Replik från HSB: Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?

Replik från HSB / Danske bank på avsnitt #160 om HSB Bospar (och totalgenomgång av deras fonder)

Idag fick jag en kommentar från HSB, via Danske Banks presstjänst, om att jag och Caroline i förra avsnittet riktat skarp kritik mot HSB. Dessutom anser HSB att den är full av faktafel och att den riskerar att vilseleda lyssnarna. Ingen blir gladare än jag om vi har fel. Vi har sparat drygt 60 000 kr till våra två döttrar hos HSB och sparar i dagsläget 1 000 kr i månaden. Vårt egenintresse ligger i att vi vill ha så bra tjänst som möjligt eftersom det i nästa steg hjälper våra barn. Här kommer hela deras replik, en rättelse där jag hade fel, ett förtydligande och våra kommentarer. Dessutom analyserar vi fonderna ännu mer i detalj och sedan får du som läsare – som vanligt – avgöra hur du vill göra själv.

Jag vill börja med att uppskatta HSB som tar sig tiden att kommentera och skriva en replik. Det ligger i allas intresse – särskilt i vårt som kunder till HSB – att få en så bra bild av HSB Bospar och Danske Bank som möjligt. Jag och Caroline har bosparat till våra döttrar i många år och gör det fortfarande. Vi har således egna pengar på spel.

Så låt oss hoppa rakt in i artikeln. Repliken finns i sin helhet på Danske Banks presstjänst nextconomy.se med titeln ”Vad får bosparare för pengarna? Luftslott eller lägenhet?”. Vilket för övrigt en briljant titel. Artikeln som de refererar till på vår sida är förra veckans avsnitt (#160) med titeln ”HSB Bospar: att spara eller icke-spara?”. Det avsnittet föranleddes av en läsarfråga och min och Carolines live-diskussion kring huruvida vi skulle fortsätta bospara eller ej.

Låt oss hoppa rakt in i deras replik:

Vad får bosparare för pengarna? Luftslott eller lägenhet?
Över 140 000 privatpersoner bosparar idag i HSB för att få chans till en bra bostad när man flyttar hemifrån, när familjen utökas eller när villan känns för stor. Oavsett varför man bosparar är sparandet viktigt. Men vad får man egentligen för pengarna? Är det bättre med ett sparande i madrassen? I podden Rika Tillsammans riktas skarp kritik mot sparformen – en kritik som är full av faktafel och som därmed riskerar att vilseleda lyssnarna.

Uppriktigt sagt var det inte meningen att artikeln skulle uppfattas som skarp kritik. Det är inte som att vi har ett ”RikaTillsammans Bospar” eller egna fonder som konkurrerar. Ambitionen är snarare att vi kunder ska få en så bra tjänst som möjligt så att våra barn kan få en bra start i livet eller den som bosparar ska få så mycket värde som möjligt. Något som förhoppningsvis är lika viktigt för både HSB och Danske Bank.

Notera även att vi varken i förra eller det här avsnittet går ut med någon avrådan eller rekommendation om att sluta spara. Tvärtom har vi våra egna pengar kvar och har till och med plockat fram förslag på hur man kan placera sina pengar med tanke på de nya fonderna.

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

RikaTillsammans | En podd om privatekonomi · #161 – HSB Bospar replik: ”Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?”

Du kan även bläddra genom bildspelet som vi använde till inspelningen:

Uppriktig fundering på om vi ska fortsätta spara eller inte

Snarare var det en genuin diskussion och frågeställning om vi ska fortsätta spara pengar i deras tjänst eller inte. Vilket bör framgå av min och Carolines diskussion i avsnittet. Vårt sparkapital hos dem är för närvarande 60 000 kr och det är mycket pengar och vi har minst 10 års sparande framför oss. Vi har dessutom sparat pliktskyldigt i många år då vi liksom många andra vill vara ”goda föräldrar” och som en god förälder så vill man ju sina barns bästa. Även om man älskar sina barn vill man ju inte att de ska bo hemma resten av livet.

Sedan känner jag inte direkt igen mig i att det skulle vara bättre med ett sparande i madrassen. Det är det ju aldrig på så långa tidsperioder som vi pratar om ett HSB Bospar. Snarare jämför jag väl det med en fondrobot som LYSA eller andra likvärdiga sparande hos t.ex. Avanza eller Nordnet. Om jag har gjort fel i research – dvs. att jag har faktafel – då ska dessa självklart rättas till och korrigeras. Låt oss därför se längre ned i artikeln vilka dessa är.

HSB är Sveriges största bostadskooperation med både hyreslägenheter och bostadsrättsföreningar i hela Sverige. Varje år bygger HSB ca 1000 nya bostadsrätter och HSB är en av Sveriges största hyresvärdar med drygt 25 000 hyresrätter. HSB erbjuder förvaltning och utbildar bostadsrättsföreningar och bedriver viktig opinionsbildning för goda villkor på bostadsmarknaden. En viktig del av HSBs verksamhet är bosparande. Man kan spara till sig själv, eller till någon man vill ge en god start i livet.

Jag tänker att i den här delen har vi väl ingen avvikande åsikt.

I ett avsnitt av podden ”Rika Tillsammans” tar man upp HSBs bosparande och diskuterar tillgång på bostäder. Det är positivt att HSB Bospar beskrivs och analyseras , men tyvärr förekommer en mängd faktafel i poddavsnittet som blir vilseledande och misskrediterande.

Ok, återigen hänvisning till faktafel, vilseledning och misskreditering. Inte så mycket mer att säga då det är påstående utan underlag.

Dåligt fondutbud och höga avgifter?
I avsnittet påstås att bosparanas pengar äts upp av dyra avgifter både i det tidigare och även i det nuvarande avtalet med Danske Bank vilket är direkt felaktigt. Tidigare fanns endast två fondalternativ. Idag finns elva olika fonder med olika avgifter och inriktning. Många sparare önskar en tydlig hållbarhetsinriktning i sina placeringar vilket vi har tillgodosett i det nya avtalet. Vissa av fonderna i utbudet är aktiefonder och andra är räntefonder.

Jag förstår faktiskt inte hur det här är felaktigt.

Dubbelt så dyra fonder i jämförelse med alternativ på marknaden

Om vi utgår från Danske Banks sida: ”Bospara i fonder” samt pdf:en ”Fonder i HSB Bospar” så listas de 11 fonderna som kommer erbjudas. Dessa har jag listat i tabellen nedan i kolumn ett och deras respektive avgifter i kolumn två. I de andra kolumnerna har jag kompletterat med deras jämförelseindex (enligt fondfaktabladen) samt fonder som följer samma index.

Dessa är i stora drag likvärdiga (då jämförelseindex är samma eller liknande). I många fall har dessutom dessa exempel på alternativfonder dessutom en bättre utveckling. Jag har alltså inte cherry-pickat enskilda fonder utan har flera alternativ på alla posterna. Dessutom har de flesta av de föreslagna fonderna varit med på mina listor ”Bästa fonderna” flera år i rad. Det är alltså inte någon sned jämförelse där vi pratar om ”förra årets vinnare” utan vi pratar om bra fonder som har låga avgifter och har presterat väl i flera år.

Fond Avgift Typ Jämförelse index Medel
avgift fonder med samma index
Exempel på alternativa fondera
BNP Paribas Funds Aqua Classic Capitalisation 2.23% Aktiv globalfond MSCI World NR 0.2 – 0.8 % Proethos, SPP Global Plus, LF Global, Avanza Global, Nordnet Global
BNP Paribas Funds Climate Impact Classic Capitalisation 2.68% Aktiv globalfond MSCI World Small Cap 0.2 – 0.8 % Proethos, SPP Global Plus, LF Global, Avanza Global, Nordnet Global, HB Gl Småbolag
Danske Invest Europe High Dividend Class A 1.87% Aktiv Europafond MSCI Europe 0.2 – 0.4 % Avanza Europa, SPP Europa
Danske Invest Global Emerging Markets, klass SEK 1.92% Aktiv Tillväxtmrkd MSCI Emerging Markets 0.3 – 0.5 % Avanza EM, LF Tillväxtmrkd
Danske Invest Global StockPicking Class A 1.87% Aktiv globalfond MSCI ACWI 0.2 – 0,34 % Avanza Global, Nordnet Global, LF Global, SPP Global
Danske Invest SRI Global Class SA (Bäst val) 0.53% Passiv globalfond MSCI World 0.2 % Avanza Global, Nordnet Global, LF Global
Danske Invest Sverige Beta Class SA (Näst bäst val) 0.32% Passiv Sverigefond OMXSBGI 0.0 – 0.3 % Nordnet Sverige, SEB Sverige index, Avanza Zero
Danske Invest Sverige Class SA 1.32% Aktiv Sverigefond SIXPRX 0.0 – 0.3 % Nordnet Sverige, SEB Sverige index, Avanza Zero
Danske Invest Sverige Kort Ränta Class SA (ok val) 0.20% Kort ränta OMRX TBill 0.11 – 0.12 % AMF Räntefond Kort, Swedbank Räntefond kort
Danske Invest Sverige Ränta Class SA 0.50% Lång ränta OMRX Total Market 0.14 % AMF Räntefond Lång, SPP Obligationsfond
Danske Invest Sverige Småbolag Class SA 1.52% Aktiv Sverige småbolag Carnegie Small Cap 0.3 – 0.45 % XACT Småbolag, PLUS Småbolag

På sin höjd var det felaktigt (nämns inte i repliken) att jag på de första två fonderna pratade om insättnings- och uttagsavgift i förra avsnittet. Jag utgick från fondfaktabladen (här och här) där insättningsavgift faktiskt beskrivs. Jag missade att man hade en separat pdf där man skrev i en not att:

Banken tar inte ut några avgifter för HSB Bosparkonto och HSB Depå och inte heller för bospararens förvärv eller försäljning av fondandelar.

Min miss kring insättnings och uttagsavgift

Det tar jag absolut ansvar för och ber om ursäkt för. Samtidigt tycker jag att det är väldigt oklart med avgifterna. Tittar man i fondfaktabladen så säger de en sak, sammanställningen säger en annan och sedan finns det oklarheter såsom vad som avses med provision om den inte går till HSB, huruvida transaktionskostnaden ingår eller ej, interna skatteeffekter och giltighetstider för kampanjräntor etc.

Jag står absolut fast vid att fonderna har dyra avgifter

Men att:

… bospararens pengar äts upp av dyra avgifter både i det tidigare och nuvarande avtalet…

Det står jag absolut fast vid. Det är i min värld fakta och inte en åsikt, särskilt när man börjar jämföra med andra exakt likadana fonder som finns på marknaden. Till alla deras fonder kan jag ta fram flera alternativ som har en betydligt lägre avgift och i många fall dessutom en bättre historik. Det är ju bara att jämföra själv i tabellen ovan.

Dessutom, jag förstår inte riktigt varför HSB invänder mot mig kring fondavgifterna eftersom:

På vilket sätt motverkar låga fondavgifter HSBs syfte med bosparande?

Det borde ju ligga i HSB:s intresse att spararna har ett så bra sparande som möjligt. Särskilt när de dessutom inte får betalt på kapital. Då finns det ju verkligen ingen anledning mot att vilja att vi sparare ska få så låga avgifter som möjligt. Höga avgifter ligger ju då snarare i Danske Banks intresse. Lite märkligt.

Samma fonder finns med ca 20 % rabatt hos SAVR ?

Ännu konstigare blir det när man upptäcker exakt samma fonder hos SAVR fast med billigare avgifter. Nedan är en förteckning av de fonder som både finns hos SAVR och i det HSB Bospar erbjudande som ges till oss kunder.

* – inte exakt samma fond enligt ISIN-nummer, men väldigt lik i allt annat
Fondnamn Avgift i HSB Bospar Avgift hos SAVR Skillnad i avgift
Danske Invest Europe High Dividend A 1.87 % 1.16 % ca -38 %
Danske Invest Global Emerging Markets (*) 1.92 % 1.43 % ca -26 %
Danske Invest Global Stockpicking A 1.87 % 1.16 % ca -38 %
Danske Invest SRI Global 0.53 % 0.47 % ca -11 %
Danske Invest Sverige 1.32 % 0.96 % ca -27 %
Danske Invest Sverige Kort Ränta 0.20 % 0.23 % ca +15 %
Danske Invest Sverige Ränta 0.50 % 0.40 % ca -20 %
Danske Invest Sverige Småbolag 1.52 % 1.33 % ca -13 %
Medel: 1.21 % 0,89 % -20 %

Det visar ju åtminstone att Danske Bank har marginaler och möjlighet till att antingen ge provision, ge rabatt eller på annat sätt se att priset inte är fix på den nivån som vi erbjuds.

Förmodligen har HSB gjort så gott de kunnat och blivit uppfintade av Danske Bank på läktaren

Som du kommer att se den detaljerade genomgången av fonderna nedan är det min upplevelse och spekulation att HSB har kanske fallit i den klassiska fällan i finansbranschen. Finansbranschen är briljant på att skapa och sälja det det som ”låter och ser bra ut” (och därmed är är enkelt att sälja in) snarare än det som är ”tråkigt och fungerar”.

Finansbranschen har aldrig haft som prioritet att småspararna ska tjäna pengar eller prata om det som fungerar då. Det är en story som är lika gammal som gatan. En av de roligaste böckerna på temat är ”Where are the customers yachts? / A good hard look at Wall Street”. Det går nämligen inte att ta mycket betalt för råd som:

Spara långsiktigt och regelbundet i en global och marknadsviktad indexfond med så låga avgifter som möjligt. Låt pengarna vara i fred och ändra endast din strategi om dina mål ändras. Balansera risken med räntor och bankkonto.

Jag tror tyvärr att det är Danske Bank här som skrattar hela vägen till (bank)kontoret. Det ser i alla fall ut så från utsidan. Man verkar ha lyckats med att:

  • sälja in 11 fonder som alla ter sig kosta mer än genomsnittet för respektive fondkategori,
  • sälja in aktiv förvaltning som bättre än passiv förvaltning (då 9 av 11 är aktivt förvaltade)
  • sälja in att hållbart sparande ska vara dyrare än brett / vanligt sparande
  • sälja in fonder som ger höga provisionsintäkter (oklart vem som får dem dock)
  • sälja in fonder som förmodligen inte är skattemässigt optimala pga Luxemburgbasering
  • man slipper uppenbarligen (se längre ned) betala 50 % av avgiften i provision till HSB som är kutym
  • bara betala HSB en administrativ avgift och ingen avgift för marknadsföring / distribution
  • man får 4 miljarder i nytt kapital i inlåning som man kan tjäna pengar på i nästa steg
  • låta HSB stå för utvecklingen av datasystem (eller iaf ISK-lösningen) och administration.
  • erbjuda fonderna ca 20 procent dyrare än vad de gör t.ex. hos SAVR

Man kan väl sammanfatta det med att säga:

”Well played Danske Bank”. ?

Så skuggan ska kanske inte ens falla på HSB i det här fallet. Deras intention och idé är både bra och god, men tyvärr lämnar ju fonderna nedan en hel del att önska. Som en läsare skriver, man kunde ju önskat att HSB med alla sina 140 000 medlemmar och 4 000 miljoner i kapital gjort en bättre upphandling. Visst, det är bättre nu än det var hos Swedbank, men det lämnar ju en del att önska.

Kommentarer och detaljgenomgång av de fonder som HSB och Danske Bank erbjuder oss småsparare

Jag bortser här att utvärdera de befintliga två Swedbank-fonderna då de inte kommer att ingå i framtida val (även om man kan behålla dem). I resonemangen nedan utgår från den konsensus som finns inom forskningen kring aktiv vs passiv förvaltning som vi har gjort många artiklar om (bl.a. del 1, del 2, del 3 och del 4). Grundregeln är fortfarande konsensus i forskningen som säger, något förenklat:

Investera i hela världen i alla bolag i förhållande till deras storlek (=global indexfond) så billigt och regelbundet som möjligt över en så lång tid som möjligt.

Vidare bör man också så klart hålla i bakhuvudet att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning.

BNP Paribas Funds Aqua Classic Capitalisation

Fonden säljs in med att den investerar i företag som har med vatten att göra. Det är en sanning med modifikation då det räcker att 20 procent av ett företags verksamhet har med vatten att göra för att de ska inkluderas. Tittar vi på utveckling (”performance”) har fonden underpresterat mot sitt index (MSCI World NR EUR) i alla perioder (6 mån, 12 mån, 3 år, 5 år och 10 år) utom på 3 mån. Den underpresterar dessutom mot det indexet som fondanalysbolaget Morningstar tycker att den borde ha.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

För att jämföra så kan man säga att Avanza Global följer exakt samma index (i USD istället för EUR) till en avgift som är 22 gånger lägre(!) på en totalt avgift om 0.10 %. Sedan finns det en hel uppsjö globalfonder på runt 0.2 % som t.ex. Nordnet Global, Länsförsäkringar Global m.m. Vän av ordning kommer då att säga att de inte investerar i vatten, det stämmer i och för sig.

