Hur många dagar klarar din ekonomi om du slutade arbete idag?

Reflektion utifrån Rich Dad, Poor Dad - del 4

Jan och Caroline Bolmeson

13 november, 2022

Idag fortsätter vi reflektera utifrån Kiyosakis frågor för en bättre ekonomi i allmänhet och över vår egen situation i synnerhet.

På senare tid har vi fått en del feedback på att avsnitten som ger ”svar på frågor” är bättre än avsnitten som ”ställer frågor”. Jag förstår personligen feedbacken och jag kan lova att även de här avsnitten kommer att komma, särskilt i januari. Men samtidigt vill jag verkligen kasta ljus på dessa avsnitten.

Ja, det är klurigare att fundera på en fråga såsom:

• Vilken historia berättar mitt pengaflöde om mitt liv?
• Hur många dagar klarar jag mig utan några inkomster?
• Vilken historia vill jag att mitt kassaflöde ska berätta i framtiden?
• Har jag en enkel, stressad eller generativ ekonomi?

Eller fundera på betydelsen av:

• Pengar utan finansiell intelligens är pengar som snart är borta.
• Det handlar inte om hur mycket man tjänar. Det handlar om hur mycket man behåller.
• Sannolikheten är stor att en ökad inkomst bara leder till ökade utgifter
• Det handlar inte om siffrorna i din ekonomi, utan vad siffrorna berättar

Det är frågor som är kluriga eftersom det inte finns något snabbt svar. De kräver reflektion, eftertanke och kanske att man till och med hamnar i ”jag vet inte”. Där har vi på sätt och vis hamnat nu. Avsnitten och fasen i livet har provocerat fram ett tillstånd där vi har påbörjat ett ”välja-om-2022”-projekt.

För 5+ år sedan hade jag ett behov att få ”köpa en ny bil”, ”köpa ett stort och fint hus” och så vidare. Idag är jag inte lika säker på att det var rätt beslut. Inte minst på grund av den storyn som pengarna berättar. Är det rimligt att vi lägger en av våra inkomster på boende, boenderelateradekostnader och bil?

Det är frågor som är tuffa att vara i. Särskilt eftersom de inte har något svar här och nu. Men jag tror att de är ack så viktiga för den långsiktiga rikedomen i livet. Även om det är lite klurigt här och nu. 🙄

To be continued. 🙂

Hälsningar,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans, idag är det dags för avsnitt 276. Vi kommer prata om hur många dagar din ekonomi klarar om du slutade arbeta idag. Detta är ett reflektions och diskussionsavsnitt av Rich dad, poor dad boken med utgångspunkt i de diskussioner vi har haft i forumet.

Det var någon som kom fram till mig häromdagen när vi hade AW på Patreon som sa att vi har haft mycket personlig utveckling nu med Rich dad, poor dad och att han saknar de här faktaspäckade avsnitten. Absolut de kommer komma också men ibland är det mer tillbaka till rötterna i tankesättet.

Jag hoppas att om man förändrar sättet att tänka så kommer jag att skapa mycket större resultat. Detta är vad många behöver men som få vill ha.

Du och jag har inlett projektet välja om.

Caroline: Ja välja om saker i sitt liv eller välja bort dem eller välja något nytt.

Jan: Precis. Vi träffade Moa Dieseborn som har varit med i podden tidigare. Hon kommer från Hudiksvall och sa att det är stor skillnad på att bo i Hudiksvall för att man någon gång har flyttat därifrån och sedan väljer att flytta tillbaka vs att ha bott i Hudiksvall hela sitt liv.

Caroline: Ja för i det första valet har man valt om Hudiksvall.

Jan: Mitt mål är att 2023 ska vara lite mer struktur, Rika Tillsammans in action. Till alla som undrar när ”Bästa fonderna” avsnittet kommer så kan jag säga att det kommer i januari.

Caroline: Men först är det jul.

Jan: Ja precis.

Kommentarer från forumet

Jan: Kommer du ihåg att i förra avsnittet så pratade vi om Marcos som har köpt bil. Marcos beskrev att han är så oskyldig i sin ekonomi, han har inkomster och utgifter men inte dragit på sig några skulder. Han skrev på forumet:

”Kul att ni gav beröm för min oskuldsfulla ekonomi men jag ska vara ärlig. Under veckan som gick så tog jag ett billån på 142 600 kronor och skaffat sig bil”.

