Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv

Reflektion och diskussion kring resultat- och balansräkning utifrån Robert Kiyosakis bok Rich Dad, Poor Dad - del 3

Vi människor har använt olika former av ekonomisk bokföring i bokstavligt talat flera tusen år. Ändå är det inget som lärs ut i skolan idag vilket leder till att många har en sämre ekonomi än de hade behövt att ha.

Dagens avsnitt är en fortsättning i vår serie (del 1 och del 2) utifrån Robert Kiyosakis bok ”Rich Dad, Poor Dad”. Idag dyker vi ner i kapitel två som handlar om grundläggande förståelse för ekonomi och redovisning. Vi diskuterar och reflekterar över en vanlig resultat- och balansräkning med inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

Vi utgår från en mental modell med en kvadrat i fyra delar. Överst till vänster har vi inkomster. Uppe till höger har vi utgifterna. Nere till vänster tillgångar och bredvid, nere till höger, skulderna. Väldigt förenklat kan man säga:

  • Inkomster – pengar IN i min ekonomi, t.ex. lön, pension, bidrag, försäljning
  • Utgifter – pengar UT ur min ekonomi, t.ex. mat, restaurangbesök, kläder etc.
  • Tillgångar – saker som skapar inkomster (eller som jag kan sälja och få pengar för), t.ex. värdepapper, bankkonto, lån till andra etc.
  • Skulder – saker som skapar utgifter, t.ex. bolån, kreditkort etc.

Sedan brukar vi klumpa ihop inkomsterna och utgifterna i en resultaträkning. Resultaträkningen (”RR”) visar inkomster minus utgifter över en tidsperiod i form av ett resultat. Därav namnet resultaträkning. Tillgångar och skulder klumpar vi ihop i form av en balansräkning (”BR”) som är ett ”foto” eller en bild vid ett visst givet tillfälle. Tillgångar minus skulder ger din nettoförmögenhet.

Illustration av en enkel resultat- och balansräkning
Illustration av en enkel resultat- och balansräkning

När man har definierat dessa olika saker, då kan man börja analysera vilken ekonomi som helst, oavsett om det är en privatekonomi, ett företags ekonomi eller till och med ett lands ekonomi. Det fina är att det fungerar exakt likadant. Först och främst flödar pengar inom vår ekonomi på olika sätt, men den flödar även mellan t.ex. olika personers eller företags resultat- och balansräkningar.

I avsnittet definieras en enkel ekonomi, en medelklass- eller stressad ekonomi och en rik eller generativ ekonomi. Genom att titta på hur pengarna flödar i en RR och BR så får man en ganska spännande bild av ens eget liv. Kiyosaki gör här ett antal poänger – t.ex. att många med ett fattigtänk köper saker som skapar utgifter istället för saker som skapar inkomster, vilket gör att man hamnar i en negativ spiral. För om ens skulder ökar, så ökar räntekostnaderna och då ökar behovet av att pengarna måste in – vilket hos många skapar en ekonomisk stress.

Det här och mycket mer pratar vi om i dagens avsnitt. Vi hoppas att du gillar det!

Dina nördiga RR- och BR-kompisar,
Jan och Caroline

De viktigaste poängerna

Dagens avsnitt är så pass viktigt att nedan följer en sammanfattning av guldkornen och de viktigaste poängerna enligt oss:

Sammanfattning
  • Resultaträkningen består av inkomster och utgifter
  • Balansräkningen består tillgångar och skulder
  • Tillgångar kan vara av två typer – tärande eller närande. Tärande tillgångar kostar oss pengar över tid (t.ex. huset, bilen, fritidshuset, båten). Närande tillångar gör oss rikare över tid (aktier, räntor, bankkonto m.m.)
  • Många köpa tärande tillgångar i tron att de är närande tillgångar.
  • Tärande tillgångar tillsammans med skulder ger upphov till ökade utgifter som ofta leder till en ekonomisk stress eftersom pengarna måste in för att betala dessa kostnader.
  • Pengars flöde i en resultat- och balansräkning berättar ofta historien om vad man prioriterar, hur man tänker och vilka resultat man kommer få i framtiden.
  • Man kan grovt kategorisera flödet av pengar i: enkel ekonomi, stressad ekonomi och en rik ekonomi.
  • Boendet är den största tärande tillgången för många – det driver kostnader, leder till mindre pengar man kunde investerat, leder till mindre tid pengarna kan jobba och leder till mindre kompetens i området pengar.
  • Boendet driver kostnader uppemot 2 % av värdet per år t.ex. i form av räntor, försäkring, skatt, underhåll, el-, vatten, avlopp, trädgård, lagfart, pantrbev, mäklararvode, tomträttsavgäld m.m.
  • I alla kvadranter förutom tillgångskvadranten jobbar du för någon annan. Inkomster (du jobbar för någon annan som betalar dig), Utgifter (du jobbar för staten i form av skatt och moms), Skulder (du jobbar för banken).

Läs gärna även i forumet där vi diskuterar avsnittet vidare. 🙂

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt 275, och det är tredje delen i vår serie om boken Rich dad, poor dad, skriven av Robert Kiyosaki 1997. Det är ju 25 år sedan. Detta är som jag har sagt tidigare en av mina topp tre böcker som jag brukar rekommendera. Det är provokativa perspektiv på pengar och just i denna boken – för han har ju skrivit fler bra böcker – så kallar vi det ”rik-tänk” och ”fattig-tänk”.

Caroline: Och medelklass skriver han också om.

Jan: Ja, precis. Som, såväl som någon rik eller fattig, kan ha fattigtänk, som vi kommer att komma in på mer i detta avsnittet. Det handlar inte om hur mycket pengar du har på kontot, utan hur du tänker.

Har du inte läst eller lyssnat på del 1, så är det avsnitt 274. Idag kommer vi att gå igenom kapitel 2 i boken, som handlar mycket om finansiell kompetens. Eller varför inte bokföringskompetens. Då kan jag tänka mig att vissa läsare tänker; bokföring, gud vad tråkigt! Men jag skulle säga att detta är ett av de viktigaste kapitlen i boken. Det går även att ladda ner bildspelet om man vill hänga med lite extra.

Det handlar mycket om att våga vara annorlunda, att våga gå sin egen väg. Du döpte ju det så fint i första avnsittet om boken till att våga vara en ”knasboll”.

Caroline: Knasboll tar liksom udden av hela grejen att vara annorlunda. Det blir lekfullt.

Jan: Vi vill passa på att tacka vår Patreon-community också. Det är de lyssnare och läsare vi har som stöttar vårt arbete ekonomiskt, och som också får tillbaka lite premium-material. Bland annat extra-poddar och inbjudna gäster som man kan ställa frågor till live! Vår community hittar man på Patreon.

Caroline: Jag tycker att det är fint att man kan se lite vad folk håller på med när de lyssnar på live-podd eller Fikatillsammans på onsdagar. Vissa diskar eller är ute med hunden. Jag tycker det är fint, faktiskt! Man behöver inte ens interagera, utan kanske bara lyssnar med.

Jan: Ja, precis. Man får hänga med lite i min vardag och vad jag går och tänker på under våra Fikatillsammans-tillfällen. Senast freakade jag ju ut på finansbranchen.

Nu hoppar vi till kapitel 2 i Rich dad, poor dad. Läs gärna med, du hinner fortfarande läsa kapitel 1 och två och vara med, som om det var en bokklubb. Kapitel 2 har rubriken ”Why teach financial literacy?” och underrubriken är…

It´s not how much money you make, it´s how much money you keep.

