Om finansiell intelligens & hantera istället för att undvika risk

Dagens avsnitt tar avstamp i Robert Kiyosakis bok ”Rich Dad, Poor Dad” och diskuterar olika aspekterna som hör till finansiell kompetens, två typer av investerare, att köpa vs skapa investeringar, att hantera istället för att undvika risk och mycket mer.

Finansiell intelligens handlar om att sträva efter att öka sitt möjlighetsutrymme. Att ha så många alternativ som möjligt. Dvs att det handlar inte så mycket om vad som händer, men hur många olika sätt kan jag lösa det på. De flesta människor har bara en lösning på finansiella problem; jobba hårt, spara och låna pengar.

Kiyosaki resonerar sedan vidare att nyckeln handlar om vårt sätt att tänka. Att goda möjligheter ser man inte med ögonen, de ser man med hjälp av sitt tankesätt. De bygger på en kombination av de olika pelarna för finansiell intelligens som enligt honom är: kunskap om bokföring, färdigheten att investera, förståelse för marknader och kompetens inom juridik. Jag skulle i och för sig även lägga till självkännedom också.

Det i sin tur leder till hans uppdelning av två typer av investerare – de som köper färdigpaketerade investering (läs: t.ex. indexfonder) eller de investerare som skapar investeringar som andra köper. Metaforen han använder är skillnaden mellan en person som köper en färdig dator vs att bygga ihop en dator från de olika komponenterna.

I verkligheten så bygger man ihop en investering genom att 1) se något som de flesta har missat, 2) resa pengar och 3) ta hjälp av smarta människor. Att sätta ihop dessa investeringar kan skapa stora vinster men också leda till stora förluster.

Vi pratar även om att nyckeln är många gånger att hantera risk snarare än att undvika den. Att det ibland inte behövs mer teknisk kunskap utan mer mod. Samt att det inte handlar om att välja mellan sköldpaddan och haren, utan att vara sköldpaddan som långsamt men säkert kommer till sitt mål – men att från tid till annan unna sig ett skutt. Särskilt om det sker på ett tryggt och ansvarigt sätt.

Vi gör även lite reklam för RikaTillsammans-programmet 2023, vi tänker oss att det är ett något som vi gör tillsammans med dig under 12 månader. Det handlar om att skapa sig en livsplan bestående av tre delar, en emotionell del, en ekonomisk del och en finansiell del. Läs gärna mer nedan.

Tack för denna veckan och god jul!
Jan och Caroline

Reflektionsfrågorna till veckans avsnitt

Jag provar ett nytt grepp att bryta ut reflektionsfrågorna till egna trådar i forumet:

• Kiyosaki: det finns två typer av investerare – vilken är du?
• Hur din finansiella kompetens hjälpt dig att enklare se om en investering är bra eller dålig?
• Vissa människor har mycket pengar men lyckas ändå inte ekonomiskt – varför? 
• Har rädslan för att misslyckas stoppat dig från att utnyttja en möjlighet?
• Vilka pengafrön planterar du i ditt liv idag? 

Kanske ett lite mer värdefullt sätt att göra framgent. 🙂

Reklam: RikaTillsammans-programmet 2023

Målet med programmet är att du under 2023 i lugn och ro ska få skapa en egen livsplan bestående av tre delar – en emotionell del, en ekonomisk del och en finansiell del. Syftet med den emotionella delen är att fungera som en kompass och riktning i livet. Den ekonomiska delen kommer vara planen som klär resan från nuläget till det önskade läget i siffror och den finansiella delen tar hand om en del av resan.

I korthet så består programmet av minst 12 träffar under året med olika teman. Det kommer att bli en del arbetsuppgifter där vi också tar hand om vissa av de där sakerna som är viktiga men inte akuta. Tanken är att allt ska leda till att du lyfter både din ekonomi och ditt liv till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt:

• Läs mer om programmet här →
• Här diskuteras det i forumet →

Det vore väldigt roligt att göra det tillsammans. 🙂

Transkribering

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans. Idag är det dags för avsnitt 281 med temat att skapa investeringar istället för att köpa dem. Det är reflektioner från kapitel 6 i Robert Kiyosakis bok “Rich dad, poor dad” där han pratar om två olika typer av investerare. 

Det blir ett ganska avancerat men framförallt intressant avsnitt! I avsnitt 277 diskuterade vi ju kring att indexfonder är både där man börjar och slutar som det bästa alternativet. Men idag kommer vi diskutera hur man “skapar pengar från tomma intet” och hur riktigt förmögna personer har tagit sig dit de är. 

Avsnittet bygger både på boken men även våran erfarenhet och vad vi själva har sett under våran investeringsresa. Det går att lyssna på helt fristående eller genom att hoppa till avsnitt 273 och framåt. Som alltid gäller avsnitt #99 som grund om man är ny till RikaTillsammans. 

Jag har ofta märkt att de här “mjukare” avsnitten landar i frågor om rätt eller fel och bra eller dåligt. Till exempel det här med rik- eller fattigtänk från tidigare kapitel i boken. Det man måste förstå är ju att Kiyosaki är en bästsäljande författare och genom att provocera på olika sätt så triggas vi som läsare.

Caroline: Man får ju också ha i åtanke att det är en amerikansk bok där det är mindre kontroversiellt att polarisera mellan exempelvis rika och fattiga på det sättet.

Jan: Jag har lite hoppat över det här avsnittet förr då jag inte riktigt förstått det men nu flera år senare har pusselbitarna fallit på plats och jag finner det snarare intressant. 

Caroline: När jag var yngre var nog saker lite mer svartvita men det var ju för att jag inte hade varit med om så mycket och blev tvungen att kategorisera saker på det viset. I efterhand är det ju enklare att nyansera.

Jan: Blir man trött, arg eller irriterad över något man läser är det något som skaver och då ska man nog vara uppmärksam. Då ska man leta efter guldkornen. 

Caroline: Ja för när man var yngre var det nog lättare att vifta bort saker som man inte förstod men med åldern det blivit lättare att just plocka guldkornen eller russinen ur kakan och det som fungerar för en själv från det man läser och hör. 

Lite om RikaTillsammans 3.0 och reklam i podden/youtube

Jan: För dig som inte hänger på andra forumet så har det pågått en ganska stor diskussion om “RikaTillsammans 3.0” som bottnar i att vi inte vill vara oberoende finansiella rådgivare, journalister eller konsumentupplysning för den delen.  

En uppdatering som kommer inom kort är att vi kommer börja visa reklam i våra poddavsnitt där vi har en dialog med Acast som ska ta över som host för våran podd med reklam före och efter. Man slipper givetvis reklamen som Patreon-medlem där man får tillgång till en separat poddserie. Anledningen är att jag hellre vill kunna fortsätta producera avsnitt utan sponsorer och utan reklam har det varit svårt att få ihop affären.

Snart är det ju dags för jul och då kommer även de reviderade avsnitten om ombalansering i portföljerna, bästa fonderna och en uppdatering av fyra-hinkar-principen etc. 

Caroline: Det känns som att just hink-avsnittet kommer bli riktigt episk! För vi har ändå fått många tankeställare kring det.

Jan: Vi har fått många förslag på namn på Lekhinken som “Spekulationshink”, “Mycket-hög-risk-hink”, “Lärohink” etc. 