Här behöver således prioritera om det är värt att ha en fond som investerar i dessa företag och inte levererar någon överavkastning, tvärtom underpresterar den mot sitt eget jämförelseindex, den är aktivt förvaltad vilket forskningen har visat inte ger bäst odds och investerar majoriteten av sina pengar i USA och Europa. Vill man göra gott då finns det fonder som t.ex. SPP:s PLUS fonder eller Proethos som kostar betydligt mindre och sannolikt har en större påverkan.

Den spännande frågan jag tänker mig här:

Varför valde man ut just vatten som specifik bransch av alla möjliga?

samt

Hur motiverar man en fond med en avgift på 2.23 % som underpresterar mot sitt index och mot andra fonder som kostar en tiondel?

I grunden kommer det således ner till frågan vad man som investerare är ute efter:

Ha en positiv påverkan på miljö och klimat?
Då faller den här fonden eftersom den är dyr och det finns andra fonder somhar en liknande eller större miljöpåverkan.
Ha en överavkastning genom att investera i en sektor (vatten)?
Då faller argumentet eftersom den presterar sämre än en global indexfond.

Jag är hemskt ledsen man jag kan inte komma från att det här en riktigt bra paketering och marknadsföring. Vem vill inte ha en investering ”I världens viktigaste resurs?” eller ”Ha en investering som kan göra skillnad”. När jag bläddrar i pdf:en så blir till och med jag känslomässigt sugen på att köpa den och får fånga mig i att det inte är optimalt.

Tyvärr hamnar den här fonden – kanske felaktigt och orättvist – i kategorin att man tar betalt för folks vilja att göra gott och levererar ett tveksamt resultat. Man kan ju inte skylla folks okunnighet på HSB/Danske Bank, men det är ett klassisk knep i finansbranschen. Folk vet inte vad beta-, r2-värde eller tracking error betyder, hur stor roll avgiften spelar vilka alternativen finns och när man då får frågan om man vill spara i vatten som det kommer bli brist på i framtiden, får se bilden på barnet så kommer man känslomässigt säga: ”Självklart!”

Särskilt om man dessutom som säljare formulerar frågan på ett sådant sätt att man får dåligt samvete eller skam kring att man inte bidrar till att spara hållbart, etiskt och socialt. Men tittar man på värdena (alpha=-2.38, beta= 1.07, r2=92.74) så ser man att det kanske inte är världens bästa fond.

BNP Paribas Funds Climate Impact Classic Capitalisation

Det här är på riktigt den dyraste fonden (2.68 %!!) jag har sett på rätt länge som erbjuds i ett vanligt sammanhang. I det här fallet presenteras den som en av elva fonder. Med tanke på klimatsamtalet i samhället, Gretas sommarprat och annat så är känslan nästan att man är en dålig människa om man inte väljer den här fonden. Vilket för övrigt går i linje med inflöden i fonder med ESG-inriktning. Det är på många sätt positivt, men har ett antal underliggande problem som vi har pratat om i andra avsnitt.

Den första spännande frågan som dyker upp för mig är?

Hur motiverar man att hållbara sparande ska vara dyrare än vanligt sparande när andra aktörer som t.ex. LYSA klarar att ha hållbart sparande till samma kostnad som vanligt sparande?

Fonden följer enligt egen utsago MSCI World Small Cap (=globala småbolag) och vid snabb anblick verkar de ha slagit index i flera av sina perioder. Men precis som vi har pratat om i tidigare avsnitt, så visar forskningen att det ofta inte går att utesluta ren slump. Nedanstående bild är tagen från Morningstar som jämför på egna nyckeltal och längre tidsperioder.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Det positiva i sammanhanget är att det är en aktivt förvaltad fond på riktigt med ett beta på 0.8 vilket innebär att bara 80 % av volatiliteten ges av det underliggande indexet. Men å andra sidan är r2-värdet – som är ett mått på hur stor del av avkastningen som förklaras av det underliggande index – hela 92.8. Det vill säga 92.8 % av utvecklingen förklaras av jämförelseindexet. De flesta ansera att i en aktiv förvaltad fond bör det ligga under 85.

Men frågan att ställa sig är varför betala för en aktiv förvaltning som ger sämre avkastning än index? Den går ju sämre än t.ex. Avanza Global (avgift på 0.10 %) eller SPP Global Solutions med en avgift på 0.8 % (som redan det är högt). Ännu mer spännande blir det när man jämför med Proethos (också 0.8 %) som sprungit rundor runt fonden. Dessutom består Proethos till 20 procent av räntor(!). Sedan har vi återigen hållbarhetsargumentet – men fonden bidrar till ”climate impact”. Ja, förvisso enligt egen utsago. Men det finns fonder som t.ex. SPP Global Solutions på 0.8 %, Proethos som gör det för 0.8 % eller LYSA som gör det för 0.4 %.

Är den här fonden verkligen 3-6 gånger bättre än t.ex. Proethos, LYSA Hållbar eller SPP Global Solutions som har samma hållbara profil, en bättre avkastning och en 3-6 gånger lägre avgift.

Återigen, snygg paketering, briljant namn och en förkastlig avgift. Ledsen att behöva skriva det.

Danske Invest Europe High Dividend Class A

Återigen en aktivt förvaltad fond där någon ska sitta och välja ut vilka företag som ska gå bättre än andra i framtiden. Något forskningen gång på gång har visat att det inte går. Fonden följer indexet MSCI Europe och har lyckats med bedriften att underprestera mot sitt index i alla perioderna som de har redovisat (från 3-mån till 10 år) per 7 juli. 

Det som jag gör mig lite upprörd med den här typen av fond är att den säger sig vara aktivt förvaltad, tar betalt för att vara aktivt förvaltad, men sedan har den ett beta på 0.98 (=volatilitet som förklaras jämförelseindex) och r2-värde på 95.8 (=rörelse som förklaras jämförelseindex) vilket gör att resultatet inte kan skiljas från en passivt förvaltad fond med samma index. 95 % av rörelsen i fonden ges alltså av det underliggande indexet. Det gör den här fonden till en mer eller mindre förklädd passivt förvaltad indexfond med en avgift på 1.87 %(!). 

Fonder som är direkt jämförbara med den här är t.ex. Avanza Europa med en avgift på 0.17 % som dessutom tar ett etiskt och hållbart anslag. Andra exempel är Länsförsäkringar Europa Indexnära med en avgift på 0.25 %. Notera att vi pratar en skillnad på 6-8 gånger högre avgift för att få ett sämre resultat.

Hur motiverar man den här fonden som har ett sämre resultat än motsvarande fonder på marknaden som dessutom är 7 gånger billigare?

eller

Varför säger man att den är aktivt förvaltad, tar betalt för att den är aktivt förvaltad när den har nyckeltal som beta på 0,98, R2 på 95.8 och tracking error på 3?

För att citera t.ex. Investopedia:

Mutual fund investors should avoid actively managed funds with high R-squared ratios, which are generally criticized by analysts as being ”closet” index funds. In such cases, it makes little sense to pay higher fees for professional management when you can get the same or better results from an index fund.

Som jämförelse kan man säga att man vill, på en aktivt förvaltad fond ha:

  • Beta-värden skiljda från 1.0 (dvs lägre eller högra volatitlitet)
  • Ett tracking-error på mellan 4 och 7 (indexfonder ska ha så lågt som möjligt, helst 1-2)
  • Ett så lågt R2-värde (85 – 100 antyder en rörelse i linje med index)

Jag kan inte annat än att hålla med Frida Bratt om att man betalar för oxfilé och får varmkorv. Om du vill läsa mer om det här så rekommenderar jag Joel Dahlbergs bok ”Sammansvärjningen: så luras fem miljoner svenska fondsparare”.

Danske Invest Global Emerging Markets, klass SEK

Återigen en aktivt förvaltad fond som ska hitta ”de bästa investeringsalternativen för att kunna erbjuda den högsta möjliga avkastningen”. Eftersom fonden startades förra året finns det inte särskilt mycket historik eller nyckeltal att titta på. Per 2020-06-30 låg fonden enligt Morningstar -7,3 % när jämförelseindex låg på +2,9. Ingen direkt lysande start.

Återigen förstår jag inte varför Danske Bank och HSB ska ta 1.92 procent för något som Avanza Emerging Markets klarar av att leverera till en kostnad på 0.29 % i avgift, Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Indexnära klarar på 0.5 %.

Hur motiverar man avgiften på den här fonden när andra motsvarande fonder är 3-6 gånger billigare för exakt samma avkastning och profil?

Det är som att välja att köpa samma mjölk för 1.50 kr eller 19.20 kr. Ja, du får välja själv om det är värt 10 gånger högre avgift. Särskilt intressant blir det när de släpper beta- och R2-värdena.