Robert Kiyosaki, ”Rich Dad, Poor Dad”

Jan: Kiyosaki börjar med en intressant historia. Det är då Ivar Kruger, Charles Schwab, Jesse Livermore, Arthur Cotton med flera. De hade gemensamt att de var världens rikaste män på 1920-talet. Vi känner ju till Ivar Kruger här i Sverige, han kallades ju tändstickskungen. Han tog livet av sig på ett slott i Frankrike. Charles Schwab dog utfattig. Jesse Livermore, en av de första ”tradarna” (aktiehandlare) på Wall street. Han gjorde sig en förmögenhet och blev också av med den, upprepade gånger. Han tog också livet av sig. Kiyosaki säger då, när folk frågar hur man gör för att bli rik, att det inte handlar bara om pengarna, utan om en finansiell kompetens.

Nu tänker jag på alla de tillfällen när journalister ringt mig för att få ”tre snabba tips”. Det finns inte någon som blir hjälpt av tre snabba tips. Då är det mycket bättre att få lära sig att förstå pengaflöden, och förstå hur ekonomi fungerar. Egenligen att lära sig ställa de svåra frågorna. Till exempel i den ekonomiska krisen som knackat på dörren nu;

  • Hur kan jag ta mig igenom det här med bibehållen sparkvot?
  • Vad kan jag göra för att öka mina inkomster?
  • Hur kan jag tjäna pengar när jag sover?
  • Tänk om jag kan separera min lön från min tid – hur skulle det kunna gå till?
  • Hur skulle jag vilja att mitt liv såg ut om jag inte längre var beroende av en lön?

Om jag ska sammanfatta tanken, så gör jag det genom något jag har snott av Jonathan Stoltzenberg i vårt forum: Principer, utbildning och sätt att tänka är mycket viktigare än metoder. Metoder fungerar bäst under specifika vissa förutsättningar. Till exempel så är bankkonto superbra för sparande 0-3 år då du inte vill ta någon risk. Indexfond i tex. en fondrobot är superbra om du vill bygga upp ett kapital. Men har du redan vunnit det ekonomiska spelet och är oberoende, då kanske inte en hög andel sparande i aktier är så bra för du vill minska risken och ha värdebevarande investeringar. Metoder har sina begränsningar.

Caroline: Jag tycker det är väldigt intressant med ”rik-tänket”, speciellt i ljuset av de här rika männen – Ivar Kruger, Jesse Livermore med flera – som tog livet av sig när de förlorade sina förmögenheter. Skulle jag själv kunna hamna i den typen av skam, eller existentiell kris som de hamnade i om jag förlorade allt? Du och jag har ju pratat väldigt mycket om det här att koppla bort sig själv från det vi äger, så jag hoppas att jag skulle ha andra utsikter om jag förlorade allt.

Men det är svindlande att tänka på förmögenheterna som försvann och skammen som kom efteråt, eller hur?

Jan: Det är ju rätt mycket skam kopplat till pengar. Särskilt om man har byggt hela sitt varumärke och liv på det man äger.

Caroline: Ja, och sen inte ha förtroendet för sig själv att man kan bygga upp sitt liv igen.

Jan: Jag tänker på det med perspektiven från boken ”Psycology of money” – att det innebär två olika förmågor att bygga upp ett kapital och sedan att förvalta det. Bygga upp, då krävs det att man är optimist, man tar sig igenom barriärer etc. Att förvalta pengar kräver kanske en annan färdighetsuppsättning såsom att man behöver vara nästan paranoid.

Många har nog svårt att göra skiftet. Men om vi ska prata om oss normala människor, så har vi oftast inte satt allt vårt värde i våra pengar eller materiella ting. Då har vi kanske det lättare om det skulle försvinna. Gemensamt för både oss och super-rika och fattiga är att man behöver skaffa sig ”financial literacy” som Kiyosaki kallar det. Du behöver fatta hur pengar egentligen fungerar.

I Fikatillsammans i onsdags så kom vi in på att man kanske ska försäkra sitt humankapital när man är ung. Det kanske är en god idé att ha en sjukförsäkring till exempel.

Och att se hur pengar flödar över tid. Om jag lånar idag har jag tagit pengar från framtiden och gett mig själv idag. Medan ett sparande är att ge sig själv pengar i framtiden, från idag. Jag flyttar pengar på tidsskalan i mitt liv. Idag kommer vi att prata mycket om hur pengar flödar i en resultat-och balansräkning.

Liten skola i resultat-och balansräkning

Jan: Jag märker i vårt ekonomi-verktyg Spirecta, att många aldrig har fått någon utbildning i grundläggande bokföring. Spirecta är ju ingen app i telefonen där du kan se utgifter och inkomster. Det är ett verktyg för den som har lite mer komplex ekonomi och ambition med den.

Jag märker det – och inte bara i Spirecta – eftersom jag leker management konsult i lite olika företagledningar och styrelser. Det är många företagare som inte vet skillnaden på en resultat-och likviditetsbudget. Du kan ju ha ett jättefint resultat i ditt företag, men får du betalt 90 dagar efter att fakturan skickats ut, men du själv har kostnader efter 30 dagar, då spelar det ingen roll att du går med vinst. Betalar du inte räkningarna nu kan du försättas i konkurs. Likviditet är på en del sätt mycket viktigare än resultat i ett litet bolag.

Caroline: Vart tar du vägen i ditt resonemang nu? Du menar att inte bara vanliga människor som vill ha koll på sin ekonomi inte förstår bokföring, utan även företagare?

Jan: Jag har en förväntning på en VD att hen ska förstå och kunna bokföring på en avancerad nivå. Jag har sett många exempel där det inte är så. Kiyosakis rika pappa sa att de rika köper tillgångar för sina pengar, medelklassen och de fattiga köper skulder som de tror är tillgångar. Vi kommer att fördjupa oss i detta.

Min egen version av detta – efter 15 år inom ekonomi – är att rika köper tillgångar, så det håller jag helt med Kiyosaki om. Medelklassen köper tillgångar som beter sig som skulder.

Caroline: När man läser boken är det spännande att se om man själv tror att man köpt tillgångar men som alltså beter sig som skulder. Är jag lurad?

Jan: De flesta är lurade. Då säger rich dad att du måste kunna skilja på vad som är en tillgång och vad som är en skuld. När du har identifierat vad som är en tillgång och skuld, då köper du tillgångar. Jag älskar detta. Det är så avskalat. Du som har följt oss länge kanske minns avsnitt 250 då vi pratade om boken skriven av Nick Magiulil, ”Just keep buying”. I den skriver han;

Just keep continue buying income-producing assets.

Nick Magiulli i boken ”Just. Keep. Buying.”

När vi hade fondroboten Lysa på besök sa de samma sak;

Vi på Lysa – till våra kunder – köper vi bara tillgångar med naturlig avkastning.

Patrik Adamson, VD på LYSA

Köp saker som genererar dig pengar. Kiyosaki säger;

An asset puts money in my pocket. A liability takes money out of my pocket.

Robert Kiyosaki

Jan: Än så längre tror jag de flesta håller med. Hur definierar vi en tillgång då? Enklaste definitionen är ju att en tillgång ger dig pengar, en skuld kostar dig pengar. Bra.

Och även om detta är ganska trivialt, så gör de flesta fel. Vi tar två citat till från boken, innan vi går in på konkreta exempel.