Det är klart att man ska skaffa sig en bil om man vill ha det, vi är ju jättenöjda. En sak vi redan har valt om i vårt projekt är vår bil.
Det har kommit många roliga kommentarer på forumet, Potatis87 skrev:

”Hej Jan, tack för ett fantastiskt forum och podd. Det som stör mig är lite hur du uttalar ordet debt, b i ordet är tyst och det uttalas dett. Ha en fortsatt trevlig dag”.

Tack för feedbacken! Ska du läsa en kommentar här ifrån Matetti?

Caroline: Ja.

”Äntligen! Det här med din låda över resultat-och balansräkning och hur den kan visualisera ens vardagsekonomi har äntligen gett mig egt välbehövligt verktyg när jag ska förklara det hela för min son som absolut inte är dum i huvudet men helt ointresserad av ekonomi. Genialt, nu jävlar ska det bli ändring på det här.”

Jan: Det är detta som jag tycker är fint. Detta kommer då säkert gör större skillnad för Mats och hans son än att jag sitter här och säger ”Köp länsförsäkringar global indexnära” eller vad det nu må vara.

Vi har också fått en kommentar från Harvest på Rika Tillsammans forumet.

Caroline: Han skriver:

” En annan sak jag tänkte på när det gäller en balansräkning. Om nu studielån tas upp på skuldsidan, borde inte utbildningen tas upp på tillgångssidan? Typ humankapital eller något. Jag tänker på den extra lön som utbildningen kan ge under de år som en har kvar på arbetsmarknaden”.

Good point.

Jan: Ja jag gillar det jättemycket. Det är klart eftersom man kan kvantifiera ens humankapital. Detta är jätteroligt, vi har många olika åsikter.

Ola Morin kommer och skriver att humankapital är hittepå. Mitt svar till Ola var att försök gå till en bank och låna pengar med ett lågt humankapital, typ som 65 åring. Humankapitalet är summan av alla framtida inkomster med en diskonteringsränta.

Är du 65 år och ska gå i pension så har du bara din pension som inkomst resten av litet och sen är det oklart hur länge du lever. Banken tycker att det är en stor risk att låna ut till 65 åringar det är därför nästan ingen av dem får lån. Att säga att humankapitalet inte finns påstår jag är fel. Ska jag sätta upp det i min balansräkning? Jag kan tycka att det ger ett annat perspektiv och öppnar vissa möjligheter.

Caroline: Det är ett annat sätt att se på hela sin ekonomi. Det är som att livet får plats lite mer än vad den brukar.

Jan: Jag betalar för en utbildning för att den höjer mitt humankapital.

Caroline: Ramit Sethi lägger mycket pengar på utbildningar till sig själv.

Jan: Jag har inte tänkt på det förrän jag såg kommentarerna, detta måste jag tänka vidare på.

Bli imponerad över den som har höga inkomster och låga utgifter

Jan: Forumet är fantastiskt, har du som lyssnar inte varit där så välkommen. Det är lite spretigt, lite roligt, lite nördigt.

Caroline: Man kan fastna där länge. Jag lär mig mycket på att vara där.

Jan: Nu har vi reflekterat lite så jag tänker att vi ska ta och prata om ”The studyguide” från Rich dad, poor dad. I boken finns det några meningar som man ska reflektera över. Ska du läsa första meningen?

Caroline: Ja.

“It’s not how much money you make. It’s how much money you keep.”

Jan: Då är frågan varför han säger det och vad menas. Jag tycker att detta är superspännande, det är resultatet mellan dina utgifter och inkomster som du kan investera. Det är de som är motorn i hela ditt sparande.

I början av din karriär är det lätt att tänka på hur man gör den bästa portföljen, välj något bara och lägg tid på att öka din lön, starta företag vid sidan av eller något annat så att du kan öka din inkomst. Då kan du spara mer pengar så att du får igång mycket mer avkastning på lång sikt genom att lägga fokus på att få överskott i din ekonomi.

Mer pengar ökar många gånger bara volymen på utgifter. Bli inte imponerad över att någon har mycket pengar, det betyder inte att de har bra investeringar. Bli inte imponerad över människor som tjänar mycket pengar, de kanske har mycket utgifter.

Caroline: De kanske inte vet hur mycket deras utgifter är. Du pratade om något överläkarpar som tjänar 116 tusen netto tillsammans. När de väl stolpade upp sin ekonomi så blev de förbannade för de såg att det försvann typ 110 tusen kronor varje månad.

