@janbolmeson vi uppskattar din öppenhet detta är självklart något som vi gärna för en dialog om. Här kommer ett sammanfattat svar på dina frågor.
A) Väldigt specifika satstning på health care och IT - hur motiveras dessa då det är satsningar som tydligt går emot forskningens rekommendationer?
Det prisade teoretiska ramverket CAPM, som vanligen avses i de här sammanhangen, är känt för att det gör gällande att det över långa tidsperioder inte går att slå breda aktieindex med aktiv förvaltning. Men det är bara halva sanningen. Något som mycket sällan nämns är att hela den premissen bygger på att volatiliteten – alltså risknivån – ska vara densamma i indexet och den aktiva förvaltningen.
När jämförelsen görs i forskningen mellan tex ett brett index och en begränsad del av samma index med högre risk, tex småbolag, så förses den breda portföljen med en så kallad hävstång, alltså en utökning av investeringen med lånade pengar, som gör att risken blir densamma som för småbolagsindexet (tex volla 10 + 50% belåning = volla 15), och då vinner vanligen det breda indexet.
Men verkligheten ser väldigt annorlunda ut. Det är mycket få sparare som tar sina 50 000 kr och går till banken och lånar ytterligare 25 000 för att kunna investera 75 000 i en bred indexfond, för att få en högre volatilitet och förväntad avkastning på sin investering än om de bara hade investerat de 50 000 de hade på kontot. För att få högre avkastning på långa horisonter väljer man därför oftast istället att helt enkelt investera i tex en småbolagsfond för att komma åt den högre förväntade avkastningen, på bekostnad av högre risk. Teoretiskt hade en belånad indexportfölj kanske gett en gnutta högre riskjusterad avkastning, men eftersom man generellt inte bör skuldsätta sig för att investera är CAPMs resonemang i praktiken oanvändbart. Därför finns det i realiteten bättre placeringar än bara breda index.
Fundler har flera portföljserier med lite olika inriktning beroende på vilken riskprofil man har som investerare. Den rena aktieportfölj som funnits längst, Smart Index Potential, har en indexnära profil liknande den som flera andra fondrobotar har, och har gått mycket bra under de nära 4,5 år som den har funnits nu.
Det är en portfölj som lämpar sig bra för de medellånga placeringshorisonter som man ofta har på sitt fria kapital, men för långa placeringshorisonter är det utifrån ovanstående resonemang värt att ta mer risk genom att välja mer tillväxtinriktade index såsom småbolagsindex, informationsteknologi, ny energi, hälsa och sjukvård etc. Historiskt har sådana satsningar över långa perioder växt betydligt mer än de breda indexen, och det är vår övertygelse att det kommer fortsätta göra även i framtiden.
B) Hur argumenterar ni för att historisk avkastning är en viktig jämförelsefaktor?
Det finns som du säkert känner till mycket forskning som visar att sambandet mellan historisk och framtida avkastning på en börs ofta är så pass vagt att det inte kan anses statistiskt signifikant, och när det gäller breda index som S&P 500 eller OMXS30 finns inte mycket som visar på att aktiv förvaltning skulle vara värt priset. Dock finns det ganska gott om exempel på aktivt förvaltade fonder inom vissa smalare segment av börsen som lyckas överprestera år efter år. Bland annat inom småbolag, företagsobligationer och på nya marknader kan en engagerad förvaltare undvika uppenbara problembolag och överprestera sitt jämförelseindex med flera procentenheter varje år. I sådana lägen har det ett värde att titta på vilka förvaltare som har lyckats med det i valet av fonder till en portfölj.
Vid jämförelser av olika portföljer är det vanligt att man gör misstaget att bara titta på enkla faktorer såsom hur stor andel räntor vs aktier portföljen har, eller om den investerar en större eller mindre andel mot olika marknader eller segment. Men det är ganska enkelt att visa att sådana jämförelser i princip helt saknar signifikans. Exempelvis är 100% aktier mot USA förstås något helt annat än 100% aktier mot Turkiet, så att bara prata aktieandel är helt poänglöst. Att titta på segment kan också vara vilseledande. Exempelvis innehåller den teknikfond som finns i våra portföljer inte de så kallade FAANG-bolagen, förutom Apple. De ifrågasatta värderingarna i dessa samt i det hiskeligt högt prisade bolaget Tesla, är man därmed mer exponerad mot om man köper USA-index än om man köper denna teknikfond.
För att göra rättvisande jämförelser måste man därför istället titta på portföljens totala risk, den så kallade volatiliteten. Vi på Fundlers förvaltning jobbar väldigt mycket med att utöver att välja bra fonder även med att sätta fördelningen mellan dem på ett sätt som ska göra att den totala risken i portföljen hålls så låg som möjligt. Det görs bland annat genom att vi använder oss av så kallad kovariansanalys, som till skillnad från när det gäller avkastning faktiskt uppvisar en statistisk signifikans mellan historia och framtid. Bland annat tack vare det arbetet är faktiskt inte volatiliteten i Global Framtid så mycket högre än i Smart Index eller andra motsvarande konkurrenter som man skulle kunna tro. Så om man har en lång placeringshorisont bör man över tid få betalt för den högre risken i högre absolut avkastning.
) så var du inte partisk. Här är din utmaning tyvärr att det är svårt för dig att bevisa, annat än att försöka presentera de objektiva punkter du fattar ditt beslut på, hur du kom fram till det du kom fram till. Vilket du gjort.
. Sedan blir det svårt när man ska ta betalt och ändå vara objektiv till 100%. 
. Även om man inte tar betalt är man tvungen ta ställning till det som man tycker är bäst själv.