In accounting, it´s not the numbers, but what the numbers are telling you. It´s just like words. It´s not the words, but the story the words are telling you.

If you want to be rich, you have got to read and understand numbers.

Jan: Flödena som pengarna gör, berättar en historia. Genom Spirecta-verktyget har jag ibland support-samtal, och häromdagen hade jag Marco som är student. Han hade inga skulder, några få tillgångar. Ingen bostad som han äger, ingen bil.

Caroline: Vilken oskuldsfull ekonomi :)

Jan: Ja, den var så ren. Och senare pratade jag med en kvinna, med 25 olika tillgångar, sju olika lån, hus, fritidshus, två bilar, båt. Mycket pengar in, mycket pengar ut. Nu blir det bokföring, så håll i dig. Jag tycker att detta är jättekul.

På 1500-talet uppfanns bokföring i den formen som vi fortfarande har idag. Det är alltså inget nytt påfund. Det var i Venedig eller Neapel, någonstans i Italien jag minns rätt. Man tänkte definiera en ekonomi och kom fram till att den består av fyra delar. Oavsett om det är en privatekonomi, ett lands ekonomi, Investors eller Apples ekonomi – allas ekonomi kan koka ner till dessa fyra delar. Det är alltså inkomster, utgifter. Pengar in och ut ur min ekonomi, och tar man inkomsterna minus utgifterna så får man resultaträkningen.

Föreställ dig en kvadrat som du delar i fyra delar. Överst till vänster har du inkomster, och överst till höger har du utgifter. Då kallas den övre halvan resultaträkning. Den undre halvan av kvadraten kallas balansräkning och består av tillgångar längst ner till vänster och skulder längst ner till höger.

Med den enkla definitionen ovan – som inte är helt bokföringsmässigt korrekt, men som vi använder för att hjälpa oss förstå – säger vi att tillgångar är saker jag äger som stoppar pengar i min ficka. Det är ju också rich dads definition. Skulder är sådant som jag äger som tar pengar ur min ficka.

Har jag ett bolån, så måste jag varje månad betala ränta för det lånet. Balansräkningen kallas som den gör, för att det hela tiden måste vara lika mycket på båda sidorna. Då säger man så här; tillgångar minus skulder kallas ”eget kapital”. Eget kapital är din förmögenhet. En miljon i tillgångar minus 500 000 kronor i skulder, betyder att jag har ett eget kapital på 500 000 kronor. Tillgångar är alltså skulder plus eget kapital.

Det är som en ekvation som måste vara noll på båda sidorna. Detta är balansräkningen:

  • Tillgångar – skulder = eget kapital (i siffor: 1 000 000 – 500 000 kronor = 500 000 kronor)
  • Tillgångar = eget kapital + skulder (i siffor: 1 000 000 = 500 000 kronor + 500 000 kronor)
  • Tillgångar – skulder – eget kapital = 0

Jan: Om vi tittar på Marcos ekonomi som exempel för en resultat-och balansräkning, så är det en ganska enkel ekonomi. Pengarna kommer in, de betalar ett antal utgifter och sen är det lite kvar.

Enkel ekonomi enligt Robert Kiyosakis modell i boken "Rich Dad, Poor Dad". Pengar in och pengar ut.
Enkel ekonomi enligt Robert Kiyosakis modell i boken ”Rich Dad, Poor Dad”. Pengar in och pengar ut.

Caroline: Jag saknar den typen av enkel ekonomi ändå, för att det var enkelt.

Jan: Javisst. Många som är i starten på sin ekonomiska resan, har just en enkel ekonomi. Pengar in och pengar ut, och så sparar man lite till en resa. Man åker på sin resa och då är de pengarna slut. Så då har man i princip ingen balansräkning.

De flesta appar, till exempel bankappar, utgår bara från en resultaträkning med utgifter och inkomster. De tar inte hänsyn till balansräkningen. Om vi titta på medelklassekonomin, så ser vi fyrkanten framför oss: Det kommer pengar in, lön, men sedan går de inte direkt till utgifterna. Det som händer här är att de går till skulderna.

Närande tillgångar gör dig rikare och tärande tillgångar gör dig fattigare

Det som de flesta har gjort är att de har köpt sitt boende, till exempel ett hus eller en bostadsrätt. Man har ett bostadslån, och lånet genererar utgifter. Pengarna kommer alltså in, och man betalar kostnader som är relaterade till skulden, och alla andra utgifter.

Anledningen till att jag kallar det en stressad ekonomi, är att pengarna hela tiden måste in i den, annars brinner pumpen så att säga. Det var en term vi använde när jag jobbade på Balansekonomi.

Om jag inte får min lön som vanligt, vad händer då med alla mina räkningar? Vad händer med mina amorteringar? Vi får en stress som nog Marco inte har. Om han inte får in pengar, så kan han inte betala sina utgifter. Men får den skuldsatte inte in pengar, så kan hen inte betala sina skulder. Vad händer då? Jo, då ökar ju skulderna. Det sker en ränta-på ränta-effekt på skuldsidan av kvadraten.

Jag gick förbi en bank som hade reklam för sig själva i sitt fönster. Där stod: ”Huset är din största tillgång/investering”.

Om vi tittar på hur pengarna från huset flödar i vår kvadrat, så stoppar det inte pengar i min ficka. Vårt hus ger oss ingen exta-inkomst.

Huset beter sig som en skuld då det ger upphov till kostnader såsom drift, underhåll, ränta, lagfart, pantbrev, el, vatten, avlopp m.m.
Huset beter sig som en skuld då det ger upphov till kostnader såsom drift, underhåll, ränta, lagfart, pantbrev, el, vatten, avlopp m.m.

Caroline: Nej, men då kan man ju argumentera att när du väl säljer huset så kanske du gör en vinst. Den vinsten kan du slå ut på alla månader du bott i ditt hus, och då är det den inkomsten du fått från det.

Jan: Det är nu det blir knökigt. För de flesta av oss så beter sig det ägda boendet på ungefär samma sätt. Det är den största enskilda kostnadsdrivaren. Vad menar jag nu med det?

I vårt eget hus betalar vi ränta, försäkring, fastighetsavgift, el-vatten-och avlopp, sophämtning, trädgårdskostnader, vi behöver hjälp med renovering eller annat snickeri (underhåll). När vi köpte huset betalade vi lagfart, pantbrev kan komma till om det inte finns redan, mäklararvode. Om huset inte står på fri grund tillkommer så betalar man en tomträttsavgäld.

Då säger Kiyosaki, att ditt hus inte är en tillgång, utan att det är en skuld. Vän av ordning kommer att argumentera emot. Min version är att huset är en tillgång men att det beter sig som en skuld. Kiyosaki hade placerat huset i skuld-kolumnen, och här gör jag ett avsteg. Jag skulle ju kunna sälja huset, och har det ökat i värde så har jag tjänat pengar på det. Det är dock inte säkert.

Caroline: Nej, det kan man verkligen inte räkna med.

Jan: I Spirecta-verktyget har jag delat upp tillgångar i två olika typer av tillgångar. Närande och tärande tillgångar. Så jag kan ha tillgångar som verkligen stoppar pengar i min ficka, typ:

  • Aktier
  • Eget företag
  • Räntefonder
  • Fastighet som jag hyr ut
  • Reala tillgångar
  • Rättigheter
  • mfl.