Danske Invest Global StockPicking Class A

Återigen en aktivt förvaltad fond. Låt oss citera själva produktbladet:

The objective of this fund is to achieve above-market performance. The fund invests mainly in equities from anywhere in the world that are expected to deliver highest returns.

Danske Banks produktblad för fonden

Låt oss då titta på hur det har gått i den här strävan att leverera en överavkastning mot marknaden. Fonden följer MSCI All-Country-indexet, det vill säga det som alla vanliga globala indexfonder också följer.

Den här fonden – där vi alltså betalar 1.87 % för att ha en förvaltare som ska välja ut aktier som ska ge den högsta avkastningen – lyckas alltså inte slå en vanlig billig indexfond för 0.1 procent i avgift. Återigen ses det i beta-värdet och r2-värdet som ligger på 0.9 respektive 90.5 som innebär att 90 % av förändringen ges av den underliggande marknaden. Men återigen tar de betalt 18 gånger mer än Avanza Global och 8 gånger mer än Länsförsäkringar Global indexnära eller 3.5 gånger mer än sin egen globala indexfond.

Hur kan man motivera en fond som är dyr, underpresterar mot sitt eget index sedan nästan 20 år tillbaka och dessutom inte ens försöker avvika mot index iom ett beta-värde på 0,9 och r2 på 90.5?

Jag kanske missar något uppenbart här men för mig är det här en förklädd dålig indexfond med sjukt hög avgift.

Danske Invest SRI Global Class SA (bästa alternativet)

I ljuset av de andra fonderna kommer äntligen en valbar fond. Det är en passivt förvaltad global indexfond som går i linje med forskningen. Den har dessutom en någorlunda okej etisk och hållbar inriktning. Fonden har gått i linje med sitt index de flesta år även om jag själv upplever att avvikelsen är lite för stor än vad den borde vara, men det kan hänga ihop med avgiften på 0.53.

Återigen kan man ju tycka att avgiften är rena kapet jämfört med de andra fonderna, men återigen låt oss jämföra med konkurrenterna. Avanza Global har en avgift på 0.1 %, Nordnet Global har en avgift på 0.2 % och sedan finns det en hel uppsjö konkurrenter med Swedbank, Länsförsäkringar, SPP och andra som också ligger på 0.2 %.

Vad är det som gör att Danske Bank och HSB behöver ta 5 gånger mer betalt än den billigaste globala indexfonden eller 2.5 gång mer än alla konkurrenter?

Om man nu ändå väljer att bospara hos HSB och Danske Bank så är det den här fonden man bör välja. Om vi fortsätter att spara hos dem så skulle jag lägga ca 85 % – 90 % av pengarna i den här fonden och resterande i Sverige Beta-fonden. Antagandet jag har gjort är att tidshorisonten är lång, över 10 år. På kortare tidshorisonter skulle jag förmodligen valt den här fonden och ett bankkonto hos dem enligt tumregeln ”10 procent i aktier per år i sparhorisont”.

Danske Invest Sverige Beta Class SA (näst bästa alternativet)

Återigen en i sammanhanget av de andra fonderna en okej fond. Det här är en passivt förvaltad Sverige fond med en avgift om 0.32 procent. Precis som den andra indexfonden har den gått i linje med sitt index. HSB hänvisar dessutom till just den här fonden när de skriver att de visst har billiga fonder. Ja, den är billig jämfört med de andra.

MEN, återigen tricket är ju att jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. Låt oss istället jämföra med andra liknande fonder. Nordnet har en EXAKT likadan fond (=följer samma index) som kostar 0.0 %. Avanza har en motsvarande fond, som iof följer ett lite snävare index, som också kostar 0.0 %. Tittar man på andra stora banker som Länsförsäkringar så kostar deras Sverige fond 0,22 % i avgift vilket också är en procentuellt skillnad mot 0.32 %.

Varför är Danske Banks passiva Sverigefond mer än 30 % dyrare än Länsförsäkringars och hur kommer det sig att flera andra banker klarar av att erbjuda den gratis och inte en gigant som Danske Bank?

Dock, i brist på andra alternativ, så är den här fonden en av två minst dåliga fonder. Den passar dessutom väl ihop med globalfonden enligt tidigare resonemang. Här tycker jag således att man får godkänt även om gärna

Danske Invest Sverige Class SA

Återigen en aktivt förvaltad fond, den här gången med inriktning mot Sverige. Så här skriver de i fondfaktabladet:

Genom en aktiv förvaltning väljer förvaltningsteamet värdepapper som man anser har attraktiva avkastningsmöjligheter. Det förväntas inte att fondens innehav eller avkastning kommer att avvika signifikant från benchmark.

Redan här blir jag fundersam. Jag ska alltså betala 1,32 procent för en förvaltare och ett team som ska välja ut värdepapper som har attraktiva avkastningsmöjligheter. Men jag kommer inte få något för det eftersom det inte kommer att signifikant avvika från index som är likt (SIXPRX vs OMXSBGI) den passiva Sverige-fonden.

Låt oss titta på hur det har gått:

Återigen är det här en sådan sak där jag gärna skulle velat sitta med och höra motiveringen till hur man valde ut den här fonden. Liksom, hur svarar man på frågan:

På vilket sätt får jag värde för den 1 procent extra i avgift som jag betalar i avgift i jämförelse med Sverige Beta-fonden?

gärna med följdfrågan:

På vilket sätt motiverar ni en avgift som är 1.32 % högre än motsvarande fond Nordnet Indexfond Sverige eller Avanza Zero som följer samma index, har högre framtida odds att lyckas, har presterat bättre samtidigt som de har 0 % i avgift?

Sammanfattningsvis är fonden dyrare, den har sämre odds över tid, den har presterat sämre och verkar inte ens ha ambitionen att vara en aktivt förvaltad fond som avviker från sitt index (beta = 0.4). Återigen en förklädd indexfond som tar hutlöst betalt och levererar inte. Tyvärr.

Danske Invest Sverige Kort Ränta Class SA

Dags för den första räntefonden med en avgift på 0.2 %. Återigen låter det lågt i jämförelse med de andra fonderna, men då måste man komma ihåg att den investerar i räntepapper som i princip inte har någon förväntad avkastning. De senaste tre åren har t.ex. den här fonden gett 0.2 % totalt. I det här fallet är de Bosparkonto som Danske Bank erbjuder bättre då de ger 0,55 eller 0,65 procent utan risk.

Precis som förut så blir jag fascinerad av att den här fonden finns på Avanza för 0.16 % i förvaltningsavgift medan den erbjuds i HSB-lösningen för 0.2 %. Återigen inte så mycket i absoluta tal, men ganska intressant procentuellt och signalmässigt. Sedan finns det absolut många konkurrenter som har lägre avgifter, t.ex. Öhman Kort ränta eller AMF Räntefond Kort som ligger på 0.1 procent i förvaltningsavgift.

Vilket värde får jag i den här fonden som motiverar en dubbelt så hög avgift som konkurrenterna?

Samtidigt tycker jag att den här dippen som fonden gör i år är lite obehaglig för en kort räntefond. Jämför t.ex. med Öhman eller AMF-fonden.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Danske Invest Sverige Ränta Class SA

Den nästa sista fonden som också är en mellanlång räntefond (duration 1- 5 år). Precis som den förra är målet för den här fonden att uppnå en högre avkastning än jämförelseindex. Något som verkar ha gått sådär enligt Morningstar som ger fonden två stjärnor av fem. Fonden har en väldigt hög avgift för att vara en räntefond om 0,5 %.

Då det är lite klurigt med olika jämförelseindex inom räntor har jag valt att gå på Morningstars klassificering av fonden som en lång svensk räntefond. I en sådan jämförelse är det rimligt att jämföra fonden med t.ex. AMF Räntefond Lång som har en avgift på 0.14 %. Det är en avgift som är nästan 3 gånger lägre och en utveckling som är hästlängder bättre.

Återigen blir den spännande frågan:

Vilket värde får jag som sparare i den här fonden jämfört med AMF Räntefond Lång som är 3 gånger billigare och har presterat väsentligt bättre?

Det är dessutom inte som att jag har cherry-pickat då andra alternativ är t.ex. SPP Obligationsfond med en avgift om 0.22 eller till och med en hållbar obligationsfond i SPP Grön Obligationsfond med 0.32 % i avgift.

Danske Invest Sverige Småbolag

Återigen en aktivt förvaltad fond med en jättehög avgift på 1.52 %. Tittar man på konkurrenter så är det t.ex. PLUS Småbolag Sverige så är avgiften nästan en fjärdedel (0,44 %). Fonden har bara funnits i ett år så det är svårt att titta på nyckeltal. Fonden verkar ha haft ett bra år där man faktiskt har fått värde för pengarna. Det blir ett plus i kanten.

Samtidigt så återkommer den ständiga frågan – berodde resultatet på skicklighet eller tur? Forskningen visar ju väldigt tydligt att det inte finns någon ”persistence”, det vill säga att man konsekvent kommer att lyckas slå index. Tiden får utvisa den här men jag vågar sätta pengar på att de kommande 10 åren kommer underprestera mot PLUS-fonden.

Bospararnas pengar äts faktiskt upp av dyra avgifter

Låt oss ännu en gång återvända till invändningen:

I avsnittet påstås att bospararnas pengar äts upp av dyra avgifter både i det tidigare och även i det nuvarande avtalet med Danske Bank vilket är direkt felaktigt.

HSB / Danske Banks svar till oss

Låt oss göra några jämförelser över tid. Vi började spara 2011 till Freja (tror jag), först 300 kr i månaden och sedan 500 kr när gränsen höjdes 2014. Något förenklat, genom att bara räkna på insättning, fondernas utveckling enligt deras fondfaktablad och ingen skatt får jag följande teoretiska utveckling:

Jag upplever att det är en ganska stor skillnad mellan att efter dessa 9 år ha 70 470 kr (Danske Invest Global Stockpicking) eller 91 108 kr som jag hade haft i kombinationen Länsförsäkringar och DNB Global Indeks (då LF startade först 2013). Fonderna är jämförbara eftersom de följer samma eller liknande jämförelseindex. Här ser man också varför jag föredrar deras passiva globalfond Danske Invest Global. Den ligger helt klart närmast index och LF-fonden.

Ännu tydligare blir det i den sista bilden som sätter den ackumulerade avgiften i förhållande till avkastningen. Den spännande frågan blir:

Hur kommer det sig att man betalar högst avgift för den sämsta avkastningen? Borde det inte vara tvärtom – ju dyrare desto bättre?

Du som har följt bloggen ett tag bör ju inte bli förvånad av att när det gäller långsiktigt sparande så finns det tyvärr inget samband mellan hög kostnad och bra kvalitet. Tvärtom gäller ofta, som syns tydligt ovan, att ju billigare desto bättre. Föga förvånande blir det samma resultat på de svenska fonderna. Observera att det inte är de enskilda värdena som är de viktiga, utan förhållandet och trenden. Dessutom är det här på en relativt begränsad 9 års period.

Slutvärde 2019 efter 9 års sparande. Stapeln visar värdet på sparandet och den orange linjen visar totalt betald avgift.
Slutvärde 2019 efter 9 års sparande. Stapeln visar värdet på sparandet och den orange linjen visar totalt betald avgift.

Vi pratar om en skillnad mellan att ha 83 224 kr om man investerar i en svensk indexfond utan avgift (Nordnet Indexfond Sverige), 81 166 kr om man tar en annan storbanks Sverigefond, SEB Sverige Index, så får man 81 166 kr. Med Danske Bank / HSB:s två alternativ får man 77 209 kr resp 73 542 kr. Det motsvarar 88,4 % och 92,8 % av värdet, eller omvänt 11.6 procent resp 7,2 % lägre avkastning. Men man har å andra sidan betalat in 4 gånger mer i avgift på den aktivt förvaltade fonden. ?‍♂️

Nu kan HSB och Danske Bank argumentera för att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, att siffrorna ovan stämmer inte då fonderna inte varit valbara och mycket annat. Min poäng är som vanligt inte att ha rätt på kronan, utan att visa de stora penseldragen. Forskningen är tydlig att en av de bästa prediktorerna för framtida utveckling på en fond är dess avgift och ju lägre avgift desto bättre.

Avgifter, avgifter och avgifter…

Notera att jag i ovan inte ens har tagit hänsyn till den årliga avgiften om 300 kr till HSB som vid ett maxsparande om 6 000 kr per motsvarar nästan 5 % av det insatta kapitalet. Sparar man mindre än så så blir ju den procentuella satsen dessutom betydligt högre. SEB Tryggliv och andra aktörer har ju fått mycket kritik för belopp lägre än så.

Dessutom har jag ytterligare inte heller tagit hänsyn till den förmodade interna skatteavbränningen i fonderna till följd av att de är baserade i Luxemburg. Det går inte att säga med 100 procents säkerhet utan att gräva i fonderna, men det är inte ett långsökt att tro att samma princip gäller. För dig som minns så hade vi den diskussionen i julas kring Avanza Global som också är Luxemburg-baserad. Då konstaterade vi:

Japp, det stämmer att Lux fonder belastas m 30 procent US definitiv källskatt på utdelning från US bolag. Irländska o även svenska investeringsfonder belastas med 15 procent US källskatt på utdelning från US bolag. Det blir därför förmånligare från detta perspektiv att investera i irländska eller svenska investeringsfonder. Även finska investeringsfonder har normalt 15 procent US källskatt.

Vilket innebar att det oftast är bättre att investera i fonder som är baserade i Sverige, Finland eller Irland än i Luxemburg. Det kunde ha en påverkan på uppemot 0.2 procent i intern skatteavbränning som inte syns utåt. Återigen, det är en misstanke som jag har som är svår att bekräfta utan Danske Banks hjälp.

Tragiskt att 90 % sparar på sparkonto och inte har investerat i fonder

Om vi fortsätter titta på HSB:s replik, så skriver de:

Om vi ser på avgifterna så har den billigaste fonden idag en avgift på 0,32 procent. Det är i nivå med det de flesta andra fondaktörerna erbjuder.

Jag tror att när det gäller ovan, så får vi väl bara vara överens om att vi inte är överens. Jämför man äpplen med äpplen och päron och päron så går det inte att komma runt att fonderna som erbjuds är 1) bättre än de som har erbjudits tidigare men 2) fortfarande i stora drag är dyra och dåliga och 3) med undantag från indexfonderna har oddsen starkt emot sig. Dessutom är det ju en ganska bra ”cherry-pick” eftersom de hänvisar till den billigaste fonden om 0.32 procent när snittet för aktiefonderna ligger på 1,59 procent.

Av det totala sparandet så väljer ca 90% att spara på sparkonto. Det innebär att de går miste om utvecklingen på börsen över tid och därför har vi utökat fondutbudet för att fler ska hitta alternativ som passar just dem.

Det här var faktiskt ny information och min spontana tanke är att det är tragiskt. Jag tycker att det är rimligt antagande att se ett bosparande som ett långsiktigt sparande, på minst 5 till 10 år. Särskilt under förutsättning att man behöver få ihop poäng för att få förtur. Att då ha ett sparande på bankkonto är dubbel förlust. Först har man alternativ kostnaden i form av förlorad avkastning över tid. Utöver det har man förlusten i form av inflation i form av urholkad köpkraft.

Om vi istället använder en 19-åring som exempel. Det vill säga att vi har föräldrar som 2000 sparade 100 kr, så har värdet på den utvecklats enligt nedanstående bild. Hundralappen har förlorat 22 procent i värde(!) på 20 år enligt Ekonomifakta. Det betyder att till och med de usla fonderna ovan skulle varit bättre.

Värdet på en 100 lapp har de senaste 20 åren urholkats med mer än 20 procent.
Värdet på en 100 lapp har de senaste 20 åren urholkats med mer än 20 procent.

Här kan man ju önska att både HSB och Danske Bank hjälpte sina 126 000 bosparare att placera sina pengar bättre. En utbildningsinsats hade kanske inte skadat, eller varför inte en digital onboardingprocess eller årlig uppföljning precis så som t.ex. LYSA gör? Det är ju på gränsen till ekonomisk misshandel att låta sina sparare förlora så mycket pengar i onödan.

Då har vi ovan inte ens tagit hänsyn till att man betalar 300 kr om året i avgift till HSB vilket bara det är 5 % av insatt kapital varje år.

Sedan kan man ju argumentera för att det här problemet kommer inte lösas genom att man får fler fonder att välja på. Men det är ju bara jag.

Sunt av HSB att förhandla en bra ränta på sparkontona

Jag tycker ju att man ska ära dem som äras ska. Givet förutsättningarna ovan så tycker jag att det är bra att HSB har förhandlat en bra ränta på sparkontona:

Samtidigt har vi förhandlat oss till en bra ränta på sparkonton för de som fortfarande väljer den formen av sparande.

Men samtidigt så blir jag fundersam.

Varför har HSB Bosparkonto lägre ränta än t.ex. Avanza erbjuder på sina Sparkonto+?

Om vi tittar på ränteerbjudandet så är det idagsläget enligt HSB 0.65 % på sparkonto utan bindningstid. Läser man det finstilta (på en annan sida) upptäcker man är det bara en kampanjränta fram till april 2021. På Sparkonto med bindningstid erbjuds 0,55 %. Återigen blir det intressant att jämföra t.ex. med Avanza som just nu (200709) erbjuder 0,65 utan bindningstid och 0,9 % på 12 månader eller 1.05 % på 24 månader.

Återigen gör jag ingen extrem jämförelse eftersom om jag går till Collectors hemsida direkt (dvs skippar mellanhanden Avanza som ska ha betalt) så får jag 1.25 % på 12 månader och 1.40 % på 24 månader. Det är alltså nästan dubbelt så mycket som HSB / Danske Bank erbjuder. Så Avanza blir en rimlig jämförelse om vi utgår från att HSB ska skära mellan och få betalt.

Visst är det på en något kortare tidsperiod, men varför erbjuda 3 år överhuvudtaget? Om jag är i början av mitt bosparande då är tidshorisonten längre än 3 år och då borde jag välja de passiva indexfonderna. Om min sparhorisont är kortare än tre år, då är de ju osmart att låsa pengarna. Jag har således svårt att se ett scenario där fasträntekontot är ett bra alternativ. Jag vågar gå så långt att slå vad om att Avanza Sparkonto+ kommer vara ett bättre alternativ än vad som kommer erbjudas inom ramen för HSB Bospar. Frågan blir således:

Varför är räntan på sparkontona så mycket lägre än konkurrenter såsom t.ex. Avanza, Collector, Santander m.fl.?

Vidare skulle jag ju gärna sett att man försökte ”nudge” spararna till ett mer optimalt sparande på lång sikt än att försöka fixa till symptomet (=mycket pengar på sparkonto). Bättre att lösa grundproblematiken tänker jag. Utifrån mitt perspektiv och jag tror de flesta läsares perspektiv är således bosparkontona ganska ointressanta, undantaget som ett bättre alternativ än räntefonderna.

Fel i min spekulation – men felet föranleder svårare följdfrågor…

Jag ska vara helt ärlig i att jag trodde inte att det var så dåligt ställt med sparandet att 90 % av pengarna stod på sparkonton. Som jag är tydlig med i poddavsnittet, så gjorde jag en spekulation i att HSB får samma ersättning som är brukligt i finansbranschen som är ca 50 % av fondavgiften. Det är t.ex. vad Avanza / Nordnet tar av fonderna på sin plattform. Men HSB skriver så här:

Delar HSB och Danske Bank på 25 miljoner av medlemmarnas pengar?
I podden påstår programledaren att HSB och Danske Bank ”delar på 25 miljoner”. Det stämmer inte. Det är tydligt att man vill skapa en negativ bild att uppröras över. Ersättningen till HSB utgörs av en administrativ ersättning som inte har någon koppling till sparprodukter, avkastning eller det totala sparkapitalet. Den administrativa ersättningen finansierar HSBs gemensamma bosparverksamhet. Programledarens vidlyftiga uträkning baseras på antaganden som är direkt felaktiga.

Jag ska inte sticka under stol med att enligt HSB har jag fel i min spekulation här. Jag kanske kunde vara ännu tydligare med att jag spekulerade, men lyssnar man noga så är jag ganska tydlig. Samtidigt så kan jag inte låta bli att få en hel del följdfunderingar som HSB gärna får svara på, som t.ex.:

Om man nu inte får någon ersättning från Danske Bank för fonderna, varför har man låtit Danske Bank behålla den ersättning som annars är bruklig att man betalar i provision istället för att ge den tillbaka till småspararna som t.ex. SAVR, LYSA, Opti och en mängd andra aktörer gör?

Det känns ju som att det borde vara det rimliga. Eller tänker jag fel? ? Ta t.ex. fonden Danske Invest Global Stockpicking A. I HSB Bospar så får vi sparare den för 1.87 % i avgift men på SAVR så erbjuds den för 1.16 %. Samma sak med med Danske Invest Sverige, Danske Invest Sverige Ränta, Danske Invest Europe High Dividend.

Det vill säga att det ger ju upphov till frågan:

Varför får SAVRs kunder ca 20 – 30 % rabatt på fondavgifterna för EXAKT samma fonder som vi erbjuds i HSB?

Vidare så står det i dokumentet ”Fonder i HSB Bospar” tydligt ”Varav provision av förvaltningsavgiften”. Jag förstår t.ex. med BNP-fonderna, där man kan gissa att Danske Bank får provision av BNP Paribas, men vad händer i de andra fonderna?

Om inte HSB får provision på förvaltningsavgiften, vem går den till då? Eller, vad betyder den här kolumnen?
Om inte HSB får provision på förvaltningsavgiften, vem går den till då? Eller, vad betyder den här kolumnen?

Sedan tar jag gärna feedback av er läsare, tycker ni det här är klokt?

Ersättningen till HSB utgörs av en administrativ ersättning som inte har någon koppling till sparprodukter, avkastning eller det totala sparkapitalet.

eller

Varför har man inte förhandlat fram ett klassiskt distributions- och marknadsföringsavtal? Det är ju inte ovanligt med ca 50 % avgifterna går i provision (vilket också visas av pdf) och man kan alltid ge tillbaka dem till spararna.

Man kan ju jämföra t.ex. med SAVR som lyckades förhandla ner avgifterna mellan 30 och 60 procent för sina kunder. Fondroboten LYSA har ju t.ex. ett mycket mindre kapital och har förhandlat järnet för oss småsparares räkning. Både när det gäller växlingsavgifter, skatter, fondavgifter, provisioner och allt annat. Min tanke är att det borde ha gått att förhandla bättre med Danske Bank. Men det finns kanske faktorer som jag inte känner till.

På samma sätt kan man spekulera i avgifterna och hur förhandlringen har gått till utifrån sparkontona. Om vi utgår från Collector, så erbjuder de idag (200712) en rörlig ränta på 0.7 % utan bindningstid. Avanza Sparkonto+ via Collector på 0,55 %. Skillnaden på 0.15 kan vi gissa går till Avanza i ersättning. Notera gärna även att Avanza har fler och bättre alternativ än Collector och därmed bättre än Danske Banks ordinarie ränta och i paritet med Danske Banks kampanjränta och det med sin avgift tagen.

Vidare låter det även märkligt att man inte har tagit hänsyn till att man marknadsför Danske Bank mot 140 000 sparare. Det borde ju vara ett stort marknadsföringsvärde för Danske Bank som HSB borde kunnat ha förhandla på. Jag blir ju väldigt nyfiken på den här administrativa avgiften måste jag säga. ?

Investeringssparkonto har en stor påverkan

Vidare skriver HSB / Danske bank så här:

Bryr sig inte HSB om ISK?
Målsättningen är att utveckla bosparerbjudandet och att kunna erbjuda spararna ISK-konto inom snar framtid. I podden spekuleras det vilt om att det är något som vi inte bryr oss om. Inget kan vara mer fel. Just ISK är något som vi prioriterar högt. Initialt har vi prioriterat att investera i en IT-lösning för att säkra en enkel och trygg flytt för våra bosparare till Danske Bank.

Jag tänker så här. ISK lanserades i Sverige 1 januari 2012. Det är mer än åtta år sedan. Det betyder att HSB har haft mer än åtta år på sig att lösa frågan. När man tittar på deras hemsida så skriver de uttryckligen:

Kan jag spara i ett ISK-konto? Inte i dagsläget. Vi vill göra det möjligt att spara i ett investeringssparkonto (ISK) men det krävs en del teknisk utveckling innan vi är där. Vår ambition är att kunna erbjuda ett sparande i ISK inom ett par år.

Tolkar du det här som att det är högprioriterat?
Tolkar du det här som att det är högprioriterat?

Jag tolkar inte meningen ”inom ett par år” som något som prioriteras särskilt högt. Men jag kanske har fel. Sedan tänker jag att t.ex. SAVR som är ett helt nytt företag lyckades få till ISK-konto, likaså fondrobotar som Opti, LYSA m.fl. När jag pratar med folk i finansbranschen i företag som har lyckats ordna ISK-konto till många så säger de alla att det är inte särskilt svårt så länge man är ett svenskt bolag (t.ex. Degiro fick problem) och inte vill ha in specialfonder och specialinvesteringar. Men alla fonderna kan man ju få in i sitt ISK på Avanza, HSB är ett svenskt företag och Danske Bank erbjuder ISK till andra; således borde förutsättningarna finnas på plats. Frågan blir således?

Varför skulle inte HSB med 4 miljarder i kapital, 140 000 sparare och en samarbetspartner som Swedbank eller Danske Bank klara av det på åtta år?

Men återigen, ingen blir lyckligare än jag om det är prioriterat och det kommer. Som jag skrev om i förra artikeln så spelar ju ISK en ganska stor roll för slutresultatet i form av en mer skatteeffektiv lösning. Sedan förstår jag helt klart – givet att 90 % av pengarna är i sparkonton – att ISK då inte är ett prioriterat projekt. Så jag har både empati och förståelse för det.

Kommentar på bloggen från HSB om att vi anser att det bara är vissa gator man kan bo på…

Vi har även fått en kommentar på bloggen från Sofie Kjellin, VD på HSB Finanstöd, hon skriver så här:

Vi noterar bland annat att ni refererar till äldre påståenden, från en eller två andra bloggare/plattformar, som heller inte stämmer och som redan är bemött och klargjort. Felaktigheterna i ert inlägg gäller främst: ISK (som är en högprioriterad fråga för oss), insättnings- och uttagsavgifter (som inte stämmer), ersättning till HSB och administration (som är helt taget ur luften), dyra fonder (den billigaste fonden har en avgift på 0,32 procent, vilket är i nivå med andra fondaktörer) och tillgången på bostäder.

Vad det gäller ISK har vi den senaste tiden satsat på ett nytt förbättrat bankavtal och en trygg flytt för omkring 140 000 befintliga bosparare mellan bankerna under 2020 (som svar på er fundering vad vi har för oss). HSB har drygt 25 000 hyresrätter över hela Sverige och bygger cirka 1000 nya bostadsrätter per år. Att ni anser att det bara går att bo på vissa gator i några av Sveriges största städer får stå för er, samt att det skulle vara mindre bra att bo så att man behöver åka tunnelbana. Det är vanligt att adresser i centrala lägen är populära, oavsett kösystem.

Det som återstår att svara på (som inte har tagits upp ovan) är att vi skulle anse att det bara går att bo på vissa adresser. Njae, det stämmer inte riktigt. Jag själv bodde de första 8 åren på Rosengård i Malmö för att sedan bo på Nydala/Gullvik. Inga gräddhyllor direkt men jag trivdes väldigt bra. Min argumentation handlar snarare om värdet i förhållande till tillgänglighet och pris på boende i andra områden. Återigen så utgår vi ju från vår egen situation och många läsares – således inte alla – där ekonomin är god och alternativet är att köpa en bostadsrätt / betala en marknadsmässig hyra.

Det är i centrala områden (de vi tar upp i avsnittet, t.ex. Vasastan i Stockholm) som det är svårt att få en hyresrätt. Det är ju till en sådan som man då önskar att utnyttja sina bosparpoäng till. Enligt Boplats Syd som jag känner till så syns det t.ex. att lägenheter med höga hyror (=marknadsmässiga hyror) eller lägenheter i oattraktiva områden (t.ex. Hermodsdal) har inte ett så högt söktryck. VD vid Boplats Syd Krister Hjelm, uttryckte det så här:

Kan du betala hög hyra, får du en hyresrätt i Stormalmö på en dag.

Krister Hjelm, vd vid Boplats Syd

I min värld kan man översätta det till att för att hitta ett boende i ett område som är mindre efterfrågat alternativt att jag är villig att betala en hög marknadsmässig hyra behöver jag ju inte ha en mängd bosparpoäng sparade. Det kommer att gå att hitta ett sådant boende i alla fall. Något som går i linje med berättelser hos bloggrannar t.ex. Cornucopia som skrivit ”160 dagars kö till förstahandskontrakt i bostadsbristens Göteborg”, ”En månad för central hyresrätt i Uppsala” eller ”Någon vecka till förstahandskontrakt i Stockholm”.

Något som bekräftades i Svd Näringsliv ”Bostadskön: Nya lägenheter släpptes utan väntetid”. Tyvärr kan jag inte länka på grund av den nya EU-lagstiftningen. Men de skriver:

Den som är beredd att betala hög hyra för en stor lägenhet i ett mindre attraktivt läge kan slippa bostadskön.

Så det handlar således inte om att det inte skulle gå att bo på vissa gator, men att det för dessa gator sällan krävs 20 års bosparande (till en alternativkostnad om 10 000 – 30 000 kr) för att få ett boende. Då har vi dessutom bara pratat om hyresrätter. Bostadsrätter tenderar ju också att skilja väldigt mycket i pris mellan populära och mindre populära områden.

Vad skulle jag önskat som bosparare att man gjort istället?

En av de första sakerna jag fick lära mig i en styrelse är att man inte ska kritisera förslag om man inte har ett bättre själv. Det är nämligen lätt att sitta på läktaren och ha en åsikt och en annan att vara på spelplanen. Det som jag skulle önskat i bästa av världar det är att HSB tog ett större ansvar för sina bosparares bästa.

Konsensus i forskningen är tydlig kring vad som fungerar och inte. Således skulle det vara fullt rimligt att mer eller mindre bara erbjuda forskningsbaserat alternativ ungefär på samma sätt som Pensionsmyndigheten gör i PPM med förvalet AP7 SÅFA. Man ger det till alla som inte har gjort ett val och sedan applicerar man forskningsprinciper på förvaltningen och minskar t.ex. exponeringen mot aktier med ålder. Exakt samma sak skulle HSB kunnat gjort.

Man skulle kunnat göra det mer eller mindre som LYSA i en process där man anger sin sparhorisont, sin riskvillighet och sitt sparmål och sedan skulle man fått en fördelning mellan:

  • Ett sparkonto med en ränta (som man förhandlat nu)
  • En global, billig, etisk, hållbar och marknadsviktad indexfond (typ LYSA Hållbar)
  • En ränteportfölj bestående av globala räntor

Sedan skulle man haft möjligheten att månadsspara in i den. Ganska identiskt till hur fondrobotarna LYSA, Opti, Fundler m.fl. gör. Jag gissar att man till och med skulle kunnat gå till en av dessa och göra det tillsammans med dem. LYSA har ju ett förvaltat kapital runt 4 miljarder och de andra ligger en bra bit bakom. Jag har svårt att se hur de skulle tackat nej till det. Dessutom erbjuder de ju redan ISK-konton, årlig uppföljning och alla krav från Finansinspektionen. I min värld skulle det vara ett engångsjobb i överflytten (som man ändå gör nu) och en utbildningsinsats.

Vad får man för pengarna?

I sin replik avslutar de med att skriva:

Vad får man för pengarna?
Genom det nya avtalet får man möjlighet till bra avkastning på sina insatta medel samtidigt som man får poäng och plats i HSB-bostadskö. Visst kan man spara i madrassen, genom en sparrobot eller på ISK-konto. Det bästa sparandet är alltid det som blir av. Men det är just kombinationen av avkastning, poäng och långsiktigheten som gör HSB-bospar intressant. För de som sparar till sina barn eller till ett framtida egna boende är det också bra att ha ett tydligt mål och syfte så att pengarna öronmärks till en kontantinsats.

Jag håller helt och hållet med om att det här är den springande frågan. Vad får man för pengarna och är det värt det? Som jag är tydlig med i avsnittet så tycker jag att det är väldigt klurigt och vi har faktiskt inte tagit ett eget beslut än. Vi har sparat plikttroget i många år men samtidigt så behöver man ju ställa sig den här frågan.

Vi har kanske olika åsikt och uppfattning om vad som är bra avkastning. Jag tycker ju inte att 9 av 11 fonder är särskilt bra alternativ eftersom jag betalar mer pengar än vad jag borde. Således är det ju rimligt att som vi gör i avsnittet försöka värdera själva Bospar-poängen. Eftersom pengarna till kontantinsatsen finns där oavsett om jag sparar i en fondrobot eller i HSB:s fonder, blir ju frågan bara:

Är HSB Bosparpoängen värda alternativkostnaden i form av högre avgifter, sämre avkastning och högre skatt?

Mitt försök till kvantifiering av den här alternativkostnaden är någonstans i häraden 10 000 – 30 000 kr lite beroende på hur man räknar över en 20 års period. Intressant att notera är att ingen invändning kom i repliken mot den beräkningen. Således kommer det till min slutsats kring att det blir en fråga som får två svar.

Ett rationellt och matematiskt svar som – i vårt fall med två barn, en god ekonomisk situation och ett långsiktigt sparande – är att vi inte borde spara eftersom det inte är lönsamt. Ett känslomässigt svar i form av att ”man borde spara”, ”tänk om” och en mängd andra känslomässiga faktorer.

Jag är dock genuint intresserad och nyfiken på om Sofia / Caroline från HSB som kommenterat, tycker att är värt för mig och Caroline att bospara med en alternativ kostnad på 20 000 – 60 000 kr plus 6 000 kr i medlemsavgifter under 20 år för de poäng 2 x 1 200 poäng som vi får till döttrarna.

Det är ändå ett beslut som över tid kommer att kosta oss mellan 26 000 och 66 000 kr grovt räknat i förlorad avkastning som vi skulle haft om vi hade använt LYSA eller någon de föreslagna fonderna hos Avanza/Nordnet ovan. Det är således inte en fråga om att bospara eller ej, det är en fråga om att bospara i:

  1. HSB där jag får 26 – 66 tkr mindre i slutbelopp, men får 2 x 1 200 bosparpoäng
  2. En fondrobot där jag får ett högre belopp men inga bosparpoäng

Har jag räknat fel så får någon gärna korrigera både antaganden och uträkningar. Det skulle göra beslutet enklare om det kom ut mer till HSB:s fördel. Dessutom har vi i ovan inte tagit höjd för risken, att som en läsare skrev att barnen inte ens kommer ha behov av poängen. Något man egentligen borde ta hänsyn till också i en sannolikhetsberäkning. Den hängande frågan kastar Annelie i kommentarerna ljus på:

På vilket sätt motverkar låga avgifter på fonderna HSB:s syfte om bosparande?

Till syvende och sist handlar det om att tänka själv och fatta sitt eget beslut. Hemma hos oss pågår fortfarande diskussionen. Ironin är att det är jag (Jan) som skrivit repliken här på bloggen som är mest positiv och argumenterar för att behålla bosparandet. ?‍♂️

Bjuder gärna in HSB till podden för att prata

Idag (200709) skrev jag följande mejl till Sofie Kjellin, VD på HSB Finansstöd, då jag gissar att hon skrev repliken då hon signerade kommentaren i förra artikeln.

Hej Sofie,

Tack för din kommentar till vår artikel. Jag har skrivit ett komplett svar på både din kommentar och repliken på nextconomy. Du hittar den här.

Jag kommer även i söndagens avsnitt publicera en rättelse kring det med insättningsavgifterna. Ni får gärna förtydliga det då fondfaktabladen faktiskt anger insättningsavgifter. Sedan påverkar det ju helhetsargumentationen väldigt lite.

Du är gärna välkommen till podden och förklara er syn och ståndpunkt. Jag är ju för er, jag bosparar ju sedan flera år tillbaka och vill ju ha en så bra tjänst som möjligt. Men det blir ju svårt när Danske Bank erbjuder aktivt förvaltade fonder som egentligen är förklädda indexfonder. Något som Swedbank till och med blev stämda för för ett par år sedan.

Tittar man på t.ex. beta- och r2-värdena för några fonderna så är det precis samma sak – höga avgifter, dålig performance och nyckeltal som inte stämmer överens med utsagor. MEN – det är ju inte upp till dig att försvara, ni varken förvaltar eller skriver fondfaktablad. Som någon skrev, en önskan vore ju att ni använde mina frågor gentemot Danske Bank.

Många hälsningar,
Jan

To be continued så att säga. ?

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

84 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Nu (hösten 2021) har HSB och Danske Bank infört ISK som ett nytt bosparalternativ. Jag bestämde mig för att sälja de vanliga fonderna och flytta pengarna till ISK:et för att fortsätta spara där. Det blir att betala reavinsskatt på det som varit, men ISK känns ändå bättre när jag blickar framåt. Men jag blev faktiskt lite chockad när jag sen insåg att inom HSB ISK finns där bara 18 fonder att välja på och de flesta med väldigt höga avgifter. Jag förstår inte hur HSB inte kan förhandla fram bättre sparalternativ till sina egna medlemmar. Kanske dags för en uppdaterad granskning?

    Gravatar för användaren
    Mats
  2. Intressant granskning av HSB. Har ni gjort någon liknande granskning om SKB?

    Gravatar för användaren
    Noora
  3. Hej!

    Tack för värdefull granskning. Har det blivit 13 fonder att välja bland? Är isf någon av de två ”nya” bättre än de som rekommenderades i detta avsnitt då de var elva?

    Gravatar för användaren
    Maria
      1. Tack för ditt perspektiv och respons! :)

        0
        Gravatar för användaren
        Marias
  4. Stort tack för er granskning av HSB:s extremt dyra fonder hos Danske bank. Här hade HSB med sina tusentals medlemmar och miljarder i kapital chansen att ha tydliga fonder, med låga avgifter. Rena skämtet att vi bytte från Swedbank för dessa dåliga alternativ.

    Har de ingen med kompetens och pondus som kan förhandla med en bank, när de kommer med sitt stora kapital. Säger HSB ”ta de här miljarderna och blås våra medlemmar med skyhöga avgifter, de fattar nog ändå ingenting”. Skäms HSB. Tack Rikatillsammans för granskningen, det var skönt att få sina egna slutsatser bekräftade.

    Gravatar för användaren
    Klara Bergqvist
  5. Tack! Som bosparare tyckte jag detta var oerhört intressant, bra och framförallt viktigt. Jag hade stora förhoppningar när HSB lämnade Swedbank för DB men utbudet på fonder lämnade klart mer än önska.

    Har historien fortsatt? Någon replik från HSB och/eller DB?

    Var landade ni i bosparandets vara eller icke-vara? Jag har min bostadsrätt redan men tänker att jag kan ge bort poängen senare till eventuellt egna barn, syskonbarn eller annan närstående men ekonomiskt är det en dålig affär med bristande fonder, avsaknad av ISK etc.

    Gravatar för användaren
    jimisola
      1. Hej Jan!

        Hur gjorde ni med ert gamla innehav vid flytten, sålde ni av och investerade i nya bättre fonder hos danske bank? Eller ligger ni kvar med det gamla fonderna och fortsätter spara i dom nya?
        Mvh ALexander

        1
        Gravatar för användaren
        Alexander
      2. Hej igen Jan!

        Hur gjorde ni med ert gamla innehav vid flytten, sålde ni av och investerade i nya bättre fonder hos danske bank? Eller ligger ni kvar med det gamla fonderna och fortsätter spara i dom nya?
        Mvh ALexander

        0
        Gravatar för användaren
        Alexander
  6. Tack för eran genomgång av HSB/ Danske bank ! Ensak jag inte förstår om jag inte följde med med mitt tidigare bo sparande !
    Så förlorade jag mina poäng som var sparade på gamla regler vilket känns som en stöld ! det är ju mina poäng ?
    Över 500 poäng
    Har redan flyttat över på grund av det men ångrar mig även med ett privat sparande som hamnat i Luxemburg med rådgivarens råd !
    Behöver hjälp för å rädda mina pengar !

    Gravatar för användaren
    Kjell-Åke Frödell
  7. Tack för att du driver på och ifrågasätter hur HSB hanterar sina bosparare. Helt bedrövligt och tragiskt.

    Gravatar för användaren
    Per-Arne Hansson
  8. Hej, hur går era tankar kring HSB? Bosparar sedan 8 år tillbaka till 2 barn. Är osäker på om jag skall stanna eller flytta pengarna till Lysa. Flytten till Danske Bank behöver göras senast den 12 september för att behålla bospararpoängen.

    HSB verkar fortsatt ducka för Jans befogade kritik eller har du fått något svar Jan?

    OM man väljer att stanna kvar så blir det Danske Invest SRI Global ( 80% om man kan styra?) 20% i Sverige Beta som Jan föreslog. Övriga tankar?

    Ha det gott!

    Gravatar för användaren
    Alexander
  9. Go Jan och Caroline!

    Min farfar började spara i HSB till mig för länge sedan och när jag började jobba tog jag över det sparandet själv. Blev först mycket glad när jag såg att HSB skulle flytta till Danske Bank och att möjligheten att själv fondspara skulle öka blev jag mycket glad och började planera för en Global Barnportfölj. Men när jag såg vilka fonder det fanns att välja på och vad avgifterna på de var samt hur de hade presterat gentemot liknande fonder gick jag nästan i taket. Tråkigt att än en gång se hur småsparare utnyttjas av de stora aktörerna.

    Blev med andledning av detta mycket glad att ni uppmärksammade detta i er podd. Vi får se vad HSB gör framöver, förhoppningsvis tar de tag i problemet så snart de kan och gör detta till den fantastiska produkt det kan vara. En produkt där du kan bospara med möjlighet till förtur till lägenheter samtidigt som individen inte förlorar för mycket pengar.

    Sannolikheten för att HSB gör något åt detta är större nu när ni hjälpt oss bosparare att göra oss hörda. Stort tack för det och en otroligt innehållsrik poddcast som inspirerat och hjälpt mig mycket i mitt sparande.

    Gravatar för användaren
    Anders

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök