Så gick portföljerna 2020 | Är man kass om man har en låg avkastning?

Börsåret 2020 var ett väldigt annorlunda år på många sätt. Vi såg den snabbaste nedgången på börsen någonsin, -30 % på mindre än 30 dagar, samtidigt som året slutade på plus på många börser. Vidare fick vi i Sverige inte njuta av uppgången fullt ut till följd av kronans förstärkning. Väldigt positivt var att portföljerna och fondrobotarna gjorde sitt jobb. Den viktigaste lärdomen att ta med sig till 2021 tror jag vi kommer kunna lära från sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget.

Den här artikeln till stor del kommer handla om grafer, resultat och procentsatser. Det är dock väldigt viktigt att komma ihåg att det bara är resultat och egentligen säger väldigt lite. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Därför bör man vara väldigt försiktig med att lägga någon större vikt vid avkastning. Trots att det är precis vad många gör.

För mig var det en ögonöppnare när jag läste investeraren Mark Howards fråga:

Vad är syftet med att investera?

I många år var mitt svar:” Tjäna pengar”. Ett ganska naturligt svar. Problemet med det svaret är att huruvida du tjänar pengar eller inte ett enskilt år ligger till stor del utanför vår kontroll. Det är inget vi kan påverka. Hans förslag, som jag själv idag använder som svar, var istället:

Att lära sig fatta bättre beslut och förbättra sin beslutprocess.

Allt för många av oss utvärderar ett enskilt år eller ett investeringsbeslut utifrån perspektivet:

• Det gick plus = bra beslut
• Det gick minus = dåligt beslut

Det är ju dock inte hela sanningen. Ett beslut kan vara bra trots att det gick minus. Det är därför vi behöver lära oss skilja på beslutet och utfallet av beslutet. Utfallet av beslutet kan påverkas av slump eller faktorer vi inte kan kontroller. Att slumpen påverkar gör ju inte ett bra beslut till dåligt.

Det här resonemanget är högst relevant i årets utvärdering där fondrobotarna och de globala portföljerna som forskningen brukar rekommendera slutade på runt 0 – 3 % i våra svenska kronor. Det är också relevant högst relevant i jämförelser med andra, något som jag kommer visa i dagens artikel.

Innan vi kör igång vill jag också passa på att tipsa om RikaTillsammans-forumet. Där pågår ett antal riktigt intressanta diskussioner. Bland annat kring de bästa fonderna för i år (nästa veckas artikel), kring Bitcoin och en mängd andra saker.

Tack för den här veckan,
Jan Bolmeson

Så gick den svenska och globala börsen under 2020

Förra året började bra vi såg en uppgång på ca 7 procent under januari och februari. Dock var det då Corona-krisen började ta fäste och i oroligheterna som följde reagerade börsen genom att falla.

Börsen bygger till stor del på framtida förväntningar. Det innebär att när något oväntat händer så gäller inte längre de förväntningar som man hade tidigare. Då sker stora förändringar. Det är därför t.ex. ett företag kan rapportera en vinst och aktiekursen kan ändå falla. Förväntningarna om framtiden var högre än det som företaget kunde leverera på.

Tittar vi på helåret för Stockholmsbörsen och den globala börsen i svenska kronor ser det ut som följer:

Notera att jag i jämförelsen väljer hela Stockholmsbörsen. Jag tycker att jämförelseindexet OMXS30 som många använder är felaktigt. Det består bara av Sveriges 30 mest omsatta bolag. SIXRX tar hänsyn till alla bolag på Stockholmsbörsen och går att välja i form av en fond såsom SEB Hållbar Sverige Indexnära eller PLUS Allabolag Sverige.

På samma sätt använder jag fonden Länsförsäkringar Global Indexnära som en proxy för den globala börsen. Länsförsäkringar fonden följer de 1600 största bolagen i Sverige, den går att investera i och räknar om värdet i svenska kronor. Det vill säga att även det är en avkastning som man de facto kan få som investerare. Enligt mig är det mest rättvis jämförelse.

Att göra sneda jämförelser är tyvärr något som är väldigt vanligt i finansbranschen. Det är något som jag tar upp mer i detalj i följande två artiklar:

• Genomsnittlige Avanzianen borde bara köpa en indexfond…
• Uppföljning av portföljerna, Stockholmsbörsen & LYSA 2019

Största nedgången på kortast tid, -30 % på mindre än 30 dagar

Jag brukar alltid skoja om att ett genomsnittligt år kommer den svenska börsen sluta någonstans i intervallet -35 % till ca + 50 % med 95 % sannolikhet. De senaste åren har vi bara upplevt stora uppgångar så många fick tyvärr en chock när börsen rasade rakt ner i källaren. Mig veterligen är det den största nedgången på kortast tid.

En observation jag har gjort många gånger är att den svenska börsen svänger mer än den globala. Det vill säga att när den går ner så går den ner mer på samma sätt som den går mer upp när den går upp. Något vi såg även 2020. Den globala börsen trillade -30,3 % från topp till botten och den svenska föll -34,7 %.

Eftersom sådant händer regelbundet – både för enskilda aktier och för börsen som helhet – är det viktigt att man har tagit hänsyn till det. Som vi har pratat om i tidigare avsnitt var det tyvärr många som fick panik i nedgången och sålde av. Ett tillfälle då det egentligen var ett tillfälle att köpa enligt den klassiska regeln:

Köp när det är billigt och sälj när det är dyrt.

Jag ska vara helt ärlig att det kändes sjukt jobbigt att ge ut avsnitt ”#146 Är det dags att köpa nu? | Börskrascher brukar vara bra köptillfällen”. Så här i efterhand var tajmingen sjukt bra. Vi gav ut det dagen innan botten träffades. Men det visste vi ju så klart inte då. Då kunde det lika gärna fallit ytterligare 30 %.

Svenska kronan stärktes mot dollarn

En av de saker som hade mest påverkan förra året som väldigt många missar är den svenska kronans förstärkning mot dollarn. Den 19 mars förra året kostade en dollar 10.35 kr. Den 31 december kostade samma dollar bara 8.22 kr. På helåret var förändringen ca -12.1 %.

Enligt en artikel i TT så var den svenska kronan den valuta, av de 36 största i världen, som stärktes mest mot dollarn. Det betyder på ett sätt att det är bra för oss när vi ska åka till USA eftersom allt vi köper blir billigare. Men det innebär också att allt vi äger i USD faller i värde i samma utsträckning.

Äger du en global indexfond eller fondrobot är hälften av dina pengar investerade i dollar

Just i år är det viktigt att förstå den svenska kronans förstärkning eftersom det har extra stor påverkan. Det är nämligen som så att om du har följt forskningens råd om att köpa alla aktier i hela världen – t.ex. en fondrobot eller en global indexfond – då har du hälften av dina pengar investera i dollar.

Det amerikanska fondbolaget Dimensional Fund Advisors gav för ett par år sedan ut följande variant av världskarta. Den visar världen i förhållande till börsvärde (market cap) istället för landyta.

Den visar väldigt tydligt vilken dominans den amerikanska börsen har. Den visar även att den svenska börsen står för ungefär 1 procent av det totala börsvärdet.

Den här bilden är också anledningen till diskussionen vi har i forumet och i förra veckans avsnitt kring hur mycket av sitt kapital man bör investera i Sverige. Enligt forskningen, som baserar sig på bilden ovan, är det ju max 1 procent.

Kronförstärkningen var ett sänke på globalfonderna

Genom att kronan stärktes i värde – som är samma sak som att dollarn minskar i värde – hölls värdet på de svenska globalfonderna (som handlas i SEK) nere. Det syns tydligt i den här grafen där man kan se att värdet på en globalfond inte ökade lika snabbt (kurvan lutar inte lika brant uppåt) som den svenska börsen.

Det syns även tydlig på följande graf över den amerikanska börsen (S&P 500). Den ena grafen är den amerikanska börsen i USD (blå) och den andra är samma börs fast omräknat i SEK (lila).

Extra tydligt blir det när vi lägger på den svenska kronans utveckling mot dollarn i form av den gula linjen.

Betydelsen blir att en svensk sparare kommer inte få tillgodogöra sig hela uppgången. Naturligtvis gäller det tvärtom också. Om den svenska kronan hade försvagats, så hade vi fått en extra skjuts på investeringar i dollar.

Över långa tidsperioder spelar valutan mindre roll

Så här ett enskilt år kan kronkursen spela en stor roll. Men på längre sikt brukar man säga att valutan inte spelar någon större roll. Det bekräftas i nedanstående graf som bygger på Riksbankens dagsdata för USD-SEK-kursen.

Slår man ut det på årsbasis så ser det ut som följer:

Tvärtom har det historiskt till och med varit som så att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. I tidsperioden ovan (1993-2020) har kronan i genomsnitt försvagats med ca 1 procent om året.

De olika börserna i världen gick åt olika håll

Något som också var intressant var att under 2020 gick de olika börserna åt olika håll. Nedanstående sammanställning visar de olika börserna i världen i lokal valuta och omräknat till svenska kronor.

Källa till ovanstående siffror är LYSA, Infront, Tradingview med flera. Vissa av beräkningarna är gjorda per den 29 december vilket gör att siffrorna diffar något med hur det faktiska årstutfallet blev. Det intressanta är dock inte specifika siffran utan snarare att vi ser en spridning från -21,3 % till +27,8 %. Femtio procentenheters skillnad, bara i den här jämförelsen.

Det visar också på svårigheten att försöka förutsäga framtiden. Att t.ex. säga ”investera i de största bolagen” var ju helt rätt på den amerikanska börsen (+17 %) men helt fel på den brittiska börsen (-13 %) och rätt på den japanska (+16 %).

Det är ytterligare en anledning till tesen: ”köp alla bolag i hela världen”. Då får du några bolag som går bra, några som går dåligt och din portfölj kommer gå som snittet.

2020 blev teknikbolagens år

Det går inte heller undvika att nämna att teknikbolagen under 2020 gick extremt bra. Nedanstående graf visar de så kallade FANMAG-bolagen (Facebook, Apple, Netflix, Microsoft, Amazon och Google).

Det har ju också smittat av sig på de svenska teknikaktierna i form av fonder såsom TIN Ny Teknik och Swedbank Robur Ny Teknik. Något som jag kommer återkomma till senare i artikeln. Värt att notera är även FANMAG-bolagens avkastning bleknar i förhållande till nedanstående aktie.

Det är helt otroligt vilken utveckling Tesla-aktien hade under 2020. Nästan 750 procent på 12 månader. Jag såg en tweet från Nicklas Andersson som sa att Tesla idag motsvarar 62 % av värdet på den svenska börsen. Men det får vi återkomma till i en annan artikel. 🙂

Guldet gick också bra under året

Sedan ett par år tillbaka har vi haft med en liten guld i våra modellportföljer. Guldet tenderar ha en stabiliserande effekt i en portfölj eftersom när aktier går ner tenderar guldet att gå upp. Något som vi såg en effekt av även under 2020.

Återigen ser vi differensen som den svenska kronan gör på kursutvecklingen. Oavsett så var guldet ett positivt bidrag till portföljen. Dock reagerade guldet som det brukar under året. Initialt tenderar det att sjunka i samband med en börskrasch för att sedan återhämta sig snabbare än aktier. När aktierna började gå bra igen, tenderar det att sjunka.

Fondroboten LYSA och Länsförsäkringar Global Indexnära 2020

Vår stående rekommendation är att investera i linje med forskningen som säger att investera i alla företag i hela världen. Därför är det självklart intressant att titta på hur det gick för fonden Länsförsäkringar Global Indexnära och fondroboten LYSA.

Föga förvånande var utvecklingen för dessa två i princip identisk. Skillnaden ligger LYSAs överexponering mot Sverige (ca 20 %) och mot tillväxtmarknaderna. Men utifrån tesen att en fondrobot är en global indexfond så stämmer det väldigt väl.

Avkastningen för LYSAs olika portföljer slutade enligt följande. Jag har även lagt till fonden Länsförsäkringar Global Indexnära (MSCI World i SEK) samt Stockholmsbörsen samt den amerikanska börsen (S&P 500).

En intressant observation i ovan är att den hållbara delen gick bättre en den breda hos LYSA. Det är dock inget som man ska dra några för stora växlar av. Det kan mycket väl se annorlunda ut nästa år.

Lite analys av LYSAs utveckling

Om vi nördar ner oss lite i LYSAs avkastning så ser utvecklingen sedan start ut så här.

Det ligger ju väldigt nära utvecklingen för ett index bestående av 80 % av ett världsindex (MSCI World ACWI) och 20 % Stockholmsbörsen (SIXRX). Tittar vi utifrån antagandet att LYSA 100 % aktier ska göra ca 7 % om året i årsmedelavkastningen så träffar man målet väldigt väl (9,6 %).

Det jag kan uppleva med LYSA är att man har haft lite otur de senaste två åren. Man har en portfölj som bygger på forskningens riktlinjer som ska ge bäst odds för riskjusterad (ej högst) avkastning över tid. Det enda undantaget man gör är en överexponering på 20 % mot Sverige. Något forskningen ej har konsensus kring. I forumet har vi nog Sveriges bästa diskussion på ämnet med just LYSA, Opti med flera.

Det man har otur med är att man har inte ”fått fullt betalt” för sin portfölj.

• 2019 och 2020 underpresterade tillväxtmarknader
• 2020 drabbades man av en stor kronförstärkning
• Sedan start har vi bara haft börsuppgång vilket gör att räntedelen inte har kommit till sin rätt.

Det vill säga det är delar i portföljen som är ”rätt beslut” men där man inte har fått betalt för oddsen man tagit. Värt att komma ihåg i nästa jämförelse.

Sned jämförelse av LYSA med Stockholmsbörsen och Länsförsäkringar Global Indexnära

Om vi gör en något sned jämförelse – dvs jämför äpplen med päron – och tittar på en jämförelse med:

• Fonden Länsförsäkringar Global Indexnära – dvs en globalfond minus tillväxtmarknader minus Sverige.
• Stockholmsbörsen – dvs en väldigt koncentrerad portfölj med bara 300 bolag mot LYSAs 6600+ bolag
• i en väldigt begränsad och slumpmässig tidsperiod

så ser det ut som följer:

Anledningen till att jag tycker att jämförelsen är relevant på en viss nivå eftersom det är breda fonder som jag som sparare kan välja. Lite enligt principen ”keep it simple”.

• SEB Hållbar Sverige Indexnära – ingen valutaexponering, högst koncentration, störst nedgångar och högst avkastning, ibland sämst och ibland bäst.
• Länsförsäkringar Global indexnära – mellanalternativet, billigast.
• LYSA 100 % aktier – bredast, bäst odds för riskjusterad avkastning, lägst nedgångar, lägst risk och lägst avkastning.

Jag vill dock understryka. Det här säger bara något om hur det har varit och det säger inget om framtiden. Tidsperioden är egentligen också alldeles för kort för den här typen av jämförelser. Återigen är vi tillbaka på resonemanget i beslut vs utfall.

En läsares jämförelse av Lysa och Opti under 2020

Nedanstående graf visar fondrobotarna OPTI och LYSA och deras utveckling under 2020. Det är en läsare, Andreas Lindhé, som månadssparar i båda som har gjort en egen jämförelse.

Återigen, det intressanta är inte den absoluta avkastningen, utan hur LYSA och OPTI följer varandra. Något som jag också konstaterade i förra veckans jämförelse av fondrobotarna 2021. Det vill säga att många av resonemangen för LYSA är applicerbara även för de andra fondrobotarna med indexnära portföljer.

Våra modellportföljer 2020

Om vi tittar på hur våra modellportföljer gick under förra året så gjorde även de sitt jobb.

Alla portföljerna slutade plus och överraskning (i år igen) är stabiliteten i RikaTillsammans-portföljen som slutade på 6,9 %. Det är ju en specialportfölj som består av 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Den höll emot i fallet, återhämtade sig och då har den dessutom också påverkats negativt av kronförstärkningen både mot EUR och USD.

Däremot blev den Försiktiga portföljen en flopp på -2,3 %. Tanken med portföljen var att den skulle vara lågrisk. Dock visade sig att beslutet med Spiltan Räntefond Sverige var fel. I och med att vi gjorde ombalanseringen så har portföljen inte hunnit hämta sig.

Nybörjarportföljen sedan start

Nedan följer en kort sammanställning av modellportföljerna sedan start och relevant jämförelse hos LYSA. Först ut är Nybörjarportföljen som är mellanrisk-portfölj med ca 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Det vill säga att det är min version av den klassiska balanserade 60/40-portföljen.

Det är inte så mycket att säga om den, den har gått bättre än förväntat då målavkastningen är ca 4 % om året. Hittills har den gett 6,6 % om året, det största fallet skedde i år och var på ca 20 % vilket ligger helt i linje där det skulle ligga.

Så utifrån utvärderingen om den gör det den ska så är svaret ja. Gör man en sned jämförelse med OMXS30 som många jämför med, så har den till och med i perioden gått bättre trots att den bara består av 50-60 % aktier.

Du kan följa portföljen i realtid på Nordnets tjänst Shareville. Där kan du se avkastning och de transaktioner som jag gör på årsbasis.

Globala barnportföljen sedan start

Det här är en portfölj som jag lanserade 2017 i samband med att jag släppte boken ”Gör ditt barn rikt”. Det är den av mina portföljer som har högst risk och därmed också ska kunna ge högst avkastning över tid. Till skillnad från många andra portföljer har den bara 80 % aktier då resterande delen är 10 % guld och 10 % räntor.

Även den här portföljen har gått bättre än förväntat. Den förväntade årsmedelavkastningen över tid är ca 6.5 % per år och den har gjort 9,5 %. Största nedgången var också i år och föll den 25,9 % vilket var nära förväntat beteende (27 %).

Utifrån de antaganden som har gjorts för portföljen fungerar den väldigt väl. Tanken är att den ska gå ungefär som en fondrobot-portfölj på 90-10 och det gör den också. Egentligen finns det inte så mycket mer att säga.

RikaTillsammans-portföljen sedan start

Portföljen som har jag har haft längst är RikaTillsammans-portföljen. Det är en variant på Harry Brownes Permanent Portfolio. Syftet med portföljen är att den alltid ska gå plus oavsett vad som händer på marknaden. Även i år lyckades den med det och gick faktiskt bäst. Den består av 25 % aktier, 25 % långa räntor, 25 % korta räntor och 25 % guld.

Det här är den portfölj som fortsätter förvåna mig år efter år. Jag har fortfarande, 7 år senare, svårt att smälta att den här portföljen går så sjukt bra. Mitt mål med den är att den ska göra ca 4 % om året och den har gjort mer än det dubbla. Något som knappt ska vara möjligt. I år gjorde den 6,9 % trots den svenska kronförstärkningen.

Det som är otroligt är den relativt låga risken som portföljen gör det till. Sedan 2014 har den största nedgången i portföljen varit ca -10 %. Standardavvikelsen för förra året ligger på ca 8 % vilket är lågt. Det vill säga att den här portföljen har gjort 8 % i årsmedelavkastning till 8 % standardavvikelse. Sharpe-kvoten ligger på ca 0.85.

Vi har en lång diskussion i forumet om den här portföljen. Det som nämligen är klurigt är att den består till 50 % av räntor, något som borde vara dumt i den investeringsmiljö vi befinner oss i.

Andras avkastning 2020

Vi människor älskar ju att jämföra oss med andra. Vi vill gärna veta huruvida vi ligger före eller ska komma ikapp. Avanza erbjuder varje år en rapport de kallar för ”MittAvanzaÅr” och Nordnet har en hel tjänst Shareville dedikerad till ämnet.

På Avanza ser en av sidorna på ”MittAvanzaÅr” ut som följer:

Väldigt tydligt att jag underpresterade 2020. Ännu värre blir det om man tittar på sociala medier. Avanza uppmanar folk att dela på Twitter under hastaggen #mittavanzaår hur det har gått under året. Jag roade mig med att den 4 januari kl. 1430 räkna ut snittet och medianen.

Resultatet blev:

• Genomsnittsavkastningen: +65,97 %
• Medianavkastningen: 40,15 %

Nordnet ska ju inte vara sämre, de har ju sin topplista på Shareville. Låt oss ta en titt på den per idag 10 januari 2021. Deras ”toppmedlemmar” är ju ännu bättre. Ingen av de 60 toppmedlemmarna hade under 1 000 % i avkastning det senaste året. Tittar man på 3 år så har de över 180 medlemmar med över 1 000 % avkastning.

Roar man sig lite mer så konstaterar man att över 10 000 sparare på Shareville hade över 100 % avkastning förra året. Det är klart att man känner som en läsare i forumet uttryckte en besvikelse:

Jag gjorde ett mycket dåligt i år med mindre än 3% avkastning.

Läsaren @triceratops i forumet.

Så frågan är, är @triceratops kass? Är Lysa kassa och borde jag lägga ner bloggande som tycker att 3 % till 7 % är bra?

De flesta jämförelser är väldigt sneda

För det första är problemet att många jämförelser är väldigt sneda. Om vi tar Avanzas ”MittAvanzaÅr” som jag uppskattar så är den så sned att jag har ägnat en hel artikel på ämnet här.

• Den tar inte hänsyn till om man t.ex. sparkonto eller räntefonder på sitt konto.
• Stockholmsbörsen (OMXS30) är en sned jämförelse eftersom den bara jämför med de 30 största bolagen på börsen. En bättre jämförelse är hela Stockholmsbörsen i form av t.ex. SIXRX eller OMXSPI som gick ca 14 %.
• Den amerikanska börsen DJ USA är räknad i USD och inte SEK. Då är är resultatet snarare 3 %.
• Resultatet är inte tids- eller kapitalviktat, så det tar inte hänsyn till hur mycket pengar man har eller hur lång tid man har haft det. Det är t.ex. enkelt att ha portföljer som är ”chans” som drar upp ett snitt.
• Det visar ett genomsnitt som inte är representativt då enskilda höga avkastningar drar upp snittet. Median är en bättre jämförelse.

Se t.ex. nedan där jag kan visa i princip vilken siffra jag vill från något av mina flera konton:

Så det är viktigt att redan nu se att alla jämförelser på något sett kommer att vara sneda.

Sönderskjutna bombplan från andra världskriget ger förklaringen

Det andra svaret är att skaffa sig en realitycheck. Ja, Stockholmsbörsen slutade på 14,8 % och den globala börsen på ca 3 %. Sätt det i relation till att fondföretag spenderar miljontals kronor för att överprestera med tiondelars procent mot börsen.

Hur hänger det här ihop med att 10 000 småsparare gjorde 30 gånger bättre resultat än en globalfond och mer än 6 gånger bättre än Stockholmsbörsen. En del av förklaringen ligger i en kommentar i forumet:

Om man har +50 % så är man ju sugen att lägga ut en bild. Inte lika intressant att lägga ut en bild på -50 %.

En annan del av förklaringen ges av sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget. Precis som alla länder vill man i ett krig ha alla fördelar man kan få. Ett av dem var att öka sannolikheten för att ens bombplan skulle överleva och komma tillbaka. Därför plottade man ut vartenda skottskada på planen på en bild som nedan:

Ganska naturligt ville man förstärka dessa ställen på planen. Det skulle ju öka sannolikheten för att planen och besättningarna överlevde. Ganska logiskt resonemang.

Överlevnadsbias är fällan man trillar i

Problemet var att man hade trillat i en logisk fälla som påpekades av statistikern Abraham Wald. Dessa skotthål är sammanställda på de planen som kom tillbaka. De facto visar bilden var planen kan bli träffade och fortfarande överleva.

Det intressanta ställen att förstärka är inte det med skotthål, utan snarare de svarta områdena. Högst sannolikt har planen som inte återvände träffats i något av dessa svarta områden. Det vill säga man hade trillat i fällan som senare kom att kallas överlevnadsbias (eng. survivorship bias).

Man jämför helt enkelt bara med de som har överlevt och inte alla som startade. Det är värt att komma ihåg en Morningstar-undersökning som konstaterade att:

• 50 % av alla fonder läggs ned inom 15 år.

Det vill säga att när man jämför ett utfall så jämför man sig alltid med de som överlevde och inte alla som startade samtidigt som du. Läs föregående mening en gång till. 🙂

De tysta vittnenas kyrkogård och övertron på egen förmåga

Vidare konstaterade Morningstar:

• 86% av alla vinnarfonder blir av med sin femte stjärna över en 10 års period

Det vill säga att nästan 9 av 10 som står som vinnare ett år, kommer inte vara vinnare 10 år senare. Dessa nio fonder hamnar på de tysta vittnenas kyrkogård. Precis samma sak gäller dessa jämförelser med folk på sociala medier, Shareville eller andra ställen.

Problemet är att det är extremt enkelt att här falla i nästa fälla. Det vill säga att det där gäller alla andra. Det gäller inte mig. Så här skrev en läsare på forumet:

Jag har nyligen köpt lite av Ny Teknik. Men det är lekhinken för mig. Min pojkvän har i stort sett allt sitt sparande i den fonden. Han säger att han har koll varje dag och märker han att det går ner så säljer han och går in igen när det börjar gå upp.

Jag tänker enligt Rika Tillsammans filosofin att man inte kan tajma marknaden. Men jag har svårt att argumentera emot min pojkvän när han säger att han håller ju koll.

Han sålde innan stora kraschen i mars och köpte in igen innan det hade gått upp för mycket. Men jag tänker att det är bara tur. För det hänger väl på dagar som man inte ska missa så bättre med indexfond och sitta lugnt i båten. Eller?

Man tror att man kommer att kunna ha koll. Låt oss resonera logiskt kring det. Om det vore möjligt att ha koll, då skulle vi ju aldrig haft några bubblor, eller hur? Alla skulle ju då ha hoppat av innan bubblan sprack.

Det finns exempel på människor som har lyckats en gång – dessa blir ofta hyllade som hjältar – men historien visar att det har varit sjukt svårt för dem att göra det igen. Således kunde man inte utesluta att det bara handlade om tur.

The world is full of skeletons of people who believed they could get out before the bad event came.

Sam Zell

Frågan är om du vill ha en strategi som är baserad på att du ska ha tur, eller vill investera enligt en strategi som ger dig bäst odds över tid?

Nordnet Smart – ett illustrativt exempel på något som sannolikt går i graven

I förra veckan använde vi t.ex. Nordnet Smart som exempel. Det var deras stora satsning som skulle konkurrera med fondrobotarna, vara insteget i deras pensionslösningar och fick mycket marknadsföring.

Poängen var att portföljerna skulle dynamiskt anpassas efter marknaden. Det exploderade spektakulärt förra året genom att den missade både nedgången och uppgången. Nu är det borttaget från Nordnets hemsida.

Problemet är ju att från och med nu kommer ju ingen längre jämföra din portfölj, våra portföljer eller LYSA med Nordnet Smart. Vi kommer jämföras både med de som startade som vi men även nykomlingar utan historik.

Ironin är också att om vi hade sett en något annorlunda utveckling under 2020. T.ex. att börsen föll med -30 % och sedan föll med ytterligare -30 % så hade Nordnet Smart varit kungar. De skulle kunna argumentera för ”vi fångade börsfallet och begränsade din förlust, titta hur bra vi är.”

Plötsligt hade de öst in marknadsföringspengar och kapitalet hade dragits till lösningen. Trots att det egentligen bara var slumpen som avgjorde. Nordnet Smart strategi hade på sätt och vis bara otur. 2020 var ett extremt dåligt år för en dynamisk strategi. Ett annat år hade den (kanske) fungerat.

84 % av alla finansiella råd i sociala medier under 2020

Bloggrannen Ben Carlson sammanfattade det bäst på Twitter förra året i följande bild:

Han skriver, fritt översatt:

Sluta aldrig köp trisslotter – oavsett vad någon säger till dig. Jag misslyckades om och om igen, men jag gav aldrig upp. Jag jobbade extra och köpte nya trisslotter. Titta nu, nu står jag här och visar att om du bara lägger in tiden och energin, då kommer du lyckas!

Poängen är naturligtvis att varje gång du hör någon ”framgångsrik” prata då borde du tänka på ”survivorship bias”.

4 av 10 på Twitter missar den matematiska svårigheten

Många missar att det är en matematiskt omöjligt för de flesta att slå index. Index är ju genomsnittet av alla. Hälften är bättre och hälften är sämre. Jag ställde en variant på frågan på Twitter:

Det vill säga 4 av 10 av de som svarade på min fråga på Twitter tror att den genomsnittlige investeraren på Nordnet / Avanza slår Stockholmsbörsen. Problemet är att det här i princip är omöjligt.

Om vi tittar från det första perspektivet. Avanza och Nordnet är småspararmarknaden i Sverige. Majoriteten av deras sparare placerar i Sverige. Att den genomsnittlige spararen då skulle vara bättre än genomsnittet går ju inte. Särskilt inte eftersom man dessutom har avgifter som är ett sänke.

Det andra perspektivet är att majoriteten av pengarna på Stockholmsbörsen ägs av institutioner. Institutioner och professionella investerare är bättre än småsparare enligt alla studier jag har sett. De är mindre känslomässiga i beslut på grund av regelverk så de gör inte lika många beteendemisstag. De har dessutom lägre avgifter och de har ofta ett informationsövertag.

Undantag kommer alltid att finnas

Du kommer alltid träffa på den där personen som har haft en fantastisk avkastning. Jag brukar alltid genuint gratulera personen och vara glad för personens skull. Ibland brukar jag vänligt tipsa om att säkra hem en del av vinsten.

Jag försöker inte längre överbevisa eller argumentera med dem. Det skapar ofta bara dålig stämning. Jag brukar ofta tänka på min engelska kompis som alltid säger:

Don’t try to teach pigs sing. It will only annoy the pig and waste your time.

Jag försöker ibland förstå hur deras strategi är. Sällan är svaren något annat än:

• Investeringar X har gått bäst senaste åren, XXX % på Y år.
• Jag tror X är [variant på nästa stora grej]

Då går jag själv vidare. Då har det nämligen oftast bara handlat om tur. Låt oss ta ett räkneexempel.

Träffa Kalle och hans 100+ kompisar som har slagit index 13 av 13 år och haft 3 092 % avkastning

Föreställ dig att du träffar en person, Kalle, som har haft rätt de senaste 13 åren. Hen har slagit index ordentligt varje år. Det vore svårt att inte bli imponerad. Särskilt om hen har en bra förklaring, att man har en särskild strategi (t.ex. bara välja vinnarna, teknikaktier, bitcoin eller liknande).

Föreställ dig att hen kan dessutom berätta om över 100 personer som också har slagit index på samma sätt. Då blir det ännu svårare att inte tro eller komma till slutsatsen att man själv (eller RikaTillsammans, Lysa eller någon annan) är idioten i rummet. Man är dum om man inte ens försöker göra som Kalle och hans 100+ kompisar.

Men låt oss titta på det från ett annat perspektiv. Låt oss ta 1 000 000 investerare. Det är antalet sparare som Avanza säger att de har, Nordnet har ca 250 000 på Shareville. Så det är inte omöjligt att säga att det finns så här många småsparare i Sverige.

Låt oss nu leka med tanken att dessa 2007 började singla slant. Det motsvarar t.ex. att välja en fond (XACT Bull) som går upp om börsen går upp eller en fond som går upp när börsen går ner (XACT Bear). För att slå index ordentligt väljer vi den med en hävstång gånger två.

Nedanstående tabell visar de skickligaste investerarna. Det vill säga de som har haft rätt varje år i 13 år och deras avkastning via XACT Bear/Bull med 2x hävstång sedan 2008.

Rent statistiskt så kommer vi idag ha statistiskt 122 personer som har över 3 000 % avkastning. Bara på ren tur där man har haft 50 % sannolikhet att välja rätt.

Tänk på att det dessutom blir ännu ”värre” eftersom även den som straffade ut sig, säg 2017 och framåt, kommer ju ha en hög ackumulerad avkastning från de tidigare åren de hade rätt. Det vill säga låt oss ta de 977 personer som hade rätt fram till 2016. Låt oss säga att de har fel alla åren därefter. De kommer fortfarande ha en ackumulerad avkastning på 383 %(!). Även snitt avkastningen (CAGR) kommer vara riktigt bra på 13 % om året.

Det är alltså extremt svårt att utesluta att någon annan bara hade tur. Då har vi ju inte ens tagit hänsyn till de 500 000 som straffade ut sig redan år 1. Glöm inte bort de tysta vittnenas kyrkogård.

Beslutsprocessen är viktigare än avkastningen

Ett sätt att urskilja om någon bara hade tur eller inte är att titta på deras beslutsprocess. De frågor som jag gillar att ställa är:

1. Vad är strategin?
2. Vad är tesen om investeringsstrategin bygger på?
3. Stöds tesen av historisk data och data på andra marknader?
4. Vad är den teoretiska förklaringsmodellen till att det fungerar?
5. Hur vet du att strategin / tesen kommer fungera även i framtiden?

En duktig investerare kommer att kunna svara på alla dessa fem frågor. Det är därför jag gillar Mark Howard som säger:

Syftet att med att investera är att förbättra sin beslutsprocess.

Avkastningen är nämligen inget bra sätt att utvärdera en strategi på. Eftersom slumpen påverkar avkastningen så mycket behöver man titta bortom den.

Det är dessutom tyvärr också ganska mycket jobb att gå bortom de enkla svaren såsom ”min strategi är att köpa det som har gått bra och byta bort det innan det börjar gå dåligt.”. Det kräver nämligen att man har läst studier som undersökt just den strategin och t.ex. konstaterat att det inte fungerar.

Ett exempel är t.ex. teknik-företag. Dessa fonder har gått otroligt bra en lång tid. Men om vi tittar på t.ex. Nasdaq 100 (amerikanska teknikbörsen) så gick den över 40 % förra året, och de senaste 10 åren har den gått +660 %.

Det kan jämföras med amerikanska börsen (S&P 500) under samma period på +315 %. Men samma jämförelse för perioden 2000-2009, då backade Nasdaq med -48 % och S&P 500 gick -9 %. Det är ingen naturlag att teknikaktier ska gå bättre än andra aktier.

Jämför din avkastning med den avkastning som din strategi borde ha gett

Det är därför jag är så noga med att jämföra min avkastning med den förväntade avkastningen för den strategin som jag har valt. Att välja en fondrobot eller en global indexfond. Det ska ge i snitt 7 procent om året. Att ha en portfölj som består av 50 % aktier och 50 % räntor ska ge ca 4 % om året. Om portföljen gör det, då gör den det som den ska.

En stor fördel är dessutom om man har räknat på hur mycket pengar man behöver. Ta t.ex. barnsparande där jag brukar säga att ett bra mål – om man vill och har möjlighet – är ca 200 000 kr. Säg då att man sparar 500 kr i månaden och har 16 år på sig och idag har 10 000 kr. Då vet jag via ränta på ränta-kalkylatorn att 7 % räcker gott och väl då resultatet kommer bli 200 000 kr som är mitt mål.

Jag kan gratulera de som har en hög avkastning och vara nöjd med att jag når mitt mål. Jag gör min grej och de får göra sin grej.

Att således ha LYSA eller en portfölj som gjorde 3 % i år är precis vad den ska ha gjort om du tror på forskningen. Skulle vi önskat att det blev mer? Ja. Men å andra sidan så hade vi mer än 30 % avkastning 2019 på de flesta portföljer. Som vi dessutom vet är ju avkastningen in 7 procent varje år, utan i snitt över en 10 års period.

Jag tycker således att du kan stänga boken för 2020 och vara ganska nöjd med din avkastning om den har gjort det som den skulle göra. Men, det är bara jag. 🙂

Hälsningar,
Jan

PS. Jag är jättenyfiken på vad du tänker, så kommentera gärna! DS.

PS2. Kan även tipsa om Carolines blick när jag hade fel om hennes födelsedag… 😂 DS.

Jan Bolmeson

10 januari, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 10 januari 2021 klockan 15:48 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.