Jag skulle svara att rikedom och fattigdom finns på flera plan.
I stort sett alla som bor i Sverige är rika på ett globalt plan.
Dock finns något som kallas ”relativ fattigdom” som gör att du får ohälsa (både psykiskt och fysiskt) ifall du lever i ett rikt land men har det sämre ställt. Personer i relativ fattigdom kan inte anses rika bara för att de bor i Sverige.
Så mitt svar är att alla som kvalar in i svensk medelklass och uppåt är rika.
Har ett svagt minne att förmögenhetskatt var 400kkr 1989 men som sagt var så är det ett mycket svagt minne. Undrar vad förmögenhetsskatten hade varit 2022 om de 1,5mkr hade räknat upp m inflation samt påverkats av röda/blåa regeringar?
För mig räcker det nog inte bara med en måttlig förmögenhet för att betraktas som rik. Rimligen måste man ha en rejäl inkomst också som gör att man kan upprätthålla en rik livsstil.
Tänk på Margareta 79 år i Umeå. Änka. Jobbade på Posten hela sitt yrkesliv. Låg pension. Hon var gift med Åke som var gymnasielärare. Dom byggde hus i ett bättre område 1973 när barnen kom. Åke var tidigt ute med Allemansfonder på 80-talet. Med husets nettovärde är Margareta god för 11 miljoner. Är hon rik?
Nej jag tycker inte det. Hon har visserligen en skaplig förmögenhet men hon har inget cash flow.
Hur mycket av de 11 MSEK kommer från huset respektive fonder?
Fonderna hon ju sälja av i lagom takt för att kunna spendera ganska friskt i alla fall. Kan ju även sälja huset och flytta till en fin hyreslägenhet och få loss $$$ som kan spenderas.
Ja hon har en skaplig förmögenhet, men uppfattar du henne som en rik person? Jag gör det inte.
Skulle nog säga att rik är man när man kan göra saker som den stora massan av befolkningen inte har råd att göra. När man nått nivån av att kunna köpa 1 och 2 Ferraris, ja då har man nått en annan nivå av rikedom, men som egentligen inte är särskilt charmig heller tycker jag… men såklart inget fel, skulle gärna själv vara där 
Jag tycker att man är rik när man uppnått ekonomisk tillfredställelse, dvs man lever det liv man vill leva utan att behöva tänka på pengar. Man behöver inte längre aktivt hushålla med pengar utan det sker på automatik och kapitalet växer utan särskild ansträngning.
Har man ett stort behov av lyxkonsumtion krävs det ett betydligt större kapital för att uppnå ekonomisk tillfredställelse. Man kan inte vara rik och samtidigt leva över sina tillgångar.
Om man ser det så här medelklass kan delas in i medelklass och övre medelklass då kan överklass kan delas in i överklass och rika. Björn Ulveaus är i mina ögon exempel på en rik person, man säljer sin lilla villa för 248 MSEK.
Rik för mig är när man har möjlighet att vardagskonsumera obegränsat utan att behöva tänka. Käka entrecote varje dag. Kör den bil man vill ha. Bo där man vill etc.
Nästa viktiga komponent är att ens konsumtion inte minskar ens tillgångar. Så samtidigt som jag bränner pengar måste jag dra in mer nya pengar än vad jag gör av med. Annars är det ett sjunkande skepp och snart kan man inte kalla sig för rik längre…
Om man är en skogsman och äger skog för 100 mkr som omsätter 100k i månaden och efter omkostnader har en bruttolön på 40k så skulle inte jag säga att man är rik. Även om man såklart är rik om man äger nettotillgångar för 100 mkr samtidigt som de skapar ett fint kassaflöde. Men för mig är det alltid skillnad på tillgångar och kontantamedel för att just kalla sig rik.
Definitionen enligt SAOL:
rik adjektiv ~t ~a
• som har mycket pengar; allmänt: som har mycket av ngt
Positiv
en rik + substantiv
ett rikt + substantiv
den/det/de rika + substantiv
den rike + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de rikare + substantiv
Superlativ
är rikast
den/det/de rikaste + substantiv
Tror du missade hela poängen. det är inge pengarna som avgör om du är rik…
Ett ”medelsvenssonliv” bekostat av normal börsavkastning samt skuldfri kanske? Det är nog vad jag lutar åt som definition just idag.
Ska man börja räkna in hus och avyttringsbara samlingar (typ konst, mynt, frimärken etc) i pengarna är det ju nog ganska många som når ”dollarmiljonen” även här i landet.
Så nej, jag kallar mig inte rik, fast jag har mer än de flesta.
Det är exakt min poäng, men inte många här verkar se det så. Tror de som faktiskt gör något med sina pengar, utan att tänka är de som är rika.
Om något kostar 1000 kr kilot så gäsp det är skillnaden. Och för det måste du inte ha miljarder på banken, men du kan välja att konsumera, alltid, utan att tänka på nästa månad eller spara. Då är man rik.
Men ditt exempel är något jag skulle kunna göra, men jag är medelklass och inte rik. 
Mången kollektivboende och cyklande vegan ser sig nog som otroligt rik. Så ja, definitionen håller! 
Lite korslänkningar:
samt:
Fasen, klok kille det där! 
Trodde först att Jan “circel-länkat” tillbaks hit och du narrade honom för det. Hade varit roligt dock. 
Det viktigaste är väl att man ska kunna leva och är nöjd i här och nu.
Finns dom som tjänar 100k i månaden och fortfarande inte kan leva på dessa pengar och inte blir lyckliga och sen finns det dom som tjänar inte ens 30k och lever bra och är samtidigt nöjda med livet.
Så jag skulle säga att sluta konsumera och fokusera på det viktigaste i livet så blir du rik inom kort
När man kan förverkliga sina drömmar utan att någonsin mer behöva jobba.
Du är rik när du uppnår alla dina uppsatta mål i livet.
Alltså blir man aldrig rik.
Har du en miljon på kontot idag, då vill du ha två miljoner imorgon och så vidare.
Jag ställer istället frågan, när är du lyckligt rik?
Det är när man är nöjd med vad man har.