Jan: Bli imponerad över den som har höga inkomster och låga utgifter.

Finansiell intelligens

Caroline: Man ska ha ett rikt liv men inte ha för stora utgifter, det handlar verkligen om att hitta någon slags balans.

Jan: Jag anser att tricket är att hitta vad ett rikt liv är för mig. Ska vi ta nästa punkt?

“Intelligence solves problems and produces money. Money without financial intelligence is money soon gone.”

Det handlar om att den finansiella intelligensen är viktigare än sakfrågan.

Caroline: Det är ju som vi sa att bara för att man har en viss intelligens så att man har en hög lön så innebär inte det att man kan hantera sin pangar ju.

Jan: Det är den folkbildningen som jag hoppas att folk tycker att vi gör. Det handlar om låga avgifter, att investera globalt, att sprida riskerna, långsiktighet. Pengar utan finansiell intelligens innebär att du snart inte har några pengar.

Vi har sett folk få panik när börsen faller för att de inte inser att det tillhör spelet, det är priset vi betalar. Folk blir av med pengar för att de betalar för höga avgifter, folk blir av mer pengar för att de tror på kryptoannonsen och att det är nästa stora grej.

Caroline: Det handlar om att manachera sitt ego antar jag. Det är så himla lätt att inte vara långsiktig, egot är inte långsiktigt. Det tror jag är en viktig del av den finansiella intelligensen, att känna sig själv och veta att man kommer få de här impulserna.

Jan: De flesta köper de populära inverteringarna när de redan är populära, annars hade den inte varit populär. Tricket är att köpa innan. När en person med pengar träffar en person med erfarenhet händer alltid samma sak, personen mer erfarenhet får pengar och personen med pengar från erfarenhet.

Man behöver göra sina egna misstag

Caroline: Är finansiell intelligens samma sak som erfarenhet då? Jag kan inte urskilja det riktigt.

Jan: Intelligensen kommer när du lär dig något av det.

Caroline: Ja absolut. Det kan också vara så att man inte vill göra de misstagen utan man vill ha den finansiella intelligensen nu med en gång. Hur får man den då?

Jan: Man lyssnar på de som har gjort det innan. Jag upplever det himla slitigt att jag visar på mina misstag och att det inte har varit värt det, jag är tillbaka med indexfonder igen. Det är inte värt att göra den resan men folk litar inte på det.

Jag har börjat acceptera att jag inte kan rädda alla.

Caroline: Det handlar inte om att rädda dem.

Jan: Jo jag ser det så.

Caroline: De behöver göra sina egna misstag.

Jan: Det finns vissa som säger att man är en idiot för att man gör som jag gör.

Hur flödar dina pengar?

Caroline: Jag tar nästa.

“If you are going to build the Empire State Building, the first thing you need to do is dig a deep hole and pour a strong foundation. If you are going to build a home in the suburbs, all you need to do is pour a six-inch slab of concrete. Most people, in their drive to get rich, are trying to build an Empire State Building on a six-inch slab.”

Vad representerar det här “six-inch slab”? Jag förstår det på något vis men sen kan jag inte omsätta det.

Jan: Ska du bygga en god ekonomi så måste du bygga det på en solid grund. De flesta försöker bygga stort utan att sätta grunden. Han syftar på kompetensen och jag håller med. Kolla i sådana där skvallertidningar, folk som har haft mycket pengar och sedan har det gått helt åt helvete för att de inte har haft grunden.

Ta inte genvägar. Vad är så en stabil grund? Ja det är det vi pratar om nu. Vad är resultat och balansräkning? Hur flödar pengar? Hur tjänar folk sina pengar i finansbranschen?

Caroline: Det är bra att du säger det med att förstå flödet av pengar.

Jan: Ja att kunna ställa sig rätt frågor, ha koll på sitt ego, hur kan jag sänka mina utgifter, hur kan jag tjäna pengar medan jag lär mig? Forskningen är en solid grund men det handlar om mer än det som forskningen säger.

Det har varit lite av en chock att inse att människor inte kan det här.

Caroline: Jag tror bara att du får vara glad att folk vill lära sig.

Jan: Jag är jätteglad.

Caroline: Att vi får det utrymmet där vi försöker folkbilda. För dig är detta helt självklart.

Jan: För mig är det bra att inse att det inte är självklart.

Rika människor köper tillgångar som gör dem rikare

Caroline: Vi tar nästa citat:

“Rich people acquire assets. The poor and middle class acquire liabilities that they think are assets.”

Jan: Detta pratade vi om förra veckan. Rika människor köper tillgångar som gör dem rikare.

Caroline: De här rika människorna med riktänket, vilka är de?

Jan: Många av dem gör inte väsen av sig.

Caroline: Jag hade gärna velat se fler.

Jan: Det var någon som gav mig feedback på Patreon, det finns tre personer i Sverige som rekommenderar indexfonder. Det är vi, Småsparargudien och Henrik Tell. Vet du vad som är roligt med alla oss tre? Alla har läst teknisk fysik.

Caroline: Det har ju inte med saken att göra men det är ett spännande faktum.

Jan: Det är ändå lite intressant. Alla andra har ju läst ekonomi och jobbar på bank. De fattiga och medelklasstänket, då köper man tärande tillgångar, saker som under tiden jag äger dem kostar mig pengar.

En stressad ekonomi

Caroline: Nästa citat är följande:

“If your pattern is to spend everything you get, most likely an increase in cash will just result in an increase in spending.”

Jan: Jag träffade unga influensers förra året, där var det supertydligt. Det var mycket märkeskläder. De tjänar mycket pengar men slösar också mycket pengar.

Caroline: Hade de inte gjort samarbeten så de slapp betala åtminstone?

Jan: Ja vissa av dem. Vi tar nästa citat:

“In 80 percent of most families, the financial story paints a picture of hard work to get ahead. However, this effort is for naught because they spend their lives buying liabilities instead of assets.”

Historien som de flesta resultat och balansräkningar berättar är att många måste ha ett jobb. Pengarna måste in för att betala räntan, el och kostnaderna och utgifterna. De flesta har det tufft ekonomiskt. Hur flödar pengarna i din ekonomi? Är det en enkel ekonomi eller är den stressad?

Vilken ekonomi är du på väg mot? Om man tittar på sin omgivning så kommer de flesta ha samma ekonomi, en fortsatt stressad ekonomi när de är 35, 45 eller 65 år. Det är tragiskt.

Caroline: Man har ju en stressad ekonomi för att man skaffar sig saker i sitt liv. Men man vill ju ha de sakerna av någon anledning, det kanske är det man måste komma underfund med, varför man vill ha de sakerna.

Jan: Jag har börjat bry mig mindre om vad folk tycker. Vilken historia berättar ditt pengaflöde? Vi har enorma utflöden i vår ekonomi för bil och hus. Det är därför vi har ett välja om projekt.

Caroline: ja vi måste titta över hur enorma de utflödena är.

Låt dina pengar jobba hårt för dig

Caroline: Jag tar det sista citatet här nu:

“By not fully understanding money, the vast majority of people allow its awesome power to control them.”

Jan: De flesta jobbar hårt för sina pengar i stället för att låta sina pengar jobba hårt för dem.

Caroline: Det är en hel lista av grejer man måste kunna för att förstå pengar. Det är kunskapen liksom.

Jan: Ja hur man kan styra och skapa flödet. Det är en bra reflektionsfråga, hur ser flödet ut i min ekonomi, hur vill jag att det ska se ut? Hur duktig är jag på att skapa flödena, hur duktig är jag på att styra flödena?

Caroline: Det kan vara så att man är skitdålig men man kan alltid bli duktig. Det är inte hopplöst.

Jan: Man kan resonera likadant kring tid. Hur duktig är jag på att skapa tid i mitt liv? Du är ganska duktig på att skapa tid i ditt liv. Jag är ganska dålig på att skapa tid i mitt liv. Om man tar energi och pengar och hur de flödar så är det ganska likt.

Vad har jag för saker som skapar energiinkomster i mitt liv? Jag har min familj, vår bil, min dator, mina teknikprylar som skapar energiinkomster i form av glädje. Sen har jag vissa energiskulder som skapar stress och irritation.

Caroline: Det är inte bara prylar utan också beteenden.

Våga var kvar i frågan

Jan: Problemet är att de flesta kommer på bra frågor att ställa sig själv men sen går man vidare i sitt liv för att man inte direkt har något svar på det.

Caroline: De här frågorna är superviktiga. Jag tänker att man släpper de bara för att man inte förstår hur man ska attackera dem. Man måste nästan prata med någon kompis eller med den man lever med som är intresserad att bolla det med en.

