Tycker detta är intressant, och har också funderat på att skriva något litet MC script för FIRE.
Men fastnade lite i vilka antaganden som är rimligast. Så passar på att flika in en fråga gällande MC simulering.
När ni gör det utifrån historisk data, antar ni då att börsens utfallen är oberoende år från år, eller att det är mindre sannolikt med en extra stark/svag börs i x år i rad?
Traditionellt ”tror” jag att MC brukar vara oberoende utfall, men kan ha fel. Men är det ett rimlig antagande?
Om de inte är oberoende, så är jag nyfiken på vilka antaganden som gjorts för hur de korrelerar.
På samma sätt funderar jag på om ni har kopplat ränta och börs utfall i par för ett givet år, eller de också är oberoende sinsemellan?
Den ska jag absolut lyssna på, tack för tipset! Menar du att han där själv säger att en sådan enkel beräkning är en bra grund för att förstå hur länge pengarna räcker?
Jag vill minnas att han pratar lite om de olika alternativen som användes, att vissa körde på procenten för genomsnittsavkastningen, att andra tog ut allt från börsen och körde inflationssäkrat (det som min tabell visar ovan) och allt däremellan. Jag har dock inte lyssnat på avsnittet på ett par år, så minns inte exakt vad han sade.
Jag sökte upp transcriptet:
So you found that with a 50/50 allocation, a 4% withdrawal rate was sustainable. Why do you think that finding, I mean, you published this in a research capacity, but you’ve also practiced as a financial planner. Why do you think your finding was so impactful to the financial planning industry?
Well, I think once it was very simple, straightforward, and I have it researched, I can back it up. I remember back then, there were a lot of ideas thrown around what was inappropriate withdrawal rates were in retirement. Some people said, “Oh my goodness, you’re in retirement now. You got to sell all your stocks. Invest only in bonds. Take out 2% and you’ll be fine.” Others said, “Oh my goodness, no you have to have a balanced portfolio, return seven and a half percent a year, 8%. You should be able to take out six or 7%, no problem.” And so they were all over the map, for the first time I bought something that I had studied and researched and could justify and not everybody liked it. I’ll be honest with you. I got a lot of hate mail on from people on those findings, believe it or not.
Med 75% aktier och med tanke på tjänster som lysa borde man inte räkna som att pengarna kommer ta slut. Börsen snittar 7-10% så med 4% årlig utag så kommer pengarna både räcka hur länge som helst och öka mer än inflationen. Låter som många spara för mycket och plockar ut för lite.
Ärligt om man tex har 4 miljoner som minimum och plockar ut allt över 4 miljoner så får man ut mer pengar än 4% regeln.
Jag kör två varianter, en där börsutveckling och inflation samplas helt slumpmässigt från en serie, och en där ett startår slumpas från serien och sedan används följande sekvens (med cyklisk återgång om simuleringstiden är lägre än dataserien). Gör inte någon märkbar skillnad, vilket inte är någon större överraskning. Nackdelen med att sampla med oändrad sekvens är att man inte har mer slumpserier än längden på data.
Du behöver ta volatiliteten i åtanke. 4%-regeln är gjord så att man ska kunna ta samma (inflationsjusterade) summa varje år, utan att behöva hoppa över år.
Då måste man ta hänsyn till de år när börsen backar.
Sant. Men saker har förändrats sedan denna princip kom. Ta tex lysa som har automatiskt års utag på procent. 1 till 10. Sedan har de också till slutdatum. Tex om du sätter slutdatum på det år du fyller 88 så skjusteras mängden pengar per månad automatiskt. Även med årlig procent. Så med utag lägre än 7% per år så kommer värdet per månad över tid att öka. Har själva experimenterat med 7% utag i 4 år. Mitt värde ligger på plus idag. Och det under en väldigt dålig börs period.
Vill inte med detta säga att 4% regeln är fel. Mest att saker har förändrats sedan dess. Fler alternativ har kommit. Stabilare fonder och mer aktivt förvaltade osv.
Du har rätt i att det oftast ökar. Det kan du se i Bengen-rapporten som har länkats. Men poängen är inte det vanligaste fallet, eller de bästa fallen. Poängen är att klara de värsta fallen, så att du inte står där halvvägs in i din pension och har absolut inga pengar. För vad gör du då?
Så 4%-regeln är uppsatt så att den klarar även de värsta fallen (i den data Bengen tittade på). Man skippar att använda så mycket avkastning som man potentiellt skulle kunna göra, för att vara säker på att pengarna inte tar slut.
Har du någon annan form av fallback medan du tar ut, t ex att du fortfarande jobbar lite, eller att din pension räcker för att leva på, då kan du vara mindre försiktig med ditt uttag. Men är pengarna i portföljen det enda du faktiskt har att leva på, eller att du behöver de där pengarna för att inte svälta ihjäl, då får du vara mer försiktig. Detta är det svåraste fallet–det gäller verkligen att det blir rätt–därför har många funderat på det, bl a Bengen.
Se även diskussionen här, när det gäller uttagsstrategier med högre procent, och problemen med dem:
Fast 4%-regeln handlar ju inte ens om att ta ut 4% av sitt kapital per år, vilket du verkar prata om (om jag förstått dig rätt). 4%-regeln handlar om att när du har så mycket kapital att ditt behov motsvarar 4% av det du har, så kan du börja ta ut motsvarande och sedan göra en inflationsjustering av ditt uttag kommande år. En del år kommer du ta ut mer än 4% och många år kommer du ta ut mindre än 4% (eftersom kapitalet med hög sannolikhet växer sig (inflationsjusterat) större än initialkapitalet)
Jo det förstog jag. Men när han sa att pengarna är slut om 25-30 år med 4% regeln så blev jag fundersam om han menade om man hade pengarna på sparkontot
I worst case är pengarna slut strax efter 30 år, i den datan Bengen tittade på, och med den portfölj han föreslog (50-75% aktier).
Vi som pratar 4%-regeln förkortar det ofta som att “pengarna tar slut efter 30 år” som en varning till de som tror att om man tar ut 4% så räcker det för evigt. Det är nog lite slarvigt uttryckt.