RikaTillsammans-programmet 2023 (reklam)

Jan: Innan vi hoppar in i avsnittet tänkte jag bara ta lite egenreklam. Det är kort och gott ett förslag på ett privatekonomiskt träningsprogram för 2023 där man lyfter privatekonomin och livet till nästa nivå. Jag har fått höra från många att RikaTillsammans handlar om alla de där bra sakerna man borde ta tag i men aldrig faktiskt gör. 

Tanken med programmet är att vi har gemensamma tematräffar digitalt där uppgifterna mynnar ut i en konkret livsplan, kompass eller mål i livet. Vi tar guldkornen från avsnitten som exempelvis “Die With Zero”  och “Just Keep Buying” där vi exempelvis identifierat att vi själva har ett tydligt, 4-årigt tidsfönster där min mamma och dotter kan resa tillsammans. 

Vi kommer även titta på hur man klär sin livsplan i konkreta siffror och hur man har rätt risk i totalekonomin, pensionen etc. Det blir inte bara meditation eller Excel utan en blandning av båda. 

Det kostar som ett gymkort i Malmö (549 kr/mån). Gymkort i Stockholm var betydligt dyrare så ni får Malmöpris! Jag gillar ju att man gör det här tillsammans så går man programmet med sin partner kostar det fortfarande 549 kr/mån. Tanken är att det ska starta i slutet av januari och pågå resten av året. 

Caroline: Det låter kanske överväldigande men det pågår ju som sagt under hela året!

Jan: Du kan läsa mer under avsnittet samt rikatillsammans.se/programmet.

Sträva efter att öka ditt möjlighetsutrymme

Jan: Mycket av det här avsnittet handlar om finansiell intelligens.

Caroline: “Financial intelligence is simply having more options. If the opportunities aren’t coming your way what else can you do to improve your financial position?”

Jan: Jag gillar det citatet. I forumet har vi medlemmen Jonathan Stoltzenberg som alltid pratar om detta. Att öka sin mängd möjligheter eller alternativ för att öka sannolikheten för ett positivt utfall.

Caroline: Det gör vi ju egentligen hela tiden. Som i tonåren när man väljer gymnasieprogram så vill man ha så många alternativ som möjligt efter en avslutad utbildning. Vi håller ju hela tiden på med det här.

Jan: Ja. Jag valde ju exempelvis naturprogrammet för att få så många möjligheter som möjligt.

Caroline: Inte för att du tyckte om det?

Jan: Nej jag valde ju till och med teknisk fysik för att det var den bredaste inriktningen! Nackdelen med just det är att man väldigt sällan letar just efter en tekniska fysiker å andra sidan. Så ibland kan det ju vara skönt att bara ha en möjlighet man är specialiserad inom men om jag bara skulle välja det ena eller det andra skulle jag sträva efter maximalt handlingsutrymme.

Fler möjligheter ger en högre resiliens

Det här kommer ju från boken men det här har jag ju själv diskuterat på styrelsemöten. Vilka alternativ eller vägval ger oss flest möjligheter och därmed högst resiliens? För det gör oss mest anpassningsbara. Darwin hävdade ju att det inte är den starke som överlever utan den som är mest anpassningsbar.

Caroline: “If an opportunity lands in your lap and you have no money and the bank won’t talk to you, what else can you do to get the opportunity to work in your favor?” 

Jan: Det här knyter ju an till avsnitt #279 med Filip som handlade om att han ville försörja familjen via fastigheter som 27-åring. 

En bra möjlighet kommer aldrig ha en bra tajming

Jan: Det är ju väldigt vanligt att möjligheter aldrig kommer med rätt timing. Man har inte pengar, är för upptagen, det är fel marknadsläge etc. Som nu när det finns många möjligheter men många är osugna p.g.a höga elräkningar, förluster på börsen, omständigheter inom familjen etc. En bra möjlighet kommer aldrig ha en bra timing! 

Så om man exempelvis inte får ett banklån när man behöver det (Banken ger dig ett paraply när det är sol och vill ha tillbaka det när det regnar!) så handlar det om kreativitet. 

Finansiell intelligens handlar om att identifiera möjligheter

Om det som du har räknat med ska hända inte inträffar hur kan du då göra om lemonaden till saft? Att göra det är finansiell intelligens.

Det handlar inte så mycket om vad som faktiskt händer utan hur många olika kreativa lösningar och möjligheter man kan identifiera. Hur många möjligheter kan man skapa sig? Det här med att skapa sig möjlighetsutrymme är nog någonting vi ska bjuda in Jonathan att prata mer om.

De flesta har bara lärt sig: jobba hårt, spara och låna

Caroline: “It is how creative you are in solving financial problems. Most people only know one solution; Work hard, save, and borrow. So why would you want to increase your financial intelligence? Because you want to be the kind of person who creates your own luck.”

Jan: Här kommer det ju in en värdering från Kiyosaki. För han menar ju på att det är bättre att vara sin egen lyckas smed men det jag tycker är synd eller känner mig träffad kring där är ju att man löser problem genom att jobba hårdare, dra ner på kostnader eller genom att låna pengar. Se valfritt avsnitt av Lyxfällan där lösningen är att låna pengar till det inte går längre. Eller personer som aldrig skulle låna pengar men bara jobbar hårdare och hårdare.

Meningen är inte att sitta på någon piedestal här utan vi är ju likadana. Vi har ju beskrivit nu under hösten när vi trillat i denna fällan under ett tuffare klimat.

Caroline: Ja vi sitter absolut inte på några höga hästar utan använder också exakt de här tre verktygen!

Jan: Jag har ju fått ställa mig frågan om det var här vi ville landa? Att jobba hårt i flera år och ha starka drivkrafter bara för att jobba hårt för att försörja oss i ett hus för 25 000 kr i månaden? 

Mycket av våran diskussion här hemma kretsar numera kring den där kreativiteten och hur vi ska lösa de här problemen. En av diskussionerna kretsar ju kring huruvida vi ska byta boende eller om vi ska göra oss av med Teslan vi har vilket vi också diskuterat i forumet.

Men den kreativa lösningen på problemet är väl snarare hur vi kan öka inkomsterna? Där ska jag helt ärligt säga att RikaTillsammans-programmet accelererats till följd av denna fråga. Om vi inte vill vara beroende av sälja de här produkterna på investeringstrappan som inte är särskilt gynnsamma för investerarna måste vi ju göra något annat. Då tänker jag exempelvis att vi testar om det finns något intresse för ett sådant här program.

Caroline: Som vi ju också gillar att producera, ska tilläggas! 

Vibbar från Finansbranschen där man låser in pengar i fler år 

Jan: Jag pratade men en kompis i finansbranschen som hade lyssnat på avsnitt #277. Han fick vibbar från när han själv jobbade inom finans och man skulle investera i “PE”-fonder högst upp på sista trappsteget som hedgefonder, onoterat etc. Han påpekade att det vi inte tog upp var att man dessutom låser upp pengarna i 6-8 år i den sortens fonder! Han påpekade att man givetvis får jättebra betalt för det men det ville han inte sälja.

Återigen; Titta bortom work hard, save, and borrow. En av våra kompisar tog exempelvis helt sonika familjen och flyttade till Spanien. Han fick lägre utgifter, jobbade mindre och fick bättre service.

Caroline: Det är ju dessutom varmare där!

Jan: Ja man slipper kanske den där elräkningen på 20 000! Så finansiell intelligens handlar om att öka möjlighetsutrymmet och vara kreativ vid problemlösning. 

Ju finansiellt smartare du är, desto fler möjligheter kommer du se 

Caroline: “The single most powerful asset we all have is our mind. If it is trained well, it can create enormous wealth. The more you develop your financial intelligence, which takes time, the more opportunities will be offered to you. Great opportunities are not seen with your eyes. They are seen with your mind.”

Det är ju möjligt att det är sant men jag förstod det ju som att man själv skapar möjligheterna. Inte att någon kommer och berättar att man blivit tillräckligt intelligent för att få en möjlighet.

Jan: Så är det. Det var någon som beskrev det för mig som att det finns massor med pengar som flödar runt där ute i världen och du får tillgång till dem i förhållande till hur duktig du är på att ta hand om dem. Ju duktigare du är desto mer pengar kommer du få tillgång till.

Har du inte bevis på att du är duktig på att förvalta pengar kommer du aldrig få förtroendet att förvalta någon annans pengar. Någon som har visat att den är duktig på att investera kommer få pengar kastade på sig för att investera å andras vägnar. Detta är givetvis ingen absolut sanning utan en metafor. Det finns ett citat som lyder något i stil med att “Alla modeller är dåliga men några är användbara”. 

Finansiell intelligens är ganska lik matlagningsintelligens

Jan: Det viktiga är att se på det som att man kombinerar ingredienser till en kaka. Ju bättre man är på det desto duktigare blir man på att laga mat. En diskussion vi har haft här hemma är ju exempelvis att du tillagar 99% av allt vår mat.

Caroline: Det är det…

Jan: Så det är ju på gränsen att jag kan laga mat om jag inte följer ett recept till punkt och pricka. Står det exempelvis att man ska ha creme fraiche i ett recept och det inte finns i kylskåpet vill jag åka till affären för det saknas ju!

Då kan du påpeka att det bara är att ersätta med grädde. Men då tänker ju jag att det skulle ha stått i receptet.

Intelligens ger dig tillgång till fler nyanser

Jan: För att återgå till metaforen i förhållande till pengar så ser ju du andra möjligheter inom matlagning och recept utifrån din erfarenhet. Samma sak gäller för mig när det kommer till pengar. Jag ser fler nyanser inom pengar och intjäning baserat på mina erfarenheter. 

Indexfonder ökar inte din finansiell intelligens 

Jan: Därför gillar jag den här diskussionen om indexfonder som mynnade ut ur forumet. De är fantastiska och fortfarande våran största enskilda investering. Men som någon påpekade så lär man sig ingenting av indexfonder. Ens finansiella intelligens ökar inte.

Caroline: Nej för hela tanken med indexfonder är ju att man ska låta dem vara.

Jan: Så det jag är ute efter här är att indexfonder kommer aldrig göra dig rikast i världen eller ens i din kommun. De kan skänka dig vardags-rikedom och ett bekvämt liv men det kommer inte ge dig ett orimligt eller extraordinärt liv.

Caroline: Nej och så kan det ju vara att man bara vill ha sina indexfonder och inte vill lära sig mer än så.

Jan: Precis, och då lyssnar man nog inte heller på det här avsnittet!

Jag gillar ju den här träningsaspekten av pengar och att betrakta det som träning. I Balansekonomi beskrev Charlie Söderberg det här med en metafor om när man letar efter kantareller i skogen för första gången. Man hittar helt enkelt inga kantareller till en början men sedan när man har övat några år kan man i princip se kantarellerna från bilen när man åker förbi på motorvägen!

Caroline: Man lär sig väl också var de borde växa och var det finns optimal möjlighet för kantareller att växa. 

Blodbad i onoterade fintechbolag

Jan: Översatt till finansvärlden december 2022 kan man se ett blodbad inom fintech där många bolag är nedvärderade med 50-70%. Men det betyder inte nödvändigtvis att alla bolag är 50-70% sämre än för ett år sedan.

Caroline: Men hur vet man vilka bolag som ändå kommer att klara sig trots detta? 

Jan: Hur vet man vilka svampar är ätbara i skogen?

Caroline: Ja då har man ju en bok med sig!

Jan: Motsvarande i det här fallet är erfarenhet, diskussioner med andra och egna analyser och bedömningar av bolagen. Det är lite samma sak som att plocka svamp i skogen!

Den finansiella intelligensens fyra (fem) pelare

Jan: Om man då ska sammanfatta vilka de här fyra böckerna eller pelarna inom finansiell intelligens man ska kunna är så är det först och främst bokföring. Alltså en grundläggande förståelse för ekonomi och hur pengar flödar. 

Att kunna skilja på en resultaträkning kontra balansräkning i ett bolag till exempel. Pengar in VS pengar ut. I lyxfällan målas det ju upp som problematiskt om någon går 20 000 kr back i månaden. Men det är ju exempelvis inget problem om vi skulle göra det i 10 månader så länge vi har 200 000 kr på balansräkningen.

Den här diskussionen har vi exempelvis haft häromdagen då vi planerat att åka till Rom, på tal om det här med tidsfönstret vi nu har med min mor och dotter att resa tillsammans. 

På ett sätt är det ju dumt att köpa en resa just precis nu när elräkningen komme vara hög i januari. Men å andra sidan kommer vi ju definitivt tjäna in pengarna och det är billigare att köpa resan nu i förväg än veckan innan. Man måste helt enkelt förstå pengarnas flöde och kunna skilja på resultat och flöde i ett företag. 

Caroline: Ja men då måste man ju också ha någon arena att träna på, som ett företag?

Jan: Ja eller bara att prata med andra företagare. En sak jag insåg tidigt inom styrelsearbete är ju exempelvis att resultatet man visar är något man kan anpassa väldigt mycket medan kassaflödet är väldigt svårt att dölja i en bokföring. Det är inga konstigheter utan det finns en massor verktyg inom ramen för bokföring.

Marknadsförståelse

Jan: Den andra färdigheten handlar då om att kunna investera. Jag gillar faktiskt Kiyosakis beskrivning av det som “The science of money making money”. Alltså att få pengar att tjäna nya pengar.

Sedan handlar det naturligtvis om en förståelse för marknaden. Vad har marknaden ett behov en önskan om? Här är det många företagare inklusive mig själv som går i fällan av att titta på vad man själv vill sälja och inte vad marknaden faktiskt vill köpa.

Caroline: Men kan en helt vanligt privatperson ha någon nytta av en sådan färdighet eller gäller det bara företagare? 

Jan: Eller om man ska investera över huvud taget!

Vi har till exempel investerat i den danska neobanken Lunar. I samband med det ringde en annan bank till mig och ville intervjua mig om min syn på framtidens bank. Då var mitt svar att egentligen är det väl få där ute som är riktigt nöjda med sin bank. Det är något av ett nödvändigt ont. Motfrågan blev ju då varför folk inte bara byter bank om de inte är nöjda men det är ju för att det är ganska omständigt och ofta är det man byter till inte mycket bättre. 

Det är ingen större skillnad mellan att ha Swedbank, Handelsbanken, Nordea eller SEB. I mina mening är de lika dåliga. De är inte där för att hjälpa mig utan för att driva egna agendor och göra det klurigt för mig som kund.

I jämförelse bygger Lunar upp sin verksamhet främst utifrån appen, man lyssnar på sina kunder och försöker anpassa sig till dem. De har givetvis sina egna utmaningar som att de just nu inte är kopplade till svenska banksystemet, vilket medför att man inte kan ha ett svenskt bankkonto hos dem. Men om de kan lösa det problemet har vi helt plötsligt en bank som inte har några bankkontor och är byggt med en tanke om “mobile first” där appen är i centrum.

