägen till pensionen dödar man ännu fler alternativ gentemot att gå FIRE tidigt. För nu har jag öppnat många fler dörrar.

Jan: Gud vad spännande!

Jimmy: I alla fall som jag har testat att leva nu förra året. Med improvisations-teatern och annat jag testat. Om jag är sugen på att jobba kan jag testa att jobba med andra grejer, och jag kan skriva. Möjligheterna är oändliga.

Men hade jag fortsatt jobba hade jag ju bara gjort det. Visserligen med mer pengar. Men det är så mycket annat som är viktigt i livet också.

Jan: Ja, vad är det som är viktigt i livet tycker du?

Jimmy: För mig är det att kunna förverkliga mina drömmar. Att vara lycklig och må bra.

Caroline: Ha tid med saker?

Jimmy: Ja.

Mer socialt liv i FIRE

Jan: Vad är den stora skillnaden när du jobbade mot nu?

Jimmy: Det finns så många skillnader. Sovmorgon är ju en! Ingen ångest är en annan. Jag kom ju nyligen tillbaka till Stockholm efter att ha hälsat på släkt och vänner… Då tänkte jag att om det varit ett vanligt år när jag jobbade hade jag nog haft jättemycket ångest nu. För då skulle jag tillbaka till jobbet på måndag. Men nu slapp jag det!

Sen har jag jobbat i byggbranschen också, som är förenat med vissa fysiska påfrestningar. Jag minns en dag jag var på en vandring 2021, 3-4 månader efter att jag slutat jobba. Vi hade vandrat 4 mil med lite packning. När jag satt på bussen hem hade jag lite ont i ryggen då, och tänkte att att det är första gången jag haft det sedan jag jobbade… För när jag jobbade så kunde jag ha ont i ryggen varje eller varannan vecka.

Det var ett tungt jobb och nu hade jag inte haft det på 3-4 månader. Men det var inget man tänkte på medan man jobbade. Det var så himla skönt att inse.

Caroline: Ja… Efter 4 mils vandring! Vi har lyckats klämma in 2,5 mil och var helt döda.

Jan: Men många säger ju att man saknar sina kollegor och det sociala på jobbet? Hur känner du med det?

Jimmy: Mitt liv är ju mer socialt nu än vad det var innan. Jag bor ju ihop med tre andra människor och har mycket mer tid att umgås med dem. Jag har mycket mer tid att träffa andra också. På jobbet umgicks man ju bara med sina kollegor.

Man jobbade i första hand och var social i andra hand. Mitt liv har blivit mycket mer socialt sen jag slutade jobba.

Caroline: Det är ju väldigt många som blir utbrända eller utmattade på jobbet. Det är ju ingen risk för dig? Hur ser du det från ditt håll? För du har ju valt en helt annan väg.

Jimmy: Jag har också tänkt på det här med utbrändhet och det är ganska lätt att undvika. När jag jobbade var det fullt ös och de sista månaderna var det övertid nästan varje vecka för vi hade så mycket att göra. Det var mycket stress och långa, tunga dagar. Men när lönen kom så fick jag mer än dubbelt så mycket som jag behövde.

Jag tänker att det är så för många andra också, eller att det borde vara det. Varför jobbar man så hårt för att få så mycket mer pengar än vad man behöver?

Caroline: Bra fråga. Det är som att man är lite hjärntvättad och ska ha så mycket som möjligt på bekostnad av sin tid och sin kropp. Eller hur?

Jimmy: Ja.

Jan: Man hör ju ibland pensionärer som går i pension och blir helt deprimerade för att de går från ett liv till ett annat. Telefonen kanske slutar ringa om man slutar bli viktig. Eller att man har behovet av att bidra till andras behovstrappa. Hur känner du det skiftet?

Jimmy: Jag var mer mentalt förberedd på förändringen eftersom jag ändå har längtat efter att sluta jobba i så många år. Jag kände definitivt ingen depression efteråt. De första 4-5 veckorna var ju ren eufori och så är det nog för de flesta som går i FIRE. Sen så kan det ju ändras och jag är ju inte euforisk längre, men glad är jag!