Jan: Våga var kvar i frågan. Våga erkänna att du är skitdålig på något. Hur duktig är jag på att skapa pengar in? Om jag driver företag, hur duktig är jag på att ta betalt? Om jag är anställd, hur duktig är jag på att löneförhandla? Vi har lite fler reflektionsfrågor i det här avsnittet.

”When did your financial education begin? Was it with this book, or from another source?”

Caroline: Min började tidigt med att man jobbade hårt och sen spenderade man det på grejer i garderoben. Hur började din?

Jan: Mitt ex´s pappa som när vi var 15 år introducerade oss för aktier men även när jag läste Rich dad, Poor dad första gången. Det har varit många böcker och Claes-Erik såklart.

Caroline: För mig var det nog när vi började prata om pengar du och jag, sen har det gått i nivåer. Jag känner att jag måste intressera mig mycket mer och det är kul.

12 000 kronor i månaden för en Tesla, är det värt?

Jan: Vi tar nästa reflektionsfråga.

”How did you react when you first read Robert’s definition of assets and liabilities?”

Att en tillgång är något som gör dig rikare, en skuld är något som tar pengarna ur fickan.

Caroline: Jättespännande.

Jan: Jag gillade det också men jag kände att jag inte riktigt höll med. Jag vill inte kalla ett hus för en skuld utan jag vill kalla det för en tärande tillgång. Jag blev lite provocerad kanske.

Caroline: Visste du om att Robert Kiyosaki och hans fru Kim vid något tillfälle i sitt liv bodde i en bil när de var fattiga. De använde inte pengarna de fick in utan la undan dem.

”Which cash-flow situation looks most like your life?”

Vi har en stressad medelklassekonomi.

Jan: Jag skulle säga stressad men på väg mot en generativ.

Caroline: Man tänker att lösningen är att dra ner på sina utgifter. Det kanske inte ens vi kan med vissa utgifter. Vill man då vara i den generativa ekonomin än? Vad håller oss kvar i den stressade ekonomin?

Jan: Ja. Är det värt med 12 000 kronor i månaden för en Tesla exempelvis? Jag skulle säga att vårt hus kostar oss 20 000 kronor i månaden.

Caroline: Ja.

Jan: En av våra löner går till att täcka boende och bil. Det är inget klagomål. Vi har ett stort hus som vi har valt själva i centrala Malmö.

För mig blir det tydligt när en av våra löner går till att underhålla hus och bil, vill vi ha det så i framtiden? Om jag tittar på vår ekonomi så ser jag först en medelklassekonomi men då exkluderar jag utdelning.

Caroline: Det är intressant det där med att gå dit det är läskigt. Då måste man se till att man kan ta den utdelningen varje år.

Jan: Ja.

Caroline: Det blir också en stress.

Jan: VI lever i en stressad ekonomi men med handen på hjärtat så är vår ekonomi mer tiltad mot en generativ ekonomi.

De flesta är ganska kassa på att tjäna pengar

Jan: Vi tar en till fråga att fundera på.

”Other than your home, is there something that you thought was an asset that later revealed itself to be a liability?”

Jan: Jag skulle säga att svaret är nej. Vi har varit ganska på det klara med att bil kostar pengar. Sen har vi förlorat en massa pengar på konstiga grejer vi har investerat i men det har ingått i spelet att investera tänker jag.

Caroline: Jag har haft smågrejer i garderoben som jag har tänkt behåller sitt värde och att jag säljer den sen men det är inte så. Nästa fråga att fundera på är:

”Would you agree with this statement: “What is missing from most people’s education is not how to make money, but how to manage money.” Why or why not?”

Jan: Jag skulle säga att de flesta är ganska kassa på att tjäna pengar.

Caroline: Du har rätt.

Jan: De flesta vet inte hur de ska tjäna mer pengar och de vet inte hur de ska manachera sina pengar.

Caroline: Det vanliga är att man skaffar sig en lön bara.

Jan: De flesta är rädda för att starta företag.

Caroline: Eller bara göra någon frilandsgrej vid sidan av.

Jan: Eller att våga ta betalt. Jag ska inte sätta mig på någon piedestal, jag är också där och tar för lite betalt. Det är en resa man gör.

Caroline: Börjar det inte bli lite större med passiva inkomster? Bara uttrycket.

Jan: Nej jag skulle säga att det har blivit mindre på senaste tid.

Ekonomin är penseln som du kan måla ditt liv med

Jan: Ska vi ta nästa fundering?

”Rich dad told the boys that it’s not the numbers that matter in accounting, but what the numbers are telling you. What story do the numbers in your life tell?”

Mät inte det du inte tänker analysera eller göra något åt. Vilken historia berättar numren i vårt liv? Jag skulle säga att de berättar ganska mycket om vart vi har varit och vart vi är på väg.

Våra pengar berättar att vi lägger ganska mycket pengar på utbildning. De berättar att vi värderar vardagsrikedom. Ge mig en persons resultat och balansräkning och jag kan berätta ganska mycket om hur den personen lever sitt liv.

Vår balansräkning berättar att företagande är viktigt i vårt liv. Den berättar att vi prioriterar barnen ganska mycket, den berättar att vi prioriterar bra mat.

Caroline: Den berättar också att vi har ett husdjur som kostar en massa pengar. Hon är en sådan supermysfaktor i vårt liv men hon kostar mycket pengar.

Jan: Ekonomin är penseln som du kan måla ditt liv med. Du kan inte separera din ekonomi från ditt liv. Hur kan man då styra det här?

Löneökning med utebliven effekt på balansräkningen

Caroline: Jag läser nästa fundering.

”When was a time in your life that a seemingly positive accomplishment, such as a promotion or raise, didn’t lead to the balance-sheet result you expected?”

Jan: När man har lyckats med något som en befordran som inte ledde till en förändring i balansräkningen som man förväntade sig. Jag tycker att det finns ganska många tillfällen där jag har tyckt att jag har gjort bra saker men sen har jag i efterhand insett hur lite jag har fått betalt.

Även om jag tjänar bra så hade någon som kollar utifrån konstant sagt att jag är underbetald. Det dumma är att jag ofta gör saker för att jag tycker att det är roligt så jag maxar inte pengarna. Jag tycker inte att jag är värd så himla mycket.

Caroline: Du kanske ska ha en sådan där förhandlare med dig. När jag gick från att vara student till doktorand och hade 19 000 kronor in så tyckte inte jag att det kändes ett skit. Det gick förmodligen bara till extra mat eller något sådant.

Jag kommer aldrig mer söka mig till ett jobb där det inte finns löneförhandling. Det är fruktansvärt att titta tillbaka och inse att man bara har accepterat.

Hur många dagar klarar din ekonomi om du slutade arbeta idag?

Jan: Ska vi ta sista frågan vilken är avsnittets titel.

”How many days forward could you survive if you stopped working today? Does that number surprise or frighten you?”

Jan: Jag tror att vi har två helt olika svar.

Caroline: Jag tror att vi hade klarat oss ett år.

Jan: Hur mycket skulle du vilja ha?

Caroline: 4–5 år. Det hade känts som att nu kan vad som helst hända och att vi kommer lösa det.

Jan: Att tänka i månader eller år är för de flesta helt ouppnåeligt. Man får titta på tillgångarna dividerat med utgifterna. Räknar vi på 50 000 i utgifter då är det ungefär 600 000 kronor per år i utgifter. Då skulle vi klara oss någonstans mellan 5–10 år.

Caroline: Jaha, det låter jättekonstigt. Sen har vi inget kvar då? Det är jättebra ju.

Jan: Hade vi sålt huset hade det dubblats. Det är därför jag är i det här med att välja om. Vi skulle kunna checka ut snart.

Caroline: Det finns säkert fler som lyssnar som hade kunnat checka ut men så väljer man typ inte det.

Jan: Nej i stället springer man runt med någon livsstil nu där man ska finansiera den här Teslan på 12 000 kronor i månaden.

Caroline: För mig tar det lång tid att välja om.

Jan: Om man tänker att vi inte behöver maxa med ett stort hus, med en bil. Då hade vi kunnat ha kanske 15–20 år utan att det hade behövts pengar in.

Det kastar ljus på frågan kring vad man vill, jag sticker inte under stolen med att jag har en massa probelm med att jag är rädd och vad andra ska tycka.

Caroline: Det är därför jag tror att man får lov att göra förändringar lite långsamt bara man sätter i gång processen.

Jan: Stort tack till dig som har lyssnat och för dig som är medlem på Patreon. Jag hoppas vi ses på forumet.