Det kan bli en bra investering för att min upplevelse är att om folk bara fick ett bra alternativ till storbankerna så skulle de byta. Har man grundläggande marknadsförståelse förstår man också att tillverkningen av stora bilar med förbränningsmotorer kanske inte är en het framtidsbransch.

Caroline: Så man kan alltså utgå lite från sig själv i vardagen och vad man är missnöjd med eller tror om framtiden?

Jan: Jo men problemet med att bara utgå från sig själv är att fundera över hur många andra som faktiskt är som jag. Om jag exempelvis älskar namibiska seriefigurer kanske man inte är som alla andra. Så den marknaden är inte nödvändigtvis jättestor. Men alla lyssnar ju på musik i viss utsträckning så Spotify gav marknaden vad marknaden ville ha i det avseendet. 

Sedan kan jag uppfatta att folk många gånger vill ha en genväg till rikedom. På forumet kan man till exempel säga att man förstår teorin bakom indexfonder men ändå vill ha ett annat investeringsförslag. Det blir en mismatch mellan vad marknaden vill ha och vad som finns, vilket ger upphov till bedrägerier. Den där önskan om att en lättare investering borde finnas.

Att investera handlar t.ex. även om riskhantering och money-management 

Jan: Så marknadsförståelse är minst lika viktig som att kunna investera, och med investeringar handlar det också mycket om riskhantering. Att inte ta för stor exponering mot vad man kan hantera.

Ett konkret exempel är ju våran investering i Storskogen som gick jättebra i början och sedan blev aktien Stockholmsbörsens sämsta aktie 2022. Vi förlorade -87% av värdet från toppen men kan fortfarande sitta i samma hus och köra samma bil och vår vardag fungerar ungefär som vanligt. För inom färdigheten investerande så ingår det att inte ta för hög risk. 

Det kan man exempelvis uppnå med fyra-hinkar-principen där vi gjorde våran investering i en avgränsad miljö vi kallar “Lekhinken”.

Caroline: Men något som jag kom på nu när vi diskuterar det här med marknadsförståelse och våran investeringstrappa vi har gått igenom… Är det inte så att man vill vara en del av det för att det låter en vara en del av sin samtid? Att det är därför man vill ha enskilda investeringar över huvud taget? Vi skulle ju bara kunna ha indexfonder.

Jan: Ja och här har ju jag självkännedom om att jag gillar att investera i det jag älskar. 

Caroline: Ja precis. Det är inte bara för att försöka bli rik snabbt utan det är ju känslomässigt också. 

Jan: Ja jag skulle väl sätta självkännedom som en av de här pelarna som Kiyosaki pratar om. Det är i alla fall våran reflektion. 

Juridik handlar om att skapa regelboken i förväg

Jan: Den sista pelaren handlar om juridik och det legala.

Caroline: Vad tänker du då på?

Jan: För att blotta min egen okunskap så hade jag inte mycket förståelse för det juridiska och legala tjänster för fyra år sedan. Varför ska man betala 15 000 kr för att få ett avtal tänkte jag. Men de senaste åren har jag kommit underfund med att när det handlar om större summor och affärer så är juridiken jätteviktig. Man låter juristerna bråka i förväg och ta hand om alla scenarion innan man ingår i några avtal så att man kan ha en bra relation.

Caroline: Ja och det kan ju vara ett extra lager av trygghet? 

Jan: Ja precis! Att om man exempelvis investerar i ett onoterat bolag kan man skriva in en klausul om att pengar måste komma in i företaget för annars vill man inte bli sittandes som en ensam investerare.

Jag skulle till exempel hålla en föreläsning förra veckan och sedan ställde företaget in det ett par dagar innan. Det var ju jättetråkigt eftersom jag hade ordnat biljetter osv men eftersom jag inte hade något avtal så finns det ju ingenting jag kan göra. Hade jag haft det så hade ju en jurist definitivt skrivit in en klausul om att jag skulle ersättas med 50% vid avbokning inom 14 dagar eller liknande. 

Caroline: Det känns som att det inte är första gången vi lär oss den läxan.

Jan: Nej precis. Så juridiken sätter upp spelreglerna. När man börjar skapa något själv så finns inga spelregler och det är juristerna som skriver regelboken så att alla vet vad man kan förhålla sig till.

Man kan också tänka på det som att när man investerar via en mellanhand såsom Avanza, Lysa etc så får man hela det här legala paketet på köpet. 

En kompis som gillar att ”knäcka systemet”

Jan: Vi har en kompis vars värderingar vars värderingar och strävan alltid handlar om att knäcka systemet. Han frågar sig alltid hur han kan tänja på reglerna men fortfarande vara på rätt sida av lagen. 

Caroline: Där han till och med involverar sina barn!

Jan: Ja och det var till och med någon gång där barnen påpekade att “Sådär får du ju inte göra!” men där han svarade att det var inom reglerna. Då bestämde de att man ändå inte fick göra det och då gav han sig på något annat.

Det han vill påvisa i grund och botten är ju att regler bara är en överenskommelse och så länge det inte är en naturlag kan man alltid hitta på en annan överenskommelse.

Caroline: Ja och att kunna tänka utanför boxen. Det är därför det är så roligt att vara kriminell i sådana spel. En vuxen hade kanske ifrågasatt och hämtat regelboken på ett civiliserat sätt medan barnen bara utbrister “Man kan ju inte göra så!”. 

Jan: Ja och där kan man ju ändå göra en viss liknelse med vissa personer som aldrig spelar enligt reglerna.

Caroline: Absolut! Det finns vissa som bara går och kör mot rött i trafiken.

Jan: Sedan finns det ju nyanser där det finns klara regelbrott och gråzoner. Konsekvenserna av att köra mot rött är exempelvis rätt stora medan detsamma inte kan sägas om att gå mot rött. 

Caroline: Jag ser faktiskt folk köra mot rött i Malmö varje dag!

Jan: Ja det skulle jag ju avråda ifrån! Men det är ju också en överenskommelse och då får man fråga sig om man kan ta konsekvenserna av att inte följa den regeln. 

Två typer av investerare enligt Kiyosaki 

Jan: Kiyosaki ser investerande mycket som en tennismatch. Man spelar och ibland vinner man, ibland förlorar man. Förlorar jag så tackar jag fortfarande motståndaren för en god match och utvärderar vad jag gjorde dåligt, vad jag ska sluta göra, vad jag ska fortsätta att göra och vad jag ska börja göra. 

Precis så kan man se det med investeringar. Alla sina investeringar kommer inte att gå bra men då pratar Kiyosaki om att det finns två typer av investerare i det här avseendet.

Caroline: “The first and most common type is a person who buys a packaged investment. An analogy would be a shopper who goes to a computer store and buys a computer right off the shelf”.

Jan: Det är ju personen vi ofta rekommenderar att vara. Man köper indexfonden som är ett färdigt paket där allt är enkelt, vem som helst kan göra det, det tar minimalt med tid och det ger ett bra resultat som överpresterar de flesta alternativen. 

Men då vill jag påminna om det jag sa i början av avsnittet om att man inte för den sakens skull ska värdera det ena eller det andra alternativet som bra eller dåligt eller rätt eller fel. Båda typerna har sina poänger. 

Caroline: “The second type is an investor who creates investments. This investor usually assembles a deal in the same way a person who buys components builds a computer.”

Jan: Så man kan antingen vara den som köper en färdigpaketerad investering där man bara behöver klicka “Nästa” flera gånger och acceptera juridiken och så är man färdig. Det är bra. Eller så kan i exemplet med datorn vara den som bygger den själv, ordnar spelplanen själv, finansieringen av spelet och hittar sina motspelare själv. 

Det säger ju sig själv att det både kan ge ett mycket bättre eller sämre resultat. Det är ju att spela utan en livlina där man spelar matchen på riktigt. 

Caroline: “It is the second type of investor who is the more professional investor. Sometimes it may take years for all the pieces to come together. And sometimes they never do. 

Att skapa investeringar kan ge stora vinster och stora förluster

It is the second type of investor that my rich dad encouraged me to be. It is important to learn how to put the pieces together, because that is where the huge wins reside, and sometimes some huge losses if the tide goes against you. ”

Jan: Så han säger att innan man får juridiken, möjligheterna och företaget i ordning kan det ta flera år men det är här de stora vinsterna och förlusterna återfinns.

Filip som var här för två veckor sedan är ett klockrent exempel för han har tränat på sina färdigheter i flera år. Det började med sin egna lägenhet, en lägenhet till, ett fuktskadat hus, ett hus i en villa och en i en länga. Man kan tydligt se framgången och han sa i förbifarten att han nu kanske letar efter ett hyreshus med 10-20 lägenheter men där han inte har kapitalet för det och kanske måste göra en saminvestering. 

Han sa att han har tiden, engagemanget, kompetensen och drivkraften. Men inte kapitalet. Det tycker jag är så fint för det går ju precis i linje med det vi pratade om. Att andra har kapitalet men kanske inte engagemanget och kompetensen. Då kan ju Filip skapa den här affären där han kan visa på att han gör jobbet och någon annan går in och investerar exempelvis 10 miljoner i en fastighet där Filip vill ha en del av vinsten.

Då har ju Filip skapat de facto skapat en investering som andra kan gå in i. Det är då man behöver kunna bokföring för att kunna redovisa ränta, hyresintäkter, driftkostnader o.s.v för att visa investeraren hur den får tillbaka sitt kapital. Man behöver kunna det juridiska kring om det skulle behövas mer kapital, någon blir sjuk, någon dör o.s.v. Hur spelreglerna ser ut.

Man behöver även ha en marknadsförståelse för hur det ser ut om det skulle uppstå vakanser eller om fastighetspriserna går ner och räntan upp. Det kan man inte köpa på hyllan utan det behöver man sätta ihop. Därför finns det en stor uppsida men givetvis också en nedsida för båda parter om felaktiga antaganden görs. Bostäderna blir inte uthyrda som förväntat, räntan stiger mer än väntat etc och då sitter man i skiten. 

Så det blir på en helt annan nivå än en indexfond där man köper en liten andel i 1500 företag i hela världen. 

Med erfarenhet minskar risken

Caroline: Mhm. Men kan det inte vara så att man gör mer eller mindre bra affärer beroende på hemläxan som görs? 

Jan: Ja det är klart att han kommer göra bättre affärer som 55-åring än som 27-åring. Men å andra sidan är det nog enklare att göra affärer med Filip nu då han kommer ha nätverket och alla saker på plats. En affär kommer aldrig ha bra timing! Det kommer alltid vara något som skaver.

Caroline: Mjo men jag tänkte mer hur man undviker den stora nedsidan. Jag tycker inte om att det måste komma automatiskt med spelet.

Jan: Jo fast om man jämför med Liseberg så betalade vi 2 000 kr för inträde o.s.v. Det ingick för att gå på Liseberg.

Caroline: Fast jag behövde inte riskera livet i en karusell om jag inte ville det!

Jan: Nae och man riskerar förhoppningsvis inte huset och föräldrarnas pengar i det här exemplet med Filip.

Caroline: Ja det måste vara avgränsat! 

Jan: Då återkommer vi till den finansiella intelligensen kring investeringar och riskhantering. Hur fungerar min riskallokering? Kan jag bära mina risker? En risk som kan vara jättehög för mig att bära kan ju vara jätteliten för någon annan.

För en investerare i Filips case kan det ju vara en stor risk om han försvinner ur bilden då man inte besitter kompetensen att driva en fastighet. En annan kan ha 10 hantverkare anställda med snarlika kompetenser i sin firma och då är ju risken mer begränsad i det avseendet. 

Men jag har bevittnat stora förluster i vår omgivning. Jag vet folk som investerade i padelhallar när det var populärt och de som var först gjorde ju stora vinster. Men nu har många hallar fått stänga då de inte får ihop ekonomin. Då var det folk som faktiskt belånade hus och hem för att investera i detta.

Caroline: Det låter ju helt crazy! 

Jan: Ja men man tog lite för hög risk som man inte kunde bära. Det finns mycket lärdom i det.

Indexfonder livsförändrande på 30-40 års sikt (inte på kort sikt) 

Jan: Jag kan ju tycka det här är lite komplicerat för jag älskar ju våra investeringar i indexfonder på så sätt att de skänker oss vardags-rikedom och kan vara livsförändrande på 30-40 års sikt. För då växer pengarna exponentiellt med ränta-på-ränta.

Men vill jag förändra mitt liv på 10 år utan att spara sjukt mycket så kommer inte indexfonder vara livsförändrande på så kort sikt. Men Filip är exempelvis villig att göra jobbet på 10 års sikt där han jobbar 80-timmarsveckor för att sedan leva på fastigheterna på lång sikt. Då känner han att han vill ge det all sin energi och totalt strunta i indexfonder.

Mitt svar är ju att jag inte skulle rekommendera det precis lika lite som jag inte skulle rekommendera att aldrig göra fastighetsaffärer igen. Tricket handlar ju om balansen här där man måste fråga sig vad man behöver i förhållande till sitt egna liv och sin egna plan.

Vi har ju exempelvis drivit företag vilket är förenat med hög risk då de flesta företagen misslyckas. Men det har skänkt oss så många andra värden i livet även om RikaTillsammans-affären har lite svårt att gå ihop just nu till exempel. Då får man anpassa sig precis som vi gör med att visa mer reklam och starta RikaTillsammans-programmet. Någonting jag tycker är kul!

Kiyosakis tre steg för att skapa en investering

Jan: Så han säger att i receptet för att göra den här typen av affärer är det här steg 1.

Caroline: “Find an opportunity that everyone else missed.” 

Jan: Återigen; Filip som ett bra exempel. Han köpte det här huset med en fuktskada och frisörsalong som folk bara sprang ifrån. Ett tillfälle som alla andra missade. 

Caroline: “Step 2: Raise money.”

Jan: Man behöver skaffa finansiering för möjligheten man ser och ofta är det bra att göra det med andra just för att man drar ner risken. 

Caroline: “Step 3: Organize smart people.”

Jan: Det här är något klassiskt som jag alltid hört men inte fattat förrän nyligen. Att man ska jobba med människor som är smartare än en själv. Jag gillar det här för de har ofta lösningar på problem som man aldrig själv tänkt på. För våran del så har vi en jurist vid namn Mark som är fantastiskt duktig och löst många problem som jag inte ens vetat var jag ska börja angripa dem.

För att återgå till Filip så hade han en i sin släkt som jobbade med fuktmätning och sen hade han en släkting till frun som hade massor av relevant erfarenhet. Så man ska göra investeringarna tillsammans och inte på egen hand. 

Lär dig hantera risk istället för att undvika risk 

Caroline: “There is a lot to learn, but the rewards can be astronomical. If you do not want to learn those skills, then being a type-one investor is highly recommended. It is what you know that is your greatest wealth. It is what you do not know that is your greatest risk. There is always risk, so learn to manage risk instead of avoiding it.”

Jan: Om jag ska vara lite tuff mot dig så gillar ju du att just undvika risk. 

Caroline: Ja så är det. Jag är mycket riskavers. Men det är nog för att jag inte har mycket erfarenhet och hade du inte varit i mitt liv hade jag nog bara haft indexfonder.

Jan: Men det intressanta är ju att de också är förenade med risk och de har gått ner med -30% i år och många undviker ju den risken helt och hållet.

Caroline: För att enligt planen och statistiken så kommer de gå upp över 10-20-30 år i vilket fall, med 99 procents sannolikhet.

Jan: Ja 92 procent!

Caroline: Det är ok för mig! 

Jan: Så ser du att där undviker du inte risken utan där hanterar du den genom att du har lång sparhorisont och det är utspritt över många företag. Redan där hanterar du risken.

Caroline: Ja och jag skulle ju också hantera risken genom att ha ett jobb om jag lyssnade på RikaTillsammans. Jag hade haft varit med i A-kassan med inkomstförsäkring och kanske ett jobb vid sidan av. Jag hade kanske varit singel med två barn.

Det hade ju varit ett enormt ansvar att bära och det skulle minsann finnas pengar över för att åka till skidorter etc. Jag hade behöva riskhantera allt jag kan i livet. Det är ju säkert det folk gör om de kan och förstår detta.

Jan: Ja och det handlar just om att hantera riskerna istället för att undvika dem.

Caroline: Men jag hade undvikit vissa investeringar för då hade jag känt att jag blivit lurad eller att jag inte förstår vad jag investerar i. Begränsande tankar kring mig själv.

I vilka områden i livet undviker jag risk istället för hantera den?

Jan: Det spännande är att fråga sig vilka områden i livet man undviker risk istället för att hantera den. I vissa fall finns det ju konkreta sätt att betala bort risker via en fast kostnad i form av en försäkring. Det där är ju en nyckelfråga i sitt egna liv: I vilka områden undviker jag risk när jag istället borde hantera den? 

Caroline: Jag har ju varit med dig på kanten här hela tiden och sett vilka typer av investeringar du sysslar med jämfört med vad jag gör. Så till slut har det ju blivit intressant! I bemärkelsen hur jag ska hantera risken om du skulle gå bort till exempel. 

Jan: Ett påstående från boken lyder “Often in the real world, it’s not the smart who get ahead but the bold”. Håller du med om det?

Caroline: Ja. Det är ju absolut så att om man är djärv får man mycket mer serverat eller ordnat åt en. Både inom skolvärlden, universitetet och investeringar förmodligen.

Jan: Jag tror det ofta handlar om rädslan för att få ett nej. Som lite från diskussionen kring Nassim Talebs bok och asymmetrin med att fråga ut någon på dejt. Det värsta är just att du kan få ett nej men uppsidan kan ju vara enorm.

Caroline: Det värsta är inte att man får ett nej utan det värsta som kan hända är att man får ett nej och känner sig värdelös. Då måste man ju vara helt känslomässigt frikopplad till responsen.

Jan: Jo men rent rationellt så är utgångsläget att man inte har någon dejt med personen i fråga och jag frågar och får ett nej. Vad har då hänt? Jag har fått ett nej men min slutläge är detsamma som mitt startläge. 

Caroline: Fast det är det ju inte. Du har stängt en dörr och måste gå vidare till nästa. 

Jan: Ja så det är till och med bättre!

Caroline: Då måste man ju redan ha jobbat med sina känslor på det viset, vilket man i och för sig kommer till om man gör det tillräckligt ofta och lär sig att det inte är så farligt med ett nej. 

Jan: Där kan man ju dra en parallell till att det varit tufft på börsen nu och väldigt många slutat spara och drar sig för att investera när aktiekurserna gått ner med tiotals procent. Trots att timingen är helt fel. 

Så jag håller med om vad du säger. Sedan är det givetvis en gräns mellan att vara djärv och att vara dumdristig. Det handlar återigen om riskhantering. Men för egen del hade jag säkert varit på en annan plats i livet om jag vågat vara modigare i vissa situationer.

Vårt tankesätt är det det viktigaste som vi har

Caroline: “The single most powerful asset is our mind. If it is trained well, it can create enormous wealth seemingly instantaneously. An untrained mind can also create extreme poverty that can crush a family for generations.”

Jan: Det kommer tillbaka till hur man ser och använder sin attityd och sina muskler och färdigheter inom det här området. Min mor kommer till exempel från Tjeckoslovakien där framgångsreceptet var att jobba hårt, skaffa en utbildning och ett statligt jobb.

Så hade vi kunnat fortsätta inom min släkt generation efter generation och haft en okej tillvaro. Men vi hade inte haft det fantastiskt. Nu ifrågasatte jag det här konceptet inte bara genom att gå utanför den statliga sektorn utan genom att till och med bli egenföretagare.  

Det innebär ju att jag kommer lära ut helt andra värderingar till mina barn som eventuellt kan gå vidare i flera generationer framåt. Jag hoppas i alla fall att det inte vore något konstigt för mina barn att starta eget precis som att jobba statligt, privat eller leva på avkastning för den delen. Sedan är det ju upp till mina barn att välja vilket spår de vill. 

Caroline: Eller välja flera spår samtidigt för den delen.

Jan: Exakt. Det här recepten på framgång är ju bara mentala påhitt och inga vedertagna sanningar. 

Caroline: Det är ju en intressant fråga varför just du gjorde valet att avvika från tidigare generationer och starta eget. Jobba hårt gör du ju fortfarande men vad var det som styrde in dig på just egenföretagande? 

Jan: För att jag inte såg ett liv framför mig där jag skulle göra precis som alla mina klasskamrater på universitetet som gick till storbolag som Ericsson.

Caroline: Varför såg du inte det livet framför dig?

Jan: För att det verkade skittråkigt och att jag har ett signifikansbehov. Det hör till exempel ihop med att jag fortfarande inte spelat padel en enda gång! 

Caroline: För att för många svenskar har gjort det så då kan inte du göra det?

Jan: Exakt! Det är lite pinsamt.

Caroline: Jag har ju faktiskt också ett signifikansbehov… 

Jan: Men det handlade också om att det värsta som skulle kunna hänt var att det inte hade fungerat och att jag ändå hade gått till just Ericsson eller liknande. 

Caroline: Du får det ju att låta så lätt men de flesta ser det ju som att man riskerar starta upp någonting som inte fungerar varpå man får stå där och skämmas. I verkligheten bryr sig ju i princip ingen utöver någon släkting som tar upp det på ett nedlåtande sätt under en släktmiddag.

Vi är alla rädda på någon nivå för vad andra ska tycka?

Jan: Ja jag fattar att rädslan är reell och jag har väl också den. Det finns faktiskt en tråd på forumet från idag om en som skrev om sin sambo som blev uppsagd från en provanställning som skulle ha omvandlats till en fast tjänst nu strax innan jul. Frågan var just vad man skulle säga till släkten.

Så jag fattar att rädslan är reell och jag har empati för det. Själv är jag ju också där att jag undrar vad folk ska tycka om saker och ting. Men det man måste komma ihåg som är lätt att säga men svår att tillämpa är att alla är rädda för vad andra ska tycka.

Problemet är bara att just för att alla är rädda för vad andra ska tycka så har andra människor inte den mentala energin att fundera kring vad de tycker om andra människor! Vi är så självcentrerade på så sätt. Men nu hamnade vi på ett sidospår.

Caroline: Jo men det är för att du pratar om tunga saker på ett enkelt sätt och jag tycker inte nödvändigtvis att det alltid är så enkelt. Många behöver först jobba på sitt självförtroende och självkänsla innan man kan vara den som är djärv. 

Jan: Det låter som att du själv skulle vilja vara mer djärv ibland?

Caroline: Absolut! Ibland är jag djärv men ibland kan jag vara rädd. 

Jan: Och sådant är väl livet utan att det är något konstigt egentligen? Men förhoppningsvis så växer man inom detta under livets gång. 

Caroline: Nästa citat.  “Rich people are often creative and take calculated risks.” Då tänker Kiyosaki på “riktänkare”, inte rika människor per se? 

Jan: Ja. Det blir ju så att om man tänker så över tid och tar kalkylerade risker som du hanterar bör du ha bättre odds än den som aldrig tar risk. För annars har du valt risker med dålig uppsida eller så är du dålig på att ta risk.

Folk tänker att man får ett riktänk när man väl blivit rik men nej. Man blir rik för att man har ett riktänk. Spänn inte vagnen framför hästen.  

If in doubt stay out

Caroline: “If the opportunity is too complex and I do not understand the investment I do not do it. Simple math and common sense are all you need to do well financially.”

Jan: Det håller jag med om och det säger Warren Buffett också. Du behöver subtraktion, multiplikation och addition för att bli en bra investerare. Inga derivator eller liknande. Jag brukar sammanfatta det med “When in doubt, stay out!”.

Caroline: “The problem with secure investments is that they are often sanitized, that is, made so safe that the gains are less.” Jag undrar vilka investeringar han tänker på där?

Jan: Ta till exempel en indexfond i kontrast mot Filips fastighet. Lyckas Filips fastighetsaffär kommer avkastningen bli långt mycket större än vad man kan få i en indexfond över samma tidsperiod. Men då måste man beakta den nödvändiga arbetsinsatsen och kompetensen. Vem som helst kan köpa en indexfond genom att Googla upp den medan fastighetsaffärer kräver kontakter, engagemang, kapital, juridiska avtal etc.

Så det är sant men det är inte antingen eller.

Caroline: “It is not gambling if you know what you’re doing. It is gambling if you’re just throwing money into a deal and praying.”

Jan: Ja. Du skakar på huvudet? Det finns hur många investeringar historiskt där vi egentligen bara stoppat in pengar och hoppats. Hopp är inte en strategi. Jag tror det är många som gör just det till och med med indexfonder. Man har lyssnat på Jan & Caroline och provar lite hur det går. Jag hatar det! Men jag fattar.

Återigen så ska man lära sig och ta kalkylerade, hanterade risker istället för att undvika den. Men folk tenderar att antingen ta 100% risk eller ingen risk alls. Fyra-hinkar-principen är just ett ramverk för att hantera risk.

Caroline: Är det inte lathet just det där med att man gör antingen eller istället för att komma fram till ett mellanscenario? 

Jan: Absolut.

De bästa möjligheterna tänker man ut, de kommer inte serverade

Caroline: “Great opportunities are not seen with your eyes. They are seen with your mind.” Vad menar han med detta? 

Jan: Ursäkta att vi återkommer till Filip hela tiden det här avsnittet. Men det kom ju mail efter det avsnittet från personer som var intresserade av den marknaden och gillade vad de hörde. Trots att vi inte uttryckligen frågade om någon hade pengar och var villig att investera i Filips projekt så trillade konkreta förslag på fastighetsaffärer in. 

Det är det jag menar med att man måste se möjligheterna med sitt intellekt och inte med ögonen.

Caroline: Okej men att inte se möjligheterna med ögonen? Är det en metafor eller bokstavligt? 

Jan: Ja alltså att möjligheterna inte serveras klar och tydligt framför ögonen på en utan att man själv behöver stå för tankeverksamheten. 

Caroline: “It is what you know that is your greatest wealth. It is what you do not know that is your greatest risk.” Det kan vi väl hålla med om. 

Jan: Ja. “Assumptions is the mother of all fuck-ups.” Här får vi kanske återkomma om tio år igen men av erfarenhet så finns det många saker som kan gå åt skogen juridiskt för att man inte skrivit tydliga spelregler. Det tar man alltid med sig till nästa gång. Det som går åt helvete framgent är så att säga inte det vi vet om utan det vi inte känner till.

I nutiden tror jag därmed inte att inflationen är vårt största hot just för att alla känner till den, utan det är någonting okänt såsom coronapandemin. Visa experter hade visserligen varnat för en pandemi i 30 år men de flesta räknade inte med en.

Jan: Då kör vi de fyra instuderingsfrågorna.

Om du visste varför, då skulle du ta reda på hur

Caroline: “Robert says that it is not so much the lack of technical information that holds us back, but more the lack of self-confidence. What is an example in your life or someone else’s where self–doubt got in the way of a great opportunity?”

Jan:  Finns det något område där vi inte har agerat på grund av vårt självförtroende?

Caroline: Det finns säkert många men jag har ju inte varit så involverade i våra investeringar att jag har kunnat se det.

Jan: Mjo men det här fungerar även i till exempel jobbsammanhang där man inte vågar söka tjänsten som krävde tio års erfarenhet och man bara hade fem. Eller bara tvivlar på sig själv. RikaTillsammans-programmet har jag ju exempelvis burit på i två år och i grund och botten frågat mig själv “Är det någon som vill komma på den min fest?”. Självtvivel.

Till slut blev det ju så att jag la ut det för att annars måste affären gå ihop via färre avsnitt, mer reklam, eller att du inte kan vara med och engagerar dig i någonting annat. Plötsligt gjorde det ondare att inte försöka i förhållande till tvivlet att jag gjorde det. Många tror att om man bara visste hur man gör någonting så skulle man göra det men jag hävdar att man måste veta varför för att man ska ta reda på hur man gör det. 

Det är ganska tufft för att det är bekvämt att hävda det förstnämnda och att man bara behöver läsa på mera. Det handlar inte om kunskap utan om mod. “Luck favors the bold.” Marianne Williamson skrev en dikt som handlar om att det inte finns något stort i att hålla sig själv liten. Jag tror att den här bristen på självförtroende och självkänsla ställer till det så otroligt mycket för oss i livet. Inte bara kring investeringar.

Caroline: Det ringer en varningsklocka hos mig för jag kan inte komma på så många sådana situationer.

Jan: Jag tror att det bara är jobbigt för dig så att du inte vill gå dit. 

Caroline: Nej jag har väl det också såklart.

Jan: Ja, absolut. När jag fångar mig själv i detta brukar jag påminna jag mig själv om att det inte handlar om hur utan varför. Om jag listar ut varför jag känner som jag gör kan jag lista ut hur jag ska hantera det. 

Caroline: “Some people have a lot of money but do not get ahead financially. Why is that?”

Jan: Jag skulle säga att det är för att folk inte har den finansiella intelligensen eller har tränat sina finansiella muskler. Mycket pengar in och ut men man köper inga tillgångar, låser pengar i illikvida tillgångar etc. Man köper ett dyrt hus.

Vi har ju själva trillat i “fällan” med det fina huset och fina bilen. Hade vi bott kvar i vår lägenhet hade vi ju sparat 20-25 tusen mer i månaden. 

Caroline: Men vi visste ju om att vi ville ha det här huset för att stå ut. Du ville exempelvis inte ha ett radhus, Jan.

Jan: Jag skulle inte säga att det är brist på självinsikt. Ja. Jag ville ha det fina huset, titeln, bilen och jobbet för att kunna checka av att jag lyckats i livet. Är det sunt eller bra? Nej det kan diskuteras men det var som det var. Idag fem år äldre och klokare kan jag konstatera att det inte var svaret och att livet inte är annorlunda bara för att vi fick en artikel i SvD om att vi är Sveriges största ekonomi-influencers och har en Tesla och stort hus.

Caroline: Jag är inte beredd att hårddra det så pass mycket utan vi har ju förstått vissa saker och vill ju bo i vårat hus. Jag har pratat om att vi hypotetiskt skulle kunna köpt det där radhuset men vi vill nog ändå bo här. Det är inte som att livet är sämre nu utan det är ju bra! Jag tror inte att vi kan gå tillbaka dit vi var innan.

Jan: Nej. Det är utveckling. Det är det som gör att man lär sig och kan fatta nya beslut. 

Caroline: Du kallar det fina huset, bilen etc men inte jag.

Jan: Jag förstår det för jag kommer från mitt egna perspektiv. Jag skäms lite över att status har varit viktigt. Nu har jag gått i den fällan för femte gången och kanske har jag lärt mig något. Innan var det fina utbildningen.

Caroline: Men vad skulle nästa sak vara?

Jan: Jag vet inte. Jag försöker att inte döma mig själv för det. 

Caroline: Och jag dömer inte dig för det.

Jan: Vi gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner. Nu när jag fått upp ögonen för det kanske jag kan välja om. 

Plugga på universitet för att få ett jobb, plugga för att bli en bättre person

Jan: När det gäller den fina utbildningen kommer jag aldrig ställa akademiska krav på mina barn om att de borde bli läkare, civilingenjörer eller liknande. Det är min insikt utifrån det.

Man ska inte plugga för att skaffa ett jobb utan för att grotta ner sig någonting man finner intressant eller för att bli en bättre människa av de influenser man hämtar in på universitetet. Allt gör att man lär sig längs vägen.

För att återgå till citatet så har vissa mycket pengar utan att komma framåt för att de har brist på finansiella muskler, självkännedom och mål. Man låter rädslan bestämma eller så är man nöjd. 

Caroline: Nästa citat. “As you have developed your own financial intelligence, how has it helped you see more easily whether a deal is good?”

Jan: Jag tänker att jag är mycket snabbare idag på att inse vad jag är intresserad av och inte. Idag är det så att om jag mot förmodan gör ett avsteg ifrån indexfonder, vilket jag lovat mig själv att inte göra i år, då upplever jag att jag mycket enklare ser vad som är kvalitet och inte. Jag kan till exempel se om ett juridiskt avtal är skrivet av en jurist eller hemmasnickrat. Om något verkligen är genomtänkt eller inte. 

Hur presenterar man en investering i termer av hur den är lönsam, vilket problem man löser och vilka är kunderna etc? 

Hur planterar du små pengafrön i din ekonomi idag?

Caroline: “Robert’s philosophy is to plant seed inside his asset column, starting small and seeing what grows. How are you planting seeds in your asset column right now? If you aren’t, what could you do to be able to start?”

Jan: Verkligen ett fint citat. 

Caroline: Ja det är faktiskt en fin metafor.

Jan: Att det handlar om att börja litet och att så ekonomiska frön i sin privatekonomi för att låta dem växa till pengaträd. 

Caroline: Och om man inte gör det vad skulle man kunna göra för att börja? 

Jan: Det vi gör konstant är ju månadssparande i indexfonder. 

Caroline: Och jag läser böcker om investeringar av andra kvinnor till exempel. Jag tror det är ett sätt att plantera något slags ekonomiskt frö hos mig i alla fall.

Jan: Ja och tar man det från perspektivet på RikaTillsammans 3.0 så sår vi frön för att anpassa oss på olika sätt. Vi har sänkt elförbrukningen i huset och vi har allokerat pengar för att utnyttja tidsfönstret att resa mer med min mor och dotter några år framöver. 

Caroline: Men han pratade om tillgångar?

Jan: Ja fast precis som vi diskuterade i Die With Zero kan ju en av tillgångarna och målen i livet vara att samla livsupplevelser. Vi har ju också redan ett buskage i våran tillgångs-kolumn sedan tidigare.

Är du en investerare som köper eller skapar investeringar? 

Caroline: “Robert lists two investors; those who buy packaged investments, and those who create investments. Which kind are you? Is that the kind you want to be?”

Jan: Om du börjar. Vilken är du?

Caroline: Jag köper ju paketerade investeringar. Du har ju skapat investeringar.

Jan: Jag har dribblat i båda men jag gillar de paketerade. Jag gillar dem mer för att det kräver mindre jobb och engagemang.

Caroline: Jag skulle dock säga att du fått ut tio gånger mer i erfarenhet av att ha gjort dina egna.

Jan: Absolut och det har givit mig jättemycket ekonomiska muskler.

Caroline: Men du kanske måste vila ett tag? Nu har du ju kontakter, muskler och erfarenhet. Nu kanske du ska vila ett tag och se vad du fick ut av det? Du är ju duktig på att se möjligheter så när de dyker upp kommer du ju ta dem. 

Det handlar om att både vara haren och sköldpaddan

Jan: Jag ser det lite som haren och sköldpaddan. Jag gillar att vara sköldpaddan men det betyder inte att man inte kan skutta ibland. Man behöver inte bara vara varken eller. Den som kommer vinna är ju den som kan vara både och samt vet när en ska vara det ena eller det andra. 

Caroline: Är det självkännedom du tänker på?

Jan: Absolut!

Caroline: “How have you seen fear of failure play out in your life, and how did it prevent you from taking advantage of opportunities? What can you do to conquer that fear in the future?” För mig handlar det nog mycket om att veta att jag kan tillräckligt mycket för att ta mig an en möjlighet. 

Jan: När vi träffades hade du aldrig investerat någonting och du hade bara pengar på ett sparkonto. Idag har du ju kommit så långt att investeringar i indexfonder inte är något konstigt alls. Eller hur?

Caroline: Ja. Det handlar ju om att jag förstår mina investeringar.

Jan: Precis. “What can you do to conquer that fear?”. Ja, du har skaffat dig kunskap, erfarenhet, läst på själv, tänkt ihop med andra. Du förstår. Sen när det gäller att skapa investeringar är du lägre på skalan för du vet att det går men du vet kanske inte hur. 

Det handlar om att träna och lyssna.

Caroline: Ja och att bygga sitt självförtroende precis som Filip när han började smått med sin egna lägenhet och klättrade uppåt.

Jan: Ja. Sen tror och hoppas jag nog att många tränar sina muskler genom att lyssna på oss. RikaTillsammans-programmet blir ju förhoppningsvis ännu ett sådant inslag. 

Jag tänker att vi rundar av här och säger ett stort tack för att du lyssnat på detta så ses vi nästa vecka!

Jan och Caroline Bolmeson

18 december, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 18 december 2022 klockan 21:12 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Bra böcker om ekonomi och pengar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.