Utöver det kan jag äga tillgångar som beter sig som skulder, detta som Kiyosaki bara kallar skulder, som folk köper i tron om att de är tillgångar. Typiska sådana skulder kan vara:

  • Boendet
  • Fritidshus
  • Guld
  • Kryptovalutor
  • Konst
  • Vin

Givet att du inte hyr ut husen, för då är de ju närande tillgångar. Guld och kryptovalutor kan man också kalla tärande tillgångar. Du behöver betala lagring för guldet, och försäkring. Kryptovalutor, vin och konst har inte heller någon naturlig avkastning.

Om vi titta på vad den en tillgång ”berättar för historia” så kan vi ställa en räntefond mot ett hus. Räntefonden ger mig pengar. Huset gör det inte.

Caroline: Vad menar du med vad en tillgång ”berättar för historia”?

Jan: Hur pengarna flödar. Om du har fyrkanten med inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, var placerar jag tillgången i fyrkanten? Och hur kommer flödet av pengar att fungera?

Om vi säger att jag lånar ut pengar till dig, som en räntefond. I min ekonomi och fyrkant placerar jag räntefonden som en tillgång. Hos dig hamnar den på skuldsidan. Om du lånar 1 000 kronor av mig, och jag tar tio procent i ränta, så får jag 1 100 kronor tillbaka av dig så småningom. 100 kronor i inkomst. Du har lånet/skulden i skuldrutan och dessutom en utgift nu också på 100 kronor.

Alla går vi runt med en sådan där fyrkant i vår ekonomi. Det är som i ett spel, du har din fyrkant ovanför ditt huvud i det här spelet. Där anges en massa data som är relevanta i ekonomispelet.

Likadant, om jag handlar på ICA, så blir min utgift deras inkomst. Alla resultat-och balansräkningar är kopplade till varandra.

Caroline: Vad är förresten ”naturlig avkastning”? För aktier kostar ju mig litegrann att äga.

Jan: Nej.

Caroline: Jo, jag har ju vinstskatt på dem iallafall.

Jan: Okej, nu blandar du in vinst. Om aktien gör en utdelning på till exempel 100 kronor. Då vill Skatteverket ha skatt på det. Din skatteskuld ligger i den nedersta högra kolumnen i resultat-och balansräkningen. För staten ligger den i tillgångskolumnen. Om din aktie är onoterad, så är skatten på vinsten 25 procent. Är det en vanlig noterad aktie så är det 30 procent på vinsten, om du inte har akteíen på ett ISK-konto eller kapitalförsäkring, då är det en procent på värdet. Detta är alltså olika skattekonstruktioner.

Har du dessutom ett företag, är det som om du får en ”non-playable character” i spelet. En kompis med egen resultat-och balansräkning, och plötsligt har du två resultat-och balansräkningar som du kan kontrollera och göra transaktioner emellan enligt vissa regler i lagstiftningen.

Du får som privatperson låna ut pengar till ditt företag, men företaget får inte låna ut pengar till dig. Som vi pratade om för några avsnitt sedan, så får du som privatperson betala skatt på inkomsten och sedan betala alla dina utgifter. Företaget får betala alla sina utgifter, och sen betala skatt.

Medelklass eller stressad ekonomi enligt Robert Kiyosaki. Mycket pengar in, men de går till för att betala kostnader drivna av skulder och tärande tillgångar.
Medelklass eller stressad ekonomi enligt Robert Kiyosaki. Mycket pengar in, men de går till för att betala kostnader drivna av skulder och tärande tillgångar.

De flesta i medelklassen köper tärande tillgångar. Det tär på ekonomin i princip hela tiden. Staten kommer in dessutom, och tycker att dessa tillgångar är något att beskatta – en intäktsmöjlighet. Till exempel bil – det har nästan alla. Då får alla med bil betala moms på bil och trafikskatt, och kanske bränsleskatt.

Samhället har våldsmonopol, och kan utöva våld på mig om jag inte betalar mina skatter.

Caroline: Du menar att man får böter?

Jan: Ja, man får böter. Och betalar man inte dem (och skatterna) blir man inlåst.

Caroline: Jaha, var är vi nu?

Vålds-entreprenörer och kreativa entreprenörer

Jan: Våldsmonopol blir intressant i ett större perspektiv. Som Bitcoin bros till exempel. De säger att bitcoin kommer att ta över som betalningsmedel, och deras motivering är bland annat att det inte går att beskatta bitcoin. ”Bitcoin rör sig fritt”.. etc. Då säger jag, sorry, men det sitter någon med våldsmonopol som inte kommer att ge upp. De kommer med en större klubba och slå dig i huvudet.

Caroline: Det är intressant det du säger. Det är väl oftast personer med idealistisk syn på saker – kanske till och med åt anarkisthållet – som gillar den här typen av idéer som kryptovalutor kan representera, att allt ska vara fritt och att ingen ska komma och säga åt dem vad de kan elle rinte kan göra.

Jan: Ja, vi ska komma ihåg att lägga in en länk till forskaren Kamil Galeev och hans twitter-tråd då han beskriver hur vålds-entreprenörer fungerar. (Läs i form av artikel här)

Caroline: Ja! Det var en jättebra twittertråd. Väldigt utbildande.

Jan: Det fins två typer av entreprenörer. Det finns kreativa entreprenörer och så finns det vålds-entreprenörer. De sistnämnda tar det som de vill ha med våld.

Caroline: Är det inte bara som kriminella är då?

Jan: Jo. I det samhället vi har, så tycker vi att de är kriminella. Vi bejakar dem inte och försöker bli av med dem, så att de kreativa entreprenörerna kan skapa och bygga. Detta med vålds-entreprenörer är problemet i Ryssland. De har inte tagit bort vålds-entreprenörerna, utan tvärtom. Så i Ryssland finns det nästan inga kreativa entreprenörer, för så fort något har byggts upp och fått värde så är det en vålds-entreprenör där och tar det. Olje-och gas-entreprenörerna i Ryssland räknas som vålds-entreprenörer.

Caroline: Ett sidospår kanske, detta med de olika entreprenörerna. Men låt oss gå vidare med de riktiga tillgångarna nu.

Detta är närande tillgångar

Caroline: Jag tycker det är intressant med de riktiga tillgångarna, de närande tillgångarna. Det är dem jag vill ha koll på nu när jag ska gå in i rik-tänket.

Jan: Ja, och samtidigt som man köper de tillgångarna så får man vara medveten om att de kan sjunka i värde.

Caroline: Kan vi inte säga vilka de är igen. Aktier, räntefonder, fastigheter som man hyr ut.

Jan: Ska jag gruppera dem?

Caroline: Ja, det får du gärna göra.

Jan: De största två tillgångarna är ju aktier och räntor. Räntor är ju lån till andra. Du kan alltså låna ut till andra privatpersoner, till företag, andra stater. jag kapitaliserar någon genom att jag lånar ut mina pengar. Det andra sättet, om vi är tillbaka på entreprenörer, som jag kan hjälpa företag på , det är att vilja dela på risken med företagaren. Så då köper jag aktier i ditt företag. För de aktierna sätter jag in pengar i ditt bolag, och om bolaget inte går bra så har du ingen skuld till mig. Jag kan alltså genom dessa två sorters tillgångarna ha equity eller lån. Det är de två största tillgångstyperna.

Till detta kan man lägga olika former av reala tillgångar, saker man kan ta på. Det kan vara skog, mark eller fastigheter/hus och råvaror. Materiella tillgångar.

