Det kommer aldrig vara möjligt att förutse vilken sparform som blir bäst i slutändan, det finns för många okända faktorer. Man får leva nyfiken😊
Jag har testat med mina belopp i RT-verktyget:
Jag ändrade genomsnittlig statslåneränta till 2,55 %, behöll genomsnittlig årlig avkastning 7 %, testade med lite olika belopp på kapitalet och antal år och använde 25 000 kr som uttag per månad.
För mig är det mer fördelaktigt med ISK.
Men med lägre årlig avkastning och/eller högre statslåneränta är det förstås inte lika självklart.
1 gillning
Nej, det funkar inte riktigt så.
Säg att andelarna i fonden råkar kosta exakt 100 kronor när du flyttar pengarna till AF. Det innbär att du köper 30 000 andelar av fonden för dina 3 Mkr. Efter ett år är andelarna värda 107 kronor. Om du vill plocka ut 150 kkr måste du alltså sälja cirka 1 402 andelar. På varje andel du säljer har du tjänat 7 kr. Vinsten du blir beskattad för är alltså 1402 * 7 = 10 500. Du betalar då 30% * 10500 = 3 150 kronor i skatt. Kvar på kontot har du cirka 28 598 andelar av fonden. Dessa har också ökat med 7% d v s totalt 199 500 kronor i vinst som du ännu inte skattat för. Du har alltså en skatteskuld inför kommande år på 59 850 kronor.
10 gillningar
Tack, har du lust att förklara.
EDIT: med tar ut menar jag alltså sälja av
Jag trodde man skattade på det man tog ut om man haft avkastning som minst motsvarade beloppet. Och tvärtom, om man inte tar ut något men man haft avkastning, skjuts betalning av skatten tills man tar ut något. Och tar man ut en mindre del än avkastning, betalar man skatt på det medan resterande skatt skjuts upp tills man plockar ut mer av avkastningen.
EDIT så här säger AI
“Skatten beräknas endast på den del du säljer, baserat på dess andel av anskaffningsvärdet. Du kan alltså sälja t.ex. 10 % av dina aktier och skatta proportionerligt för just den delen. Resten av vinsten är fortfarande orealiserad, och då “uppskjuten” tills du säljer resten.”
Då verkar jag ju ha förstått det rätt
Har Nordnet fel i sin beskrivning här? Vad är ett aktie- och fondkonto (AF)? | Nordnet
"Hur du räknar
100 st (aktier) x 100 kr (kurs) = 10 000 kr
100 st (aktier) x 115 kr (kurs) = 11 500 kr
11 500 kr (totalt värde) - 10 000 kr (investerat startbelopp) = 1 500 kr
1 500 kr (vinst) * 0,3 (skatt) = 450 kr
Totalt ska du alltså betala 450 kr i skatt för din vinst i Bolaget AB."
Jag tyckte jag förklarade alldeles ovan. Men jag försöker igen från en delvis annan vinkel;
När du tar ut pengar säljer du andelar i fonden du investerade i. Du skattar för hur mycket de andelar du säljer har gått upp. Att de andelar du inte säljer också har gått upp har ingen betydelse för skatten det året.
3 gillningar
Skillnaden mellan mitt och Nordnets exempel är att i Nordnets exempel säljs samtliga andelar, medan i mitt exempel säljs endast en liten andel av de fondandelar som inköptes. Du skattar bara för de andelar som säljs.
6 gillningar
Då förstod jag rätt, men uttryckte mig kanske dåligt.
1 gillning
Det förklarades ovan i tråden.
Nope, du tar inte hänsyn till detta:
Så när du säljer för 150kkr så är det inte 30% skatt på dessa 150kkr.
Utan du säljer ca 4,6% vars anskaffningsvärde är samma andel av 3MSEK. Vilket blir en reavinst på 9 813,084kr som beskattas med 30%. Så skatteverket vill ha 2 944kr i skatt. Inte 30% av 150k.
1 gillning
Ja jag menade att skatten på vinsten är 30% men som du skriver skatten på uttaget går från 0% 
24% efterhand som avkastningen ökar under årtionden.
1 gillning
Aha, tack för att du tog dig tid.
Så det är alltså inte full reavinstskatt på det jag säljer av, trots att det jag säljer av kan motsvara en del av eller hela vinsten, dvs. så mycket som värdet ökat under tiden tills jag säljer.
Vad är vitsen med att man räknar med anskaffningsvärde etc? Jag ser ingen logik i det. Varför skattar man helt enkelt inte bara på själva vinsten man säljer av (hämtar hem), medan den del av vinsten man inte säljer av skjuts upp?