Jag tror inte det ändras. Men skulle det ändras så kan jag ju gå tillbaka till att jobba om jag vill.

Man kan alltid ångra sig i FIRE!

Jan: Det blir en mental kullerbytta för mig hela tiden. Jag ska alltid försöka skjuta ner hela idén men saken är ju den att du alltid kan gå tillbaka och ta ett jobb!

Caroline: Vadå skjuta ner idén? Skjuta ner hela FIRE-idén för att det är någonting som inte stämmer med den?

Jan: Ja att man är så invand med att livet ska vara på ett visst sätt. Sen när du beskriver något annat så tänker man att det kan inte vara bra. Det måste finnas någon nackdel. Men gillar man det inte så kan man ju alltid gå tillbaka.

Caroline: Ja du säger ju det själv ibland!

Jan: Ja jag gör ju det…

Jimmy: Jag tycker ju att det skulle vara bra för folk att prova det här. Att leva utan att jobba, och ju längre tid det desto bättre. Sen kan det ju vara svårt såklart. Men om man kan testa att vara ekonomiskt fri eller pensionär i ett år till exempel. Då får man ju verkligen förståelse för vad det innebär.

Caroline: Ja, och vad som är viktigt för en. Att man behöver ha ett socialt liv vid sidan av som man kanske hade på jobbet innan. Men då behöver man själv se till att man får det ju. Samt intressen som man odlar men inte har ännu.

Om man nu skulle gå från ett arbetsliv till FIRE på en gång måste man ju komma på vad det är för liv man vill ha.

Jimmy: Man kan ju planera väldigt mycket och det gjorde jag ju när jag jobbade mot FIRE. Det hade jag fantiserat om i flera år, och sen blev det ändå inte så!

Det blir sällan som man föreställt sig

Jan: Berätta mer om det. Hur hade du fantiserat att det skulle se ut?

Jimmy: Jag skulle ju sitta hemma och skriva på dagarna, och läsa böcker. Det har jag ju gjort men inte i samma utsträckning som tänkt. Sen skulle jag vandra och cykla, och det har jag också gjort ungefär lika mycket som jag hade tänkt mig. Men alla andra grejer jag testat har inte blivit som jag tänkt mig.

Jag gick ju in i bostadsrättsföreningens styrelse till exempel. Så jag har ju ett styrelseuppdrag nu, som jag tjänar några tusenlappar om året på. Det är ju ganska kul faktiskt. Genom det har jag kunnat hjälpa grannar med lite grejer. Så jag har fått mycket närmare kontakt med många av mina grannar, och det är ganska kul och väldigt socialt också.

Caroline: Ja, det måste kännas meningsfull?

Jimmy: Ja, det är det. Jag är ju bra på praktiska grejer…

Caroline: Självklart!

Jimmy: Så det har jag ju hjälpt grannar med. Jag har byggt staket, plockat ner och satt upp markiser etc. Det är ju ganska likt vad jag har hållit på med när jag har jobbat. Men när jag jobbade då fick jag inte så mycket tacksamhet för det. Nu får jag ju…

Jan: … Mycket mer relationskapital?

Jimmy: Ja. Det är en bra beskrivning. För varje liten grej jag gör så kommer det någon och tackar för att det blev jättebra. Det är det ju sällan en chef har sagt, även om det hänt.

Caroline: ”Du fick ju pengar. Tänk på det!”

Jimmy: Ja, jag fick pengar…

Relationer allt viktigare i FIRE

Jan: Jo, men det är precis detta jag menar. Vi har ju Maslows behovstrappa och en del av det är ju att ge tillbaka. Min tro är ju att alla människor vill bli behövda och använda. Det är roligt för att du säger att nu bidrar du i bostadsrättsföreningen och hjälper grannarna och sådant.

Det jag hör är egentligen det som du har varit inne på många gånger. Att nu när pengarna kanske inte spelar så stor roll så återkommer du mycket till relationer och att de har blivit bättre. Att du har träffat nya människor och umgås mer med släkt och vänner och familj, vilket är ganska intressant. För det var ju så vi kanske levde mer förr.

