Ny prognos - styrräntan på 3,5% i September 2023

Håller med, man börjar ta en kommande recession för given, och då kommer räntorna sänkas.

Min fråga blir då - betyder detta att Ingves’ räntevapen har tappat sin skärpa och han måste höja ännu mer? Om höjda räntor leder till recessionsförväntningar, och därmed sänker marknadsräntorna för familjer och företag, kommer Riksbankens räntehöjningar fortfarande kunna bekämpa inflationen? :thinking:

@janbolmeson, kan du ordna en bra makroekonom som kan prata om detta? Det styr ju hur man ska investera… Eller finns det ngn klok här som vet?

Mvh

F

2 gillningar

Känner tyvärr inte till någon duktig makroekonom, har ni några förslag? :thinking:

2 gillningar

Majoriteten på RT tajmar börsen och ändrar hit och dit i portföljerna då antar jag att det finns många makroekonomer här :joy::grin::thinking::+1: . Undrar om det finns någon sam kan se i framtiden börjar med morgondagen :wink: ?

1 gillning

Jonas Dahlqvist kanske ?

Vi byggde hus 2008 och jag vill minnas att räntan på byggkreditivet låg på 6,5%, efter det sjönk räntorna snabbt som tur var.

Hej,

Tänker att ngn forskare på makroekonomi på Lunds universitet vore intressant. De forskar ju tydligen på hur ekonomiska styrmedel funkar för att uppnå stabilitet i valutan för en lite ocj öppen ekonomi, så verkar perfekt. Se denna sida:

Längst ner finns kontaktinfo till en docent vid namn Fredrik N G Andersson.

Mvh

F

3 gillningar

Min åsikt,

Riksbanken höll upp räntan under några år på tidigt 2010 -tal för att de inte ville se höga bostadspriser.

Slutade med att riksbanken fick en smäll på fingrarna att de inte skulle bry sig om höga bostadspriser.

Förhoppningsvis följer riksbanken detta beslut och sätter räntan utifrån vad som krävs för inflation

Du kan följa makroekonom på placera.se :+1: ang investeringar :grin:

1 gillning

Öka amorteringskraven borde vara ett lika bra vapen mot inflation som att höja räntor, och effekten av det borde bli mer gynnsamt för medborgarna.
Tyvärr har väl inte riksbanken mandat att styra över det.

2 gillningar

Du kan prova fråga Andreas Bergh om han skulle vara sugen på snacka lite, eller om han kanske känner någon annan som är mer lämpad. Hans forskning ligger nog egentligen närmare offentlig ekonomi än traditionell makro, men till skillnad från 99% av alla andra nationalekonomer så är han både trevlig och mediatränad.

Ingves har velat haft högre amorteringskrav länge.

I grunden vore det bästa att ha amorteringskrav som Finland.

3 gillningar

När de kommer till makroexpert skulle jag önska Andreas Steno Larsen, eftersom han är dansk måste han ändå räknas i samma områdescirkel som i Sverige…

1 gillning

Tycker att Klas Eklund alltid är så oerhört krass men ändå pedagogisk. Sen om han ställer upp är väl en annan femma.

1 gillning

Och hur ser dessa ut?

Finland kräver 5 procent i kontantinsats och normalt ska lånet amorteras på 25 år.

1 gillning

Detta gäller dock endast vid köp av första bostad, annars gäller 15%.
Dessutom kan bostaden endast användas som säkerhet upp till 70-75%, annan säkerhet måste komma från annat håll (t.ex. sparpengar).

Och som sagt, 25 år återbetalning är det vanliga.
Man har dock ett antal amorteringsfria månader (12-24 är vanligt) som man får förfoga fritt.
Det är även möjligt att utöka de amorteringsfria månaderna genom att göra extra amorteringar.

6 gillningar

Är det bara jag som tycker allt det låter väldigt sunt?

:+1: lägre kontantinsats till första boendet eftersom man kanske kommer direkt från studier och därmed inte kunnat spara så mycket
:+1: Kortare amorteringstid så att inte samhället blir så räntekänsligt
:+1: Några amorteringsfria månader om man t.ex. blir temporärt arbetslös

17 gillningar

Hej Johann,

Det är inte bara du som tycker att det vore sunt att man harmoniserade svenska bolån med hur det ser ut i många andra länder. Tagna lån bör betalas tillbaka så småningom.

Mvh

F

3 gillningar

I Storstockholm ligger nu priserna på hus hela tio procent under den tidigare toppnoteringen. Nedgången är tydlig även mätt med säsongsjusterade siffror. Detta visar SBAB och Boolis prisindex HPI som baseras på samtliga på Booli registrerade bostadsförsäljningar under juni.

2 gillningar

Det var som f-n men väntat.
I höst kickar FOMO in och utbudet ökar medan köparna avvaktar.