Hej rika-tillsammansforumet!
Jag och min fästmö har med hjälp av bloggens modellportföljer & goda råd, lyckats spara ihop våran första miljon!
Ett stort mål för oss i vår resa till ekonomiskt oberoende.
Hur har, eller hur hade ni firat eran första miljon? (Eller liknande mål)
Vore kul att få höra hur ni ska/eller har firat!
Först och främst, stort grattis. I en tid där huspriserna och börsen skenar är det lätt att glömma att det faktiskt tar över 16 år att spara ihop till en miljon om man sätter undan 5000 kr i månaden till ett nollräntekonto.
Vi firade med champagne. Jag gömde flaskan och berättade sedan till sambon att vi hade något att fira, vi hade nu blivit “miljonärer”. Därefter återgick beloppet till att vara en siffra på skärmen precis som tidigare. 
Skumpa, god mat och kanske nån enklare resa. Inget överdådigt.
Firade på restaurang på med sambon😀
Vi blev miljonärer på Gamestop så hade tänkt att åka till New York i höst/vinter och ta lite bilder med min ”Gamestop millionaire” tissha jämte tjuren på Wall Street:smiley:
Mitt starkaste minne av att bli miljonär var att det en dag stod ### i summakolumnen i kalkylarket. En mycket speciell känsla att behöva utöka kolumnbredden för att sju siffror skulle få plats. Nördigt, men sant.
Därefter kom ångesten. Jag firade inte. Det ligger hårt arbete och många uppoffringar bakom min förmögenhet, och jag vill för allt i världen inte behöva bli miljonär en gång till. Månaden efter köpte jag ingen mat alls, utan nallade på prepperförrådet. En köpfri månad. Betalade bara de vanliga räkningarna. 0 kr i skuld på kreditkortet vid månadsskiftet, och jag som brukar betala så mycket jag kan med kortet för att få återbäring.
Detta kanske skulle kunna vara inspiration till ett par nya trådar här på Rika tillsammans:
“Hur många gånger har du blivit miljonär?” 
Eller varför inte, för de lite mer garvade:
“Hur ofta brukar du bli miljonär?” 
Vi missade att se när vi passerade miljongränsen. Men nu har vi faktiskt räknat ner till ISK miljon två i ett par veckor. 1982 tkr just nu… Blir nog något extra att dricka och äta när det händer.
Jag var nära att bli miljonär en gång. Sen köpte jag min första bostad, så var jag fattiglapp igen. Sen sålde jag bostaden och hyrde ett tag och då hade jag plötsligt över 2 mil på kontot. Bostadslotto någon? Kände mig inte som miljonär dock, eftersom de på nåt vis hörde till bostaden och inte var riktiga pengar. Så köpte jag bostad igen och blev fattiglapp återigen. Nu börjar miljonstrecket närma sig “på riktigt” och jag tror jag kommer fira det med att bjuda några goda vänner på en god middag.
Med det sagt så är jag nyfiken. Hur räknar ni när ni tänker “er första miljon” och ska fira den? Vad inkluderar ni i miljonen? Insats i bostad? Privat pensionssparande? Drar ni bort lån? CSN-lån? Bostadslån? Jag har nämligen lite problem själv att “hitta miljonen”, men det är nog så att min känslomässiga första miljon faktiskt bara är summan som jag läser på översikten i Avanza 
. Och det kanske är OK
Det är viktigt att fira! Min fru och jag köper fin champage varje gång vi amorterat ner huslånet med 100 000kr. Det gör det lite mer konkret att amortera - annars känns det bara som att pengarna försvinner in i ett svart hål.
Missade dock när första miljonen passerades, så firade inte det.
Med vänlig hälsning,
F
Vi firade inte speciellt, men minns ändå känslan. Andra miljonen var mer speciell. Tredje märkte vi inte ens förrän i efterhand. Har tyvärr blivit lite avtrubbad och när jag i veckan satte in en bit över 200k på depåerna på Avanza så reflekterade jag knappt över det.
Tror det hittills största var när vi hade sparat ihop de först 500.000 med modesta inkomster och vi hade den på bankkonto. Då tror jag att vi tog ett uttagkvitto i bankomaten innan vi flyttade dem till ett konto med bättre ränta.
Riktig bostadslotto 
Vi räknar vår miljon i endast portföljerna för e.o. Bostaden räknar vi inte in, inte buffert eller tjänstepensioner. Dock räknar vi in investerat CSN-lån ! Känns som att det inte finns några rätt eller fel…
En Norrlands Guld och en ostmacka.
CHAMPAGNE!
Det bästa är att den första miljonen faktiskt är svårast att få ihop, efter det går det lättare!
Jag minns en tid när jag var glad för 100000, 200000 och sedan 300000. Plötsligt gick det fort och 1000000 hade passerats!
Jag har nog passerat miljonen (vid 42 års ålder, men bättre sent än aldrig) det här året. Men det handlar mest om arv som jag fått och investerat, kanske bara är 40 procent som är pengar som jag fått in via eget lönearbete. Därför känns det inte som så mycket att fira.
Funderar dock på om jag inte borde vara stoltare än vad jag är. Då jag växte upp så var någon som var miljonär någon som var rik på riktigt. Ibland får jag för mig att var och varannan person är miljonär en eller flera gånger om, men det är nog en felaktig bild. Man får nog inte glömma bort att det är många som får snåla sista veckan innan nya lönen kommer, eller helt enkelt tvingas dra över på kontot eller låna pengar i slutet av varje månad.
/ Arvid
Många är miljonärer i boende och pension, men inte i disponibla tillgångar. Därför jag också bara räknar disponibla tillgångar när jag “mäter” mig själv. Så jag firar när jag kommer över 1 miljon i disponibla tillgångar. Men vet inte hur jag ska fira. Är rädd att man jinxar sig själv.
Roligt att många faktiskt verkar fira det
När jag och sambon första gången räknade ut att vi var miljonärer efter borträknandet av CSN-lån var min första kommentar att det inte räknas om man inte har en miljon USD eller EUR… Synd att man inte låter sig själv glädjas.
Har just nu en bra bit kvar till en miljon USD/EUR, men jag hoppas att jag kan fira bättre då.
Just nu räknar jag på disponibla belopp plus tjänstepension. Har helt uteslutit bostaden vilket är lite tråkigt då vi lagt störst del av våra pengar i bostaden plus en annan fastighet. Men detta ingår i mitt FIRE-tänk.
Först blev vi miljonärer ihop jag och min sambo, då tror jag vi åt take away hamburgare från restaurang, typ 400 kr.
sedan blev jag själv miljonär några månader senare baserat på mina sparpengar samt investerat kapital. Jag var nära 3 månader i rad så när kapitalet klev över gränsen så var jag inte så glad som jag trodde. Jag hade räknat att bli miljonär 3 månader innan minns jag och då var summan 993 000 kr sedan nästa månad efter insättning på ca 15 000 kr så var den på samma siffra och tredje månaden fattades det typ 2 000 kr… Fick vänta en hel jävla månad för att få in nästa lön och då sparade jag ca 15 000 kr till. Då var mitt kapital typ 1 036 000 helt plötsligt, börsen hade vänt under månaden som gick. Så jag var bara trött på att det faktiskt tog 3 månader för att få ihop mina sista 7 000 kr trots att jag under dessa månader sparade 45 000 kr och helt plötsligt vänder börsen upp och vips, 36 000 kr över mitt första delmål… Så inget större firande mer än “hejja mig”.
Jag har för höga mål för att en miljon skulle göra mig nöjd.
Det bästa sättet att ofta och snabbt bli miljonär, och få något att fira, är dessutom självförverkligande.
Varje gång man blir miljonär så säljer man av och konsumerar upp överskottet så att man är tillbaka på 999 000kr igen. Så vart man miljonär nästa vecka igen och firar ännu en gång Det måste vara detta som ni menar med att första miljonen är tuffast, därefter går det snabbt?
Skämt åsido, så vet jag inte när jag blev miljonär. För er som läst mina andra inlägg om diversifiering och sparprinciper så vet ni att jag har dubbelt eller trippelt av det mesta. Det är spritt både mellan Nordnet, Avanza, min vanliga bank, och 2-3 banker till, och diverse investeringar här och där (t.ex. onoterat, eget bolag, osv.). Det var lite av ett antiklimax när jag insåg att jag var över 2 000 000 i tillgångar utan att ha haft mer än 5-600k på samma ställe. Lite som att vakna upp och vara 35 och inse att man missade att fira sin 18-årsdag
Gäller det där direktägande i stamaktier enbart? Eller räknas även aktiefonder in? Tänker att det är rätt stor skillnad. Det är väldigt många som har mycket pengar i fonder.
Självklart, skulle aldrig få för mig att räkna pensioner etc. Man ska kunna köpa något cash för pengarna inom några dagar utan att det påverkar ens vardag.
