Så gick portföljerna 2020 | Är man kass om man har en låg avkastning?

En jämförelse, analys och introduktion till varför sönderskjutna bombplan från andra världskriget är högst relevanta för din portfölj

Börsåret 2020 var ett väldigt annorlunda år på många sätt. Vi såg den snabbaste nedgången på börsen någonsin, -30 % på mindre än 30 dagar, samtidigt som året slutade på plus på många börser. Vidare fick vi i Sverige inte njuta av uppgången fullt ut till följd av kronans förstärkning. Väldigt positivt var att portföljerna och fondrobotarna gjorde sitt jobb. Den viktigaste lärdomen att ta med sig till 2021 tror jag vi kommer kunna lära från sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget.

Den här artikeln till stor del kommer handla om grafer, resultat och procentsatser. Det är dock väldigt viktigt att komma ihåg att det bara är resultat och egentligen säger väldigt lite. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Därför bör man vara väldigt försiktig med att lägga någon större vikt vid avkastning. Trots att det är precis vad många gör.

För mig var det en ögonöppnare när jag läste investeraren Mark Howards fråga:

Vad är syftet med att investera?

I många år var mitt svar:” Tjäna pengar”. Ett ganska naturligt svar. Problemet med det svaret är att huruvida du tjänar pengar eller inte ett enskilt år ligger till stor del utanför vår kontroll. Det är inget vi kan påverka. Hans förslag, som jag själv idag använder som svar, var istället:

Att lära sig fatta bättre beslut och förbättra sin beslutprocess.

Allt för många av oss utvärderar ett enskilt år eller ett investeringsbeslut utifrån perspektivet:

  • Det gick plus = bra beslut
  • Det gick minus = dåligt beslut

Det är ju dock inte hela sanningen. Ett beslut kan vara bra trots att det gick minus. Det är därför vi behöver lära oss skilja på beslutet och utfallet av beslutet. Utfallet av beslutet kan påverkas av slump eller faktorer vi inte kan kontroller. Att slumpen påverkar gör ju inte ett bra beslut till dåligt.

Det här resonemanget är högst relevant i årets utvärdering där fondrobotarna och de globala portföljerna som forskningen brukar rekommendera slutade på runt 0 – 3 % i våra svenska kronor. Det är också relevant högst relevant i jämförelser med andra, något som jag kommer visa i dagens artikel.

Innan vi kör igång vill jag också passa på att tipsa om RikaTillsammans-forumet. Där pågår ett antal riktigt intressanta diskussioner. Bland annat kring de bästa fonderna för i år (nästa veckas artikel), kring Bitcoin och en mängd andra saker.

Tack för den här veckan,
Jan Bolmeson

Sammanfattning på ett par minuter

Den här artikeln har en kort sammanfattande video! Om du har ont om tid eller bara vill få russinen ur kakan direkt, så kan du se vår korta sammanfattning nedan.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Så gick den svenska och globala börsen under 2020

Förra året började bra vi såg en uppgång på ca 7 procent under januari och februari. Dock var det då Corona-krisen började ta fäste och i oroligheterna som följde reagerade börsen genom att falla.

Börsen bygger till stor del på framtida förväntningar. Det innebär att när något oväntat händer så gäller inte längre de förväntningar som man hade tidigare. Då sker stora förändringar. Det är därför t.ex. ett företag kan rapportera en vinst och aktiekursen kan ändå falla. Förväntningarna om framtiden var högre än det som företaget kunde leverera på.

Tittar vi på helåret för Stockholmsbörsen och den globala börsen i svenska kronor ser det ut som följer:

Så här utvecklade sig Stockholmsbörsen (SIXRX) och den globala börsen (MSCI World i SEK) under 2020
Så här utvecklade sig Stockholmsbörsen (SIXRX) och den globala börsen (MSCI World i SEK) under 2020

Notera att jag i jämförelsen väljer hela Stockholmsbörsen. Jag tycker att jämförelseindexet OMXS30 som många använder är felaktigt. Det består bara av Sveriges 30 mest omsatta bolag. SIXRX tar hänsyn till alla bolag på Stockholmsbörsen och går att välja i form av en fond såsom SEB Hållbar Sverige Indexnära eller PLUS Allabolag Sverige.

På samma sätt använder jag fonden Länsförsäkringar Global Indexnära som en proxy för den globala börsen. Länsförsäkringar fonden följer de 1600 största bolagen i Sverige, den går att investera i och räknar om värdet i svenska kronor. Det vill säga att även det är en avkastning som man de facto kan få som investerare. Enligt mig är det mest rättvis jämförelse.

Att göra sneda jämförelser är tyvärr något som är väldigt vanligt i finansbranschen. Det är något som jag tar upp mer i detalj i följande två artiklar:

Största nedgången på kortast tid, -30 % på mindre än 30 dagar

Jag brukar alltid skoja om att ett genomsnittligt år kommer den svenska börsen sluta någonstans i intervallet -35 % till ca + 50 % med 95 % sannolikhet. De senaste åren har vi bara upplevt stora uppgångar så många fick tyvärr en chock när börsen rasade rakt ner i källaren. Mig veterligen är det den största nedgången på kortast tid.

Största nedgången i modern tid. -30 % mellan 19 feb och 23 mars 2020.
Största nedgången i modern tid. -30 % mellan 19 feb och 23 mars 2020.

En observation jag har gjort många gånger är att den svenska börsen svänger mer än den globala. Det vill säga att när den går ner så går den ner mer på samma sätt som den går mer upp när den går upp. Något vi såg även 2020. Den globala börsen trillade -30,3 % från topp till botten och den svenska föll -34,7 %.

Dagsavkastning (Stockholmsbörsen) 2020
Dagsavkastning (Stockholmsbörsen) 2020

Eftersom sådant händer regelbundet – både för enskilda aktier och för börsen som helhet – är det viktigt att man har tagit hänsyn till det. Som vi har pratat om i tidigare avsnitt var det tyvärr många som fick panik i nedgången och sålde av. Ett tillfälle då det egentligen var ett tillfälle att köpa enligt den klassiska regeln:

Köp när det är billigt och sälj när det är dyrt.

Jag ska vara helt ärlig att det kändes sjukt jobbigt att ge ut avsnitt ”#146 Är det dags att köpa nu? | Börskrascher brukar vara bra köptillfällen”. Så här i efterhand var tajmingen sjukt bra. Vi gav ut det dagen innan botten träffades. Men det visste vi ju så klart inte då. Då kunde det lika gärna fallit ytterligare 30 %.

Svenska kronan stärktes mot dollarn

En av de saker som hade mest påverkan förra året som väldigt många missar är den svenska kronans förstärkning mot dollarn. Den 19 mars förra året kostade en dollar 10.35 kr. Den 31 december kostade samma dollar bara 8.22 kr. På helåret var förändringen ca -12.1 %.

Dollarns värde mot kronan (USDSEK) under 2020. Ca -12 % på helårsbasis.
Dollarns värde mot kronan (USDSEK) under 2020. Ca -12 % på helårsbasis.

Enligt en artikel i TT så var den svenska kronan den valuta, av de 36 största i världen, som stärktes mest mot dollarn. Det betyder på ett sätt att det är bra för oss när vi ska åka till USA eftersom allt vi köper blir billigare. Men det innebär också att allt vi äger i USD faller i värde i samma utsträckning.

Äger du en global indexfond eller fondrobot är hälften av dina pengar investerade i dollar

Just i år är det viktigt att förstå den svenska kronans förstärkning eftersom det har extra stor påverkan. Det är nämligen som så att om du har följt forskningens råd om att köpa alla aktier i hela världen – t.ex. en fondrobot eller en global indexfond – då har du hälften av dina pengar investera i dollar.

Det amerikanska fondbolaget Dimensional Fund Advisors gav för ett par år sedan ut följande variant av världskarta. Den visar världen i förhållande till börsvärde (market cap) istället för landyta.

Världen enligt börsvärde.
Världen enligt börsvärde.

Den visar väldigt tydligt vilken dominans den amerikanska börsen har. Den visar även att den svenska börsen står för ungefär 1 procent av det totala börsvärdet.

Den här bilden är också anledningen till diskussionen vi har i forumet och i förra veckans avsnitt kring hur mycket av sitt kapital man bör investera i Sverige. Enligt forskningen, som baserar sig på bilden ovan, är det ju max 1 procent.

Kronförstärkningen var ett sänke på globalfonderna

Genom att kronan stärktes i värde – som är samma sak som att dollarn minskar i värde – hölls värdet på de svenska globalfonderna (som handlas i SEK) nere. Det syns tydligt i den här grafen där man kan se att värdet på en globalfond inte ökade lika snabbt (kurvan lutar inte lika brant uppåt) som den svenska börsen.

Kronans förstärkning blir ett sänke på globala börsen (men inte på den svenska)
Kronans förstärkning blir ett sänke på globala börsen (men inte på den svenska)

Det syns även tydlig på följande graf över den amerikanska börsen (S&P 500). Den ena grafen är den amerikanska börsen i USD (blå) och den andra är samma börs fast omräknat i SEK (lila).

Amerikanska börsen (S&P 500) i USD och SEK.
Amerikanska börsen (S&P 500) i USD och SEK.

Extra tydligt blir det när vi lägger på den svenska kronans utveckling mot dollarn i form av den gula linjen.

Amerikanska börsen (S&P 500) i USD och SEK inkl. kronans förstärkning.
Amerikanska börsen (S&P 500) i USD och SEK inkl. kronans förstärkning.

Betydelsen blir att en svensk sparare kommer inte få tillgodogöra sig hela uppgången. Naturligtvis gäller det tvärtom också. Om den svenska kronan hade försvagats, så hade vi fått en extra skjuts på investeringar i dollar.

Över långa tidsperioder spelar valutan mindre roll

Så här ett enskilt år kan kronkursen spela en stor roll. Men på längre sikt brukar man säga att valutan inte spelar någon större roll. Det bekräftas i nedanstående graf som bygger på Riksbankens dagsdata för USD-SEK-kursen.

Dollarns utveckling mot den svenska mellan 1993 och 2020.
Dollarns utveckling mot den svenska mellan 1993 och 2020.

Slår man ut det på årsbasis så ser det ut som följer:

Dollarns utveckling mot kronan på årsbasis.
Dollarns utveckling mot kronan på årsbasis.

Tvärtom har det historiskt till och med varit som så att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. I tidsperioden ovan (1993-2020) har kronan i genomsnitt försvagats med ca 1 procent om året.

De olika börserna i världen gick åt olika håll

Något som också var intressant var att under 2020 gick de olika börserna åt olika håll. Nedanstående sammanställning visar de olika börserna i världen i lokal valuta och omräknat till svenska kronor.

BörsIndexInkl. utdelningAvkastning
i lokal valuta
Valuta-effektAvkastning i SEK
Svenska börsenOMXS30Nej5,80%5,80%
Svenska börsenSIXRXJa14,80%14,80%
Amerikanska börsen S&P 500Nej15,70%-12,20%1,56%
Amerikanska börsen S&P 500 TRJa17,50%-12,20%3,11%
Amerikanska börsenNasdaq 100Nej45,20%-12,20%27,90%
Tyska börsenDAXSNej3,90%-4,01%-0,29%
Brittiska börsenFTSE 100Nej-13,00%-9,70%-21,40%
Japanska börsenNikkei 250Nej16,60%-7,80%7,50%
Hong KongHang SengNej-6,20%-11,90%-17,30%

Källa till ovanstående siffror är LYSA, Infront, Tradingview med flera. Vissa av beräkningarna är gjorda per den 29 december vilket gör att siffrorna diffar något med hur det faktiska årstutfallet blev. Det intressanta är dock inte specifika siffran utan snarare att vi ser en spridning från -21,3 % till +27,8 %. Femtio procentenheters skillnad, bara i den här jämförelsen.

Det visar också på svårigheten att försöka förutsäga framtiden. Att t.ex. säga ”investera i de största bolagen” var ju helt rätt på den amerikanska börsen (+17 %) men helt fel på den brittiska börsen (-13 %) och rätt på den japanska (+16 %).

Det är ytterligare en anledning till tesen: ”köp alla bolag i hela världen”. Då får du några bolag som går bra, några som går dåligt och din portfölj kommer gå som snittet.

2020 blev teknikbolagens år

Det går inte heller undvika att nämna att teknikbolagen under 2020 gick extremt bra. Nedanstående graf visar de så kallade FANMAG-bolagen (Facebook, Apple, Netflix, Microsoft, Amazon och Google).

FANMAG-bolagen och Nasdaq 100 (amerikanska teknikbörsen)
FANMAG-bolagen och Nasdaq 100 (amerikanska teknikbörsen)

Det har ju också smittat av sig på de svenska teknikaktierna i form av fonder såsom TIN Ny Teknik och Swedbank Robur Ny Teknik. Något som jag kommer återkomma till senare i artikeln. Värt att notera är även FANMAG-bolagens avkastning bleknar i förhållande till nedanstående aktie.

FANMAG och TESLA-aktiens utveckling under 2020
FANMAG och TESLA-aktiens utveckling under 2020

Det är helt otroligt vilken utveckling Tesla-aktien hade under 2020. Nästan 750 procent på 12 månader. Jag såg en tweet från Nicklas Andersson som sa att Tesla idag motsvarar 62 % av värdet på den svenska börsen. Men det får vi återkomma till i en annan artikel. 🙂

Guldet gick också bra under året

Sedan ett par år tillbaka har vi haft med en liten guld i våra modellportföljer. Guldet tenderar ha en stabiliserande effekt i en portfölj eftersom när aktier går ner tenderar guldet att gå upp. Något som vi såg en effekt av även under 2020.

Guldets utveckling under 2020 i SEK och USD
Guldets utveckling under 2020 i SEK och USD

Återigen ser vi differensen som den svenska kronan gör på kursutvecklingen. Oavsett så var guldet ett positivt bidrag till portföljen. Dock reagerade guldet som det brukar under året. Initialt tenderar det att sjunka i samband med en börskrasch för att sedan återhämta sig snabbare än aktier. När aktierna började gå bra igen, tenderar det att sjunka.

Fondroboten LYSA och Länsförsäkringar Global Indexnära 2020

Vår stående rekommendation är att investera i linje med forskningen som säger att investera i alla företag i hela världen. Därför är det självklart intressant att titta på hur det gick för fonden Länsförsäkringar Global Indexnära och fondroboten LYSA.

LYSA (100 % aktier) och Länsförsäkringar Global Indexnära 2020
LYSA (100 % aktier) och Länsförsäkringar Global Indexnära 2020

Föga förvånande var utvecklingen för dessa två i princip identisk. Skillnaden ligger LYSAs överexponering mot Sverige (ca 20 %) och mot tillväxtmarknaderna. Men utifrån tesen att en fondrobot är en global indexfond så stämmer det väldigt väl.

Avkastningen för LYSAs olika portföljer slutade enligt följande. Jag har även lagt till fonden Länsförsäkringar Global Indexnära (MSCI World i SEK) samt Stockholmsbörsen samt den amerikanska börsen (S&P 500).

LYSAs olika portföljerAvkastning 2020
LYSA Bred – Aktier2,98 %
LYSA Bred – Räntor0,18 %
LYSA Hållbar – Aktier3,90 %
LYSA Hållbar – Räntor1,10 %
Länsförsäkringar Global Indexnära2,35 %
Amerikanska börsen (S&P 500 TR i SEK)3,11 %
Stockholmsbörsen (SIXRX)14,8 %

En intressant observation i ovan är att den hållbara delen gick bättre en den breda hos LYSA. Det är dock inget som man ska dra några för stora växlar av. Det kan mycket väl se annorlunda ut nästa år.

Lite analys av LYSAs utveckling

Om vi nördar ner oss lite i LYSAs avkastning så ser utvecklingen sedan start ut så här.

Fondroboten LYSAs utveckling sedan start
Fondroboten LYSAs utveckling sedan start

Det ligger ju väldigt nära utvecklingen för ett index bestående av 80 % av ett världsindex (MSCI World ACWI) och 20 % Stockholmsbörsen (SIXRX). Tittar vi utifrån antagandet att LYSA 100 % aktier ska göra ca 7 % om året i årsmedelavkastningen så träffar man målet väldigt väl (9,6 %).

Det jag kan uppleva med LYSA är att man har haft lite otur de senaste två åren. Man har en portfölj som bygger på forskningens riktlinjer som ska ge bäst odds för riskjusterad (ej högst) avkastning över tid. Det enda undantaget man gör är en överexponering på 20 % mot Sverige. Något forskningen ej har konsensus kring. I forumet har vi nog Sveriges bästa diskussion på ämnet med just LYSA, Opti med flera.

Det man har otur med är att man har inte ”fått fullt betalt” för sin portfölj.

  • 2019 och 2020 underpresterade tillväxtmarknader
  • 2020 drabbades man av en stor kronförstärkning
  • Sedan start har vi bara haft börsuppgång vilket gör att räntedelen inte har kommit till sin rätt.

Det vill säga det är delar i portföljen som är ”rätt beslut” men där man inte har fått betalt för oddsen man tagit. Värt att komma ihåg i nästa jämförelse.

Sned jämförelse av LYSA med Stockholmsbörsen och Länsförsäkringar Global Indexnära

Om vi gör en något sned jämförelse – dvs jämför äpplen med päron – och tittar på en jämförelse med:

  • Fonden Länsförsäkringar Global Indexnära – dvs en globalfond minus tillväxtmarknader minus Sverige.
  • Stockholmsbörsen – dvs en väldigt koncentrerad portfölj med bara 300 bolag mot LYSAs 6600+ bolag
  • i en väldigt begränsad och slumpmässig tidsperiod

så ser det ut som följer:

Sned jämförelse mellan SEB Hållbar Sverige Indexnära, Länsförsäkringar Global Indexnära och LYSA 100 % aktier
Sned jämförelse mellan SEB Hållbar Sverige Indexnära, Länsförsäkringar Global Indexnära och LYSA 100 % aktier

Anledningen till att jag tycker att jämförelsen är relevant på en viss nivå eftersom det är breda fonder som jag som sparare kan välja. Lite enligt principen ”keep it simple”.

  • SEB Hållbar Sverige Indexnära – ingen valutaexponering, högst koncentration, störst nedgångar och högst avkastning, ibland sämst och ibland bäst.
  • Länsförsäkringar Global indexnära – mellanalternativet, billigast.
  • LYSA 100 % aktier – bredast, bäst odds för riskjusterad avkastning, lägst nedgångar, lägst risk och lägst avkastning.

Jag vill dock understryka. Det här säger bara något om hur det har varit och det säger inget om framtiden. Tidsperioden är egentligen också alldeles för kort för den här typen av jämförelser. Återigen är vi tillbaka på resonemanget i beslut vs utfall.

En läsares jämförelse av Lysa och Opti under 2020

Nedanstående graf visar fondrobotarna OPTI och LYSA och deras utveckling under 2020. Det är en läsare, Andreas Lindhé, som månadssparar i båda som har gjort en egen jämförelse.

Jämförelse av OPTI och LYSA under 2020
Jämförelse av OPTI 8 och LYSA 68 % aktier under 2020.

Återigen, det intressanta är inte den absoluta avkastningen, utan hur LYSA och OPTI följer varandra. Något som jag också konstaterade i förra veckans jämförelse av fondrobotarna 2021. Det vill säga att många av resonemangen för LYSA är applicerbara även för de andra fondrobotarna med indexnära portföljer.

Våra modellportföljer 2020

Om vi tittar på hur våra modellportföljer gick under förra året så gjorde även de sitt jobb.

Modellportföljernas utveckling 2020
Modellportföljernas utveckling 2020

Alla portföljerna slutade plus och överraskning (i år igen) är stabiliteten i RikaTillsammans-portföljen som slutade på 6,9 %. Det är ju en specialportfölj som består av 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Den höll emot i fallet, återhämtade sig och då har den dessutom också påverkats negativt av kronförstärkningen både mot EUR och USD.

Däremot blev den Försiktiga portföljen en flopp på -2,3 %. Tanken med portföljen var att den skulle vara lågrisk. Dock visade sig att beslutet med Spiltan Räntefond Sverige var fel. I och med att vi gjorde ombalanseringen så har portföljen inte hunnit hämta sig.

Nybörjarportföljen sedan start

Nedan följer en kort sammanställning av modellportföljerna sedan start och relevant jämförelse hos LYSA. Först ut är Nybörjarportföljen som är mellanrisk-portfölj med ca 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Det vill säga att det är min version av den klassiska balanserade 60/40-portföljen.

Nybörjarportföljen (50-40-10) sedan start, CAGR: 6,6 % per år
Nybörjarportföljen (50-40-10) sedan start, CAGR: 6,6 % per år

Det är inte så mycket att säga om den, den har gått bättre än förväntat då målavkastningen är ca 4 % om året. Hittills har den gett 6,6 % om året, det största fallet skedde i år och var på ca 20 % vilket ligger helt i linje där det skulle ligga.

Så utifrån utvärderingen om den gör det den ska så är svaret ja. Gör man en sned jämförelse med OMXS30 som många jämför med, så har den till och med i perioden gått bättre trots att den bara består av 50-60 % aktier.

Du kan följa portföljen i realtid på Nordnets tjänst Shareville. Där kan du se avkastning och de transaktioner som jag gör på årsbasis.

Globala barnportföljen sedan start

Det här är en portfölj som jag lanserade 2017 i samband med att jag släppte boken ”Gör ditt barn rikt”. Det är den av mina portföljer som har högst risk och därmed också ska kunna ge högst avkastning över tid. Till skillnad från många andra portföljer har den bara 80 % aktier då resterande delen är 10 % guld och 10 % räntor.

Globala barnportföljen (80-10-10) sedan start. Årsmedelavkastning: 9,5 %.
Globala barnportföljen (80-10-10) sedan start. Årsmedelavkastning: 9,5 %.

Även den här portföljen har gått bättre än förväntat. Den förväntade årsmedelavkastningen över tid är ca 6.5 % per år och den har gjort 9,5 %. Största nedgången var också i år och föll den 25,9 % vilket var nära förväntat beteende (27 %).

Utifrån de antaganden som har gjorts för portföljen fungerar den väldigt väl. Tanken är att den ska gå ungefär som en fondrobot-portfölj på 90-10 och det gör den också. Egentligen finns det inte så mycket mer att säga.

RikaTillsammans-portföljen sedan start

Portföljen som har jag har haft längst är RikaTillsammans-portföljen. Det är en variant på Harry Brownes Permanent Portfolio. Syftet med portföljen är att den alltid ska gå plus oavsett vad som händer på marknaden. Även i år lyckades den med det och gick faktiskt bäst. Den består av 25 % aktier, 25 % långa räntor, 25 % korta räntor och 25 % guld.

RikaTillsammans-portföljen sedan start. Årsmedelavkastning: 8,8(!)
RikaTillsammans-portföljen sedan start. Årsmedelavkastning: 8,8(!)

Det här är den portfölj som fortsätter förvåna mig år efter år. Jag har fortfarande, 7 år senare, svårt att smälta att den här portföljen går så sjukt bra. Mitt mål med den är att den ska göra ca 4 % om året och den har gjort mer än det dubbla. Något som knappt ska vara möjligt. I år gjorde den 6,9 % trots den svenska kronförstärkningen.

RikaTillsammans-portföljens avkastning år för år sedan start.
RikaTillsammans-portföljens avkastning år för år sedan start.

Det som är otroligt är den relativt låga risken som portföljen gör det till. Sedan 2014 har den största nedgången i portföljen varit ca -10 %. Standardavvikelsen för förra året ligger på ca 8 % vilket är lågt. Det vill säga att den här portföljen har gjort 8 % i årsmedelavkastning till 8 % standardavvikelse. Sharpe-kvoten ligger på ca 0.85.

Vi har en lång diskussion i forumet om den här portföljen. Det som nämligen är klurigt är att den består till 50 % av räntor, något som borde vara dumt i den investeringsmiljö vi befinner oss i.

Andras avkastning 2020

Vi människor älskar ju att jämföra oss med andra. Vi vill gärna veta huruvida vi ligger före eller ska komma ikapp. Avanza erbjuder varje år en rapport de kallar för ”MittAvanzaÅr” och Nordnet har en hel tjänst Shareville dedikerad till ämnet.

På Avanza ser en av sidorna på ”MittAvanzaÅr” ut som följer:

Första sidan på MittAvanzaÅr 2020
Första sidan på MittAvanzaÅr 2020

Väldigt tydligt att jag underpresterade 2020. Ännu värre blir det om man tittar på sociala medier. Avanza uppmanar folk att dela på Twitter under hastaggen #mittavanzaår hur det har gått under året. Jag roade mig med att den 4 januari kl. 1430 räkna ut snittet och medianen.

Den 4 januari 2021 var snittavkastningen på #mittavanza år 65,97 % och medianen 40,15 %
Den 4 januari 2021 var snittavkastningen på #mittavanza år 65,97 % och medianen 40,15 %

Resultatet blev:

  • Genomsnittsavkastningen: +65,97 %
  • Medianavkastningen: 40,15 %

Nordnet ska ju inte vara sämre, de har ju sin topplista på Shareville. Låt oss ta en titt på den per idag 10 januari 2021. Deras ”toppmedlemmar” är ju ännu bättre. Ingen av de 60 toppmedlemmarna hade under 1 000 % i avkastning det senaste året. Tittar man på 3 år så har de över 180 medlemmar med över 1 000 % avkastning.

Ingen av Sharevilles 60 topp-medlemmar har en årsavkastning på under 1 000 %
Ingen av Sharevilles 60 topp-medlemmar har en årsavkastning på under 1 000 %

Roar man sig lite mer så konstaterar man att över 10 000 sparare på Shareville hade över 100 % avkastning förra året. Det är klart att man känner som en läsare i forumet uttryckte en besvikelse:

Jag gjorde ett mycket dåligt i år med mindre än 3% avkastning.

Läsaren @triceratops i forumet.

Så frågan är, är @triceratops kass? Är Lysa kassa och borde jag lägga ner bloggande som tycker att 3 % till 7 % är bra?

De flesta jämförelser är väldigt sneda

För det första är problemet att många jämförelser är väldigt sneda. Om vi tar Avanzas ”MittAvanzaÅr” som jag uppskattar så är den så sned att jag har ägnat en hel artikel på ämnet här.

  • Den tar inte hänsyn till om man t.ex. sparkonto eller räntefonder på sitt konto.
  • Stockholmsbörsen (OMXS30) är en sned jämförelse eftersom den bara jämför med de 30 största bolagen på börsen. En bättre jämförelse är hela Stockholmsbörsen i form av t.ex. SIXRX eller OMXSPI som gick ca 14 %.
  • Den amerikanska börsen DJ USA är räknad i USD och inte SEK. Då är är resultatet snarare 3 %.
  • Resultatet är inte tids- eller kapitalviktat, så det tar inte hänsyn till hur mycket pengar man har eller hur lång tid man har haft det. Det är t.ex. enkelt att ha portföljer som är ”chans” som drar upp ett snitt.
  • Det visar ett genomsnitt som inte är representativt då enskilda höga avkastningar drar upp snittet. Median är en bättre jämförelse.

Se t.ex. nedan där jag kan visa i princip vilken siffra jag vill från något av mina flera konton:

Så det är viktigt att redan nu se att alla jämförelser på något sett kommer att vara sneda.

Sönderskjutna bombplan från andra världskriget ger förklaringen

Det andra svaret är att skaffa sig en realitycheck. Ja, Stockholmsbörsen slutade på 14,8 % och den globala börsen på ca 3 %. Sätt det i relation till att fondföretag spenderar miljontals kronor för att överprestera med tiondelars procent mot börsen.

Hur hänger det här ihop med att 10 000 småsparare gjorde 30 gånger bättre resultat än en globalfond och mer än 6 gånger bättre än Stockholmsbörsen. En del av förklaringen ligger i en kommentar i forumet:

Om man har +50 % så är man ju sugen att lägga ut en bild. Inte lika intressant att lägga ut en bild på -50 %.

En annan del av förklaringen ges av sönderskjutna amerikanska bombplan under andra världskriget. Precis som alla länder vill man i ett krig ha alla fördelar man kan få. Ett av dem var att öka sannolikheten för att ens bombplan skulle överleva och komma tillbaka. Därför plottade man ut vartenda skottskada på planen på en bild som nedan:

Ett amerikanskt bombplan från andra världskriget med skottskadorna utmärkta.
Ett amerikanskt bombplan från andra världskriget med skottskadorna utmärkta.

Ganska naturligt ville man förstärka dessa ställen på planen. Det skulle ju öka sannolikheten för att planen och besättningarna överlevde. Ganska logiskt resonemang.

Överlevnadsbias är fällan man trillar i

Problemet var att man hade trillat i en logisk fälla som påpekades av statistikern Abraham Wald. Dessa skotthål är sammanställda på de planen som kom tillbaka. De facto visar bilden var planen kan bli träffade och fortfarande överleva.

Det intressanta ställen att förstärka är inte det med skotthål, utan snarare de svarta områdena. Högst sannolikt har planen som inte återvände träffats i något av dessa svarta områden. Det vill säga man hade trillat i fällan som senare kom att kallas överlevnadsbias (eng. survivorship bias).

Man jämför helt enkelt bara med de som har överlevt och inte alla som startade. Det är värt att komma ihåg en Morningstar-undersökning som konstaterade att:

  • 50 % av alla fonder läggs ned inom 15 år.

Det vill säga att när man jämför ett utfall så jämför man sig alltid med de som överlevde och inte alla som startade samtidigt som du. Läs föregående mening en gång till. 🙂

De tysta vittnenas kyrkogård och övertron på egen förmåga

Vidare konstaterade Morningstar:

  • 86% av alla vinnarfonder blir av med sin femte stjärna över en 10 års period

Det vill säga att nästan 9 av 10 som står som vinnare ett år, kommer inte vara vinnare 10 år senare. Dessa nio fonder hamnar på de tysta vittnenas kyrkogård. Precis samma sak gäller dessa jämförelser med folk på sociala medier, Shareville eller andra ställen.

Problemet är att det är extremt enkelt att här falla i nästa fälla. Det vill säga att det där gäller alla andra. Det gäller inte mig. Så här skrev en läsare på forumet:

Jag har nyligen köpt lite av Ny Teknik. Men det är lekhinken för mig. Min pojkvän har i stort sett allt sitt sparande i den fonden. Han säger att han har koll varje dag och märker han att det går ner så säljer han och går in igen när det börjar gå upp.

Jag tänker enligt Rika Tillsammans filosofin att man inte kan tajma marknaden. Men jag har svårt att argumentera emot min pojkvän när han säger att han håller ju koll.

Han sålde innan stora kraschen i mars och köpte in igen innan det hade gått upp för mycket. Men jag tänker att det är bara tur. För det hänger väl på dagar som man inte ska missa så bättre med indexfond och sitta lugnt i båten. Eller?

Man tror att man kommer att kunna ha koll. Låt oss resonera logiskt kring det. Om det vore möjligt att ha koll, då skulle vi ju aldrig haft några bubblor, eller hur? Alla skulle ju då ha hoppat av innan bubblan sprack.

Det finns exempel på människor som har lyckats en gång – dessa blir ofta hyllade som hjältar – men historien visar att det har varit sjukt svårt för dem att göra det igen. Således kunde man inte utesluta att det bara handlade om tur.

The world is full of skeletons of people who believed they could get out before the bad event came.

Sam Zell

Frågan är om du vill ha en strategi som är baserad på att du ska ha tur, eller vill investera enligt en strategi som ger dig bäst odds över tid?

Nordnet Smart – ett illustrativt exempel på något som sannolikt går i graven

I förra veckan använde vi t.ex. Nordnet Smart som exempel. Det var deras stora satsning som skulle konkurrera med fondrobotarna, vara insteget i deras pensionslösningar och fick mycket marknadsföring.

Poängen var att portföljerna skulle dynamiskt anpassas efter marknaden. Det exploderade spektakulärt förra året genom att den missade både nedgången och uppgången. Nu är det borttaget från Nordnets hemsida.

Problemet är ju att från och med nu kommer ju ingen längre jämföra din portfölj, våra portföljer eller LYSA med Nordnet Smart. Vi kommer jämföras både med de som startade som vi men även nykomlingar utan historik.

Ironin är också att om vi hade sett en något annorlunda utveckling under 2020. T.ex. att börsen föll med -30 % och sedan föll med ytterligare -30 % så hade Nordnet Smart varit kungar. De skulle kunna argumentera för ”vi fångade börsfallet och begränsade din förlust, titta hur bra vi är.”

Plötsligt hade de öst in marknadsföringspengar och kapitalet hade dragits till lösningen. Trots att det egentligen bara var slumpen som avgjorde. Nordnet Smart strategi hade på sätt och vis bara otur. 2020 var ett extremt dåligt år för en dynamisk strategi. Ett annat år hade den (kanske) fungerat.

84 % av alla finansiella råd i sociala medier under 2020

Bloggrannen Ben Carlson sammanfattade det bäst på Twitter förra året i följande bild:

Ben Carlson (@awealthofcs) på Twitter
Ben Carlson (@awealthofcs) på Twitter

Han skriver, fritt översatt:

Sluta aldrig köp trisslotter – oavsett vad någon säger till dig. Jag misslyckades om och om igen, men jag gav aldrig upp. Jag jobbade extra och köpte nya trisslotter. Titta nu, nu står jag här och visar att om du bara lägger in tiden och energin, då kommer du lyckas!

Poängen är naturligtvis att varje gång du hör någon ”framgångsrik” prata då borde du tänka på ”survivorship bias”.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

4 av 10 på Twitter missar den matematiska svårigheten

Många missar att det är en matematiskt omöjligt för de flesta att slå index. Index är ju genomsnittet av alla. Hälften är bättre och hälften är sämre. Jag ställde en variant på frågan på Twitter:

Fråga på Twitter om den genomsnittlige spararen slår index?
Fråga på Twitter om den genomsnittlige spararen slår index?

Det vill säga 4 av 10 av de som svarade på min fråga på Twitter tror att den genomsnittlige investeraren på Nordnet / Avanza slår Stockholmsbörsen. Problemet är att det här i princip är omöjligt.

Om vi tittar från det första perspektivet. Avanza och Nordnet är småspararmarknaden i Sverige. Majoriteten av deras sparare placerar i Sverige. Att den genomsnittlige spararen då skulle vara bättre än genomsnittet går ju inte. Särskilt inte eftersom man dessutom har avgifter som är ett sänke.

Det andra perspektivet är att majoriteten av pengarna på Stockholmsbörsen ägs av institutioner. Institutioner och professionella investerare är bättre än småsparare enligt alla studier jag har sett. De är mindre känslomässiga i beslut på grund av regelverk så de gör inte lika många beteendemisstag. De har dessutom lägre avgifter och de har ofta ett informationsövertag.

Undantag kommer alltid att finnas

Du kommer alltid träffa på den där personen som har haft en fantastisk avkastning. Jag brukar alltid genuint gratulera personen och vara glad för personens skull. Ibland brukar jag vänligt tipsa om att säkra hem en del av vinsten.

Jag försöker inte längre överbevisa eller argumentera med dem. Det skapar ofta bara dålig stämning. Jag brukar ofta tänka på min engelska kompis som alltid säger:

Don’t try to teach pigs sing. It will only annoy the pig and waste your time.

Jag försöker ibland förstå hur deras strategi är. Sällan är svaren något annat än:

  • Investeringar X har gått bäst senaste åren, XXX % på Y år.
  • Jag tror X är [variant på nästa stora grej]

Då går jag själv vidare. Då har det nämligen oftast bara handlat om tur. Låt oss ta ett räkneexempel.

Träffa Kalle och hans 100+ kompisar som har slagit index 13 av 13 år och haft 3 092 % avkastning

Föreställ dig att du träffar en person, Kalle, som har haft rätt de senaste 13 åren. Hen har slagit index ordentligt varje år. Det vore svårt att inte bli imponerad. Särskilt om hen har en bra förklaring, att man har en särskild strategi (t.ex. bara välja vinnarna, teknikaktier, bitcoin eller liknande).

Föreställ dig att hen kan dessutom berätta om över 100 personer som också har slagit index på samma sätt. Då blir det ännu svårare att inte tro eller komma till slutsatsen att man själv (eller RikaTillsammans, Lysa eller någon annan) är idioten i rummet. Man är dum om man inte ens försöker göra som Kalle och hans 100+ kompisar.

Men låt oss titta på det från ett annat perspektiv. Låt oss ta 1 000 000 investerare. Det är antalet sparare som Avanza säger att de har, Nordnet har ca 250 000 på Shareville. Så det är inte omöjligt att säga att det finns så här många småsparare i Sverige.

Låt oss nu leka med tanken att dessa 2007 började singla slant. Det motsvarar t.ex. att välja en fond (XACT Bull) som går upp om börsen går upp eller en fond som går upp när börsen går ner (XACT Bear). För att slå index ordentligt väljer vi den med en hävstång gånger två.

Nedanstående tabell visar de skickligaste investerarna. Det vill säga de som har haft rätt varje år i 13 år och deras avkastning via XACT Bear/Bull med 2x hävstång sedan 2008.

ÅrAntal investerareAvkastning
 1 000 0000
2008500 00078%
2009250 000233%
2010125 000375%
201162 500513%
201231 250658%
201315 625971%
20147 8131 183%
20153 9061 214%
20161 9531 342%
20179771 455%
20184881 787%
20192442 760%
20201223 092%

Rent statistiskt så kommer vi idag ha statistiskt 122 personer som har över 3 000 % avkastning. Bara på ren tur där man har haft 50 % sannolikhet att välja rätt.

Tänk på att det dessutom blir ännu ”värre” eftersom även den som straffade ut sig, säg 2017 och framåt, kommer ju ha en hög ackumulerad avkastning från de tidigare åren de hade rätt. Det vill säga låt oss ta de 977 personer som hade rätt fram till 2016. Låt oss säga att de har fel alla åren därefter. De kommer fortfarande ha en ackumulerad avkastning på 383 %(!). Även snitt avkastningen (CAGR) kommer vara riktigt bra på 13 % om året.

Det är alltså extremt svårt att utesluta att någon annan bara hade tur. Då har vi ju inte ens tagit hänsyn till de 500 000 som straffade ut sig redan år 1. Glöm inte bort de tysta vittnenas kyrkogård.

Beslutsprocessen är viktigare än avkastningen

Ett sätt att urskilja om någon bara hade tur eller inte är att titta på deras beslutsprocess. De frågor som jag gillar att ställa är:

  1. Vad är strategin?
  2. Vad är tesen om investeringsstrategin bygger på?
  3. Stöds tesen av historisk data och data på andra marknader?
  4. Vad är den teoretiska förklaringsmodellen till att det fungerar?
  5. Hur vet du att strategin / tesen kommer fungera även i framtiden?

En duktig investerare kommer att kunna svara på alla dessa fem frågor. Det är därför jag gillar Mark Howard som säger:

Syftet att med att investera är att förbättra sin beslutsprocess.

Avkastningen är nämligen inget bra sätt att utvärdera en strategi på. Eftersom slumpen påverkar avkastningen så mycket behöver man titta bortom den.

Det är dessutom tyvärr också ganska mycket jobb att gå bortom de enkla svaren såsom ”min strategi är att köpa det som har gått bra och byta bort det innan det börjar gå dåligt.”. Det kräver nämligen att man har läst studier som undersökt just den strategin och t.ex. konstaterat att det inte fungerar.

Ett exempel är t.ex. teknik-företag. Dessa fonder har gått otroligt bra en lång tid. Men om vi tittar på t.ex. Nasdaq 100 (amerikanska teknikbörsen) så gick den över 40 % förra året, och de senaste 10 åren har den gått +660 %.

Det kan jämföras med amerikanska börsen (S&P 500) under samma period på +315 %. Men samma jämförelse för perioden 2000-2009, då backade Nasdaq med -48 % och S&P 500 gick -9 %. Det är ingen naturlag att teknikaktier ska gå bättre än andra aktier.

Jämför din avkastning med den avkastning som din strategi borde ha gett

Det är därför jag är så noga med att jämföra min avkastning med den förväntade avkastningen för den strategin som jag har valt. Att välja en fondrobot eller en global indexfond. Det ska ge i snitt 7 procent om året. Att ha en portfölj som består av 50 % aktier och 50 % räntor ska ge ca 4 % om året. Om portföljen gör det, då gör den det som den ska.

En stor fördel är dessutom om man har räknat på hur mycket pengar man behöver. Ta t.ex. barnsparande där jag brukar säga att ett bra mål – om man vill och har möjlighet – är ca 200 000 kr. Säg då att man sparar 500 kr i månaden och har 16 år på sig och idag har 10 000 kr. Då vet jag via ränta på ränta-kalkylatorn att 7 % räcker gott och väl då resultatet kommer bli 200 000 kr som är mitt mål.

Jag kan gratulera de som har en hög avkastning och vara nöjd med att jag når mitt mål. Jag gör min grej och de får göra sin grej.

Att således ha LYSA eller en portfölj som gjorde 3 % i år är precis vad den ska ha gjort om du tror på forskningen. Skulle vi önskat att det blev mer? Ja. Men å andra sidan så hade vi mer än 30 % avkastning 2019 på de flesta portföljer. Som vi dessutom vet är ju avkastningen in 7 procent varje år, utan i snitt över en 10 års period.

Jag tycker således att du kan stänga boken för 2020 och vara ganska nöjd med din avkastning om den har gjort det som den skulle göra. Men, det är bara jag. 🙂

Hälsningar,
Jan

PS. Jag är jättenyfiken på vad du tänker, så kommentera gärna! DS.

PS2. Kan även tipsa om Carolines blick när jag hade fel om hennes födelsedag… 😂 DS.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

35 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Lite personliga reflektioner på inlägget. Bombplansstrategin var tankeväckande men sen började jag fundera. Var inte de befintliga skotthålen faktiska bevis för vart kulorna tog i flygplanet? De nedstörtade kunde lika gärna ha träffats med liknande skott/splittermönster. Sen undrar jag om man inte studerade nedskjutna fiendeplan på hemmaplan. De borde ha ungefär samma skademönster som ens egna nedskjutna hos fienden… Men tanken bakom förstår jag. Överlevnadsbias drabbas vi alla av. Sen det här med avkastningen..+6,9% tror jag den var. Är det inte ett kraftigt underbetyg för din strategi? Du har 25% arbetare, 25% på långsemester, 25% latmaskar och 25% döda på bårhus. Faktiskt en prestation att då uppnå 6,9%. Själv blev jag självmordsbenägen efter mina +10% på PPM (som bara några dagar innan årets slut var på nästan +16%). Men det kompenserades av mina ca +60% på tjänstepensionen. Ska du vara på börsen måste du ha 100% som arbetar. Annars kommer du ingenstans…

    Gravatar för användaren
    Amis
  2. Takk for en god podd med mange gode tema.

    Kommentar på siden av hovedtema:
    Nå pirker jeg – MEN jeg irriteres over berøringsangsten for klimaproblemet ”barn”… for det er jo det det ER. Spesielt vestlige barn har et enormt klimaavtrykk.
    Det betyr jo ikke at alle skal slutte å få barn (eller at man skal ta livet av noen av dem), men at man SELV må vurdere hva som er viktig for seg, og velge ut derifra. Enten det betyr å avstå fra fly og bil, men ha barn, eller det betyr å blåse i klima i det store å hele, eller om det betyr å ha bil og reise, men ikke å ha barn… Eller om man har barn og donerer halve arven til miljøorganisasjoner for å kompensere. Eller om det betyr fjernadopsjon.
    Skal man ta opp klima, bør man også tåle å si både A og B(arn).

    Å ”strutse” er iallfall en dårlig løsning og feigt når man ikke er redd for å snakke om indeks vs aktive fond… ;-)

    Gravatar för användaren
    Selma
  3. Tack för en mycket intressant artikel – jag håller med om det allra mesta. Mycket bra att du lyfter fram frågan om överlevnadsbias. Det är nog många som inte tänker på detta.

    Ett litet påpekande: du tänker fel när du skriver att det är ”matematiskt omöjligt för de flesta att slå index. Index är ju genomsnittet av alla. Hälften är bättre och hälften är sämre”. Det är exempelvis fullt möjligt, om än högst osannolikt, att en stor majoritet småsparare slår index samtidigt som ett fåtal stora investerare underpresterar. Även om alla skulle ha lika mycket pengar att investera är det faktiskt möjligt för en majoritet att slå index. En majoritet skulle kunna svagt överprestera samtidigt som en minoritet kraftigt underpresterar.

    Du har förstås trots detta helt rätt i att det är mycket svårt att slå index av andra skäl än tur eller högt risktagande. Vad jag känner har ännu ingen kunnat visa att det finns fler personer som på lång sikt överpresterat mot index än vad man skulle förvänta sig av slumpen. Trots detta tycker jag det är kul att försöka och just nu överviktar jag den snabbt framväxande sektorn för labbodlat kött – jag tror och hoppas att det är framtiden. Bättre för miljön, bättre för djuren, bättre för hälsan.

    Gravatar för användaren
    Slumpvandraren
  4. Never teach pigs to sing…… Asgarv=)
    Den var bra!!!

    Gravatar för användaren
    Joakim
  5. Pedagogiskt och bra som vanligt. Har dock en liten invändning mot när du skriver ”däremot blev den Försiktiga portföljen en flopp”. Tycker inte portföljen (som den såg ut i början på året) var någon flopp. ”Floppen” var väl snarast att du inte levde riktigt som du lär och började dribbla med den. Visst, det var lite strul med Spiltans stängda fonder men den som satt still i båten kunde räkna hem en årsavkastning på cirka 2,8 procent (om jag räknade rätt i hastigheten) vilket var helt ok för en 20/80-portfölj året som gick.

    Gravatar för användaren
    Roger
  6. Tack för ett intressant avsnitt och en fantastisk podd!

    Har noterat att många som högriskinvesterar och som gärna pratar om sin höga procentuella avkastning hos nätmäklaren, men inte vågar investera speciellt mycket av sitt kapital eftersom de anser att aktier är för riskfyllt. De investerar alltså en relativt liten del av sitt kapital och har övriga besparingar på sparkontot när det vore klokare att investera ett större belopp fast med en genomtänkt strategi med en tolerabel risknivå. Ett bättre mått än årsavkastning hos nätmäklare skulle vara procentuell avkastning i förhållande till likvitt kapital. På längre sikt än ett år då också förstås.

    Gravatar för användaren
    Axel
  7. Tack för en intressant genomgång av året som gått. Men, det handlar mycket om fonder. Vad man saknar är en undersökning av en strategi, där man har satsat på ett antal investmentbolag istället. På detta sätt får man en bra riskspridning och samtidigt även en låg förvaltningskostnad (ev tom lägre än för fonder).

    Gravatar för användaren
    Bengt
  8. Hej, och tack för avsnittet! Vill bara säga att bilden som Ben Carlson postade på Twitter kommer från en webcomic som heter XKCD (xkcd.com), skapad av Randall Munroe. Den är publicerad under CC BY-NC 2.5, vilket i princip betyder att man får sprida vidare den så länge man anger källan: https://xkcd.com/1827/

    Jag kan för övrigt rekommendera XKCD; det finns många liknande guldkorn där! :)

    Gravatar för användaren
    Anton
  9. Jag känner inte att man behöver bråka om huruvida man kan slå index eller inte. Det är väl bara att konstatera att forskningen säger att index är bäst historiskt, dvs med den datan som är tillgänglig idag är det som gäller. Självfallet kan man inte säga att det garanterat kommer att fortsätta vara så. Jag personligen tror på indexinvesteringar men har inget emot att någon annan tror på aktiv förvaltning och väljer det. Något som är väldigt trevligt med index är att man iaf inte är sämre än börsen i snitt. Någon hjälte på twitter visade sin årsavkastning som var ca -50% för att belysa att alla på finanstwitter inte har 3-siffriga årsavkastningar. / Arthur

    Gravatar för användaren
    Arthur
  10. Bra avsnitt som sammanfattar mycket och som ger pepp åt de som kanske tvivlar.

    Jag stångar mig blodig på diverse forum fullproppade med folk som tror de hittat den ultimata strategin. Den går ungefär så här: ”jag sorterar på de bästa fonderna de senaste x månaderna, sen köper de som gått bäst” och ”när jag upptäcker att de slutar prestera så säljer jag och byter mot de som ligger på topplistan”. Så genialt och enkelt!

    Man kan komma in på börsen med noll erfarenhet och bara följa de där tipsen så har man 40-50 procent per år och presterar därmed bättre än vad de mest framgångsrika i världen gör långsiktigt. Många tror på allvar att det är så här enkelt och när jag lägger fram bevis i form av forskning osv så brukar argumentet vara att forskningen endast utgår ifrån att man håller i samma fond väldigt länge.

    Deras strategi är listigare än så, för där byter man ju fond så ofta det behövs. Vad jag däremot aldrig lyckats få svar på är när de tänker sig att de ska byta. När har den där grymma fonden slutat prestera? Hur länge ska man ge ny teknik en chans att repa sig?

    Vid dipp i teknikfonden kör ju många med ”men då är det tillfälle att köpa på sig ännu mer”. Okej, men om det fortsätter ned? Hur länge ska man hänga med innan man ger upp? Där finns det aldrig någon riktig strategi utan verkar mer handla om nån slags magkänsla.

    Många har nog dock inte upplevt så mycket krascher så de tror väl bara att det ska lösa sig på något sätt. Att de får nån slags aha-upplevelse vid något tillfälle och säljer i rättan tid för att sedan köpa en ny grym fondraket som kommer prestera skitbra framåt.

    Gravatar för användaren
    Joppa
      1. Hej. Så intressant artikel och jag tycker Joppa är inne på något intressant och vill kombinera det han skriver med en fundering kring Mark Howard citat ”Syftet med att investera är att förbättra sin beslutsprocess.”
        Vi har valt en strategi att hålla oss till indexfonder, vi ombalanserar utifrån en strategi, vi lär oss lite varje år men egentligen så gör vi på samma sätt som vi gjorde för fem år sen. Dvs vi inser att vi inte kommer att slå index och försöker följa den.
        Men eftersom det inte är en garanti så finns det ju ett stort mått ”vi hoppas på att det löser sig” i vår strategi också och helt ärligt så har vi egentligen ingen riktig koll eftersom det går att drunkna i statistik. Tänk om det visar sig att index-statistiken har någon inbyggd bias som vi inte vet om liknande bombflygplanen. Jag tror att de flesta som läser här, även de som kan mer än jag och min fru, egentligen inte vet så mycket. (Sorry)

        Så det jag funderar kring är att jag använder en strategi som till stor del är den ni här lär ut, jag är nöjd med det, visst lär jag mig något litet varje år för så är livet, men egentligen så vässar jag inte min beslutsprocess speciellt mycket. Dock har jag valt att lägga mina ägg i dessa korgar och går det så går det. Troligt så fungerar det, men om inte får vi väl bryta ihop då om 10+ år.
        Dvs, det blir lite motsats i min hjärna att ”förbättra min beslutsprocess” mot att köpa indexfonder/fondrobot regelbundet och glömma bort inloggningen till ex. Avanza.

        Hoppas det gick att följa mina tankar.
        (En anekdot är att jag för många år sedan fick se hur mycket personer i höga ställningar gissade och måttade mellan tummen och pekfingret. Jag hade innan dess en sådan tro att det tog väl underbyggda beslut, men de är som folk är mest)

        2
        Gravatar för användaren
        Andipendency
      2. Ja, jag har aldrig förstått det där citatet med att förbättra sin beslutsprocess. Jag ser det snarare som att man förbättrar sitt psyke.

        Man behöver inte lära sig en massa hur hur man läser årsrapporter osv, utan det man behöver lära sig är hur man reagerar, att förstå svängningarna, att ha is i magen, att våga köpa när ingen annan vågar, att hålla sin strategi trots att det går emot magkänslan och vad andra säger osv.

        Jag vill inte kalla det för att förbättra sin beslutsprocess utan snarare att bli självsäker och trygg i sin strategi. Sådana här blogginlägg är en del i att stärka sig själv och ju mer man matar på med detta, desto säkrare känner man sig.

        Jag har följt rikatillsammans varje vecka i över fem år så jag är totalt indoktrinerad :)

        0
        Gravatar för användaren
        Joppa
      3. Ja, hoppas det framgår att jag också är fan av er på RikaTillsammans och att jag uppskattade artikeln som jag gör med de allra flesta artiklar här och att mitt inlägg också innehåller ett visst mått självinsikt, att jag också är som folk är mest. Jag kan också tillägga att jag har lärt mig så oerhört mycket under dessa år som inte bara handlar om investeringar utan också fått med mig mycket kring själva förhållandet till livet vilket för min del har gjort att jag inte alls är lika orolig kring ex. investeringarna i sig. Det är ju den allra största vinsten för mig.

        0
        Gravatar för användaren
        Mr. Andipendency
  11. Hur gör man om man vill maximera sin risk men samtidigt ha en bra riskjusterad avkastning? Jag själv har pengar i bl.a. NyTeknik-fonder, dels såklart för att jag gillar storyn… men också för att jag ser det som en möjlighet (tror jag i alla fall) att ta högre risk än att köra 100% global indexfond.

    Säg att man har en sparhorisont på 20+ år och vill maximera sin avkastning, men på ett ansvarsfullt sätt. Är det en global indexfond med belåning man ska satsa på då? Eller någon sorts global ETF med hävstång? Globala småföretag?

    Gravatar för användaren
    Rikard
  12. Tack Jan, kunde inte sagt det bättre själv. Försökte via mitt Twitter-konto @PratOmPengar ha en liten diskussion om diversifiering med en av ’going all in in Evolution’-killarna, Magnus Andersson / Lou Mannheim, (varför är det alltid killar förresten?). Jag har i efterhand insett att det är lönlöst och ett nyårslöfte är att inte engagera mig i den typen av diskussioner. Jag tror tyvärr att de allra flesta som är en av de som har överlevt tärningkasten ett antal gånger kommer att fortsätta att kasta. När det börjar gå emot dom, fortsätter dom att kasta ett tag, för att sedan försvinna från forumen.

    Jag försökte även fråga Nicklas på Avanza om de har någon analys på samma personer över tid, och inte bara vad genomsnitt och median är för varje år. Med andra ord, en analys på hur sparare som funnits hos Avanza under ett antal år presterar gentemot index. Min gissning är att det kommer att bekräfta hypotesen att det är olika personer som överavkastar olika år, och att Avanzianen i stort underpresterar. Fick dock ej något svar på detta som kankse beror på att det inte är lika intressant att visa från ett marknadsföringsperspektiv (samt att jag inte har några följare!). Jag gillar Nicklas engagemang och förstår hans roll, hade dock varit intressant att se!

    Gravatar för användaren
    Niclas Thelander
  13. Får jag fråga varför du tar bort kommentarer som argumenterar emot din bias? Du öppnar ju inte för några diskussioner när du tar bort kommenterar som inte håller med din åsikt. Min tes kvarstår att gör man sin due diligence kan man slå index oavsett forskning eller inte, det handlar om kunskap och desto mer kunskap desto mer ”TUR” har man på börsen, sådant gäller även allt annat i livet. Kalle som singlar slant hade nog inte slagit en stockpicker i längden. Även om jag håller med om att 95% av sparare borde hålla sig till index. Men de som vågar och kan läsa på och vet hur man hanterar information kan de facto slå index.

    Mvh Drqinvest

    Gravatar för användaren
    Drqinvest
  14. Hej Jan mfl,

    Nämner mest en sak du kanske va vara lite nyfiken på att titta vidare på inför portföljkonstruktionen inför 2021… Fidelity har nyligen släppt en rapport (se länk nedan) där dom förespråkar starka/goda skäl att inkludera 5% Bitcoin i sammanhanget. Inte enbart med tanke på förväntad avkastning, men också till stor del för att tillgången till mångt och mycket är okorrelerad mot övriga inslag i en traditionell portfölj. Läs och begrunda…. Skickar med länk nedan! Tack och ha en bra vecka :)

    https://www.fidelitydigitalassets.com/bin-public/060_www_fidelity_com/documents/FDAS/bitinvthessisstoreofvalue.pdf

    Mvh Johan

    Gravatar för användaren
    Johan
  15. Som du själv skriver är investering en beslutsprocess, därför är ditt exempel med Kalle dåligt där du förutsätter att folk som överavkastar börsen bara singlar slant och köper aktier på måfå. Gör man sin due diligence finns det många fina bolag därute som är undervärderade alt. har bra framtidspotential. Det är som att hitta Messi innan han blev stjärna. Jag håller med om att de flesta borde spara i fondrobotar alt index men jag uppmanar till att om intresset för att få möjlighet till bäst avk bör man läsa på och investera själv, all information om bolag finns ute i årsredovisningar och på nätet. Desto mer jag läser på desto mer ”tur” verkar jag ha.

    Mvh

    Gravatar för användaren
    DrQinvest
  16. Hej, en reflexion innan jag ”stänger boken” för 2020.
    Jag förvaltar ganska ansenliga belopp separat för mig, min fru och för min dotter på ett antal depåer på Avanza, Nordnet och Lysa. Mitt prio är att inte förlora pengar. Jag har därför en betydande del likvida medel. Jag har ingen som helst medveten strategi att replikera portföljerna på de olika depåerna utan använder strategier utifrån vars och ens livssituation. De placeringsstrategier jag bollar med är portföljer för tillväxt och värdeaktier, investmentbolag, utdelningsportfölj, bransch/småbolags/sverige/global/tillväxtfondsportföljer, ett antal ”allvädersportföljer” samt råvaror och ETFer. D v s maximal diversifiering.
    Nu gjorde jag en utvärdering för 2020 på investerat kapital. För mig är det mest intressant att se utvecklingen för det kapital jag aktivt arbetat med.
    Till min stora förvåning (förfäran) visar det sig att min fru fick +9,8 %, min dotter 9,5 % och jag 9,2 %. Skillnaden rörde sig bara inom ett intervall av av sex tiondelar.
    Frågan blir då om diversifieringen i sig ger det genomsnittliga resultatet eller om det är investerarens psykologi som undermedvetet styr de enskilda besluten till att i slutänden ge ett sammantaget likartat utfall?

    Gravatar för användaren
    Rolf Persson
    1. Får man vara näsvis och fråga vad ”betydande” andel likvida medel uppgår till(%)?

      Gravatar för användaren
      Defensiv
  17. Hej Jan.
    Hur ser det ut riskjusterade avkastning?

    LF Global indexnära 50%

    Seb Hållbar Sverige indexnära 50%

    När man tittar på grafena långsiktigt ser det inte så farligt ut att Sveriges breda index faller så jätte mycket mer jämfört med LF Global indexnära!?

    Hur ser du på det att Lysa med 20ggr så mycket mer Sverige index är mycket bättre riskjusterad avkastning än 100% LF Global indexnära? Du har 20ggr mer risk i Lysa då man har 20 ggr met Sverige .

    Gravatar för användaren
    Jacke77

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök