Sluta bete dig som en investerare, bli hellre din egen en förmögenhetsförvaltare 💰

Tänk om ett mål bör vara att leva ett ekonomiskt stressfritt liv? Att man kanske inte behöver maximera avkastningen hela tiden. Att det enkla är bättre än det komplexa. Att investerande är en dyr hobby. Att ta så mycket risk du kan, men inte för mycket. Att helt enkelt kanske bete sig mindre som en investerare och mer som din egen en föremögenhetsförvaltare. 😉

Denna veckan har vi förmånen att intervjua Juuso, som hänger i forumet under användarnamnet @JayR. Det blir ett tvådelat samtal som både berör hans filosofi och tankar kring sparande, men även mer konkretiserat där Juuso har ett konkret alternativ till vår Fyra-hinkar-modell i form av hans “Total Return Approach” som han har skrivit om i forumet tidigare.

Nedan följer några av de tankar som Juuso bygger sin investeringsfilosofi kring:

• Målet är att leva ett stressfritt liv, inte maximera högen av pengar
• Gör sparandet och investerandet så enkelt som möjligt – enkelhet framför komplexitet
• Sluta tänka som investerare och börja agera som din egen förmögenhetsförvaltare
• Ta så mycket risk du kan, men aldrig för mycket.
• Investerande är en dålig (och dyr) hobby
• Majoriteten borde aldrig ha en portfölj med mer än 60 – 80 % aktier
• Ombalansering är viktigt, men inte religöst
• Fyra-hinkar-principen är bra, men total return approach är bättre 🙂

Den sista punkten är intressant eftersom det är ett lite annat sätt att tänka kring det finansiella sparandet i sin ekonomi. Juuso utgår från det finansiella obundna kapitalet (dvs. alla pengar exkl. pensioner, boende och materiella tillgångar) och att man ska se det som en enda korg. Då uppstår frågan: hur ska man fördela sina pengar i denna korg mellan t.ex. säkra och mer riskfyllda tillgångar?

Juuso utvecklar det till ett koncept i form av en riskbudget. Det vill säga hur mycket risk kan man bära emotionellt (=risktolerans) och hur mycket kan man bära mer objektivt och rationellt (=riskkapacitet). Dessutom bryter han ner det i ett par enkla frågor och en modell som då ger ett förslag på fördelning mellan bankkonto, räntor och aktier. Det resonemanget är så pass bra att jag, Aether och JayR har utvecklat en liten Excel-snurra och en egen video på 7 minuter som finns i Juusos tråd i forumet.

Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot din kommentar!

Tack för att du tittar,
Jan, Caroline och Juuso

Sammanfattning av avsnittet

Nedan följer vår AI-assistents sammanfattning av avsnittet:

Total return approach

Den andra bärande delen i avsnittet handlar om Juusos modell ”Total return approach”. Nedanstående video sammanfattar den på ett par minuter. Här finns även ett kalkylblad som du kan prova för att räkna på din egen ekonomi. Men kom ihåg att det här är bara ett sätt att räkna och tänka, det är inte rätt sätt. Läs även nedan om riskinformationen.

Nedan finner du även bildspelet som Juuso använde när han höll en föreläsning i vår Patreon-community.

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av hela avsnittet

Nedanstående transkribering är gjord av vår AI-assistent vilket betyder att den inte är ordagrann och kan innehålla fel.

Jan: Välkommen till RikaTillsammans! Detta är dagens avsnitt.

Caroline: Bli din egen förmögenhetsförvaltare.

Jan: Idag har vi en intervju med Juuso från RikaTillsammans communityn, som besöker oss från Finland. Vi diskuterar hans syn på sparande och pengar, hur han har gjort det och hans tankar om att vara en förmögenhetsförvaltare istället för bara en investerare. Sedan delar han också fördelarna med detta synsätt när det kommer till att hantera ens egna pengar.

Caroline: Det är en alternativ metod till fyra hinkar-principen.

Jan: Ja, Juuso har följt oss i många år. Även om han gillar fyra hinkar-principen har han utvecklat en annan metod som kallas Total Return Approach. Denna metod bygger på att bedöma risk och svarar på två enkla frågor om riskkapacitet och risktolerans. Sedan räknar man ut sin riskbudget och får en fördelning, inklusive en buffert för oförutsedda utgifter. I avsnittet finns ett kalkylblad som du kan ladda ner och använda för att prova Juusos metod.

Caroline: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen där vi pratar om allt roligt inom privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag för att hjälpa dig att förbättra din ekonomi, sparande och livet. Vi som driver kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Välkommen Juuso Rantasalo, även känd som JayR i forumet! Först tänkte jag göra en seriös presentation – man ska vara seriös – men jag tror att vi ska använda din egen från forumet. Så här:

Jag är en finne som försöker förklara komplicerade ämnen på mitt tredje språk. Jag är VD, jurist, musiker, och en finansnörd som värdesätter riskhantering och enkla, diversifierade portföljer. Jag vet att du är en expert på privatekonomi. Slutligen, som jag brukar säga: Varför Paris när det finns i Åbo?

Juuso: Tack så mycket! Det är fantastiskt att vara här. Jag måste säga att det känns nästan overkligt att vara här och få prata om min resa inom RikaTillsammans.

Jan: Jag fick en fråga från vårt forum om:

Hur du kan lyssna på RikaTillsammans i Finland när du är på besök här och bor i Åbo. Kan du berätta hur du började följa oss?

Juuso: Det är en bra fråga. För några år sedan jobbade jag på ett svenskt företag, och eftersom svenska är mitt tredje språk ville jag förbättra min svenska. Jag började lyssna på svenska podcasts och en dag rekommenderade Apple Podcasts att jag skulle lyssna på RikaTillsammans. Sedan hörde jag ett skånskt par prata om räntefonder och blev helt fascinerad. Sedan dess har jag följt er och började också vara aktiv på forumet för ungefär tre år sedan.