Relationer var ju mycket viktigare än att man som individ hade massor pengar på banken.

Caroline: Du tänker på stenåldersmänniskorna? Jag tänker på stenåldersmänniskorna konstant!

Jan: Nej, jag tänkte inte riktigt på stenåldersmänniskor.

Caroline: Med egna projekt och relationer…

Jan: Nej, men jag tänkte mer på samhället innan den industriella revolutionen då pengar blev så viktigt. Då man började behöva pengar på riktigt. Idag blir det snarare en ackumulation av pengar för ackumulationens skull. Eller för att man ska ha möjligheter man sedan inte utnyttjar.

Men Jimmy, jag måste bara få fråga om du smygjobbar? Du sa ju att du smygjobbade lite i bostadsrättsföreningens styrelse. Gör du andra grejer också?

Jimmy: Föreningen har ju målat om fasaderna och där blev det en hel del jobb jag tog på mig. Att plocka ner grejer som sitter på fasaden och ta bort altanbrädor etc. Sådant har jag jobbat med.

Jan: Blir det också ett annat förhållningssätt till det då? Att det blir lättare eller roligare? Vad jag fiskar efter är min tro om att det blir lättare när man får välja det, jämfört med när man är tvungen?

Jimmy: Ja, det är väl lite både och. Är man tvungen så gör man ju det bara men det här har ju helt klart varit roligare. Jag har ofta fått höra att de behövt hjälp med något och om jag kan fixa det. Men att det inte är akut. Då kan jag ta något sådant på en onsdag till exempel, när det passar bra för mig.

Mindre bokskrivande än tänkt i FIRE

Jan: Har du haft någon negativ överraskning med FIRE? Att det skulle bli på ett viss sätt men inte blev så trots allt?

Jimmy: Det skulle väl vara min egna disciplin ibland. Att jag inte skrivit lika mycket som jag tänkt. Jag var väldigt produktiv andra halvan av 2021 direkt efter jag slutat jobba. Men under 2022 var jag mindre produktiv.

Jan: Jag tänker att om man inte är lika produktiv som man tänkt kanske det inte var lika viktigt som man trodde för en?

Tips #1: Tänk igenom vad du vill göra i FIRE

Jan: Vad skulle du ge för tips till någon som vill gå FIRE? Något du önskar att du hade vetat eller något du gjorde bra på din resa?

Jimmy: Att tänka igenom vad man vill.

Caroline: Hur gör man det egentligen? Jag tycker det är så svårt och kan inte tänka igenom vad jag egentligen vill, utan det bara uppenbarar sig när mitt liv testas. Men det kan ju vara så att du har förmågan att tänka igenom vad du vill med ditt liv?

Nu är ju jag 45 år så jag har börjat samla på mig erfarenheter om vad jag vill och inte vill. Men det är ju svårt om man inte har förmågan att klura ut det själv.

Jimmy: Om man inte har den förmågan kanske man ska prata med någon om det? Som man kan bolla idéer med. Annars är man bara fast i hjulet.

Jan: Här var det så för dig att du vill skriva, umgås, ha mer relationer, och välja själv. Kan man sammanfatta det så?

Jimmy: Ja, och jag är kanske lyckligt lottad som har velat skriva så länge jag kan minnas egentligen. Jag har hållit på med fantasy sedan högstadiet. Så jag har ju vetat vad jag velat.

Caroline: Ja, ett tydligt intresse ju.

Jimmy: Ja.

Tips #2: Ibland vet man inte vad man vill och det är OK

Jan: Så det var det ena tipset. Vad är det andra skulle du säga?

Jimmy: Man vet inte alltid vad man vill. Men om man uppnår FIRE utan att veta det så kanske man får reda på det! För då har man mer tid att reflektera och testa nya grejer. Att få mer intryck. Man kan ju låta livet bara hända, och det har det ju för min del. Mer än vad jag var inställd på.

Caroline: Ja, man kanske inte ska vara så rädd för att testa grejer? Även sådant som kostar pengar.

Jimmy: Ja jag har ju varit lite rädd för vissa grejer förut. Att det är inte för mig.

Jan: Kan du ge något exempel?

Jimmy: Teatern är ett exempel men jag kommer inte på något mer. Men jag har varit ganska enkelspårig och haft ett fåtal mål som jag jobbat mot. Sen har jag lyckats nå de där målen, men det finns ju mer.

Tips #3: Lär dig om FIRE tidigt!

Jan: Bra. Något mer tips?

Jimmy: Ja, det hade varit bra om jag hade känt till FIRE när jag var 20 år! Min FIRE-resa började ju när jag var 30 och jag gick i mål vid 37. Men om jag hade vetat om det när jag var 20 hade jag ju kunnat gå i mål vid 30.

Jan: Ja, eller snabbare än så. För jag tror du skrev i något inlägg att det kunde gått snabbare jämfört med hur du köpte bostadsrätt och radhus etc?

Jimmy: Ja det hade det nog. Jag tror ändå att det hade tagit längre tid rent tidsmässigt. Jag gjorde något tankeexperiment för några år sedan baserat på inkomsterna jag hade då. Nu har jag tjänat mycket mer från 30 till 37 än jag gjorde från 20 till 30. För mina två bästa år under de tio åren mellan 20 och 30 låg ju på runt 300 000 kr per år före skatt.

Men nu när jag jobbade i Stockholm så har jag haft nästan 500 000 kr det bästa året före skatt. Så det har ju blivit mycket mer pengar.

Jan: Det gäller ju också att vara väldigt medveten om vad man lägger pengarna på, som du sa innan.

Jimmy: Ja, och att lägga pengar på det som är viktigt.

Caroline: Har du något som är en riktig guilty pleasure? Som får kosta men är helt okej?

Jimmy: Man kan ju inte tro det från mina siffror, men maten är ju viktig. Att den ska vara god och nyttig. Så jag köper ju inte vilken skit som helst.

Caroline: Det ska ändå vara bra och hålla kvalitet ja.

Jimmy: Men mycket som är bra är ju också billigt, som bönor och linser till exempel. De har en jättebra näringsprofil och kostar inte mycket.

Caroline: Det är sant.

Att motstå ny teknik

Jan: Jag tänker lite på det här med mobiltelefonen… Hur gick dit resonemang där för några år sedan när alla hade en smartphone och du en dum telefon? Sen bytte du ju till slut men konstaterade att du använder din telefon väldigt annorlunda jämfört med hur andra använder sina telefoner. Exempelvis att du surfar vid datorn.

Hur gör du för att lista ut det istället för att bara göra som alla andra? Var det medvetet för att du hade en strikt budget och då fick det bli så? Eller hur går din tankeprocess till där?

Jimmy: Med telefoner har jag alltid legat lite efter. Jag var väldigt sen att skaffa Facebook också, och exempelvis smartphone 2020 då.

Caroline: Du kan ha varit sist i världen!

Jimmy: Jag känner faktiskt folk som fortfarande inte har en smartphone.

Caroline: Jag är också sen med grejer.

Jan: Det som fascinerar mig är att det inte ens var ett avsteg utan bara ”som det är”. Att man kan/bör designa sitt liv efter sina förutsättningar.

Jimmy: Det var ju lite både och med telefonen. När det var nytt i början kände jag att det inte var något för mig men sen när alla började skaffa smartphones och den blev användbar på riktigt, då man kunde använda kartor, köpa biljetter…

Caroline: … Mobilt BankID!

Jimmy: Ja! När jag köpte mitt radhus hade jag inte mobilt BankID. Det tyckte mäklaren var jobbigt!

Caroline: Grejen är ju att det ska fungera trots att man inte har det. I alla fall myndigheter måste ju ha lösningar för det.

Jimmy: Ja jag fick ju identifiera mig när jag kom hem från jobbet istället där.

Spendera i enlighet med dina värderingar

Jan: Det jag fiskar efter och som vi skojade om i bilen är att du kommenterade när jag hade sagt att vi ville ha en ny bil och köpte Teslan… Då sa du att när jag hämtade dig för 3½ år sedan hade jag ju en Volvo som var 10 år gammal men såg ny ut! Där tänker jag att man behöver titta inåt.

Jag hade behovet av att ha en ny bil. Nu har jag inte det längre för jag har checkat av det.

Caroline: Var det en inre impuls för dig?

Jan: Ja.

Caroline: Att man måste lyssna på sin inre röst?

Jan: Ja för om man tar mobiltelefoner så använder jag den jättemycket och den är ett verktyg för mig. Jag gillar genuint själva tekniken också. Sedan har jag väl konstaterat att jag inte behöver den nyaste varje år utan jag byter varannat år istället. Det tycker jag är viktigt.

Hade jag applicerat Jimmys koncept hade jag haft en budget på, säg 1 000 kr, och sedan hade jag försökt optimera telefonen jag velat ha inom det spannet. Sedan hade jag blivit missnöjd för att jag haft andra värderingar och är en early adopter. Förstår ni?

Caroline: Ja!

Jan: Då tänker jag så att det hade kostat mig massor livsenergi att inte köpa den telefonen jag vill ha. Då hade det varit ett bättre resonemang att prioritera en dyrare och lägga ner mindre energi på annat som inte är lika viktigt, exempelvis en ny bil. Eller kläder för min del. Eller att dottern Elsa prompt ska ha en ny Ikea-säng. Den kan lika gärna vara begagnad.

Jag tror man hade varit missnöjd i livet om man försöker nå mål utan att ha koll på sina värderingar. Det är det jag gillar med dig, Jimmy. Att du har ju inte kompromissat med dina värderingar för att nå dina mål. Förstår du vad jag menar?

Jimmy: Ja.

Jan: Att du exempelvis lägger pengar på mat men inte teknik för det är inte viktigt. Inte för att du hade velat göra det utan för att du inte vill.

Jimmy: Det låter väldigt rimligt. För mig är telefonen mer som ett nödvändigt ont. Jag förstår att den är bra att ha men jag har köpt den begagnad och det är ju redan 3 år sedan jag köpte den. Jag har ingen aning om hur länge den har varit i bruk innan.

Caroline: Du hade ju köpt nytt batteri till den också så nu är den ju så gott som ny.

Jimmy: Ja det gamla batteriet svällde ju upp så jag var tvungen att köpa ett nytt! Men jag kommer ju ha den tills den slutar fungera. Jag har ingen aning om när det blir men då köper jag en begagnad till.

Frågor från forumet: Påverkas FIRE av inflation och stigande räntor? Bör man vara skuldfri?

Jan: En fråga från Ove i forumet lyder:

Är det något du funderat på med stigande räntor och inflation? Är det något som påverkat din ekonomi?

Jimmy: Nej det har det inte och jag hade ju lite tur där. Jag band min bolåneränta sommaren 2021.

Jan: Hur gick resonemanget då?

Jimmy: Jag resonerade att räntan inte kunde bli lägre än så och det var ett bra erbjudande.

Jan: Band du länge då?

Jimmy: 3 år.

Jan: Det är ju spännande… Vi måste göra avsnittet om bundna bolåneräntor etc. För jag har ju en tes kring att många resonerar fel kring rörligt kontra bunden bolåneränta. Kommer man fram till att man ska binda tror jag snarare att man borde binda längre än man i regel gör.

Caroline: Banken har väl kanske inte erbjudanden på 5-10 år?

Jan: Jodå, det har dem.

Caroline: Oftast hör man ju om 3 år.

Jan: Ja. Många har bundit i 1 år också.

Jan: Ove frågar också kring hur du ser på skuldfrihet vid FIRE? Är det viktigt?

Jimmy: Nej. Jag tycker inte det är viktigt för särskilt många inom FIRE-rörelsen. Jag har ju ett bolån och är jättelångt från skuldfri.

Vanliga missuppfattningar om FIRE-rörelsen

Jan: Du har ju följt den här rörelsen ett tag nu; vad är en annan vanlig misuppfattning om FIRE-röreslen?

Jimmy: En vanlig sådan är väl att man är snål!

Caroline: Det kan jag tänka mig att man tror ja. Det är ju inte nödvändigtvis så.

Jimmy: Ja. Kanske att man inte gillar att jobba heller. Det finns ju en del som inte gillar det och jag tycker det är ganska kul, men inte 40 timmar i veckan. Sedan vill jag jobba med det jag vill också.

Jan: Vad säger släkt och familj om det?

Jimmy: De tycker det är kul för mig men inget för dem. Det skulle väl vara kul om de också ville göra det men de är fast i ekorrhjulet.

Jan: Som vi andra.

Jimmy: Den som står mig närmast där är väl min pappa. Han är pensionär nu och gick vid 61 år. Så han har gått den vanliga vägen men så fort han kunde få ut sina pensionspengar hoppade han på det.

Osäkerhetshorisonter förändras under livets gång

Jan: En fråga som jag gått och funderat på är osäkerhetshorisonter. Hur mycket försökte man överblicka när man var student till exempel? Hur mycket kontroll försökte man ha? Ofta brukade det väl vara terminen ut. Sedan gick jag över till kontroll på årsbasis med uppsägningstid, A-kassa och inkomstförsäkring etc.

Men på sistone upplever jag jag försökt kontrollera längre och längre tidshorisonter. Hur tänker du kring osäkerhetshorisonter på det sättet? Hur långt fram planerar du?

Jimmy: Ja, jag har väl också fått längre och längre horisonter där. När jag började jobba exempelvis var det ju A-kassan som gällde på 300 dagar, och det var horisonten jag hade. Nu är det svårt att överblicka för med inkomsterna och kapitalet jag har nu handlar det ju om över 10 års tid. Det går säkert att räkna på men det är riktigt svårt.

Jan: Ja jag har inget svar på det här men jag har själv funderat på det här. Vi hade det uppe på FikaTillsammans också. Där berättade någon att man hade planerat på det sättet, och sen fick man ett cancerbesked… Så man kan ju planera 10 år framåt men vad som helst kan ju hända i livet.

Caroline: Det var ju ett extremt exempel du tar upp. Man får väl lov att tänka 10-20 år fram? Det är väl inget fel med det även om livet blir som det blir i slutändan?

Jan: Nej, precis.

Jimmy: Ja. Så jag ser ingen poäng med att planera mer än 10 år framåt. Om det nu händer något inom min ekonomi så har jag ju utrymme att göra någonting. Jag kan jobba mer än jag gör och skära ner utgifterna ännu mer. Av de här 160 000 kronorna är ju cirka 40 000 kr rena nöjesutgifter till exempel.

Caroline: Du har ganska stor resiliens.

Jan: Framför allt får man ju multiplicera det med två om man är et par som du sa tidigare. För det här var ju ett ensamhushåll. Sedan får man lägga på det där med barn också… Jag tror man brukar säga att ett barn kostar runt 7 000 kr i månaden.

Caroline: Var är det ifrån?

Jan: Jag tror det var någon bank som SEB eller Swedbank som räknade på det. Jag får kolla upp det.

Caroline: För som du sa tidigare så behöver det ju inte vara så dyrt heller. Man kan ju hitta mycket begagnat men inte skor kanske… Eller det har jag ju faktiskt köpt begagnat när jag tänker efter!

Jan: Tiden går fort. Jimmy, är det någon mer fråga vi borde ha ställt eller ett ämne på resan som är viktigt?

Jimmy: Jag tror vi har fått med det mesta.

Jan: Då får vi ta det i nästa avsnitt eller i en kommentar.

Jimmy: Men ni har inte frågat om boktips.

Jan: Bra. Ta boktips!

Boktips: ”Bullshit Jobs”

Jimmy: Ett av mina mål när jag gick i FIRE var att jag skulle läsa minst en bok i månaden. Jag gjorde väl det när jag gick på gymnasiet, men sedan dess har jag inte gjort det. Den bästa boken jag läst och som är mitt tips är ”Bullshit jobs”.

Caroline: Det är ingen skönlitterär bok.

Jimmy: Nej, precis. Jag har blandat både fack- och skönlitteratur.

Jan: Vad handlar den om då?

Jimmy: Ja, precis som det låter så handlar den om påhittade jobb. Jobb som inte borde eller behöver existera i samhället. Men som ändå gör det av olika anledningar som författaren går igenom, och som man teoretiskt skulle kunna göra sig av med.

Caroline: Vad är det för typ av jobb? Högt och lågt antar jag?

Jan: Här kommer väl en politisk åskådning, men jag tänker på många jobb inom offentlig sektor…

Jimmy: Det är en hel del där, men mycket mer i privat sektor faktiskt.

Jan: Är det så?! Gud vad spännande.

Jimmy: Ja. Enligt vissa undersökningar kan det vara så många som 40% av jobben i länder som Storbritannien eller Nederländerna.

Caroline: Det är ju jättekonstigt att de har utrymme för det på företagen.

Jimmy: Ja. Han har ju intervjuat personer som inte vet vad de gör på sina jobb… De går dit och ser ingen mening med det.

Jan: Gud vad tröstlöst.

Caroline: Vad kan det vara för jobb då?

Jan: I USA har jag ju varit med om någon som trycker på våningen man ska till i hissen.

Caroline: Då vet man ju ändå varför man är där. Okej att de som ska åka hade kunnat göra det själva, men om man inte ens vet vad man gör på sitt jobb?

Jan: Jag tror det är ganska vanligt. Om någon ställt frågan när man kommit hem från jobbet ibland om vilket värde man har tillfört den dagen, då är det nog många som har ganska svårt att svara på det.

Caroline: Det kan det nog vara ja.

Jan: Där vill jag bara förtydliga att jag inte menar polisväsendet, skolan och vården i offentlig sektor. Spännande i alla fall. Den ska jag faktiskt lägga på läslistan. Har du något annat tips?

Jimmy: Det var mitt främsta tips men ”Utopia för realister” var intressant också. Sedan har jag en lång lista med böcker jag ska läsa som jag tror blir riktigt bra.

Jan: Snyggt. Ett fantastiskt stort tack för att du ville hänga med oss idag, Jimmy. Fantastiskt roligt att följa din resa och få den här uppföljningen 3 år senare. Vill man följa dig på Facebook är det bara att söka på Det Gråa Guldet.

Caroline: Vi har ju fortfarande inte frågat vad det står för? Jag funderade på om det handlade om silver? Eller nej förresten… Men vad är det?

Jimmy: Det är ett smeknamn på betong!

Caroline: För att det är så användbart och bra?

Jimmy: Folk brukar säga det ironiskt när man gjuter att ”Nu kommer det gråa guldet”.

Jan: För att det är dyrt?

Jimmy: Det anspelar på ”Det svarta guldet”. Men man menar ju att man ju inte blir rik på det här. Fast jag menar att man visst kan bli det. Därav namnet.

Jan: Det är roligt för den här historien kommer nog ingen glömma bort nu. Där skriver du i alla fall med jämna mellanrum och bryter ner utgifter och resonemang. Du hade faktiskt ett inlägg om att en del av FIRE är att förutspå framtiden. Vill du säga något avslutande om det?

Jimmy: Ja, det är ju att man försöker gissa hur framtiden ska gå. Med börsen o.s.v baserat på historiken. Men man vet ju egentligen ingenting. Det är ingen idé att planera för långt in i framtiden helt enkelt.

Jan: Nej utan att vara anpassningsbar istället. Bra. Vi skulle kunna pratat en timme till egentligen men jag tänker att vi avrundar här.

Återigen; tack så mycket till dig som har lyssnat och tittat. Så tänker jag att du får komma tillbaka igen om ytterligare 3 år och berätta hur det gått.

Jimmy: Det gör jag så gärna!

Jan: Tack så mycket!

Jimmy: Tack själva.