Som vid försäljning av boende, där man räknar bort inköp och andra kostnader man haft, och sedan betalar reavinstskatt på resten. Och lägger man in en del av det man fick för boende i ett nytt billigare boende, räknas det ut hur mycket det motsvarar av vinsten. Så att man betalar viss vinstskatt direkt på det man får i handen, medan viss vinstskatt skjuts upp då man lagt in del av vinsten i nya billigare boendet.
Jag tror det, det är @friisolen som är experten på den excelen 
Hur gjorde du det? I RT verktyget finns ingen möjlighet att simulera uttag utan den jämför bara sparande i olika former och sedan uttag av klumpsumma. Hela denna tråden handlar om att att AF kan vara förmånligt i FIRE när man redan har ett stort kapital som man tar ut från månadsvis. Testa Google sheeten ovan istället
1 gillning
Försöker hänga med i svängarna här och funderar om på följande modell är funktionell: Önskad effekt här är alltså att minska SoRR, inte nödvändigtvis minimera den slutliga skattebördan:
- Man placerar en andel (säg 50%) på depå och behåller övrigt på ISK
- Går börsen dåligt eller svagt plus säljer man från depå och utlöser låg eller ingen skatt
- Går börsen riktigt bra första åren säljer man från ISK
- Fortsätter börsen att gå riktigt bra kan man välja lite själv om man vill börja betala en del av kostnaden för sin lägre SoRR eller lämna skatten till arvingarna
- Ombalandering sker enligt samma principer, den görs där det utlöser minst skatt
- [Man sprider med fördel ägandet på AF över 2-3 olika fonder]
Blir det här bara mjäh eller uppnår det syftet i trådstarten?
3 gillningar
För att Skatteverket bara bryr sig om vinster som realiserats. Det är samma sak om du köper två hus och säljer det ena – du betalar inte vinstskatt på det osålda husets värdeökning.
3 gillningar
Jomenalltså, jag tänkte att uttag är väl som att spara minus 25 000 kr. 
Jag är intresserad av att ha så många kronor kvar som möjligt, efter skatt. RT-verktyget hjälper mig med den jämförelsen.
Jag håller alltså med om att AF är bättre vid hög statslåneränta och/eller låg genomsnittlig årlig avkastning. Testa gärna olika startkapital, antal år och uttag per månad med verktyget.
Fortfarande team ISK här. 
Tack för att du tog dig tid att förklara.
Det har jag förstått och skriver också. Dvs. jag betalar skatt på den del av vinsten jag säljer av från min globala indexfond och skjuter upp skatten på den del av vinsten jag inte säljer av från min globala indexfond. Och vinst är ju det som blir över efter att dragit bort vad jag köpte för. Jag köpte för 100 kr. Värdet ökar med 10 %, vilket gör 10 kr i vinst, som jag ska betala skatt för när jag säljer av/plockar ut vinsten. Men jag säljer bara av för 5 kr. Resterande 5 kr av vinsten på 10 kr ligger kvar i den globala indexfonden, så den nu är värd 105 kr. Jag betalar skatt på de 5 kr jag sålt av för och får en uppskjuten skatt på resterande 5 kr som ligger kvar i globala indexfonden, och som jag får betala när jag säljer av/plockar ut även dessa 5 kr.
Jag vet att jag missar något här, men detta är väl grunden för att skatta på vinsten man säljer av eller skjuter upp skatten om man inte säljer av från t.ex. sin globala indexfond.
Sedan verkar man ju räkna på anskaffningsvärdet på något konstigt sätt utifrån en procentsats, vilket jag inte förstår logiken i.
Jag lät ChatGPT räkna på det och fick att 50/50 af/isk ger ca 500k mer efter 10 år än enbart isk på 10 år vid 10 miljoner, 7% avkastning, 4% uttag, 30/1% skatt.
Här borde det ju finnas en ”optimal” fördelning beroende på portföljsammasättning, DWS eller arv, tidshorisont.
Har inte denna tråd potential att bli en variant på ”jakten på den ultimata allvädersportföljen”?
4 gillningar
Inflationsjusterades uttagen?
Du köper två hus för 1M/styck. Priserna dubblas så att du har 2M i latent vinst. Du säljer det ena huset för 2M för att ”ta hem vinsten”. Skatteverket beskattar dig dock bara på 1M vinst, alltså skillnaden mellan anskaffning och försäljning på det sålda huset. Precis likadant fungerar det om du köper två aktier eller två fondandelar i stället för två hus och sedan säljer en av dessa.
2 gillningar
Nej, och jag tror faktiskt mer på de excelark som produceras här än på ai men använde den för att ge en fingervisning inför mer djuplodande studier.
1 gillning