Är det någon som har en bra förklaring eller “hot take” på varför investeringar i fastigheter ofta nämns som bra investeringar bland “finfluencers”, speciellt bland amerikanska sådana?
Är det bara jag som inte förstår varför det skulle vara så bra?
-Mycket jobb med hyresgäster?
-Risk för vakanser?
-Kräver relativt mycket kapital för att börja?
-Hög risk för stora kostnader? (oväntade reparationer/fel på fastigheten?)
-Hög risk i och med att det oftast innebär belåning?
-Svårt att få banker att gå med på att låna ut pengar till ytterligare fastigheter som inte är din privatbostad?
Jag kämmer ett par som hyr ut fastigheter och deras avkastning slår börsenssnittavkastning med råge men det är klart det är ju en del jobb bakom också.
Ena är en byggjobbare så han kan ju även fixa mycket problem själv som uppstår med fastigheterna.
Sen är det väll hela grejen med belåning de flesta sitter ju sällan på flera miljoner från start och ganska svårt att få lpna pengar till aktier och få en bra en bra avkastning från “start” med en bostad man hyr ut så kan man med bara 500k (insatsen för en bostad) få en rejäl avkastning på satsat kapital dock till en risk såklart då man har belåning.
De menar väl så kallade REITS?
Om det är det de menar så kan REITS absolut platsa i portföljen (enligt Malkiel m fl.), men då enbart som en mindre byggkloss.
Köper att det kan vara en grej om man är snickare eller dylikt.
Jag tycker ändå inte det förklarar varför “alla” borde vara fastighetsinvesterare som jag tycker är relativt gängse åsikt…?
Lånar banker verkligen ut pengar till någon (oerfaren) som redan har ett bolån sin privatbostad för att köpa fler fastigheter i kommersiellt syfte även om man bolagiserar dem?..
Många är nyfikna på fastigheter som investering pga de ”passiva intäkterna”, och desto fler klick desto mer betalt får finfluencers. En annan anledning är att fastigheter också är en av världens största tillgångslag och ett för många bra alternativ till börsen för att tjäna pengar. Kanske inte för alla, men för några.
Om fastigheter eller börsen ger bäst avkastning är en annan diskussion, men många, jag själv inkluderat tycker att problemen som fastighetsinvesteringar medför är roligare än problemen börsen medför. Som @janbolmeson säger, du måste gilla utmaningarna som sina investeringar för med sig.
För att svara på din fråga om banken vill låna ut pengar även om du har maxat ditt egna bolån, japp. Ja det gör dem. Givet att fastigheten du vill köpa är en bra affär, med bra hyresintäkter kontra kostnader så kommer dem låna ut till dig. Detta då dem räknar på fastigheten som att det vore ett företag. Där intäkter och kostnader ”står” för betalningsförmågan, inte du som privatperson.
Men de kommer antagligen vara lite mer skeptiska till dig och ge dig en lägre belåningsgrad och du kommer behöva jobba hårdare för att få till lånet.
Tänkte bara tipsa om ett bra avsnitt här på RT på temat ur verkligheten:
Dels är det såklart något religiöst med just fastigheter efter nollränteåren som varit världen över de senaste decennierna. Men jag tycker ändå att rörelsen är sund då rätt få har tänkt utanför boxen kring hur man kan få till uthyrningsverksamhet på ett bra sätt.
Bostadsmarknaden/fastighetsmarknaden är absolut inte effektiv i min mening. Är man öppen för att köpa vissa renoveringsobjekt som sedan hyrs ut kan avkastningen bli riktigt bra! Men det gäller att kunna sin marknad.
Varje bostad/rum som hyrs ut pressar ner bostadsbristen på marginalen. Även om man tjänar pengar på det. Det är en win-win!
Men ja, det kan vara förenat med hög risk och mycket jobb. Den enklaste vägen in är väl att ”house hacka” och ta in hyresgäster i ett hus man bor i själv. Lite som @FIRE-Jimmy gör som ett delrecept för sin ekonomiska frihet.
En fastighet är en rätt säker investering. Hyran kommer ticka in löpande likt en månatlig aktieutdelning och själva bostadens värde kan man jämföra ned en relativt riskfri aktie. Om du har fastigheten under lång tid så spelar inte fastighetsmarknadens pris för stunden någon större roll utan du kan vänta in en pristopp.
Måste man inte sälja så är det rätt lätt att hitta ett lämpligt tillfälle att sälja.
Det är givetvis en stor fördel om man kan underhålla och fixa med fastigheten så mycket som möjligt själv. Men det gäller ju livet som helhet. Allt du kan fixa uan att behöva betala någon annan 700 kr i timmen är en besparing. Slå ut det på 50 år så är det värt många miljoner att göra det själv. Jag hävdar att det lättaste sättet att bli rik på är att vara händig.
Det är väl just som kapitalplacering det förs fram?
Och då är en fördel att det är kapitalintensivt. Det kan svälja mycket kapital.
Många av problem punkterna du nämner är man inte involverad i. De lägger man ut på service-bolag (som är duktiga på att ta den typen av elände).
En vakansgrad har man ju i en fri marknad. Jfr biluthyrningsbolagen som har ett gäng outhyrda bilar hela tiden. Men det ingår ju i kalkylen.
Risken med belåning kan man ju ta ned genom att ha lånen på 10 år och 10% förfall årligen.
Sedan kan man u fråga sig om man ska ha så stor belåning ifall man vill använda fastigheterna som kapitalplacering.
Vill man låna kan man ju belåna sitt aktieinnehav i stället.
Jag tror att en del av intresset ligger i att man ser hur vanligt det är i USA och Storbritannien. Men regelverket verkar skilja en hel del också, så jag håller mig till fonder tror jag minsann.
Jag har faktiskt precis börjat så smått med ett projekt i USA. Fastigheter är ett tillgångsslag jag alltid velat ha och till viss del alltid haft i mina portföljer. Dels i form av REIT’s som nämns ovan men också i form av svenska fastighetsbolag.
REIT’s gick fantastiskt bra för mig ända tills räntan stack iväg. Då gick ju fastighetsbolagen åt motsatt håll.
Nu hade jag tänkt att gå från fastigheter på pappret till fysiska sådana. Var nära att hoppa på ett projekt med nyproduktion i Göteborg för några år sedan men fegade ur vilket jag tror var bra.
Nu har jag hittat ett projekt i staterna som jag tror på. Att det blir där och inte i Sverige beror på att jag tänkt flytta dit inom tio år eller så. Av den anledningen vill jag inte binda upp mig mer här.
Som svar på den inledande frågan - jag tror att fastigheter är bra att ha i en väldiversifierad portfölj. Äger man sitt eget boende är man redan exponerad en del där, vill man ha lite mer exponering funkar det ju med en fastighetsfond eller innehav i enskilda bolag. Börjar man närma sig miljoner i allokerat kapital mot fastigheter så är det väl naturligt att man ser på en lösning utanför sin depå ute i köttrymden.
Jag bor i Berlin och här investerar många i lägenheter som hyrs ut. Lägenheter är äganderätter och enkelt att hyra ut om man köper fastigheter byggda efter 2013. Fasta lån på tio eller fler år och fortfarande förhållandevis billiga räntor. Ingen superaffär om man betalar kontant, men alla räntor, kostnader och höga avskrivningar på fastigheternas värde kan skrivas av vilket gör det attraktivt om man har hög inkomst.
Jag tycker fastigheter är OK investering för den som är intresserad av det. Det är mer av ett jobb än en passiv investering.
Men framförallt, är det inte ganska svårt att förstå risken vad gällande fastigheter? T ex köpa för att hyra ut.
Man lägger många ägg i en och samma korg. Ett (fåtal) hus och ett fåtal hyresgäster.
Politisk risk såsom förändrade räntor och skatter.
Jag har inte koll på alla detaljer, men som lyssnare på många amerikanska finans- och FIRE-poddar är min bild att det är en kombination av kulturella/historiska, juridiska och praktiska skillnader som gör att fastigheter blivit så väldigt stort där bland privatpersoner jämfört med Sverige. Exempelvis verkar det byggas fler ”villor” av en typ som lämpar sig för uppdelning i flera enheter osv. Även i Norge tror jag det finns fler sådana hus och tillhörande regler som gör det förmånligt under specifika förhållanden.