Och så finns det immateriella tillgångar. Det är allt som innefattar rättigheter. Om jag har skrivit en låt, så får jag pengar varje gång den låten spelas i vissa sammanhang. Eller så har jag kanske ett patent. Varje gång någon vill använda min uppfinning så får jag en ersättning. Så för att summera kategorierna:

  • Aktier
  • Räntor
  • Materiella tillgångar
  • Immateriella tillgångar

Sen finns det sådant som hamnar mitt emellan, till exempel guld. Guld beter sig faktiskt som en skuld, för det kostar mig pengar, och så är tanken över tid att guldet ska bevara värde. Inte direkt öka i värde.

Är det tydligt i kontrasten mellan närande och tärande tillgångar?

Caroline: Bra att du frågar det. För jag kan i min förvirring tänka så här; Fastigheter – vänta här nu, det kostar mig något att äga, men mindre än det jag får tillbaka. Det är väl så man får tänka? Om jag har en skogsfastighet så behöver den underhållas enligt lagen. Medans avverkningen som jag gör, ger mig ändå mer pengar in än det kostar med underhållet.

Jan: Ja, det blir ett positivt netto-bidrag över tid. Samma med aktier, då man över en tio-årsperiod räknar med ungefär sju procents värdetillväxt. Med räntor får man räkna med tre eller fyra procent värdetillväxt över en tio-årsperiod. Bankkontot kan ge en-två procent över samma tidsperiod. Reala tillgångar brukar man säga växer i takt med inflationen.

De tärande tillgångarna kostar mig, även om vissa av dem hamnar mittemellan. Vi säger inte att det är fel att köpa hus. Vi gjorde det själva som en konsumtion, för att det gav oss vissa grejer som närhet till barnens skola etc.

Kiyosaky skriver ju i boken, att om din enda tillgång är ditt hus, så har du problem. De har vi ju ”kommit undan” de senaste 20-30 åren då vi har haft åtta procents värdeökning på hus. Men det är alltså inte säkert att det kommer att vara så framgent. Det ser vi inte minst nu när räntorna ökar. Jag såg någon undersökning som visade att om kostnaden för att bo ökade med 7 000 kronor/månad så kommer 30 procent inte ha råd att bo kvar.

Huset kan vara en värdebevarare mot inflation

Jan: Om vi fortsätter att prata om huset nu då…

Caroline: Om vi pratar om huset så som Kiyosaki gör det, eller som vi pratar om huset?

Jan: Som vi pratar om huset. Kiyosaki skriver att många spenderar lång tid att betala av ett hus som de inte äger till fullo, och där är ju vi med. Inget konstigt. Han skriver att värdet på hus inte alltid går upp. Det finns en gata i Amsterdam där man har data över värdet på husen där sedan 1600-talet. Tittar man närmare på en sådan lång serie så ser man att husvärdena tenderar att gå i samma värderiktning som inflationen. Men då har man ju inte tagit hänsyn till allt underhåll som behöver skjutas till. Detta är en tumregel jag önskar att jag visste innan. Det är inte ovanligt att ett hus kostar en till två procent av värdet i underhåll per år. Har du alltså ett hus för en miljon, då är det 20 000 kronor. Är det 5 miljoner så är det 100 000 kronor. Tyvärr har de siffrorna verkat stämma för oss.

Caroline: Det har det absolut. Men vad var det med det holländska huset? Var det att det inte hade gått upp i värde om man slog ut det ända från 1600-talet?

Jan: Så är det. Även i Sverige. Om man tittar på fastigheter från 1900 till 1990 så har inte värdet gått upp i reala termer, om man räknar bort inflationen. Så då kan man säga att huset är en värdebevarare. Det skyddar mot inflation, så låt oss säga två eller tre procents ökning per år men med cirka två procents inflation per år så blir ju nettot noll. Om vi jämför med aktier, så ska de ha en real tillväxt efter inflation på fem-sex procent.

Ditt boende kan beröva dig 20-30 års investeringserfarenheter

Jan: Ta nästa citat från boken. Detta är vldigt intressant.

The greatest losses of all, are those from missed opportunities. If all your money is tied up in your house, you may be forced to work harder because your money continues blowing out of the expense column instead of adding to the asset column. The classic middle class cashflow pattern. If a young couple would put more effort to put money into their asset column early on, their later years would be easier. Their assets would have grown and would have been available to help cover expenses.

Robert Kiyosaki, ”Rich Dad, Poor Dad”

Jan: Jag tycker det är en tragisk grej i Sverige, att det är en sanning att du ska äga ditt boende. Och du ska äga ditt boende från en tidig ålder. Vi flyttade inte till hus förrän jag var 35 år, för sex år sedan. Vi bodde i tio år i en hyresrätt, dessförinnan i studentlägenhet. Min mamma var på mig och frågade när vi skulle flytta till hus egentligen. Många i bekantskapskretsen undrade om vi inte skulle flytta till bostadsrätt.

Caroline: Ja, hon var på dig, men inte mig. För jag hade väl avfärdat det och sagt att vi inte vill. Jag minns inte att någon annan pratade med mig om att jag borde flytta till ägt boende. Jag jobbade ju bara med andra doktorander som inte heller hade råd….

Jan: Nej, nej. Iallafall, så fort du köper ett boende så märker du att de driver kostander. Bor du i bostadsrätt märker du att det också driver kostnader. Det är du själv som är ansvarig för att saker funkar i föreningen, du har avgiften till föreningen, räntan till banken och andra avgifter. Då blir det som Kiyosaki säger; då åker pengar ut ur utgiftskolumnen. Pengar som du – istället för att skicka dem från inkomster, via utgifter uppe i kvadranten – hade kunnat skicka neråt i kvadranten till tillgångar. Då hade du kunnat köpa tillgångar som genererar nya pengar, som du kan köpa fler tillgångar för som i sin tur genererar nya pengar.

Medans nu blir det så här: inkomster betalar räntor, inkomster betalar avgifter etc.

Sedan skriver Kiyosaki något som jag inte har tänkt på:

Making a decision to own a house that is too expensive in lieu of starting an investment portfolio impacts an individual in at least three following ways:

1. Loss of time during which other assets could have grown in value
2. Loss of additional capital which could have been invested instead of paying high-home maintenance expenses
3. Loss of education. Too often people count their house, savings and retirement plan as all they have in their asset column. Because they have no money to invest, they simply don´t invest. This cost them investment experience. Most never become what the investment world calls a ”sophisticated investor”, and the best investments are ususally sold to sophisticated investors, who then turn around and sell them to the people playing it safe.

Robert Kiyosaki, ”Rich Dad, Poor Dad”

Jan: Ja. Genom att vi köper det här boendet som driver kostnader, eller bilen, eller fritidshuset – de tärande tillgångarna, så låser vi in en hel del av vårt kapital. Vi tar oss själva som exempel. När vi köpte hus, så behövde vi lägga en miljon i handpenning, och då var vi tvungna att sälja av de investeringarna vi hade så där förlorade vi ju tid som de hade kunnat fortsätta jobba med. Nummer två är att vi nu sparar mindre än vad vi skulle gjort annars. Vi betalade ju hantverkare förra månaden, 27 000 kronor. Då gjorde vi en del tilläggsisolering och drevade fönster. 27 000 kronor som vi hade kunnat lägga i en indexfond.

Dessutom förlorar vi dessutom i utbildning, eftersom jag inte kan investera mina inlåsta pengar, så är jag inte med i investeringsspelet. Ibland kan jag tänka så här, att jag har investerat i 25 år och gjort så otroligt många misstag. Nu känner jag äntligen att det är dags att börja göra mer rätt, och utnyttja alla de där misstagen jag har gjort de där 25 åren. Jag har dessutom 25 år kvar till pension, och då tänker jag; shit, tänk om jag hade börjar investera nu, då hade jag lärt mig lagom till pensionen.

Caroline: Javisst. Så är det ju. Men innan vi köpte huset så hade vi upprepade diskussioner om att kapitalet kommer att bli inlåst. Och så köpte vi huset av helt andra skäl än att det var en investering av något slag.

Jan deklarerar (återigen) att han börjar känna sig färdig med huset nu

Jan: Jag tror så här, Caroline. Om vi inte hade flyttat till hus, så hade jag ångrat mig. Då hade jag undrat hur det hade blivit om jag inte hade försökt ”maxa pengarna”. Jag hade undrat hur vår livskvalitet hade varit om vi hade bott i hus.

Caroline: Ja, vi pratade ju om att ha något annat, än att bo på Möllevången.

Jan: Medans nu, så börjar jag känna mig färdig med huset.

Caroline: Ja, ska vi flytta tillbaka till Kristianstadsgatan?

Jan: Som är ett ganska tufft, eller ”svårt” område i Malmö. Vi trivdes ändå.

Caroline: Ja, vi trivdes och bodde där i tolv år. Det var väl bara en kväll när jag hade varit ute och gick hem längs Kristianstadsgatan när jag märkte att någon annan person nog tvättade en kniv i en vattenpöl.

Jan: Ja. Vårt hus iallafall, det driver jättemycket kostnader. Och jag funderar på att jag inte hade känt att jag hade behövt jobba så mycket om vi inte hade haft de kostnaderna etc. Nu har vi 3.5 miljoner i lån och vi betalar 9 000 kronor i månaden i räntor. Fan, det är ändå nästan 10 000 kronor i månaden, och på sex år blir det 1 miljon kronor.

Caroline: Vi (jag) kollar på Hemnet nu.

Så lätt är det att öka sina livsomkostnader istället för att spara

Jan: Om vi går vidare och tar mina egna sidospår kring Kiyosaki. Vi tänker oss att alla går omkring med en resultat-och balansräkning över huvudet. Och så sa vi för två avsnitt sedan, att mer pengar inte löser problemen. Om vi tar medel-svensken som har en stressad ekonomi, om vi ger den 2 miljoner extra, vad kommer den att göra? Köpa ett större hus, till exempel. Eller köpa en finare bil. Eller….nu kommer Caroline att säga att de kommer att investera i en indexfond…

Caroline: Nej, det sa jag absolut inte. Jag vet inte vad den här medel-svensken kommer att göra, faktiskt. Men sannolikt betala någon skuld, eller köpa en bättre bil.

Jan: Okej, låt oss testa det här då. Jag omformulerar. Vi ger inte den här medel-svensken 2 miljoner, vi höjer lönen med 10 000 kronor.

Caroline: Ja men då så! Now you´re talking. Då ökar man sina livsomkostnader.

Jan: Eller hur? Det blir samma sak. Det kommer mer pengar in i kvadranten, på inkomstsidan, och så går det mer pengar ut. Det blir en till bil, eller en finare bil, eller så byter man boende. Eller vad det nu än må vara. Det som händer när man får mer pengar – säkert inte för alla – för det flesta, är att tempot i ekonomin ökar. Flödet blir starkare. Flödet förändras inte.

Caspian gillar ju Kanye West, eller Ye som han kallar sig nu. Nu hade han ju sagt anti-semitiska saker och hävdat att Adidas aldrig kommer att säga upp samarbetet med honom. Sen ser man Adidas lämna honom i sticket. Då åkte han ut från Forbes-listan för att det förmodligen varit så att avtalet med Adidas varit en stor inkomst för honom. Och kanske var det en immateriell rättighet, och nu bara försvann det.

Bara för att man tjänar mycket pengar, så betyder det inte att man är en duktig investerare. På Fikatillsammans (onsdagar 15-16 för Patreons) var det en person som hade träffat någon som hade jättemycket pengar, och skulle få investeringsråd av denna rika person. Min första fråga var; kollade du hur de har tjänat sina pengar? För det är ju en grej att ta råd från någon som byggt upp ett företag och kanske sålt det sen – ta då råd kring hur man bygger upp ett företag. Men ta för guds skull inte investeringsråd. För tvärtom så kommer de sannolikt ha dåliga investeringsråd. Det är ju inte det som de har varit duktiga på. Och förmodligen har folk sett att de har mycket pengar, och då försöker man sälja på dem all möjlig skit dessutom.

Vår vän och coach Moa Diseborn, har vi haft med i flera avsnitt, men framförallt avsnitt 255. Moa pratar om att pengar inte är lösningen, utan bara en förstärkare. Om du är rädd för att förlora dina pengar, och får en massa pengar, så blir du bara mer rädd. Pengar löser inte det problemet, utan förstärker det. Om man tänker på hur pengarna flödar i kvadranten, så blir inte mer bättre på något sätt, om man inte dirigerar om flödet. Mer kan göra det värre.

Jag har en kompis i Stockholm, som i sin tur har vänner som är chefer på internationella företag. Mellanchefer, områdeschefer och VD:ar. De kanske tjänar mellan 60 000 – 150 000 kronor i månaden. Där blir det super-problematiskt för då har du en stor lägenhet, du åker på semester till Maldiverna, du har den senaste bilmodellen, och så blir du uppsagd som VD när du är 46 år gammal. Och sen kan det vara så att du inte får ett nytt jobb, nästan 50 år gammal, på 150 000 kronor i månaden. Då ska du helt plötsligt skruva ner dina kostnader, och det kanske inte ens går.

Då behöver du kanske sälja lägenheten, för du kan inte få ner kostnaderna annars. Det går inte längre at bo i en åtta på Östermalm. Och då kommer allt som hänger ihop med den standarden. Vill min partner vara tillsammans med mig även om vi flyttar? Det är inte säkert. Vad tänker du?

Caroline: Det är märkligt att DU kommer in på sådana här saker. Det skulle ju i vanliga fall vara jag som tar upp sådant här. Jag tycker ju att det är uppfriskande med en sådan städning i livet. Man har en massa fejk, och så tycker jag att det är bra att man fick en nystart. Men det tycker ju inte de som blir drabbade, och jag själv skulle ju inte tycka det var uppfriskande att drabbas. Hur det än är, så måste man ju ta i det när det händer….

Jan: Precis. Grattis, du fick sparken. Vad är det mest fantastiska med det? Man kan se det som en möjlighet till nystart. Det är ju dock inte den initala reaktionen.

Caroline: Nej, det skulle jag inte heller haft. Jag blir alltid provocerad av det som jag ser som fejk-liv. Du vet att jag kallar det för det. För de som lever det, är det inte fejk såklart. För mig hade det varit jävligt mycket fejk att åka till Maldiverna och ha en åtta på Östermalm. Men jag ska såklart inte döma dem som har det så.

Jan: För att det är du med din uppsättning värderingar. En annan spaning, är att du hamnar över statlig skatt när du går från 45 000 till 80 000 kronor i månaden. Det är ju en väldigt liten del av de pengarna som ligger över gränsen för statlig skatt, som hamnar i din ficka. Mindre än 50 procent med skatt och arbetsgivaravgifter. Det är därför företagare ofta ligger under 45 000 kronor i lön. Skatten ökar alltså när lönen ökar.

Man kanske dessutom lurar sig själv med sitt sparande. Om jag frågar hur mycket och hur länge man sparat, så låt oss säga 10 000 kronor i månaden i ett år. Då borde det finnas ett sparkonto med 120 000 kronor. Men nej, då har det gått 80 000 kronor till två semestrar. Då är det bara en periodiserad utgift, inget riktigt sparande. I de flestas ekonomi är det stress, med mycket press kring att inkomsterna ska räcka.

Du jobbar flera månader om året bara för staten och banken

Jan: En annan reflektion som kommer från Kiyosaki, och det är att han tittar i inkomst-kvadranten. Du jobbar för ett företag eller en organisation, för någon annan helt enkelt. Du jobbar för en lön. Tittar vi då på den övre högra kvadranten, alltså utgifts-kvadranten, så jobbar du ofta för staten här. Du betalar skatt, moms och en massa andra grejer. Tittar vi i den nedre, högra kvadranten, alltså skuld-kvadranten så jobbar du för banken. Här ligger lånet till banken som kostar oss räntor.

Vem jobbar vi för egentligen?

Shit, tänk vad mycket det finns i mitt liv där jag jobbar för någon annan. Banken, staten, företaget.

Caroline: Ja, han skrev väl att man jobbar någon månad om året så jobbar man för staten? Och en annan månad är det bara för banken.

Jan: Det är bara att räkna. Vi betalar 30 procent skatt på alla inkomster, minst. Det är 3.6 månader om året för staten.

Caroline: Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den här informationen. Jag känner mig helt nollställd i hjärnan. Jag vill ju nästan flytta ut i ett tält i skogen.

Jan: Första steget är att inse att det ligger till så här. Andra steget är att man väljer det, eller så får man välja något annat, att flytta till hyresrätt kanske. Sen får man vara lite rättvis också. Vi betalar ju inget extra för våra barns skolgång.

Caroline: Nej, det stämmer ju. Nu känns det som om vi är på rätt väg igen. Jag får infrastruktur etc.

Jan: Bra, det sätter perspektiv på det som Kiyosaki pekar på.

Caroline: Precis, lite hälsosamt perspektiv. Men man behöver också Kiyosakis perspektiv.

Jan: Jag tänker att vi får en hel del för våra skattepengar. Det är en del av det som vi kallar samhällskontraktet. Du jobbar för oss i 3.5 månader och i utbyte behöver du inte vara orolig för att en vålds-entreprenör slår dig i huvudet. Sjukvård och skola etc. Problemet är väl om folk upplever att det samhällskontraktet inte uppfylls.

Caroline: Ja, om det händer och pengarna ändå ska in…!

Jan: Då kommer till exempel korruption.

Caroline: När kommer korruption? Hur tänker du då? Jag tänkte snarare revolution.

Jan: Nej, men man smyger med skatten. Man vill inte betala staten längre. Man betalar för att vissa andra problem ska lösas, så att mina barn kan gå i skolan.

Caroline: Sant, okej. Jag älskar ju att undersöka sånt här. Man kan titta i vilka länder sånt här pågår. Och så förstår man varför korruption har uppstått från början, om det ens har funnits ett samhällskontrakt som förvrängts eller kollapsat.

Jan: Jag tänker på samhällskontraktet i Ryssland. Det var ju så här; Vi tar dina friheter, du får det lite bättre, och du kan titta på krig på avstånd, hur vi åter-upprättar Rysslands storhet. Och så plötsligt kommer mobiliseringen. Och det var ett bryt mot existerande samhällskontrakt. Jag skulle ju få lov att vara passiv, och nu blir jag plötsligt inblandad i det spelet. Då flyr 700 000 ryssar. Ekonomin håller på att kollapsa.

Caroline: Läste du att de som var kvar på arbetsplatserna var upprörda över att de som flytt inte ens tagit sina saker eller diskat sina kaffekoppar.

Jan: Nej, har inte sett :)

I tillgångskvadranten jobbar dina pengar för dig

Jan: Nu är vi tillbaka på kapitel 1 i Kiyosakis ”Rich dad, poor dad”. Rika jobbar inte för pengar, pengarna jobbar för dem. Rik-tänket alltså.

Nere i tillgångs-kvadranten till vänster, det är ju DÄR dina pengar jobbar för dig. Detta är den ekonomiska spelplanen. Nu kommer vi till den sista typen av ekonomi, den generativa ekonomin. Här är en summering av de här ekonomierna.

  • Den enkla ekonomin – pengar ut och in
  • Den stressade ekonomin – pengar till tärande tillgångar som går till utgifter
  • Den generativa ekonomin – pengar till tillgångar, tillbaka till inkomster, till fler tillgångar

Man kan i den generativa ekonomin sätta upp ekonomiska spel, lite så som vi gjorde när vi bestämde oss för att köpa hus. Då ville vi ha en tillgång som kunde finansiera kostnade för vårt hus. Och innan dess flyttade vi inte.

En rik eller generativ ekonomi enligt Robert Kiyosaki. Pengar kommer in som främst går till att köpa tillgångar som genererar nya pengar som sedan betalar utgifter.
En rik eller generativ ekonomi enligt Robert Kiyosaki. Pengar kommer in som främst går till att köpa tillgångar som genererar nya pengar som sedan betalar utgifter.

Den avkastningen vi får per år, ska kunna täcka våra bostadskostnader.

Lyxfällan-ekonomin funkar likadant fast tvärtom. Pengar in, går till skulder, som generar räntor som inte kan betalas för det är 25 procents ränta på det där sms-lånet. Som genererar en större skuld, som genererar en större räntekostnad och så snurrar det runt. Ränta-på ränta kan man säga är gaspedalen oavsett vilket håll man rör sig.

Antingen kan du snabbt fixa dig själv en lyxfällan-ekonomi, eller så kan du bygga dig en generativ ekonomi, en FIRE-ekonomi.

Caroline: Det är nog sant, det du säger. Det verkar vara lättare att skaffa sig en lyxfällan-ekonomi än en generativ ekonomi. Jag vet ju hur man gör det och får lyxfällan-ekonomin. Varför vet jag då inte hur man skaffar sig en generativ ekonomi?

I en lyxfällan-ekonomi handlar man en massa skit och sen betalar man inte räkningarna. Varför är det lättare att skaffa sig en dålig ekonomi än en bra?

Jan: Jag tror att det konceptuellt inte är svårare på den rika sidan. ”Buy income-producing assets.” Eller just keep buying…Fortsätt månadsspara och köp saker som genererar inkomster. Teorin är ju lika enkel. Det som skiljer dem åt är hastigheten. Indexfonden ska ge i genomsnitt sju procent per år. Då dubblas dina pengar vart tionde år.

Om du tar ett sms-lån med 25 procents ränta, så dubblas skulden var tredje år. Hur jag räknar detta, för de som inte är bekanta med 72-regeln, är så här: 72/räntan.

72/7=10 år
72/25= ca 3 år

Vi upplever att det är enklare på skuld-sidan för att det går snabbare. Men principen för både en lyxfälla-ekonomi och en generativ ekonomi är ju samma.

Amortera eller investera pengarna man har lånat?

Caroline: Ja, och jag kan dessutom jobba med mer pengar på skuldsidan än vad jag kan i min egen ekonomi. Jag har ju bara de inkomsterna jag har, och kan sätta undan en del av dem. Men jag kan låna mycket mer pengar och sätta mig i skuld med.

Jan: Tja, ekonomiska principer bryr sig inte om resultatet du får. Om vi tar exemplet med om jag ska amortera eller investera? Det är inget som hindrar dig från att låna en miljon kronor, och då ökar min skuld, låt oss säga med två procent per år, alltså två procents ränta. 20 000 kronor per år. Över en tio-årsperiod så låser jag räntan på två procent, och över tio år har jag betalat 200 000 kronor i ränta.

Om jag tar miljonen och placerar den på tillgångssidan och har cirka su procents avkastning per år, då har den här miljonen vuxit till två miljoner på tio år. Jag har 800 000 kronor kvar av själva miljonen jag lånade när jag har betalat räntan. Så jag kan ju snabba upp den generativa ekonomin. Belåningen accelererar tillgångskolumnen.

Vad är de som gör att de flesta som sitter på hus är miljonärer? Säg att man har köpt ett hus för en miljon och sen ökar värdet med tio procent, då har man tjänat 100 000 kronor. Tio procents värdeökning. Men så gör ju inte de flesta. Man köper huset, men man har inte en miljon utan kanske 150 000 kronor till handpenningen och lånar 850 000 kronor. Sen ökar alltså värdet med tio procent på bostaden och så har man tjänat 100 000 kronor. Avkastning (ROI=return of investment) på 150 000 kronor, så är det ju:

100 000 kronor i vinst – 20 000 kronor i ränta (ca) = 80 000 kronor
80 000 kronor / 150 000 kronor som jag betalade för huset = ca 50 procents avkastning

De flesta har inte haft tio procents avkastning på sitt boende, utan snararare 50 procent på eget kapital. Det är klart att man blir miljonär då, över tid.

Hävstången har varit 80-procentig, och du dubblar pengarna du tjänat var 1.5 år. De flesta tänker inte på det här med avkastning på eget kapital. Det går att göra snabbt även på tillgångssidan. Men det kräver risk. Det som gör det svårt är ju rädslan.

Caroline: Om jag bara har pengarna till räntan på lånet, så är det ju okej att sitta med det lånet i tio år i en indexfond som sannolikt går upp över den tidesperioden.

Jan: Bara att ta bokföringsperspektivet på din ekonomi gör att du kan börja tänka annorlunda. Låt oss ta två citat från boken.

Poängtavlan vi sneglar på då och då

Without a financial statement, you don´t really know where you are in life´s financial game. Like it or not, money tells the score of your game, and a financial statement is your scorecard.

Jan: Vad tänker du kring det? Jag älskar det! Jag tänker själv på det som vår vän Filip sa; ”Pengar är ett spel, och jag vill bemästra det spelet.” Jag tror att det var Richard Branson som sa att pengar var poängtavlan i hallen som visar hur det går. Och vissa saker, kan jag utvärdera, ökade poängställningen, och andra saker minskade den.

Jag har tagit många beslut som har gjort att poängtavlan tickat ner.

Caroline: Har du gjort många misstag? Gör du många misstag nu?

Jan: Ja, det gör jag. Men jag är just nu trött på finansbranschen och sedan i våras vill jag bara tillbaka till indexfonder. Inte investera i något annat, jag har sett för mycket skit på sistone. Det är intressant, för nu kan man se vem som har badat med brallorna nere. Det såg man inte för 1-3 år sedan.

Jag tänker på företag, aktier och finansbranschen. Det är tuffare tider nu och det är inte vackert. Det är ett stålbad nu, och många företag har tidigare haft en osund verksamhet och tagit in pengar för det har varit tillgängligt. Så då har man inte fixat till det i företaget som inte fungerat optimalt eller ens varit sunt. Det som sker nu, är att det inte finns så mycket riskkapital tillgängligt där ute. När jag nu träffar styrelser eller VD.ar, eftersom jag är management konsult i vissa sammanhang, så undrar jag vad de egentligen har hållt på med då saker kommer i ljuset nu när pengarna börjar ta slut.

Det var till exempel en VD som inte kunde skilja en resultatbudget från en likviditetsbudget.

Caroline: Jag förstår. Men alla de som lägger in pengar i form av riskkapital, borde inte de ha vissa nyckeltal som de tittar på?

Jan: Jo, fast man ser inte vad som pågår i de siffrorna.

Caroline: Varför ser man inte det? Jag vill för fan inte bli lurad. Jag skulle känt mig lurad, om jag hade lagt in pengar i ett företag där en VD inte har koll på vad en likviditetsräkning är, och det sen uppdagas. Så hade jag varit så jävla förbannad. Det måste vara folk som är förbannande där ute nu.

Jan: Ja. Jag är förbannad.

Caroline: Man gör alltså sin hemläxa som investerare. Jag slänger inte pengar på vad som helst, tittar på siffror och pratar med folket i företaget. Men jag blir ju förd bakom ljuset, är det det du säger?

Jan: Ja, de har inte ens haft koll på det själva. De har alltid haft strategin att de kan ta in mer pengar. Det kanske har varit viktigare att växa än att gå plus. Vanligaste termen på styrelsemöten detta året har varit ”road to profitability”. Hur kommer vi till lönsamhet? De kanske måste döda av flera affärsområden i företaget. Det lär bra förra året att de hade flera olika spår de jobbade på.

Caroline: Äldre investerare som har varit med i 40 år, tror du att de kan ställa rätt frågor och fattar vilka företag ”som bara ser bra ut”?

Jan: Vet inte. Vissa företag jag har sett, har tagit in 200 miljoner, som är borta nu.

Caroline: Vi får ta ett enskilt avsnitt om sånt här.

Jan: Ja, inte om specifika företag men om principerna kanske.

Caroline: Det kommer ju att komma goda tider igen och då vill företag kanske ta in 200 miljoner igen, och jag kommer att komma ihåg detta, och tänka; Ni badar med brallorna ner, säkert! Ni kommer inte få mina pengar iallafall.

Jan: Ja, så kommer du att bli idioten eftersom företaget värderas upp runda för runda.

Caroline: Det är okej för mig. Du vet hur jag är, jag vill helst ha pengarna i en indexfond. Jag kan väl vara idioten då. Men jag fattar inte hur man kan bedriva företag på det viset utan att ha koll.

Jan: Warren Buffet sa en gång: ”Investera bara i företag som kan ledas av en idiot, för förr eller senare kommer det att komma en idiot.”

Caroline: Varför säger Warren Buffet så mycket bra? Han har nog varit med länge, gjort misstag och sett att folk badar nakna.

Jan: Ja. Precis. Nästa citat:

Wealth is a possibility to survive so many numbers of days forward. Or, if I stopped working today, how long could I survive?

Jan: Kiyosaki räknar förmögenhet i tid. Räkna i tid, istället för pengar. Funkar på alla. Vi håller här, och kollar vilka kommentarer som kommer på forumet. Sen tar vi instuderingsfrågorna. Jag tar med mig synen på att alla har en resultat-och balansräkning ovanför huvudet, och vissa har företag som de går runt och håller i handen som har en egen resultat-och balansräkning. Man kan titta på pengarna och hur de flödar mellan dem.

Caroline: Jag funderar på vilken story ens ekomin berättar om en. Det tar jag med mig.

Jan: Kommentera gärna i forumet! Jag är inte lika bra på att svara på youtube. Vi hörs och ses nästa vecka!

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök