269. Bästa tipsen inför plånbokskrisen (2022)

Vardagsekonomi
, , ,
3

Elpriser, elektricitet och annat

När det gäller el så är den första viktigaste frågan:

  • Bor du i lägenhet eller bostadsrätt? - Om ja, då kan det vara som så att det här inte är rätt område att fokusera på, då din elförbrukning sannolikt är relativt låg (förmodligen en bra bit under 1 000 kWh i månaden). Då är t.ex. räntan, utgifter och intjäning bättre saker att fokusera på.

Med ovan sagt, så betyder det inte att du inte kan bidra och dra ditt strå till stacken. Enligt EU så räcker det att alla i Europa sänker sin energiförbrukning med 5 % för att vi ska kunna halvera priserna för alla européer. På samma sätt kan man säga att

Den billigaste kilowattimmen är den som aldrig förbrukas.

De tre förslagen (exkl. uppvärmning av boende) som har störst påverkan där man kan spara är:

  • Sänk temperaturen - en grads temperatursänkning ger i genomsnitt en 5 % lägre energiförbrukning. Rekommendationer / Regler i EU är att man inomhus inte får ha mer än 19 grader (och om man bor i ett varmt land får innetemp som lägst vara 27 grader, dvs. ingen AC). Om vi alla i EU sänkte elförbrukningen med 5 % så får vi samma priser som förra året. Artikel från Energiforsk här.

    Kolla även om det finns rum som du inte använder där du kan sänka temperaturen (men se till att inte suboptimera om du behöver öka temperaturen i omgivande rum till följd av en sänkning då det t.ex. kan tvinga en värmepump att köra ooptimalt.).

  • Mät! Bli medveten om vad som tar el - använd gärna en smart energimätare för att se vad som förbrukar el. Ställ gärna en fråga till oss i forumet, men här är några exempel från t.ex. Energimyndigheten, Kjell & Co eller Conrad.

    Vanliga storförbrukare som många av oss i forumet har identifiera är t.ex. pool/spa, elektrisk golvvärme, handdukstork, avfuktare eller motsvarande. På samma sätt drar t.ex. en diskmaskin (ca 1 kWh/körning), torktumlare, tv och sådant mindre än man tror. Diskmaskin är t.ex. bättre än handdisk både i energi och mängd vatten som används. Så det är viktigt att inte bli dumsnål. Mer inspiration finns i denna tråden.

    Att dra ut elprylar som står i standby har en obefintlig påverkan då moderna elprylar gjorda efter 2010 får max dra 0.5 W. Det betyder att om du skippar en dusch så kan du ha elprylar på standby mellan 83 och 240 dagar.

  • Duscha kortare - beroende på hur lång tid man duschar och vilket munstycke man använder så går det åt mellan 6 - 12 liter per minut i en dusch. Det är inte ovanligt att en dusch är 10 minuter. Då få av oss gillar duscha kallt så går det åt mellan 60 - 120 liter vatten som ska värmas upp. Tumregel: att värma upp 100 liter 10 grader tar ca 1 kWh.

Här finns en ständigt uppdaterad lista över vad vi alla kan göra idag för att spara på energi:

På länken ovan har vi i forumet samlat tips att spara på: uppvärmning, matlagning, vardagsaktiviteter och mycket mer. Läs den, jag hade t.ex. ingen aning om att:

Tack @JFB för initiativet. Samtidigt kan jag även passa på att tipsa om att varje kommun har s.k. energirådgivare som man kan få kostnadsfri hjälp av:

Tyvärr upplever jag att värdet är begränsat, men det kan ändå vara värt ett mejl eller samtal.

Vilket elavtal ska man välja?

En fråga som väldigt många diskuterar just nu är hur man ska tänka kring sitt elabonnemang. I grunden har man följande alternativ:

  • Bundet - man får ett fastpris på sin förbrukning för en viss tidsperiod.
  • Rörligt (månadspris) - du får genomsnittligt volymvägt månadspris för elen, de kostnader som kundkollektivet har för att köpa upp el till spotpris ger ett genomsnittspris för månaden som blir priset. Man betalar priset efter hur alla i kollektivet förbrukar elen
  • Rörligt (timpris) - du får betala elen utifrån verkligt pris timme för timme över dygnet. Man betalar elpriset efter hur man själv förbrukar elen
  • Mix - du får en kombination av ovan
  • Övrigt - t.ex. anvisat avtal (om du inte gjort något val)

Priser på dessa hittar du t.ex. på elpriskollen.se som drivs av Energimarknadsinspektionen. Så här tänker vi kring de olika avtalen:

  • Bundet elavtal - är bra eftersom det ger dig en förutsägelse kring hur mycket du kommer att betala under året givet att du vet din historiska förbrukning. Det dåliga är att just nu är priserna väldigt höga (uppemot 10 kr per kWh).

  • Rörligt volymvägt elavtal - Om du inte vill binda ditt elpris och har en stor förbrukning på dagtid på vardagar

  • Rörligt timmätt elavtal - om du har möjlighet att styra din förbrukning - t.ex. välja när varmvatten ska värmas upp, kan välja när du laddar elbilen, välja när du kör värmepumpen etc då kan rörligt på timpris vara bra. Det är inte orimligt att elvärmda fastigheter kan få lägre kostnad då värmen drar el även nattetid och på helger. Om du inte har möjligheten då är rörligt på dagsbasis bättre.

Tack @MPJ för uppdatering.

Sparar man på rörligt timpris vs rörligt dygnspris?

Det beror på. Men om du har möjligheten att påverka när din förbrukning sker så är det många av oss som gör det. Det finns en tråd på ämnet här:

Vi tenderar att ligga mellan 5 - 30 % under rörligt dagspris med rörligt timpris. Notera dock att det här kräver en del pill - antingen genom att man hemautomatiserar och har smart styrning eller att man manuellt går och gör ställer om saker. Det är nästan också obligatoriskt med en app som visar förbrukning och elpris. Det är alltså inte bara att välja timpris och saken är biff utan man behöver ta hänsyn till den extra arbetsinsatsen.

OBS! Många gör misstaget att man väljer rörligt timpris när man har elbil, men problemet är att en elbil drar i genomsnitt 3 000 kWh/år och har man då en förbrukning på säg 20 000 kWh som man inte kan flytta, så kan det vara en suboptimal lösning för vinsten på de 3 000 kWh är mindre än förlusten på den stora massan. Det räcker alltså inte bara att tänka på elbil för att välja rörligt timpris. Tack @Skogstomten för resonemanget.

Man kan alltså sammanfatta rörligt timpris vs rörligt dagspris enligt följande:

  • Om du har möjlighet att styra de stora förbrukarna (elbil, värmepump, varmvatten, spa, bastu, tvättmaskin, diskmaskin m.m.) då har du möjligheten att spara och tjäna på ett timpris-avtal. Men det kräver smart styrning / hemautomatisering eller engagemang.

    Att använda en app som visar timpriset är nästan obligatoriskt. Jag själv använder Tibber, men det finns säkert fel. Annars är det Nordpool som man får kolla på.

  • För kontinuerliga förbrukare (t.ex. värme som behövs 24/7) så blir timpriset något billigare eftersom rörligt dygnspris ger dig ett volymvägt snitt. Dvs. att elleverantörerna viktar upp användningen under de dyra timmarna då användningen i hela kollektivet är högt.

  • Om du lever som folk gör mest och inte kan styra då är timpris direkt olämpligt. Få vill laga mat 04.00 för att elen är billig då.

Det som däremot är en fördel med timpris särskilt i kombination med en realtidsmätare är att man blir medveten och snabbt kan se effekten av olika anpassningar.

Bundet eller rörligt elavtal?

Likt räntor så har det historiskt varit med lönsamt mer lönsamt med rörligt elavtal än bundet. Det bundna avtalet har gett mer förutsägelse vilket kan ha ett värde i sig. Tyvärr finns det inte något entydigt svar på hur man ska välja just nu, konsensus i forumet just nu ter sig vara:

  • Har du bundet sedan tidigare - grattis.

  • Majoriteten av oss som har rörligt just nu kommer rida ut stormen i vinter på rörligt.

Anledningarna är främst att det är en så stor osäkerhet på marknaden just nu där priserna både slår mycket från vecka till vecka, för att vi inte vet hur elprissubventionen från staten kommer att se ut och för att många av oss upplever det som väldigt dyrt att binda. Diskussionen pågår fortfarande:

även följande två externa länkar är relevanta:

Det svåra är nämligen att min personliga upplevelse är att många som har bundit har gjort det på “tur”. Det vill säga att det inte har funnits någon genomarbetad beslutsprocess, frågan som jag ställer mig då är - hur kommer dessa personer att agera när väl deras avtal tar slut? Kommer de då binda om med de priser som ges då även om de är extrema? Det finns en fördjupning i resonemanget i denna diskussion:

Även denna diskussion kan vara relevant, då det är lätt att känna sig som idioten i rummet när “alla” har bundit, men så är det inte. De som hörs mycket nu är samma personer som köpte fonden som råkade gå bra förra året. Ingen vill skylta med att man har tagit ett kasst beslut.

Jag är alltså försiktig när jag tar råd från de som bundit om det inte finns en god beslutsprocess innan. Min egen tro (som du inte skall ha som beslutsunderlag) när det gäller framtiden är att vi i Sverige kommer ha superstora problem om elen över tid skulle ligga på 3.50 - 5.00 kr per kWh. Det vill säga det fungerar inte för industrier, hushåll m.m.

Just nu är det något av en perfekt storm med kärnkraftverk som ligger nere, krig i Ukraina, m.m. som gör att vi ser temporärt höga priser. Det som jag snappat upp från flera är att långsiktigt bör priserna stabilisera sig någonstans runt 2 kr/kWh - så billigt som vi haft de senaste åren på säg 1 kr/kWh kommer vi nog inte se på ett tag igen.

13 gillningar