Jan: Vi uppskattar verkligen ditt engagemang och ditt deltagande på forumet. Vi kommer att prata mer om det idag. Du har mycket tankar om privatekonomi. Du har en bakgrund inom finans och har utvecklat nya perspektiv på ämnet.

Caroline: Det är häftigt att du faktiskt lärde dig svenska genom att lyssna på RikaTillsammans.

Jan: Ja, det är verkligen imponerande att du tog upp skånskan också. Vi skämtade lite om det, om att behålla de ”R”. Men nu undrar jag, har du alltid varit intresserad av privatekonomi?

Leva ett stressfritt liv

Juuso: Ja, det har jag. Jag är kanske inte en expert på investeringar eller aktiehandel, men privatekonomi har alltid fascinerat mig. I och med det har jag arbetat inom finanssektorn och hela min karriär har jag varit involverad inom kredit. Sedan har jag sett hur människor ibland har det tufft ekonomiskt, och jag vill gärna hjälpa och har alltid varit intresserad av det övergripande fenomenet av privatekonomi snarare än de tekniska eller matematiska aspekterna. Jag gillar fonder, men jag är inte så intresserad av tekniska detaljer.

Caroline: Vad menar du med ”fenomenet”?

Juuso: Jag menar att det handlar om hur ekonomin påverkar vårt liv och vår livskvalitet. Pengar och ekonomi har en stor inverkan på vårt beteende och vårt välbefinnande.

Jan: Kan du dela med dig av några av dina viktigaste insikter eller guldkorn? Jag vet att du har betonat vikten av att leva ett stressfritt liv istället för att bara maximera din förmögenhet. Kan du säga något? Det är lite udda.

Caroline: Ändå liknande det vi har diskuterat nyligen.

Juuso: Jag tror inte att man behöver fokusera direkt på investeringar som aktier och fonder. Man börjar med att se sin ekonomi som helhet och tar itu med stora aspekter som balansräkning och resultaträkning. Det är viktigt att få grundläggande saker som inkomster och utgifter på plats i sitt liv.

Caroline: Ja, precis. Det handlar inte bara om matematik eller tekniska detaljer, det är mycket psykologi. Det handlar om hur vi tänker om våra liv, vilka kretsar vi rör oss i och vilka val vi gör. Det är där man börjar.

Jan: I och med detta, hur ser du på ditt eget liv och vad är viktigt för dig?

Juuso: Jag gillar Ramit Sethis idé om att skapa sitt eget rika liv och hålla stressen låg, åtminstone när det gäller pengar. Jag vill ha utrymme när det kommer till mina kostnader. Att göra mina egna saker, som att köra äldre bilar, är en del av mitt rika liv. Det kan verka konstigt, men det minskar stressen jämfört med att ha en nyare bil, vilket kan vara mycket stressande.

Caroline: Det är verkligen intressant att tänka på vilka kretsar man rör sig i och hur de påverkar ens ekonomi. Vi strävar alltid efter att vara i finare kretsar och ha finare saker, men det kanske inte alltid leder till ett stressfritt liv. Ibland är det bättre att vara i en annan krets där man faktiskt har ett mer avslappnat liv.

Jan: Grupptryck fungerar inte bara i skolan, det påverkar oss som vuxna också. Vi påverkas mycket av media och influencers när det gäller val som semesterresor, bilar och klimatmedvetenhet. Det finns mycket press utifrån. Vad tänker du om det?

Juuso: Jag tror att ni förstår min idé helt och hållet.

Jan: Får jag fråga om en tes som kom upp för ungefär två år sedan? Det handlade mycket om att köpa en ny bil då, för de som har följt oss under den tiden.

Investerande är en dyr hobby

Det var en lång historia. Vi köpte en Tesla och var mycket nöjda med den. Nu känner jag att jag inte behöver en ny bil och kan stå emot grupptrycket. För att jag behöver inte försöka imponera längre. Det är enklare för mig nu att säga nej till sådana saker.

Juuso: Jag förstår vad du menar, och så är det nog. Jag tycker det är viktigt att hitta de saker som är viktiga för en själv. För mig är det musik, mat, och vin. Men det finns andra saker där jag inte behöver bevisa något för någon. Det är skönt att leva ens eget rika liv.

Jan: Är det så att åldern spelar roll? Blir det lättare ju äldre man blir?

Juuso: Ja, det kan vara så. Grupptryck kan komma från överallt, inte bara från ens närmaste kretsar.

Jan: Absolut, och även forumet kan påverka. Människor jämför sig med andra och tror att de måste nå nästa nivå. Men jag vill också nämna en punkt: Investerande är en krävande hobby. Kan du utveckla det?

Juuso: Att vara investerare kan vara ganska stressande, särskilt när marknaden går ner. Det är en utmaning att hålla koll på det.

Jan: Ja, Juuso frågade mig nyligen när jag senast kollade börsen. Jag sa att det var ungefär två veckor sedan. Det är ganska skönt att vara avslappnad när vi är här istället för stressade som de är på andra forum eller Twitter just nu. Jag tror att någon igår vid 00:30 på forumet sa: ”Nu är det bara en och en halv timme kvar tills den japanska börsen öppnar så man kan kolla på sina siffror”.

Juuso: Jag vill berätta om min farfar. Jag älskar honom mycket. Han jobbade hårt hela sitt liv och hade bra ekonomi. Han var polis och även om det inte var något lyxjobb, kunde han spara och började investera på 90-talet. Jag såg hur han hade svårt att sova ibland och att investera inte var så roligt som vi pratar om.

Jag har aldrig ägt en enskild aktie. Och jag tror att det beror på vad jag såg hos min farfar. Jag tycker att hobbyer ska vara roliga och avkopplande. Att investera innebär att sitta framför datorn och titta på siffror, och jag tror att vi kan ha bättre hobbyer. Vad sägs om att lägga tid på hälsa, lärande eller andra roliga aktiviteter istället?

Mål i livet och andra perspektiv

Jan: Jag tror det finns olika typer av investerare. Vissa vill maximera sin vinst, andra gör det för spänningen och som en hobby, medan vissa gör det av sociala skäl. För att vara bland de bästa 10% eller 25% kan vi vara helt passiva, som du sa. Då behöver vi inte ägna tid åt det, utan kan fokusera på musik, familj eller annat vi gillar.

Det är roligt att dela med sig. Oavsett om det går upp eller ner, har du en historia att berätta. Men du är ändå ganska insatt, inte alls som en nybörjare. Du sa till och med åt mig att sluta vara en investerare och istället bli en förmögenhetsförvaltare.

Caroline: Kan du förklara skillnaden mellan en investerare och en förmögenhetsförvaltare?

Jan: Skillnaden är att en förmögenhetsförvaltare hanterar andras pengar på ett balanserat och känslomässigt stabilt sätt, medan en investerare ofta är ute efter spänning och kickar med sina egna pengar. Jag vill inte att någon ska ha kickar med mina pengar. Jag tror också att en förmögenhetsförvaltares viktigaste mål är att personen man förvaltar pengarna åt ska nå sin mål och man har ingen prestige i hur det ska gå till.

Juuso: Jag menar att vi kan försöka ta bort känslomässiga kopplingar till pengarna och se dem inte som en tävling eller en dramatisk historia.

Caroline: Det ger verkligen en ny synvinkel och målsättning.

Juuso: Det är viktigt att förstå hur ekonomin fungerar. Jag uppskattar att du sa att det är sofistikerat, men det bör fortfarande vara enkelt och långsiktigt. Ekonomi och sparande borde vara en viktig del av våra liv, men samtidigt så osynlig som möjligt. Förstår ni vad jag menar?

Jan: Jag tänker på något vi diskuterade tidigare, att leva först en del av livet med sina inkomster eller tillgångar för att sedan kunna leva på sina tillgångar. Det känns bra att ha avklarat den första delen av livet där jag arbetade för pengar, och nu kan jag njuta av dem medan pengarna arbetar för mig. Det viktigaste avkastningen, som inte syns på bankkontot, är tid. Tid är förmodligen värdefullare än pengar, speciellt när man blir äldre.

Myten om att slå börsen

Juuso: Jag har aldrig träffat någon som konsekvent har överträffat börsen eller index om och om igen. Jag är 47 år nu, och jag tvivlar på att jag någonsin kommer att träffa någon sådan person. Så varför tror du att du kan göra det? Men om du faktiskt kan, kräver det tid. Om du ägnar en timme om dagen åt att slå index, blir det 250 timmar om året. Vad är den lägsta lönen i Sverige? Cirka 100 kronor?

Jan: Sverige har faktiskt ingen minimilön.

Juuso: Det är samma i Finland.

Caroline: Låt oss säga 100 kronor.

Juuso: Så det blir 25 000 kronor om året. Vem har en portfölj tillräckligt stor för att generera samma avkastning som detta? Förstår ni?

Jan: Om du konsekvent kan överträffa med 1% avkastning, då kan du få jobb på vilket förmögenhetsförvaltningsföretag som helst i världen.

Juuso: Ja, istället kan jag använda de 250 timmarna för att ta hand om min hälsa. Det här handlar om teorin om alternativa kostnader.

Caroline: Warren Buffett gjorde det ett tag, men det var under en ganska lång tid. Men det fungerar kanske bara under vissa förhållanden.

Jan: Ja, det är sant. Jag är förvånad att du nämnde det. Det är bra att ta upp det eftersom det finns många myter om Warren Buffett. Under de senaste tio åren har han faktiskt inte presterat bättre än marknadsindexet, i alla fall inte i perioden från 2010 till 2020.

Caroline: Det har vi faktiskt diskuterat i den här podcasten.

Jan: Det finns också en intervju med Charlie Munger för något år sedan där han sa att innan år 2000 var det enklare eftersom man handlade mot mindre erfarna investerare. Han lär till och med ha sagt att det var ”idiot competition innan år 2000”. Men sedan har indexfonder blivit populära och när vi investerar i dem och sedan drar oss tillbaka, lämnar de mest erfarna investerarna kvar vid bordet. Konkurrensen blir hårdare, och det blir svårare att slå index. Så Warren Buffett rekommenderar nu sina efterlevande att investera i indexfonder.

Det anses vara en av de bästa investeringarna. Han använde också olika strategier, som att låna pengar billigt och köpa hela företag, så det är inte rättvist att jämföra honom med vanliga investerare. De som har slagit index har ofta spelat ett annat spel, vilket många inte förstår.

Finansbranschens mål är att tjäna pengar åt sig själva och sina ägare, oavsett resultatet. Jag håller med om att de flesta skulle få bättre avkastning om de använde sin tid på annat, som att öka sitt sparande eller minska sina kostnader. Det är ironiskt att folk inom finansbranschen, som redan ägnar hela sin karriär åt ämnet, också spenderar sin fritid på det.

Sträva efter enkelhet

Caroline: Det verkar vara en del av människors psykologi, att de alltid tror att de är smartare än andra, eller hur?

Jan: Jag brukar skoja om det, men jag tror att med åldern blir det enklare att acceptera att man inte behöver ha åsikter om allt. Det är okej att vara medelmåttig inom vissa områden. Det är okej att investera i indexfonder och inte behöva bevisa något. Jag har ett långsiktigt perspektiv och vet att detta ger bäst odds. Om 10, 15 eller 20 år kommer jag vara bland de bästa 10-25 %. Jag behöver inte bevisa det.

Juuso: Jag tror att ”bevisa det” är nyckelordet här. Är vi överens om att använda våra resurser på annat än att försöka slå marknaden?

Jan: Innan vi går vidare, kan någon förklara skillnaden mellan en investerare och en förmögenhetsförvaltare? Vad gör de egentligen på sina dagar? Vad är deras tankeprocess?

Juuso: När en förmögenhetsförvaltare tittar på olika investeringar, inklusive aktier, är det mer inriktat på att vara aktiv och handla. Förmögenhetsförvaltning är mer passivt och långsiktigt. Jag kan övervaka mina investeringar en gång per kvartal eller en gång per år, och det räcker. Vi funderar på hur vi kan ändra vår portföljviktning och så vidare för att skapa en passiv exponering mot hela marknaden och olika tillgångsslag.

Jan: När du pratar får jag en tanke. Jag håller med om allt du säger, men jag vill tillägga att en förmögenhetsförvaltares huvudmål är att hjälpa klienten nå sina ekonomiska mål. Det är inte nödvändigtvis att slå marknaden. Det handlar om att se till att de har det liv de vill ha och att de klarar oförutsägbara händelser. En förmögenhetsförvaltare kan säga, ”Du har vunnit spelet, sluta spela. Du behöver inte ta mer risk eller tjäna mer pengar.” Å andra sidan kommer en investerare aldrig att säga att de har tillräckligt med pengar eller tillräcklig avkastning.

Caroline: Precis, som du nämnde, som förmögenhetsförvaltare är man mer passiv och säker. Om du har diversifierat din portfölj behöver du inte hela tiden ändra den. Risken är inte för hög, och du kan känna dig trygg med dina investeringar.

Juuso: Bra sammanfattning.

Jan: Jag tror också på att förenkla ekonomin. Du behöver inte komplicera det med massor av olika bankkonton eller fonder. Ett lönekonto, ett buffertkonto, en aktieindexfond och några räntefonder är oftast tillräckligt. Enkelt är bäst. Allt går att göra på t.ex. LYSA (annonslänk).

Juuso: Jag håller med. Att försöka hitta ett enkelt ramverk är viktigt. Vi kommer att prata om Total Return Approach idag, och det behöver inte mer än 3-4 instrument. Enkelt är ofta tillräckligt bra. Du kan alltid försöka optimera, men de enkla instrumenten är oftast tillräckliga. När det gäller produkter som sparkonton, räntefonder och indexfonder, är de enkla och effektiva. Hedgefonder kan vara komplicerade och leda till förluster. Blandfonder och fondrobotar kan vara röriga med många olika fonder, men det är troligtvis inte nödvändigt när de fyra enkla instrumenten är tillräckliga.

Var försiktig med det som är populärt

Jan: Ja, vi måste ändå diskutera detta. Annars kommer lyssnarna undra. Jag gillar fondrobotar som Lysa (annonslänk), och det är inget konstigt med det. För någon ny inom detta kan Lysa erbjuda en enkel lösning med sparkonto, buffertkonto, räntor och aktier. Det är kanske inte perfekt, men det är tillräckligt bra. Jag tror att vi borde titta på det. När vi pratar om Total Return Approach, så har Juuso gjort en känd tråd i forumet där han förklarar principen bakom modellen och jämför det med fyra hinkar-principen.

Juuso: Jag ville bara ge ett alternativ.

Jan: Absolut, absolut. Men vi måste ta upp en annan fråga först. När det dyker upp nya trender, som krypto för några år sedan, hur tänkte du då? Var du nyfiken?

Juuso: Min första tanke är nog: ”Inte igen.”

Jan: Tror du att vissa trender återkommer genom generationer?

Juuso: På olika sätt och med olika förpackningar.

Caroline: Ja, det känns så. Varje ny trend verkar som om den kommer att förändra allt för alltid, och det är därför folk blir så exalterade.

Jan: Jag håller med. Men vem är egentligen intresserad av krypto? Jag tror det handlar om användningsområdet för krypto och spekulationen kring det.

Caroline: Det marknadsfördes som att man var en del av framtiden.

Juuso: Det finns teknologi som kan vara användbar i framtiden.

Caroline: Tänker du på blockkedjeteknologin?

Juuso: Men det finns ingen affärsmodell där ännu.

Jan: Ofta handlar det mer om spekulation än om teknik. Jag ville inte fokusera på krypto, utan det jag verkligen ville fråga var om du har märkt att vissa trender återkommer genom generationer.

Juuso: Ja, det är som att historien upprepar sig. Jag brukar tänka på det med Däckbubblan.

Jan: Vi har sett många trender komma och gå, som SBB, Fingerprint, Northland Resources, Flyme, Ericsson, Framfab, och mycket mer. Det handlar om att ta det lugnt och sitta still i båten. Man behöver inte hoppa på varje trend, det spelar ingen roll.

Total return approach

Juuso: Precis, Total Return Risk Approach handlar om att göra det så enkelt som möjligt. Vi pratar om en portfölj som en helhet. Vi kan använda hinkar för att förklara det, men i slutändan är det alltid en portfölj. Jag ville ha en enkel översikt med bufferten inkluderad, särskilt när det gäller obundet kapital.

Jan: Precis som med obundet kapital, inte hus eller pension, utan bara sådana tillgångar. Jag vill förklara detta lite snart. När vi har de fyra hinkarna, säger Juuso så här: ”Det blir lite rörigt. Vilken hink ska vi använda? Hur mycket ska jag ha? Var ska jag placera pengarna?”

Caroline: Har vi inte alla upplevt det?

Jan: Vi märker att det blir komplicerat, så vi kan gå utifrån ett annat sätt att tänka. Jag vill ha en helhetssyn på min ekonomi, inklusive min buffert och sparande, förutom huset och pensionen. Istället för att tänka på delar kan vi tänka så här: utgå från din risktolerans och riskkapacitet och skapa en riskbudget genom att multiplicera dem. För er som lyssnar och tittar har Juuso och Eter i forumet skapat en Excel-fil så att ni kan följa det vi pratar om och få ett resultat som en liten quiz.

Caroline: Så man kan ange sina egna värden?

Juuso: Vi använder en skala från 1 till 5.

Jan: Låt oss ta en titt på din risktolerans.

Juuso: Kort sagt, det är en kombination av vår naturliga benägenhet att ta risker och vår erfarenhet, vad vi har sett och upplevt.

Jan: Precis, det blir mycket personligt. Många tror att de inte tål risk, men när man gör sådana psykologiska tester är det oftast mindre än man tror. Och det kan vara roligt i slutändan. Du kan säga, ”Jag gillar inte risk,” men om du har 100 % aktier har du faktiskt, tillsammans med Eter, valt den risknivån.

Så Carro, hur ser din risktolerans ut? Alternativen är:

1. Jag är rädd för att förlora över 10 % vid ett börsras.
2. Ett börsras på 20 % skulle göra ont.
3. Jag behöll mitt lugn under Coronakraschen.
4. Ett börsras på 40 % skulle öppna fantastiska möjligheter.
5. Jag har upplevt en krasch på 50 % och agerade rationellt. Vilken väljer du?

Caroline: Jag skulle vilja minimera risken så mycket som möjligt. Du känner mig, Jan, jag vill inte ta för mycket risk.

Jan: Så du skulle inte vilja vara med om ett börsras på 20 %?

Caroline: Nej, jag skulle inte vilja det.

Jan: Carro är en smart investerare. Hon säger: ”Jag vill inte veta. Jag kommer tillbaka om sex månader.”

Caroline: Jag tror att det är bäst att vänta. Jag behöver inte engagera mig i vad som händer under tiden. Det kommer att ordna sig.

Jan: Du får en 3:a. Jag höll mitt huvud kallt, medan du, Carro, föredrog att stoppa huvudet i sanden. Du får en trea för det, bra. Nästa steg är att titta på riskkapacitet. Kan du förklara vad riskkapacitet är?

Juuso: Visst, riskkapacitet handlar om din ekonomiska situation och livssituation. Det är en fråga om hur mycket risk du kan ta med tanke på din nuvarande situation. Det handlar om att vara rationell när du bedömer din förmåga att ta risk. Du kanske är modig, men om din situation inte tillåter det är det kanske inte rätt att ta för mycket risk.

Riskbudget

Jan: Precis, det handlar inte bara om vad du kan göra, utan vad du bör göra. Det är en balans mellan din förmåga att ta risk och din faktiska livssituation.

Juuso: Ja, det kan vara så att du kan ta mycket risk, men att det inte är lämpligt med tanke på din livssituation. Till exempel om du är sjuk eller arbetslös.

Jan: I vår quiz kan du bedöma din ekonomiska situation och få poäng. Om du har jobb och arbetslöshetsskydd får du poäng, och om du har utbildning och yrkeskunskap som är relevanta för arbetsmarknaden får du också poäng.

Om du har uppnått hälften av ditt FIRE- eller pensionsmål får du inga poäng. Medan om du är under 55 år eller mer än tio år från pensionen får du poäng. Om din partner eller familj är sjukledig eller arbetslös eller om du planerar att köpa ett hus i framtiden eller har mycket pengar i ett företag får du minuspoäng.

Caroline: Jag får inga minuspoäng.

Jan: Så du får totalt fyra poäng på den här delen. Bra jobbat! Nu har vi diskuterat risktolerans och riskkapacitet. Nästa steg är att skapa en riskbudget. Vad är en riskbudget?

Juuso: En riskbudget handlar om hur du fördelar dina tillgångar baserat på din risktolerans och riskkapacitet. Det är en strategi för att säkerställa att din portfölj speglar din förmåga och vilja att ta risk. Vi har en formel för att beräkna detta.

50% * risktoleranspoäng / 5 + 50% * riskkapacitetspoäng / 5 -10% = andel högrisk i %

Jan: Vi tar dina riskpoäng och multiplicerar dem med 50 % och sedan justerar vi det med -10 % för att vara säkra på att vi inte tar för mycket risk. Då får vi en fördelning mellan risk och säkra tillgångar. Hur mycket du bör placera i högrisktillgångar och hur mycket i säkra.

Caroline: Hur mycket borde jag ha i högrisktillgångar?

Jan: Du borde ha 60 % i högrisk och 40 % i säkra tillgångar. Nu kan vi diskutera hur du kan fördela dina pengar i olika riskklasser. Har du hört talas om risktrappan!?

Juuso: Ja, jag har delat upp tillgångarna i fem olika riskklasser, där en är den lägsta risken och fem är den högsta. Fem innebär att det är spekulativa tillgångar som jag inte rekommenderar, om du överhuvudtaget använder dem bör det vara en liten del av din portfölj.

Jan: Tänk på det som en trappa, där det lägsta steget är säkra pengar med låg avkastning och låg risk, som bankkonton med insättningsgaranti eller penningmarknadsfonder. Det är viktigt att förstå din risktolerans, riskkapacitet och hur du bör fördela dina tillgångar baserat på din nuvarande situation. Det hjälper dig att skapa en portfölj som är anpassad till dina behov och mål.

Lågriskinvesteringar

Jan: Nu övergår vi till nästa del: Riskklass 2, lågrisk.

Juuso: Lågrisk innebär ofta räntefonder, men det bör vara högkvalitativa räntefonder som inkluderar stats- och företagsobligationsfonder av god kvalitet. Vi pratar inte om högriskobligationer här, utan säkra alternativ.

Jan: Tänk på det som att låna pengar till den kompisen som alltid betalar tillbaka i tid och med en rimlig ränta. Det är säkra räntor, även om det fortfarande innebär någon grad av ränte- och durationsrisk, till skillnad från kategori 1 som är helt riskfri.

Caroline: Är det verkligen lämpligt att ha så låg risk i mitt sparande, även om jag är ung? Vi pratade ju om att ta mer risk fram till 55.

Jan: Bra poäng! I vår excelfil kommer du att få en fördelning baserad på dina poäng. Förslaget kanske landar på 60 % i högrisk och 40 % i lågrisk och säkra tillgångar. Men det är viktigt att anpassa din strategi till din livssituation.

Juuso: Skillnaden mellan 80/20 och 60/40 är faktiskt större än det verkar. Om du går från 60/40 till 80/20, ökar din faktiska risk mycket mer än skillnaden i procentenheter antyder.

Jan: En viktig poäng att komma ihåg. Skillnaden mellan olika fördelningar kan vara avsevärd när det gäller risk. Det handlar om att hitta rätt balans mellan risk och avkastning.

Juuso: Särskilt med tanke på dagens räntemiljö där förväntad avkastning på aktier är högre än räntorna. Att ha en balanserad portfölj som 70/30 (70 % högrisk, 30 % lågrisk) kan vara en sweet spot för att behålla risk och avkastning på en rimlig nivå.

Hitta balansen

Jan: Jag vill utmana vår förmögenhetsförvaltare här. Jag håller med om fördelningen, men en insikt från tidigare avsnitt som verkligen träffade mig var att beloppen inte är desamma. När man är ung och har mindre pengar behöver man ta högre risk. Om vi behandlar alla belopp som konstanta genom hela livet är det någonstans kring 60/40 som det jämnar ut sig.

Men det är intressant att många stora stiftelser har relativt låga aktieandelar jämfört med Sverige där vi ofta förväntas ha 100 % aktier. Sådana som hanterar stora universitetsfonder. Deras mål och krav kan vara annorlunda. Vi borde kanske oftare fråga oss själva vad vårt mål är. Om målet är att leva ett stressfritt liv, kanske att ta massor av aktier inte är det mest stressfria valet.

Juuso: Jag håller med om att matematiskt sett har ni helt rätt, men det fungerar inte alltid känslomässigt. Att använda hävstången på det sättet kräver en viss känsla som inte alla kan hantera.

Jan: Jag tänkte på det också. Konceptet låter fantastiskt, men i praktiken kan det vara svårt att ge sig själv mycket större summor pengar att investera. Vi behöver inte ens prata om att låna pengar för att investera, något vi gjorde tidigare.

Caroline: Vi var entusiastiska då.

Juuso: Övergången från 80/20 till 60/40 är intressant. Jag tror att den där sweet spot ligger någonstans kring 70/30 (70 % högrisk, 30 % lågrisk) och det är något som kan fungera under hela livet.

Caroline: Jag gillade också att du betonade vikten av kvalitet och stabilitet när det kommer till räntor.

Juuso: Man kan inkludera high yield, men då bör man vara medveten om att det innebär hög risk.

Caroline: High yield ger mig en obehaglig känsla. Vi har diskuterat det tidigare, men jag är den typen av vän som kanske inte betalar tillbaka lånen.

Jan: Tänk på det som om vi hade tre kompisar. Riskklass 1 är kompisen som alltid betalar tillbaka, även hans föräldrar garanterar det. Ingen risk. Riskklass 2 är kompisen som vanligtvis betalar tillbaka. Sedan har vi riskklass 3, där jag tror att high-yield-obligationer passar in. Det är kompisen som kanske inte alltid betalar tillbaka, men ändå oftast. Och sedan kommer aktier, som är som kompisen som hoppar fallskärm och vi vet inte om fallskärmen vecklas ut. Även om riskklass 3 är högrisk, är det fortfarande mindre riskfyllt än aktier.

Komplexitet och enkelhet

Caroline: Det är en bra jämförelse.

Jan: Ja, även om vi kallar high-yield-obligationer för dåliga, har de fortfarande lägre risk än aktier. Det är viktigt att komma ihåg. Det är viktigt att komma ihåg att högriskfonder inte är en ersättning för andra räntor. Jag har sagt det många gånger, men det verkar som om många tror att aktier är komplicerade, men högriskfonder är faktiskt ännu mer komplicerade. Till exempel, svenska högriskfonder har mycket fastighetsinnehav, vilket kan vara mycket osäkert. Det är också en fråga om likviditet.

Caroline: Förr trodde många att det var en låg risk med högriskfonder.

Jan: Ja, det var tanken. Men det är viktigt att diversifiera internationellt och välja högkvalitativa alternativ.

Caroline: Jag tycker att aktier är lättare att förstå, precis som du sa, Juuso. Jag förstår mer av sådana räntor än komplicerade konstruktioner med olika företagslån där det inte är säkert att företagen betalar tillbaka. Och ändå kallar vi det ”högriskfonder” för att det låter bra. Men för mig är den här typen av högrisk mer komplex.

Juuso: Pratar du om statsobligationer?

Caroline: Ja, precis. Det är enkelt att förstå.

Jan: Jag tänker så här, det är egentligen inte så komplicerat. Om vi tittar på trappan med olika risknivåer, så är första trappsteget trygga pengar, som bankkonton med insättningsgaranti. Steg två är lågrisk, med säkra räntepapper. I den här Excel-mallen har vi förslag på olika fonder för varje steg. Det är viktigt att förstå att om man följer Juusos steg så hamnar man ändå på ungefär samma ställe, oavsett vilken väg man tar.

Caroline: Ja, det verkar som om vi pratar om något annat idag. Men jag gillar verkligen det du säger, Juuso, att det ska vara enkelt. Jag har så många olika konton och grejer nu, och det känns överväldigande. Jag skulle helst bara ha tre konton och en 60/40-fördelning, det skulle passa mig bra.

Jan: Jag håller med om Juusos modell, den är mycket enklare. Vi behöver inte komplicera det mer än nödvändigt.

Caroline: Det är skönt att höra.

Jan: Låt oss gå vidare till riskklass tre.

Juuso: Det är ganska enkelt. Det är högrisk. Det är där högriskfonder kommer in. Här finns indexfonder och kända aktier.

Jan: Som Investor, till exempel, som är ett investmentbolag.

Juuso: Även om jag personligen föredrar indexfonder framför enskilda aktier, tycker jag att det är helt okej att ha en diversifierad aktieportfölj om det är bra företag du äger.

Bygg en portfölj

Jan: Det är viktigt att tänka på att den här delen av din portfölj ska skapa tillväxt och intjäna pengar. De andra två delarna är mer för att bevara kapitalet och säkra upp pengarna för din vardag och nödvändigheter.

Juuso: Här handlar det om vanliga aktier och indexfonder, och de största riskerna är systemisk risk och marknadsrisk, inte specifika händelser i ett enskilt land eller en bransch. Kan vi säga att dessa klasser är som två träd, och de täcker i princip allt som finns utanför dem? Detta är mer som kryddor.

Jan: Eller lekhinkar, om du så vill. Men låt oss gå vidare till de sista två, mycket högrisk.

Juuso: Ja, här pratar vi om småbolag, som små bolags aktier om vi inte räknar med branschfonder eller specialfonder. Men det är också en möjlighet.

Jan: Och vi kan inte glömma specialfonder, till exempel Sverigefonder som fokuserar specifikt på Sverige.

Juuso: Exakt. Men när vi når den här nivån bör portföljen ha en relativt liten andel av dessa tillgångar. Här har vi också mer systematisk risk och ökad osystematisk eller till och med politisk risk. Tillväxtmarknader är ett exempel, och där har vi faktiskt en fråga.

Jan: Jag vill bara checka med Carro först. Hänger du med på skillnaden mellan systematisk och osystematisk risk? Vi fick en fråga från någon om tillväxtmarknader. Du är ju jurist och gillar ”rule of law”. Kan du kort dela med dig av din syn på tillväxtmarknader?

Juuso: Jag förstår att det finns mycket potential där med tanke på befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Men samtidigt är jag lite tveksam på grund av bristande demokrati och brist på integritet och transparens. Det är inte bra i vissa av de länderna.

Caroline: De är inte på rätt plats, åtminstone inte i vissa länder.

Jan: Vi pratar om länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

Caroline: Och vissa afrikanska länder där man också investerar.

Juuso: Jag tycker det är svårt att skicka pengar till sådana länder och ekonomier med sådana utmaningar. Jag ser potentialen, men det finns risker som måste förstås.

Jan: Jag gillar det du säger. Det ingår inte i basen, men vi kommer att återkomma till det. Låt oss nu gå vidare till det högsta risksteget, det spekulativa steget. Här pratar vi om kryptovalutor och enskilda råvaror. Microcap-aktier, pennystocks, startups och till och med cannabisaktier fick en snabb omnämnande.

Caroline: Cannabisbranschen går också bra.

Juuso: Jag förstår att detta kan vara kontroversiellt, men ofta finns det inget grundläggande värde i sådana investeringar. Det är min syn på det. Om du väljer att inkludera dem i portföljen, bör de utgöra en liten andel.

Strukturera portföljen

Jan: Jag håller med. Jag gillar detta för att det innebär att vi inte upprepar samma diskussion. Vi har redan risktålighetsfrågorna och riskbudgeten som hjälper oss att bestämma hur mycket risk vi borde ta och hur vi ska fördela den i dessa olika klasser. Dessa klasser ett till fem ger oss en strukturerad väg att följa. Nu, låt mig nämna Susanne Kavinsky, eller hur man uttalar hennes namn. Hon pratar om tre olika delar i en portfölj: kärninvesteringar, byggstenar och begränsade investeringar. Har du något att säga om det?

Juuso: Ja, absolut. Du har redan nämnt det, men det stämmer att dessa klasser utgör kärninvesteringar. De täcker i princip allt du behöver. Det är där riskklass fyra kommer in, med småbolag och liknande. Det har varit mycket debatt om home bias, det vill säga hur mycket du bör investera i ditt eget land, som svenska aktier i Sverige. Men dessa investeringar bör inte utgöra majoriteten av din portfölj, kanske inte ens 50-60%.

Jan: Susanne Dziubinski föreslår en fördelning där ”core” utgör 70-100% av portföljen, ”building blocks” 0-30%, och ”limited” 0-10%. Vi diskuterade även de spekulativa investeringarna.

Caroline: Vad var inspirationskällan till detta från Susanne Dziubinski?

Juuso: Hon arbetar på MorningStar och jag lyssnade på henne i andra podcasts. Jag tyckte att hon hade fantastiska insikter om investeringar.

Jan: De tar ett bredare perspektiv. Men hur ser du på home bias? Har du 20% finska aktier?

Juuso: Nej, det tror jag inte.

Jan: Hur ser du på home bias?

Juuso: Jag gillar Norden. Jag tror att de nordiska länderna är fantastiska platser att leva på och jag föredrar att investera i Norden. Jag tror att Finland, Norge, Danmark och Sverige kommer att klara sig bra i framtiden. Personligen gillar jag home bias, men jag förstår att det finns akademiska argument emot det.

Jan: Nu, med dessa insikter, kan vi skapa en bra portfölj.

Caroline: Jag ogillar när ekonomin blir komplicerad och rörig. Jag vill ha enkelhet.

Jan: Jag håller helt med. Jag vill också säga att du har skrivit om ombalansering, och du nämnde att det är viktigt men inte nödvändigt att vara fanatisk om det. Det finns tidsbaserad och glidande ombalansering. Kan du berätta mer om det?

Ombalansering i portföljen

Juuso: Ombalansering är viktigt, men det behöver inte vara en religiös övning. Tidsbunden ombalansering innebär att du regelbundet justerar din portfölj till din målfördelning, till exempel 60/40. Glidande ombalansering innebär att du ombalanserar när du tar ut eller sätter in pengar. Om du vill köpa något, kan du ta pengar från aktier för att återställa balansen. Du kan också ombalansera till exempel till 63/37 om det går bra med aktier, men det bör inte vara för komplicerat.

Juuso: I Finland är beskattningen annorlunda. Vi vill äga våra investeringar under lång tid. Ombalansering kan vara problematiskt i Finland på grund av beskattningen. Många i Finland förespråkar att du bara sparar 50/50, så du betalar inte onödig skatt i form av ISK (Investeringssparkonto) skatt när du bara äger dina fonder. Vi betalar skatt först när vi säljer och har gjort vinster.

Jan: Har ni något system där du får lägre skatt om du äger dina investeringar i tio år?

Juuso: Nej, vi har fast beskattning.

Jan: Så, jag menar att Finland är som Sverige men mer vuxet.

Caroline: Det var någon som uttryckte det smart.

Juuso: Och om du har 55, kan du använda den räntedelen om du behöver pengar. Dessutom, om du månadssparar och din 60/40-portfölj nu är 66/34, kan det vara dags att justera dina nya månadsinsättningar till 40/60 eller 50/50, eller någon annan balans. Detta kan också gälla om du får en årlig bonus eller skatteåterbäring.

Jan: Så jag kan balansera genom att justera när jag månadssparar eller när jag sätter in nya pengar?

Juuso: Ja, eller om du märker att din portfölj har ändrats, kan du ombalansera med de nya insättningarna. Du behöver inte göra det bara på speciella datum, utan kan anpassa det efter behov.

Jan: Jag brukar säga att en bra tid att ombalansera är en till två gånger om året, enligt Vanguard.

Juuso: Vanguard föreslår en ”sweet spot” på 18 månader.

Jan: Carro, följer du med?

Caroline: Ja, jag hänger med bra idag. Det är väldigt intressant.

Jan: Jag undrar, har du något minnesvärt misstag du har gjort? Något roligt att dela?

Juuso: Jag har försökt vara för smart ibland.

Jan: Övertron på egen förmåga, eller hur?

Juuso: Ja, det kan vara fallet. Ibland har jag kanske försökt vara en hedgefondförvaltare.

Jan: Jag hörde en historia i finansbranschen om någon som glömde bort att de hade köpt kopparfutures och fick ett samtal från en hamn i New York som undrade vart de skulle placera 25 tågvagnar med koppar. Det blev en obehaglig överraskning.

Fokusera på det som är viktigt

Jan: En annan fråga vi brukar ställa är, vad är det sämsta finansrådet du hört?

Juuso: Jag tror att det sämsta rådet är de kurser som banker marknadsför om day trading, där de säger att du kan tjäna tusentals kronor varje månad. Det är ofta vilseledande. Dessutom tycker jag att idén om att äga sitt boende som den bästa investeringen kan vara missvisande. Det finns andra sätt att investera också.

Jan: Det var roligt. Vi hade avsnitt 106 och 107, för er som inte har lyssnat på dem. Där hade vi en VD från en fastighetsförmedlare som sa: ”Nu har jag slutat som VD, så nu vill jag komma till er.” Det var väldigt intressant, och en av hans poänger var att hyresrätter är ett underskattat lyxboende. Jag har också sagt det, så när barnen växer upp, kanske vi hamnar i en hyresrätt. Dessutom såg jag att Nick Magguilli, som vi följer, också bor i en hyresrätt.

Caroline: Vi kan också koppla till Ramit Sethi, som nyligen har pratat mycket om fördelarna med att hyra sitt boende på sin Instagram.

Juuso: Men vi glömmer ofta en viktig sak när vi pratar om hus, och det är saneringsskuld. Om 20 år måste varje hus saneras. Under 70- och 80-talen, 90-talen och så vidare fanns det material och strukturer som inte höll, och de behövde bytas ut. Jag tror att detta också kommer att gälla hus från 2000-talet. Det kan bli dyrt, och många äldre människor i Finland och Sverige har äldre hus med saneringsskuld.

Jan: Vi planerar faktiskt att göra ett avsnitt med ett företag som ska prata om den EU-lagstiftning som kan komma fram till 2050, där alla husägare kan behöva uppgradera sina hus till högre energiklass. Det är inte fastställt ännu, men det kan bli dyrt.

Caroline: Det kan definitivt bli dyrt.

Jan: Jag vet inte så mycket om det, så vi ska bjuda in Juuso. Vi har pratat i 1,5 timme. Detta var fantastiskt! Tack för att du tog dig tid att besöka oss från Finland.

Juuso: Det var mycket roligt, en ära.

Caroline: Det var kul att ha dig här.

Jan: Äran är vår. Tack för ditt engagemang i forumet och för alla dina bidrag. Jag kommer definitivt att använda begreppet ”förmögenhetsförvaltare” mer. Tack så mycket!

Juuso: Tack!

Nästa steg

Jan: Ja, det var vår intervju med Juuso. Jag uppskattade den mycket. Vad tycker du?

Caroline: Jag uppskattade den också mycket, och jag gillade att han tog upp enkelhet inom ekonomi och förenkling av ekonomin. Det kopplar väl ihop med våra tidigare avsnitt där vi pratat om det. Jag gillade också att han visade att det finns olika sätt att nå samma resultat, oavsett om man använder principen med de fyra hinkarna eller hans Total Return Risk Approach. Man kan välja den ena eller den andra vägen, och det kan leda till samma resultat. Han betonade att enkelhet är nyckeln till ett stressfritt liv och att det är målet att ha ett rikt liv. Jag tycker att det var intressanta tankar.

Dessutom är det alltid extra roligt att intervjua medlemmar från vår community, människor som annars inte är med i podden och som har gjort en ekonomisk resa. Jag tror att vi kommer att ha fler sådana avsnitt framöver.

Ett stort tack till våra Patreon-supportrar som gör sådana här avsnitt möjliga. För er som lyssnar rekommenderar jag att ni lyssnar på våra tidigare avsnitt om privatekonomi och att ni testar Juusos Google Sheets eller Excel-fil. Genomgången till filen finns nedan.

Du kan läsa i forumet, där det händer mycket efter avsnitten. Juuso kommer att vara där och svara på kommentarer. Tack så mycket, och vi hörs igen nästa vecka!

Tips på relaterade avsnitt:

• Allt som du behöver veta för att få en välmående privatekonomi (och ett rikt liv)
• Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet
• Amortera på bolånet eller investera pengarna? Vad är bäst 2023?  | #322

Jan och Caroline Bolmeson

8 oktober, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 8 oktober klockan 17:16 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.