Är det dags att köpa nu? | Börskrascher brukar vara bra köptillfällen

Bästa köp-på-rea-strategin är sannolikt ett ökat månadssparande, inte engångsköp...

I sociala medier och i kommentarer på bloggen kan man se att många upplever sin första riktiga nedgång. Media har nattsvarta rubriker, paniken börjar skymta i bakgrunden och många börjar agera irrationellt. Samtidigt är börsen – om man tittar rationellt och bortser från känslorna – billigare värderad än på många år. Vissa skulle till och med kalla det för en REA. Den här artikeln försöker besvara frågorna: ”Är det dags att köpa nu?”, ”Om ja, hur gör man det bäst?” och ”Gör det något om man köper för tidigt?”. Historiskt har många av de bästa affärerna nämligen gjorts när det har varit som mörkast. Självklart vet ingen om vi har bottnat eller ska längre ned, men en klok plan behöver nödvändigtvis inte ha rätt svar på den frågan.

Den här artikeln är en av mina mer kontroversiella och mer omfattande på sistone. Den svenska börsen har haft sin värsta dag någonsin med ett fall på över -10,5 %. Den amerikanska börsen har, under samma vecka, klockat in två av de sex värsta dagarna någonsin. Nedgången är den snabbaste och brantaste i historien. Dessutom finns det idag inte heller något slut i sikte. I en sådan här situation kan det vara lämpligt att börja överväga att göra tvärtom mot vad alla andra gör.

TL/DR: Sammanfattning av artikelns viktigaste punkter då den är lång:

  1. Den huvudsakliga strategin gäller fortfarande; givet att din situation inte har förändrats, sitt still i båten!
  2. Börsen har alltid återhämtat sig efter nedgångar och kommer sannolikt även göra det den här gången.
  3. Börskraschen idag följer till stor del fortfarande ett historiskt förutsägbart mönster
  4. Historiskt har lägen som nu varit bra köplägen, typ ”rea”, och belönat den rationelle investeraren.
  5. Om möjlighet finns, överväg en ökning av månadssparandet och / eller risken
  6. Om din sparhorisont är lång (10+ år) och ditt humankapital är högt, överväg en lägre temporär belåning (likt t.ex. AP7 SÅFA) för att öka månadssparandet
  7. Lämplig faktor att dela upp ett engångsbelopp och ett ökat sparande är t.ex. 1/6 till 1/18-del
  8. Ingen vet om vi har passerat botten, befinner oss på botten eller ska längre ned.
  9. Tumregeln om max 10 % i aktier per år i sparhorisont bör fortfarande gälla.
  10. Tiden är fortfarande den absolut viktigaste faktorn, ju längre sparhorisont desto bättre
  11. Historiskt sett har det inte varit katastrof att köpa för tidigt, hellre det än att i många fall inte köpa alls.
  12. Sparande, humankapital och reflektion är fortfarande viktigare än investeringar och pengar
  13. Om du har sålt av nu pga rädsla om större nedgång, vad är din strategi för att köpa tillbaka?

Man brukar säga att börsen är manodepressiv i vanliga fall och nu är den det onekligen på steroider. En amerikansk bloggare beskrev nedgången så här:

Om någon hade visat mig grafen med den här nedgången på -25 % på tre veckor för 3 månader sedan och bett mig beskriva vad som skulle krävas för en sådan rörelse; då hade jag sagt: ”Utomjordingar har landat på jorden och vi har konstaterat att de är fientliga”…

Som jag har skrivit i flera artiklar på sistone; det som har hänt och händer på börsen nu är på inget sätt något unikt. Det enda som är någorlunda unikt är hastigheten och den utlösande faktorn. Den utlösande faktorn på 90-talet var kris i Ryssland och fonden LCTM med nobelpristagare som sänkte marknaden. I början av 2001 var det IT-aktier, 2008 var det fastigheter i USA och idag 2020 är det ett tidigare okänt virus. Ingen hade för tre månader sedan gissat att Sverige och andra länder skulle stänga gränser, begränsat folksamlingar, övervägt att stänga skolor och ha en potentiellt rusande arbetslöshet där företag som Volvo permitterar alla sina anställda eller att länder som Italien stänger ner hela landet inkl. i princip all produktion till en enorm ekonomisk kostnad.

En emotionell kris som gör oss alla irrationella

När krisen väl kommer – även om den utlösande faktorn alltid är oförutsägbar – är många saker till viss del förutsägbara. En av de viktigaste insikterna är att marknaden och människor slutar bete sig rationellt, blir känslomässiga och agerar på sätt som de inte hade gjort annars. Det gör att vi många sätt har flera kriser som pågår samtidigt just nu. En av dessa kriser är i allra högsta grad emotionell.

Hamstringen av toapapper är ett illustrativt exempel på irrationellt känslomässigt beteende ogrundat i fakta.

Ett av många illustrativa exempel är hamstringen av toapapper(!) i Sverige. Tittar vi nämligen på fakta och statistik så har vi i Sverige väldigt mycket skog. Vi har även en väl utvecklad skogsindustri som producerar mycket varor, bland annat toapapper. En genomsnittssvensk förbrukar ungefär 20 kg mjukpapper (inkl. toapapper) per år. Förra året tillverkades ca 36.6 kg mjukpapper per svensk i de svenska pappersbruken. Det vill säga nästan dubbelt så mycket mot det inhemska behovet.

Vi producerade totalt 10.1 miljoner ton och exporterade 9.2 miljoner. Det är osannolikt att vi kommer få slut på varor i Sverige. Även om det mot förmodan skulle hända, då skulle jag skulle slå vad om att toapapper inte kommer vara en av bristvarorna. Någon skrev till och med att vi kan införa exportförbud och sedan ge varje svensk 10 årsförbrukningar av toapapper. ? Jag fattar att man hamstrar (och stjäl) toapapper i Hong Kong, men med ett djupt andetag inser man att det är vanskligt att jämföra Hong Kong med Sverige i det här sammanhanget.

Ett annat anekdotiskt exempel är en vän som berättade att hans mamma varit på ICA. Där såg hon att folk plockade på sig all pasta på hyllorna. Trots att hon inte åt pasta själv, kände hon, nästan i panik, ett behov av att också plocka på sig ett pasta paket. Man är ju dum om man inte gör som alla andra. För alla andra har ju rätt. Men, det händer bara på ICA, inte på börsen. Typ. ?‍♂️

Grundstrategin är exakt samma som för en månad sedan

Följer man nyhetsrapporteringen och sociala medier är det lätt att få uppfattningen att slutet är nära. I en sådan situation tror jag att det är viktigt att hålla huvudet kallt och ta ett djupt andetag. Då blir det mycket lättare att ta goda beslut och skilja det ena från det andra. Jag tror och ser att många tyvärr inte gör det i dagsläget. Många verkar reagera helt och hållet känslomässigt. I många fall kanske till och med överreagerar.

Som ett sidospår vill jag passa på och ge mitt tack och mycket credd till våra myndigheter, våra politiker och personer som Anders Tegnell. Jag upplever att de fortfarande har lyckats hålla huvudet kallt samt agera professionellt och rationellt. Trots påtryckningar och uppenbart känslomässigt agerande i grannländer håller de sin strategi. Cudos till dem. ?

Syftet med den här artikeln är att diskutera frågan:

Om det är så att vi överreagerar och beter oss irrationellt på börsen, vad skulle det ge för möjligheter om vi agerade rationellt och statistiskt istället?

Jag vill vara supertydlig med att det INTE handlar om att byta strategi, försöka tajma marknaden eller något annat. Grundbulten och den huvudsakliga strategin bygger fortfarande på det som forskningen rekommenderar. Nedanstående superviktiga påstående står fortfarande fast:

Givet att du har en bra strategi och plan (t.ex. fyra-hinkar-principen) och din situation samt mål inte har förändrats då är inte marknadens svängningar en anledning att göra något annorlunda. Det bästa man kan göra är att sitta still i båten och hur jobbigt det än känns, rida ut stormen.

Det kan till stor del sammanfattas i följande punkter. Samma punkter som jag har skrivit om i åratal:

Således är det absolut inget nytt under solen. Jack Bogle, indexfondernas fader, uttryckte samma sak genom att säga:

My rule – and it’s good only about 99% of the time, so I have to be careful here – when these crises come along, the best rule you can possible follow is not ”Don’t stand there, do something,” but ”Don’t do something, stand there!

Jack Bogle, grundare av fondföretaget Vanguard

Det vill säga sitt still i båten. Det är tipset från coachen. ?

Börsen återhämtar sig alltid – och om den inte skulle göra det, vad är syftet med att investera överhuvudtaget?

MEN! I situationer då marknaden åker jojo mellan panik och optimism, så kan man försöka utnyttja de möjligheter som ges. Ungefär som de tillfällen då jag gör avsteg från min regel om att inte direktinvestera i aktier och deltar i felprissatta börsintroduktioner som t.ex. EQT i höstas. Ibland ställer sig marknaden på ett sådant sätt att oddsen talar för ens fördel även om det självklart aldrig finns någon garanti. Jag brukar många gånger tänka på det som en straffspark. Man har en god möjlighet att göra mål, men målvakten kan både rädda bollen samtidigt som man själv kan skjuta i stolpen eller utanför. Samtidigt vore det väldigt osmart att INTE utnyttja straffsparksmöjligheten när den väl ges.

Det behöver dock också göras på ett klokt, genomtänkt och strategiskt sätt. Det tänkte jag att den här artikeln skulle handla om. Jag inser att det här kan tolkas som att jag ändrat strategi, att det är annorlunda nu eller något annat. Jag upplever inte det så, utan snarare handlar det för mig att utnyttja en möjlighet när den ges genom att göra det som historiskt har visat sig vara rationellt rätt även om det för stunden känslomässigt känns väldigt fel. Sedan får framtiden utvisa huruvida det var rätt eller inte. Eftersom man tar risken att ha fel är det extra viktigt att göra det ansvarigt och inte investera pengar man inte har råd att förlora.

For myself I am an optimist.  It does not seem too much use being anything else.

Winston Churchill

Jag upplever att caset i artikeln är ganska tydligt. Vi har ALLTID tagit oss genom kriser. Om det här är skulle vara den första krisen som vi inte tar oss igenom – vad är då syftet med att investera överhuvudtaget? Dessutom kan man fråga sig; är det som så att vi om 12, 18 eller 24 månader kommer att sluta äta mat? köpa förbruknings- eller lyxvaror? handla kläder? konsumera prylar? använda internet? konsumera media? gå på restaurang? åka på semester? Jag personligen tror inte det. Börsen kommer att bottna förr eller senare och det kommer bli en uppgång. Det enda problemet är att ingen vet när och till vilket pris för samhället, människorna och ekonomin.

Per definition måste den här artikeln vara kontroversiell för en stor del människor – annars hade inte börsen varit nere

Jag inser att jag kommer att få kritik för den här artikeln och att många inte kommer att hålla med. Per definition måste det vara så, eftersom om konsensus fanns kring mitt optimistscenario då hade ju inte börsen befunnit sig där den är just nu. Invändningarna kan och kommer låta lite olika. Det är bara att kolla i kommentarsfälten på den här och andra inlägg på sistone. Nedan följer till exempel tre kommentarer till den klistrade ”Corona och Börsen”-artikeln som jag varmt rekommenderar.

Jag undrar om du, Jan, just nu har ett överoptimistiskt tänkande, motsatsen till katastroftänkande. Att efterfrågan och produktion minst sagt kraftfullt har reducerats i många länder o att företag som Volvo permitterar alla personal, kan väl inte annat än ses som hotfullt för ekonomin. Flera insatta personer ser t o m risk för en ekonomisk depression.

Du sade att inget är nytt under solen, men 20-30 talets depression är ju bra mkt allvarligare än en övergående o börskrasch som följs av snabb återhämtning. Jag och många andra ser reella hot varför jag inte förstår dikotomin ’hålla sig till strategin/sitta still i den berömda båten’ och ’inte styras av känslor’. Det kan ju faktiskt ibland vara rationellt att gå ifrån sin strategi.

och

Jan Bolmeson, sluta spekulera! Det blir motsägelsefullt och förvirrande. Din investeringsfilosofi grundar sig på tron att man inte kan förutsäga framtiden så varför spekulera om den nu? Speciellt när många är i upplösningstillstånd. Du pratar t o m om din känsla av att det är annorlunda den här gången. Det är alltid annorlunda och samtidigt aldrig helt annorlunda. Det ska inte ha någon betydelse.

samt:

När det gäller den ekonomiska impacten så är den också skriven i stjärnorna. Virusets påverkan kan gå över ganska snabbt men detta kan ju trigga en lång depression eller en stor kollaps av det monetära systemet. Ingen vet.

Som en kontrast till det Eric Stand spekulerar om i intervjun ovan kan man lyssna på senaste podavsnittet med Outsiders Syding & Svahn. Lika pålästa och kunniga personer som menar att denna kris mycket väl kan leda till att den korrektion Eric talar om när det gäller pengars värde och börsens värdering faktiskt triggas.

Ingen vet något med säkerhet idag. Inte jag, inte några andra experter eller någon annan. Det här är ett klassiskt fall av att fatta beslut under osäkerhet. Jag vidhåller dock med en dåres envishet att man kan ha en strategi som inte kräver att man vet. Man kan ta höjd för flera saker samtidigt. Däremot vet jag att; historiskt sett har de bästa möjligheterna att köpa tillgångar som aktier varit i stunder som nu. Särskilt när det börjar kännas jobbigt, det tar emot och går emot konventionellt vetande.

Ingen kan argumentera mot att de flesta aktier idag är billigare än vad de har varit på flera månader och år. Men eftersom ingen vet om nedgången är slut eller kommer att fortsätta finns oron kvar. Det leder till säljarna är fler än köparna på marknaden och de dramatiska fall vi ser är möjliga. Historiskt har det, i längden, varit lönsamt att placera sig på andra sidan flocken och göra tvärtom. Jag tror därför att om man har möjligheten, intresset och en livssituation som tillåter det så kan man överväga att börja köpa på sig tillgångar och se hela situationen som en rea på marknaden. Men på grund av osäkerheten är det viktigt att göra det övervägt, ansvarigt och strategiskt. Helt enkelt ha en plan för den uppkomna situationen i sin strategi.

Jag personligen har fram tills nyligen inte haft någon sådan plan. Handen på hjärtat har inte en sådan plan behövts de senaste 12 åren. Vi har inte haft en liknande situation sedan 2008 eftersom börsen bara har gått upp. Vi hade en mindre korrigering 2018, men den var över på några veckor och innehöll inte alls samma osäkerhet som vi ser nu. Det är det som jag hoppas kunna argumentera för i den här artikeln. Både genom att visa de två scenario som verkar härska på marknaden och sedan diskutera de möjligheter som finns och ge ett exempel på min egen plan.

Låt oss också hjälpas åt att vända, vrida och argumentera tillsammans precis som vi gjorde med portföljerna i våras. Jag sitter nämligen på långt ifrån alla svaren, men jag inleder gärna diskussionen med den här artikeln.

Tips om bonusavsnitt och RikaTillsammans-communityn

Innan vi kör igång, så vill jag även passa på att tipsa om artikeln: ”Corona och Börsen – har du en fråga som du funderat på men inte ställt?”. Jag uppdaterar den artikeln löpande med länkar till andra bra artiklar på nätet samt korta bonusavsnitt. Bara den här veckan har vi intervjuat:

I RikaTillsammans-communityn på Patreon hade vi i onsdags en väldigt uppskattad digital FikaTillsammans med fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton som delade med sig av sina bästa tips, tankar och hur de agerade i sin aktivt förvaltade fond Coeli Global. Feedbacken från de andra i RikaTillsammans-communityn var lyrisk:

Hej! Tack för en superbra o givande fika tillsammans igår, gillade särskilt alla grafer o hur väl Anders o Henrik kunde förklara dem. Bra jobbat! [..] FikaTillsammans-tillfällena är väldigt värdefulla. Lätt värt pengarna varje månad!

Per och Robert, två Patreon-medlemmar

Om du också vill ha mer, få tips som inte alltid publiceras på bloggen och möjlighet att delta i frågestunder, t.ex. en kommande Corona-special, ställa frågor till gäster och andra, läs gärna mer på Patreon:

Jag vill verkligen också uppskatta och tacka för allt jobb som görs runt om i Sverige i vården och andra samhällsbärande funktioner. Det är många som kämpar för vår allas skull och det minsta vi andra kan göra är att försöka dra vårt strå till stacken.

Tack och ta hand om varandra!
Jan och Caroline
Senast uppdaterad: 28 mars 2020

PS. Det är inget fel att det här är avsnitt #146 och förra var #144. Vi bestämde oss helt enkelt för att kasta om ordningen. #145 kommer att komma, men då den handlar om en genomgång av forskningen känns det som att den kan komma senare. DS.

PS2. Vi hade även en idé om att vi skulle ombalansera portföljerna i samband med det här avsnittet, men på grund av att Spiltan Räntefond Sverige pausade alla insättningar och uttag så blev det mer eller mindre omöjligt. Mer information hittar du i min artikel: ”Spiltan Räntefond Sverige: min första riktiga miss i den här krisen”. Vi återkommer så fort som det blir möjligt igen. DS.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

— START TRANSKRIBERING —

Två scenarion – ett pessimistiskt och ett optimistiskt

Låt oss börja med att sammanfatta de två scenarion som jag upplever att det finns konsensus på marknaden kring just nu. Värt att komma ihåg är att för tre månader sedan var konsensus att det är absurt att hela världen skulle stanna upp så som den gör just nu. Konsensus kan alltså väldigt snabbt förändras. Jag sitter lika lite på sanningen som någon annan. Statistiskt har du fortfarande en större chans att få rätt genom att singla slant än att lyssna på en expert. Det inkluderar absolut även mig.

Det som jag skriver i den här artikeln är således ingen rekommendation, uppmaning eller rådgivning. Tvärtom är den grundläggande rekommendationen att inte göra någonting och sitta still i båten med sin strategi enligt tidigare artiklar. Som vi alla har sett kan investeringar tappa mycket i värde och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Läs gärna mer i villkoren. Det finns också en hög sannolikhet för att det mesta kommer att bli värre innan det bli bättre.

Jag personligen tror att jag ligger lite före botten med den här artikeln. I Kina bottnade börsen när antalet rapporterade fall var som högst. Även om det självklart är en tillfällighet så går det i linje med att marknaden ogillar osäkerhet. Där är vi varken i Sverige eller i USA än. Poängen är dock att INGEN vet. Däremot tycker jag att den här artikeln är motiverad eftersom det ofta underlättar att se hur andra tänker. Jag själv har i mångt och mycket sammanställt information i den här artikeln från några av mina favoritbloggar: AWealthOfCommonSense, HumbleDollar, OfDollarsAndData, Mauldin Economics, Hussman Research m.fl. Precis som vanligt, väldigt lite har jag kommit på själv, därav sjukt många länkar i den här artikeln.

Grundantagandet för hela den här artikeln är att man bara investerar pengar man har råd att förlora, att man kan sova gott om natten, att man inser att ens investeringar kan öka och minska i värde, att man i värsta fall kan förlora allt och att man har en lång sparhorisont. Givet det så kan man börja titta på dessa två scenarion och sedan försöka skapa en strategi. Jag ska också vara ärlig med att jag tycker att det är svårt att beskriva verkligheten som en pessimist då jag har en naturlig dragning åt optimisthållet och för odds, sannolikheter och fakta.

Låt oss börja med pessimist-scenariot och det som håller börsen nere.

Pessimisten: det är annorlunda den här gången och det kommer bli värre!

Det finns ingen historisk motsvarighet till det som händer nu. Visst, vi har haft börskrascher och finanskriser tidigare då börsen har gått ner, till och med mer än vad den är nere nu. Vi har varit i situationer där företag och deras försäljning har minskat med 10, 20 och 30 procent. Men vi har aldrig varit i en situation där efterfrågan i många branscher har gått ner med 100 %, där arbetslösheten ökar per sekund och vi sannolikt kommer ha massiva konkurser inom kort.

Vi är i en situation där efterfrågan på t.ex. flygresor i princip är noll. Folk är förbjudna att gå på större evenemang som konserter, after-ski, idrottsevenemang eller kulturella event. I princip alla hotellnätter har avbokats och hotellkedjor som Scandic permitterar hälften av sin personal, industrin stänger ner fabriker och branschorganisationer varnar för katastrof. Volvo Lastvagnar har permitterat 20 000 personer och Volvo Cars har stoppat all produktion från och med måndag vilket berör 25 000 personer. Då har vi inte ens berört katastrofsituationen för alla svenska småföretag, restauranger och ensamföretagare. Det kommer bli en global recession som kan hålla på ett tag.

Även om olika tillgångsslag har samvarierat i tidigare kriser har vi aldrig sett att räntor går ner samtidigt som aktier. Då menar jag inte osäkra företagsobligationer – dessa har jag varnat för i många år – utan även relativt säkra korta räntefonder (t.ex. amerikanska Municipal-fonder). För första gången någonsin har svenska korträntefonder med risklass 1 av 7 handelsstoppats. Guldet har hållt emot men har också gått ner och silvret har precis som aktierna trillat ut för en klippa och handlas till lägsta priset på 11 år. Media illustrerar det hela med nattsvarata rubriker:

För att göra det än värre så var inte ekonomin i något gott skick redan innan Corona-krisen. Om vi räddade livet på patienten efter finanskrisen 2008, så lämnade hen aldrig sjukhuset. Italien har dragits med en vecklande ekonomi och ansågs av många vara i farozonen, till och med vara landet som skulle hota hela EUs ekonomi, redan innan de drabbades hårt av viruset.

USA och många länder har högsta skuldsättningsnivåerna någonsin, många pensionsfonder i USA och i Sverige saknar pengar för att täcka sina åtaganden. I Sverige har det till och med beskrivits som en tickande bomb medan amerikanarna nöjer sig med beskrivningen av en total annalkande urspårning. Det har redan börjat med enorma ökningar i arbetslöshet då de inte alls har samma anställningstrygghet som vi i Sverige. Många bedömare sätter sannolikheten för recession / lågkonjunktur i USA till så högt som 80-90 % för i år. Deutsche Banks prognoser för BNP-tillväxt är allt annat än muntra. Kinas BNP för kvartal 1 räknas falla med -32 %, EU -24 % under kvartal 2 och USA -13 % under kvartal 2.

Till och med sansade personer som hedgefondförvaltaren Ray Dalio har beskrivit situationen i flera artiklar t.ex. här och här. Han har till och med gett ut en bok, gratis, som heter ”Navigating Big Debt Crisis” som en instruktionsbok till politiker och centralbanker då han inte upplevt att krisen tas på allvar. Notera att han skrev allt det här var innan Corona-viruset ens slog till. Tiden börjar visa att han får rätt då (i skrivande stund 200322 01:41) Italien stänger ner även all icke-nödvändig produktion till en ofattbar ekonomisk kostnad.

(Det räcker nu, ta mig till optimistdelen. ?)

Början på den stora krisen är här!

Frågan man ställer sig som pessimist är:

Är Corona-viruset nålen som får ballongen på ”The Everything Bubble”-att smälla?

Tittar man på rapporten från de ansedda forskarna på Imperial College i London så ger det ingen ljus bild. Corona-utbrottet kommer bli långt värre än vad det är hittills. Det här med karantän, ”social distancing” är inget som kommer gå över i närtid. Med stor sannolikhet är det något som vi kommer att behöva hålla på med från och till i mellan 12-18(!) månader.

Trots att vi gör många av dessa insatser, som man inte sett maken till i fredstid, kommer sjukhussystem i USA och Storbritannien ändå överbelastas med upp till 8 gånger kapaciteten. Även om alla patienter skulle kunna tas om hand så kommer ca 250 000 människor dö i Storbritannien och mellan 1.0 och 1.2 miljoner dö i USA. Då ska vi dessutom ta hänsyn till att många inte lyder rekommendationerna varken utomlands eller i Sverige eller ett mardrömsscenario där viruset muterar till något värre. Tack och lov verkar viruset vara stabilt och inte mutera särskilt snabbt som t.ex. andra influensavirus.

En av de mest delade artiklarna i sociala medier är ”Why we must act now!” på Medium av Tomas Pueyo. Även om jag själv tycker att den är alarmistisk och ifrågasätter författarens bakgrund har jag fått siffror och hans resonemang bekräftade av vänner som är läkare och insatta. Redan nu har vi vidtagit många av de rekommenderade åtgärderna i Sverige som ändå får anses vara mest sansat i världen. USA som är en av världens största ekonomier fumlar fortfarande ordentligt med bollen. De har dessutom redan inhemska problem med sin sjukvård, fattigdom och decentraliserade styrelseskick.

Ovanpå allt det här pågår till och med i Sverige en polariserad debatt med desinformation vilket till och med gjorde att generaldirektören gick ut och tog upp det på sin presskonferens i fredags. Sällan jag har hört en svensk tjänsteman vara så tydlig och rak. Vissa varnar till och med för en kommande infodemi.

I Sverige har alla företaget drabbats på ett eller annat sätt. Till och med vi som driver blogg hemifrån har drabbats genom inställda afterworks och utbildningar. Vi har själva påverkat hotell och flygbranschen genom att ställa in event, resor och annan konsumtion. Det är extremt få företag som klarar en situation där intäkterna stryps från en månad till en annan samtidigt som man har kvar majoriteten av utgifterna.

Vän av ordning kan argumentera att riksbanken och regeringen erbjöd 500 miljarder i stöd. Men eftersom dessa ska lånas ut av bankerna, som därmed även ska stå för eventuella kreditförluster, kommer dessa inte att komma till praktisk användning. Något som bekräftades i Dagens Industri i veckan. Det kommer att leda till en ökad arbetslöshet. Något vi redan ser i den största vågen av varsel sedan 2008 och arbetslösheten stiger sekund för sekund. USA:s finansminister Steve Mnuchin spår att arbetslösheten i USA kan bli 20 procent. FN:s ILO beräknar att minst 25 miljoner människor blir arbetslösa globalt. Något som även plockats upp av bloggrannen Lars Wilderäng som skriver:

Nästa fråga är hur länge arbetsgivarna har kapital att betala för personal som inte jobbar? Till semestern? April ut? Maj ut? Till efter semestern? Som tidigare sagt – detta är värre än finanskrisen 2008 – 2009.

Lars ”Cornucopia” Wilderäng

Nedanstående inslag från Aktuellt i torsdags är väldigt talande:

Det i sin tur kommer skapa en negativ spiral. Är man osäker på sin framtid så drar man in på sin konsumtion. Drar man in på konsumtionen säljer företagen mindre, vilket kommer kräva mer uppsägningar vilket i sin tur skapar större osäkerhet och så vidare. Därav alla dessa panikåtgärder än större i USA än i Sverige. Där övervägar man att göra kontanta utbetalning till alla vuxna och barn.

I Danmark överväger man också direkta ersättningar från staten till de som drabbas. Det i sin tur kan leda till att pengar minskar i värde då man kommer att kunna köpa mindre för dem. Det vill säga att vi får problem med hög inflation när varje land börjar trycka sina egna pengar. Allt det här leder till att börsen kommer att fortsätta ner. Kanske håller den sig på den här nivån ett tag till, ökar lite när viruset verkar vara hanterat för att sedan ytterligare falla när viruset kommer tillbaka i höst.

Ja, vi skulle kunna ta det ett varv till, men jag tror att du är med på poängen. Det finns andra sajter som t.ex. Peter Schiff, Mike Maloney, Zerohedge m.fl. som är duktiga på att springa ner i det kaninhålet (typ: ”The real crash is here”) med den annalkande samhällskollapsen, hyperinflation där guld är det enda man ska äga och så vidare. Blandade kommentarer från nätet (kompletteras löpande):

Statsministerns tal var glasklart: Förbered er på en samhällskollaps.

Jag personligen tror aldrig på fundamentalister på någon kant, utan sanningen tenderar alltid hamna någonstans i mitten. Därav ignorerar jag absolut inte guld, många gånger känner jag mig ganska ensam i mainstream, att rekommendera guld men jag tror inte på en lösning som kräver guld, ammunition och konserver.

Pessimistens strategi i den här situationen

Jag skulle säga att man kan dela upp pessimisterna i två kategorier. Om vi tar ”efter-regn-kommer-sol”-pessimisten så kommer hen – i bästa fall – agera som följande:

  • Sitter stilla i båten i det långsiktiga sparandet
  • Ombalanserar löpande vid behov (eller låter fondroboten göra det)
  • Ser över sina fyra-hinkar och balanserar vid behov om mellan dem
  • Ägnar sig åt annat än medierapportering och följer myndigheters rekommendationer

Det vill säga att man gör ingenting annat än det man brukar göra. Om man däremot är mer av ”apokalyps”-pessimisten och tror att allt kommer att gå åt helvete och då:

Det finns egentligen väldigt få alternativ för en apokalyps-pessimist som jag ser det.

Optimisten: det kommer att gå över!

Om vi då vänder på kakan och tittar utifrån optimistens perspektiv så kan den här krisen uppfattas som ”enklare” på vissa sätt än andra kriser. Det finns ett tydligt slut på den i och med 1) ett vaccin i kombination med 2) flockimmunitet. Det som vissa epidemiologerna kallar för ”the golden ring”. Dessutom finns det en tredje, kanske inte så attraktiv lösning, vilken innebär ett jämviktsläge inom sjukvården. I alla länder är det just nu brist på skyddsmaterial, tester, IVA-platser, vårdpersonal, rutiner m.m. Det är också en tidsfråga tills dessa problem är lösta. Frågan är mer eller mindre hur snabbt kommer vi klara det och hur kan vi minimera kostnaden i lidande, människoliv, konkurser och pengar.

Även om jämförelsen haltar, så tog det nästan 2 år att identifiera och sekvensera (=ta fram DNA-informationen) HIV-viruset. Med viruset 2019-nCoV gjordes det på några dagar. Proteinidentifikation som normalt tar två år gjordes på två veckor. I normala fall tar det flera år att utveckla ett vaccin och gå genom alla kliniska studier, men redan den 16 mars gjordes de första testerna i människor. Det är mindre än tre månader efter det stora utbrottet. På många sätt har vi haft tur med det här viruset. Det är en släkting till tidigare SARS och MERS-virus vilket gör att att många företag som redan forskat på de tidigare varianterna kunde göra stora framsteg på extremt kort tid. Ett företag i Holland har redan lyckats ta fram en anti-kropp tack vare tidigare forskning.

Parallellt pågår över 400 studier och 500 kliniska studier för att ta fram godkända läkemedel för behandling av Covid-19. Kina, USA och Europa tävlar samtidigt som många företag och universitet som normalt konkurrerar också hjälps åt. Frågan är om det någonsin tidigare har fokuserats så mycket tankekraft och resurser på ett enda problem. Kina använder det till och med (på gott och ont) som ett geopolitiskt verktyg genom att hjälpa andra länder på det sättet som USA förr hjälpte. De har över 1 000 forskare och militären engagerade i att hitta ett vaccin. Det är en kraftsamling som jag aldrig tror har skådats inom biomedicin. Särskilt när många länder plötsligt har insett att biomedicin är ett strategiskt viktigt område för ens land / militär.

Sedan gäller det att vara realist. Även om man lyckas med ett vaccin så kommer det fortfarande att ta uppemot 1.0 – 1.5 år tills det är tillgänglig för alla miljoner människor. Utmaningar är bland annat framtagning av produktionslinor och massproduktion av vaccinet. Skulle vi dessutom, mot förmodan, inte lyckas med ett vaccin så kommer vi förr eller senare uppnå flockimmunitet när 40-70 % av befolkningen fått smittan och blivit friska. Visst kan viruset mutera – och man har koll på ca 100 mutationer – men det verkar vara stabilt då det redan är ”perfekt” för att spridas som mest. Men forskare anser vara mutationstakten vara tillräckligt låg för att ett vaccin ska kunna fungera.

Dessutom har vi redan nu sett länder som Sydkorea, Taiwan och Kina som hanterat utbrottet på ett tämligen – för stunden – framgångsrikt sätt. Kina rapporterade även i torsdags att de inte hade några inhemska nya fall av smitta och det har fortsatt sedan dess till i skrivande stund (lördag). Något som var otänkbart bara för någon vecka sedan. Är man dessutom någorlunda motiverad är det relativt enkelt att hålla viruset ifrån sig – givet att man inte är i en hög risk miljö – med hjälp ”social distansiering”, mycket god handhygien, inte ta sig i ansiktet och hålla rent på utsatta ytor. Dessutom visar siffror från kryssningsfartyget Diamond Princess, som blev en ofrivillig men god fallstudie, att även i en så utsatt miljö blev aldrig mer än hälften smittade.

Om vi dessutom tar ett rent cyniskt ekonomiskt perspektiv så är dödligheten i den unga (0-20 år) och den mest produktiva delen av befolkningen (20 – 60 år) mycket låg för viruset 2019-nCoV. Här finns en avgörande skillnad mot jämförelser med spanska sjukan 1918 som hade högst dödlighet i gruppen 20-40 år. MEN! Det betyder inte att den inte drabbar oss yngre hårt också. Många under 50 år behöver också sjukhusvård. 47 procent av de som intensivvårdats varit personer under 65 år. I Nederländerna har hälften av de som vårdats på intensiven varit under 50 år. Det är desinformation om att bara för att man är ung så hamnar man inte på sjukhus eller kan bortse från smittan. Det är inte en ”vanlig” influensa som många så gärna vill påstå. Från WHO:s presskonferens 20 mars:

Personer under 50 utgör en signifikant stor andel av dem som kräver sjukhusvård. [..] Unga, ni är inte odödliga!

WHO chefen Dr. Tedros Adhanom i presskonferensen 20 mars, 00:00:30 till ca 00:01:00 i videon

En annan viktig skillnad var att spanska sjukan slog till mot redan försvagade människor som ofta hade levt knapert under flera år till följd av första världskriget 1914-1918. Vidare var många andra relevanta parametrar som kunskap, vård, mediciner etc mycket sämre då än vad de är idag. Detta är flera strategiskt avgörande skillnader mellan dessa två pandemier.

Det viktiga i sammanhanget är att från ett hälso-strategiskt perspektiv se att det mer eller mindre handlar om om tid och minimera dödstalen så mycket som möjligt fram tills dess. Det som vi har lärt oss kallas för ”flatten the curve”. Washington Post har en fantastisk artikel och animation som visar det som en simulering. Sedan om det är 6 månader, 12 månader, 18 månader eller mer – det är det ingen som vet. Det viktiga är också att debatten om kostnaden för resten av samhället är igång tack vare Kerstin Hessius.

Det är sällan en god idé att optimera lösningen av ett problem för en parameter. Tack till Kerstin som på i princip egen hand, och med stor personlig kostnad i sociala medier, dragit igång debatten. Modigt och väldigt viktigt. Jag är nämligen rädd för att den här krisen kan vara spiken i kistan för entreprenörsandan för min generation (80-talister). Jag är nu i 40 års åldern och de senaste 20 åren har jag varit med om IT-bubblan, Finanskrisen och nu Corona-krisen. Det här drabbar alla företag och många kommer att tänka sig för både en och två gånger innan man vill starta ett företag med alla risker det innebär.

Osäkerheten i dessa två scenarion gör att vi står där vi står

Eftersom båda dessa två scenarion är lika ”rätt” just nu har vi en situation där börsen står och väger. Fram till för tre månader sedan var alla ganska överens om hur framtiden skulle se ut. Det var handelskrig mellan Kina och USA, det var presidentval i USA och det mesta talade för att året skulle bli ungefär som förra året. Tittade man på utfallen av det genomsnittliga best-case och worst-case så låg de inte särskilt långt ifrån varandra. Därför tuffade börsen och samhället på som det gjorde nu.

Nu har vi hamnat i en situation där där ingen vet något, världen har hamnat i diket och många agerar i en miljö som vi aldrig har varit i. Känslomässigt känns ett scenario ”allt löser sig till sommaren” lika sannolikt som ”allt kommer gå åt helvete”. Det är den här diametralt olika synen på hur världen kommer bli som håller marknaden i ett osäkerhetsgrepp. Ingen kan överblicka hur pandemin kommer utspela sig, vilken kostnaden kommer att bli för samhället och hur lösningen kommer att se ut.

Lägg dessutom på en tidslinje så blir svaren helt olika beroende på om man tittar på 6 veckor, 6 månader och 6 år. Det vill säga två personer som genomför en affär kan båda ha diametralt olika åsikter men ha helt rätt eftersom den ena säljer på 6 veckors sikt och den andre köper på 6 års sikt. Dessutom blir det än mer komplicerat då börsen alltid ligger lite före och prisar in framtiden då man per definition handlar på framtida förväntningar. För att göra det än mer komplicerat så skiftar vi dessutom åsikt baserat lite på dagsform.

Jag kan ta mig själv som exempel, fram till i fredags så kände jag mig lugn som en filbunke, inget nytt under solen och sedan plötsligt hamnar jag i diket då jag inte förutsåg att Spiltan Räntefond Sverige skulle råka ut för så dålig likviditet att de stängde fonden för handel. I stunden var min initiala känsla ”nu går allt åt helvete”. Tricket är naturligtvis att återigen inte agera på den initiala känslan utan att ta en stund att andas.

Vi behöver inte tro på allt vi känner eller vad vår hjärna tycker

Eftersom ingen av oss är kompetent nog att bedöma rätt svar mellan dessa två scenarion, tänker jag att man kan omformulera frågan och se den från ett annat perspektiv.

Eftersom vi människor alltid har klarat alla kriser, från pandemier, depressioner, finanskriser till världskrig, låt oss utgå från att vi även kommer att klara Corona-krisen. Givet att det är sant, vad kan historien lära oss om börsen, marknaden och aktörernas beteende?

På det sättet ”slipper” vi fundera så mycket kring själva nuläget och titta på det sannolika utfall därefter.

Den rena börsnedgången följer ett klassiskt mönster

Låt oss lämna själva scenario-perspektivet av den här krisen och isolerat titta på börsen och marknaden. Börskrisen följer än så länge ett ganska förutsägbart mönster som kan sammanfattas i följande punkter:

  • Stora och långt utöver det normala rörelser under enskilda dagar
  • Alla tillgångsslag börjar samvariera och gå mot en hög korrelation
  • Svenska kronan försvagas och valutor som USD, CHF och EUR stärks
  • Företagsobligationer faller i linje med aktier (och överraskar sparare negativt)
  • Tillit till andra aktörer på finansmarknaden försvinner och låser likviditet för att banker slutar låna ut till varandra och andra
  • Riksbanker och regeringar går in med stimulanser och räddningspaket
  • Det görs generellt alldeles för lite och alldeles för sent
  • Rekyler efter stora nedgångar är vanliga (och utgör bra temporära säljtillfällen om man behöver komma ut)
  • Guld håller emot, minskar ofta i startskedet av krisen för att sedan öka
  • Spreadar (skillnaden mellan sälj/köp) på alla tillgångar ökar / market makers fungerar sämre
  • Tilliten på marknaden försvinner vilket ofta leder till att räntefonder får svårt och vissa stängs för uttag
  • Alternativa placeringar såsom Bitcoin visar sig inte hålla måttet
  • Investerare som är med om sin första stora börskrasch får panik och börjar sälja av
  • Antal inloggningar på Avanza/Nordnet ökar (Avanza var ett tag mest nedladdade näringslivs appen)
  • Nettoinflöden av pengar ändras till nettoutflöde från fonderna
  • Det blir nattsvarta rubriker i tidningar kring ”börsras”
  • Varsel och arbetslösheten ökar, bostadspriser tenderar stå eller falla säsongsjusterat
  • Allt går väldigt fort, saker på måndagen är historia på onsdagen
  • Alla företag dras över en kam oavsett fundamentala faktorer
  • Populära småspararaktier får ofta extra stora nedgångar
  • Stopp-loss, försäkringar och andra derivat slutar fungera
  • Det kommer att komma historier om ”gurus” som sålt av i rätt tid / köpt på botten / förutsåg allt i förväg
  • Det kommer att komma artiklar om ”köp-och-behåll”-strategier är jättedumma
  • (komplettera gärna i kommentarerna om jag har glömt något. ? )

Allt ovan beskriver lika mycket finanskrisen 2008 som den beskriver vår krasch nu 2020. Det är alltså överhuvudtaget inget nytt under solen. Det enda som egentligen skiljer den här krisen från andra är anledningen (som är olika varje gång) och hastigheten i nedgången. Normalt har det tagit ca 3 månader att falla 30 procent, något som nu skett på tre veckor. Nedan följer ett antal bilder som illustrerar det hela. Klicka på respektive bild för källa.

Nedgångar är inte heller något nytt. Nedan följer en graf som visar den amerikanska börsen i form av upp- och nedgångar.

Amerikanska börsen uppdelad i uppgångs (bull) och nedgångsperioder (bear)
Den amerikanska börsens utveckling uppdelad i uppgångs och nedgångsperioder med genomsnittliga siffror.

Flera av dessa nedgångar har varit större än de ca -30 % som vi ligger på från toppen i dagsläget. En amerikansk bloggare räknade ut att där vi befinner oss just nu på ca -30 %, så är vi ”bara” det 13 största raset i den amerikanska börsens historia.

En genomsnittlig börskrasch går ofta genom tre faser

Tittar vi utifrån ett ännu längre perspektiv så har Ray Dalio på Bridgewater sammanställt många historiska nedgångar i form av en ”genomsnittlig börskrasch”. Den ser ut som följer:

En genomsnittlig historisk börskrasch pågår i 36 månader och är -50 till -60 % från toppen.
En genomsnittlig historisk börskrasch pågår i 36 månader och är -50 till -60 % från toppen.

Utifrån det här perspektivet är inte den här börskraschen på något sätt unik förutom att den har fallit mer på kortare tid. Det som jag själv funderar på är att den brukar ofta genomgå tre stadier eller tre vågor:

  • Fas 1. ”Det kommer bli bra. Marknaden kommer se genom de dåliga nyheterna.”
  • Fas 2. ”Oj, det var värre än jag och många andra trodde!”
  • Fas 3. ”Det kommer gå åt helvete, ljust i tunneln är det annalkande tåget och det kommer aldrig ta slut”

Jag kan ha helt fel, men jag upplever att vi är någonstans mellan Fas 1 och Fas 2. Vissa har absolut börjat få panik, det ser jag i sociala medier och i vissa kommentarer. Men det är fortfarande många som är i fas 1 och man tycker det verkar bli köpläge. Jag själv är absolut någonstans i Fas 1.5 skulle jag gissa. Inte panik, men någon nykter insikt om att det var värre än jag trodde. Särskilt med tanke på att t.ex. företagsobligationerna pausade all sin handel i fredags.

Hur beter sig börsen efter en nedgång?

Även om verkligen historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning är det intressant att titta på historien. Då kan man få en uppfattning om hur börsen faktiskt har betett sig. Först och främst är det också viktigt att se att kriser är inget nytt. De har alltid kommit och gått och varje generation har fått sin beskärda del:

Amerikanska börsen och historiska kriser
Amerikanska börsen och historiska kriser

Notera att grafen ovan dessutom är logaritmisk. Det betyder att grafen egentligen har en mycket brantare lutning än det man får uppfattning av när man ser grafen. Se specifikt t.ex. 1987 då vi hade Svarta Måndagen i USA då börsen föll med 22 procent på en dag. Det märks i kurvan men bara knappt.

Låt oss titta på en sammanställning av historiska krascher som har gjorts av bloggrannen Ben Carlson:

Tabellerna ovan visar både de största nedgångarna från toppen till botten, hur den börsen utvecklades 1, 3 och 5 år efter nedgången samt hur många månader det tog för börsen att återhämta sig. Notera att:

  • Efter 1 år var börsen högre upp i hälften av fallen med i genomsnitt 14 %.
  • Efter 3 år var den högre upp i mer än 70 % av fallen med i genomsnitt +42.5 %
  • Efter 5 år var den högre upp i mer än 80 % av fallen med i genomsnitt 94 %.

En annan amerikansk bloggare, Ramit Sethi, har gjort en egen sammanställning som visar att den amerikanska börsens utveckling månaderna efter en månad med ett -10 % fall sedan 1900:

  • 1 månad: -0,1 %
  • 3 månader: +7,5 %
  • 6 månader: +11,1 %
  • 12 månader: 14,6 %

Du får alltid en extra skjuts i en uppgång efter en nedgång

Något som även Ben Carlson har sammanställt i en mer detaljerad tabell:

Framtida avkastning på 1, 3 och 5 års sikt från botten i en kris
Framtida avkastning på 1, 3 och 5 års sikt från botten i en kris

Nu är det ju viktigt att inse att ingen av oss kommer att träffa botten om man inte har en osannolik tur. Botten kan nämligen redan ha passerats, den kan komma nästa vecka, om några månader eller till och med något år. Redan nu börjar det kännas jobbigt att köpa aktier, räntefonder känns också skit och guld/silver har inte heller varit toppen. Oftast är det ett tecken på att man ska börja köpa.

Samtidigt har också den förväntade avkastningen för den amerikanska börsen för kommande 10 åren gått från ungefär 2.2 % till det historiska medelvärdet kring 7 %. Det spelar roll när man köper och det som jag vill undvika är det klassiska misstaget där man som småsparare köper dyrt och säljer billigt:

Vanligaste misstaget är att köpa dyrt och sälja billigt.
Vanligaste misstaget är att köpa dyrt och sälja billigt.

Jag tror att de flesta av oss känner igen oss – eller någon annan – som har agerat enligt ovan.

Låt oss titta på fundamenta och vad värdet av en aktie består av egentligen

Istället för att bara titta på abstrakta historiska siffror, låt oss översätta det till ett mer hanterbart exempel som publicerades av bloggrannen Humbledollar häromdagen. Resonemanget börjar så här; en akties pris och därmed ett bolags värde bestäms i grunden av tre faktorer:

  • Företagets vinst och förväntningar om framtiden
  • Externa händelser såsom politiska nyheter, makroekonomi och Corona-viruset
  • Investerarnas psykologi, sentiment och riskvillighet

De senaste dagarna har priset på aktier mer eller mindre bara bestämts av faktor 2 och 3. Nyheter haglar, presskonferenser direktsänds och företag varslar. Corona-viruset har på egen hand raderat miljarder kronor i börsvärden runt om i världen. Adam Grossman använde i sin artikel företaget Procter and Gamble som exempel. Det är de som står bakom varumärken som: Head & Shoulders, Pantene, Pampers, Always, Ariel, Oral-B, Vicks, Braun, Gillette, Venus m.fl. Garanterat saker vi har eller har haft hemma.

På tillräckligt lång sikt bestäms dock värdet på aktier av faktor 1 – företagens vinster och förväntningar om framtida vinster. Givet att det kommer stämma även i framtiden kan man ställa sig frågan:

Vad är då ett rimligt prisfall på Proctor & Gamble? Är marknaden rationell eller irrationell?

Ett sätt att beräkna en akties värde är det som kallas för ”diskonterad kassaflödesanalys”. Något förenklat går den ut på att ett företag är värt summan av alla sina framtida vinster. Sedan värderar man ner (=diskonterar) de framtida vinsterna genom att säga att en framtida vinst är inte lika mycket värd som en vinst idag. Det vill säga att en krona idag är mer värd än en krona imorgon.

Förra året var P&Gs vinst ungefär 10 miljarder USD. Givet rimliga antaganden så kan man säga att P&G är värt 30 gånger sin årsvinst. Det vill säga 300 miljarder kronor. Observera återigen att det här är en väldigt förenklad matematisk modell och värdering. Men den hjälper oss att svara på frågan:

Vad borde P&G vara värt om alla sätt i karantän och bolaget inte uppvisar någon vinst i år?

Matematiken blir också ganska enkel. Vi ska nämligen ”bara” ta bort en årsvinst och säga att den blir inte 10 miljarder i år, utan den blir noll. Då borde företaget helt enkelt vara värt en årsvinst, 10 miljarder, mindre. Det är en enorm summa, men det är fortfarande bara 3.3 % (=10 / 300 ) lägre värdering. Den rimliga nedgången i P&G:s aktiekurs borde således vara -3.3 % och inte -23 % som den ligger nu.

Vän av ordning säger kanske; men de kan gå i konkurs och många företag har ingen försäljning. Njae. Det är ju samma sak som att säga att ingen kommer att fortsätta köpa de produkter som de säljer. Sedan får man ju själv avgöra om det är rimligt att kvinnor slutar köpa bindor och tamponger, män slutar köpa rakhyvlar och barnfamiljer slutar köpa Pampers-blöjor.

Självklart kommer Corona påverka vissa företag mer än andra. Men:

Poängen är att att värdet av en aktie motsvarar summan av alla framtida vinster. Således borde en kort-siktig förlust eller utebliven vinst bara ha en mindre påverkan på ett företags totala värde.

Även om vissa företag hade extrema värderingar innan krisen (t.ex. svenska fastighetsbolag, Tesla m.fl.) så betyder en halverad aktiekurs att man tror att företag under sin livstid bara kommer att tjäna hälften så mycket pengar. Har verkligen så mycket förändrats från en månad sedan tills idag?

Låt oss titta på historiskt fundamentalt värde; P/E mellan 1990-2020

En kompis i finansbranschen skickade mig följande graf som jag tycker är väldigt intressant (även om historisk avkastningen inte är en garanti för framtida avkastning). Den visar det så kallade P/E-talet som enklast kan beskrivas som ett nyckeltal som sätter aktiekursen i relation till företagets vinster. Det vill säga den siffran vi multiplicerade vinsten med för att få företagsvärdet i exemplet ovan (=30 för att få 10 miljarder till en värdering på 300 miljarder). Nedan kan det ses från 1990 till 2020.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Vi börjar närma oss nivåer som vi inte har sätt på 6-7 år. Det gäller även om man tittar på det inflationsjusterat i form av CAPE. Återigen, det är inte en garanti för att det inte kan gå ner mer. Man kan även argumentera för att grafen bygger på gamla kvartalsrapporter och en mängd andra invändningar men det visar ändå vilken brutal nedgång det har varit. Nedan följer uppdaterade historiska nyckeltal för den amerikanska börsen från Leuthold Group:

Tiotusenkronorsfrågan är:

Är den nuvarande nedgången fundamentalt motiverad? Kommer verkligen så många av de 6 600 av världens största företag tappa all försäljning genom att vi konsumenter slutar köpa iPhones, slutar titta på Netflix, slutar googla saker, slutar använda Facebook och så vidare?

Visst, det kan vara annorlunda nu och vi kommer att låta massa företag gå i konkurs på grund av Corona-viruset och dåliga politiska beslut, men återigen tror man det, då är det ingen poäng att investera överhuvudtaget. Observera dock att vi fortfarande kan gå neråt mycket mer. Men det borde i och för sig bara innebära en större anledning för optimist-caset.

Ett perspektiv på Stockholmsbörsen

Jag har även roat mig med att rita upp Stockholmsbörsen (OMX30) och rita in några olika nivåer per den 17 mars.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Den 17 mars låg vi ungefär -30 procent från toppen. Om vi backar till -45 % från toppen, då har vi raderat ut 5 års börsuppgång. Det är som att få en tidsmaskin och gå tillbaka 5 år och börja investera från det läget. Backar vi till -65 % så säger vi att bolagen är där de var för 10 år sedan och vid -80 % då är vi sämre på det än under brinnande finanskris 2008. Då skulle det vara ett blodbad på riktigt. Samma sak här; är det verkligen motiverat att säga att företagens framtida utsikter är så usla?

Jag gillar Bill Eharts kommentar:

It’s not about buying at the bottom, it’s about buying when the market gives you opportunities. And 25% to 30% off the high is a good opportunity.

Bill Ehart, HumbleDollar

Det handlar om att ta chansen när den visar sig.

Olika sätt att finansiera sitt rea-shoppande

Jag vill återigen betona att den huvudsakliga strategin är samma som den alltid har varit med passivt sparande och fyra-hinkar-principen. Vi pratar inte om att göra något annat än att komplettera sin strategi, med en plan för att köpa nu när det är billigare, om man har möjlighet, intresse och livssituationen tillåter det. Den springande frågan är då:

Hur ska jag på bästa sätt använda mina resurser för att maximera nyttan av rean?

Det första steget handlar om att skaffa sig ammunition eller resurser att utnyttja. Det vill säga pengar att faktiskt kunna handla för. Nedanstående sätt rekommenderar jag för alla som har möjligheten:

Dra ner på eller skjuta upp konsumtion (reskassa, stora inköp, renovering)
Jag tror att de flesta har förlikat oss med att det inte blir någon semester i närtid. Dessa pengar är ypperliga att öka månadssparandet med under året. Samma sak gäller kanske renovering eller inköp av stora kapitalvaror som t.ex. bil. Det kanske går att skjuta på det ett, två eller tre år.
Sälj saker som du inte använder eller har i förråd.
Tradera hade en kampanj för något år sedan som visade att genomsnittsvensken hade sex flyttkartonger med oanvända prylar till ett värde av 30 000 kr. Det är mycket pengar att investera. 
Jobba extra om möjligt
Jag vet att många just nu har det tufft, är kanske permitterade, varslade eller till och med uppsagda. Om man däremot har möjligheten att just nu jobba extra så är det ett ypperligt sätt att skaffa sig extraresurser. 
Sluta överamortera, i alla fall ett tag
Om du i dagsläget amorterar utöver det som du behöver enligt lagstiftning så skulle jag varmt rekommendera att överväga om det verkligen är det som är mest lönsamt och ger bäst helhetseffekt.

Jag förstår att sätten ovan inte fungerar för alla men om det går – grattis till dig! ?

Sälja räntor och guld för att köpa aktier

Det finns ytterligare relevanta men kanske lite mindre bra sätt att göra. Eller snarare sätt som kräver betydligt mer försiktighet och tankemöda. Därför är den stående rekommendationen för de flesta att INTE göra följande om man inte är säker på sin egen förmåga. Typ ”don’t try this at home”. Anledningen är att det är en förändring i strategin, det ökar risken och man behöver vara medveten om det fungerar med ens livssituation, risktolerans och behov av pengar.

Minska andelen räntor och höja andelen aktier i sparandet
Jag har i många år rekommenderat att ha sitt sparande i en portfölj med 90 % aktier och 10 % räntor istället för i en portfölj med bara 100 % aktier. Givet att sparhorisonten är 10 år eller mer så kan nu vara ett tillfälle som är bra att minska andelen räntor för att höja andelen aktier. Om du dessutom använt vår modellportfölj så har du dessutom haft 10 % guld vilket gjort att den totala andelen aktier bara varit 80 %. 
Samma resonemang i nybörjarportföljen. Den har klassiskt varit 60 % aktier och 40 % räntor. I vår variant har den bara varit 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Det finns också utrymme att börja öka andelen aktier på bekostnad av främst räntorna. 
Temporärt flytta pengar från en portfölj i mellanrisk-hinken till den passiva hinken
En annan mer drastisk åtgärd är att flytta pengar från mellanriskhinken till den passiva hinken och på det sättet öka möjligheten för att handla pengar på rea. 

En stor anledning till varför jag avråder, eller säger till att man behöver vara försiktig med ovan är att man ändrar tidshorisonten. Tiden är den viktigaste faktorn för vårt sparande. Ju längre sparhorisont, desto större sannolikhet för att vi går plus och hamnar i närheten av börsens historiska avkastning på runt 7 procent i årsmedelavkastning. Det är därför regeln om max 10 % i aktier per år i sparhorisont finns. På kort sikt är börsen helt oförutsägbar men på lång sikt är den betydligt mer så:

Genom att öka andelen aktier med 5 % på bekostnad av räntor, säger man egentligen att man har förlängt sin sparhorisont med ett halvår. Det är därför jag ser det som en mindre risk att öka andelen aktier i globala barnportföljen som redan ska ha en tidshorisont på 10+ år. Att spara 15 eller 15,5 år är i princip ingen skillnad. Men det är däremot skillnad att spara 5 eller 5,5 år. Påverkan blir större och därför behöver man vara mer försiktig om man ökar risken i mellanriskhinken än i den passiva hinken.

Temporärt låna pengar för att öka månadssparandet

Jag tror att rubriken bör få dig och andra att med rätta ”cringe” och känna obehag. Grundreglen är alltid att har man inte råd så ska man inte köpa – varken prylar eller aktier. Men, till alla regler så finns det undantag. De flesta av oss lånar t.ex. när vi ska köpa ett boende och då upplever vi att lån är okej. Missförstå mig rätt, i 99 fall av 100 så kommer jag alltid att avråda från att låna pengar att investera. Det är dumt, det är onödigt och det kan ställa till det.

Således är det ALLTID en avrådan att belåna investeringar, särskilt om det är första gången du är med om en börskrasch! Nu är mina döttrar små, men om de hade kommit till mig och velat låna pengar för att investera i dagsläget så skulle jag förbjudit det om det var första gången de var med om en börskrasch. Snarare skulle jag sagt att skaffa pengar på andra sätt, lära sig i denna krisen och att belåna i nästa kris när de vet hur de reagerar. Så återigen – alla former av fundamentalism dåligt och man behöver rationellt kunna utvärdera vilka verktyg man har tillgång till. Sedan behöver man inte alltid använda alla verktyg bara för att man har dem.

Låt oss åtminstone undersöka de olika möjligheterna som finns:

Låna via Avanzas och Nordnets värdepapperlån
Avanza erbjuder kredit i form av Avanza Superlånet och Nordnets motsvarighet heter Knockout-lånet. Bara det att de marknadsför möjligheten visar ju att det inte är något ovanligt. Räntorna på dessa lån är dessutom extremt förmånliga, givet att man konstruerar en portfölj så kan man få allt från 0.0 % till 0.89 % ränta. 
Lån med huset som säkerhet
Om det är så att du bor i ett boende med låg belåningsgrad (<50 %) så kan det vara ett alternativ att låna pengar med huset som säkerhet. Jag vet att flera personer i vår RikaTillsammans-community på Patreon har gjort det. 
Låna pengar på andra sätt
Sedan finns det självklart andra sätt att låna pengar på också. Återigen en stark avrådan. 

Om man nu känner att man att man:

  • har varit med om tidigare börskris,
  • inser riskerna med belåning,
  • har ett hög humankapital,
  • har en sparhorisont på 10+ år
  • inte kommer att freaka ut
  • inser att det kan gå ned mer
  • vet vad man håller på med
  • kan göra det på ett ansvarigt sätt

och därmed kan se belåning som ett alternativ då bör man fortfarande belåna mer än att man hamnar inom den lägsta riskklassen för Avanzas och Nordnets värdepapperlån. Dessutom tycker jag själv att man ska se ett lån som att man hämtar en inkomst från framtiden till idag. Ungefär enligt resonemanget:

Jag månadssparar 1 000 kr i månaden. Det kommer jag även göra de kommande 36 månaderna. Jag tror dock att jag kommer att få mer för pengarna genom att köpa nu i krisen och de kommande månaderna än i framtiden om 2-3 år. Därför tar jag det framtida månadssparandet och flyttar bak det i tiden till idag. På det sättet kan jag i framtiden istället amortera på lånet och få ett större värde på lång sikt för mina köp idag.

Det handlar alltså inte att om att låna mer än man egentligen kan hantera med ett framtida månadssparande. Det är bara att värdet på det framtida månadssparandet är högre idag än imorgon. Vi går genom mer teori om belåning i avsnitt #102 då vi resonerar bl.a. om bra och dåliga lån. Det förutsätter att tidshorisonten är lång, att livssituationen och humankapitalet tillåter det, att räntan är låg och att belåningen är hanterbar. Det handlar om att hantera det på samma ansvariga sätt som t.ex. sjunde AP-fonden gör.

För att öka möjligheterna till högre avkastning och därmed högre pension, använder AP7 så kallad hävstång i förvaltningen av AP7 Aktiefond. Hävstång innebär att fonden ingår derivatkontrakt som kan liknas vid att fonden lånar ytterligare pengar och placerar dessa i globala aktier. Placeringsutrymmet är därmed den summa du lånar gånger fondkapitalet. Detta gäller både i uppgång och nedgång. [..] Hävstången skapas genom finansiella derivatkontrakt i USD. Nästan all handel globalt i dessa kontrakt sker i USD, vilket innebär att priserna är väsentligt lägre och likvitditeten väsentligt högre än i någon annan valuta.

Fördjupning placeringsstrategi, ap7.se

Teorin är att på några års sikt så ska börsen ge ca 7 % om året i årsmedelavkastning. Om räntan på lånet är väsentligt lägre än dessa 7 % så är det mer lönsamt att ha lånet, betala räntan och behålla mellanskillnaden. Exakt det som de svenska bankerna gör. De får våra pengar för 0 % ränta och lånar ut dem för 1.0 % ränta och behåller mellanskillnaden till sig själva.

Regelbundet, men ökat, månadssparande är förmodligen bästa strategin i nuläget

Låt oss börja med att urskilja det vi vet och det vi inte vet:

  • Vi vet att historiskt har börsen alltid gått upp och med stor sannolikhet kommer det ske tids nog även nu
  • Vi vet inte när det kommer att bottna eller om det redan har bottnat

För att inte trilla i fällan kring marknadstajming och försöka förutsäga framtiden gäller det att ha en strategi som fungerar oavsett om vi har bottnat eller ej. Matematiskt brukar rätt svar vara att lägga in allt på en gång men i situationer som nu är det mer eller mindre inte alternativt för de flesta av oss. Särskilt på grund av panik, irrationellt beteende och den stora sannolikheten för känslan av ånger. Vi ska inte heller underskatta känslan av att känna sig som en idiot när man sätter in pengar ena dagen och de är borta dagen eller veckan efter.

Jag tror därför att den bästa strategin framåt är en variant på den befintliga:

Ett regelbundet ökat månadssparande kompletterat med mindre periodvisa extra insättningar vid t.ex. nedgångar om -10 % från toppen.

Jag tror att just nu är det väldigt få investerare som har likvida medel, pengar på sparkontot eller pengar i räntefonder som oroar sig för att komma för sent in i marknaden. Snarare är det väl snarare som jag i förra veckan att man ångrar sig att man gick in för tidigt. Jag själv har nämligen försökt göra mindre engångsinsättningar vid varje -10 % från toppen. Ett sidospår är att jag lägger köpordern när börsen backade -10 % men får den genomförd två dagar senare börsen rekylerar +10 %. ?‍♂️ Det gav i alla fall erfarenhet.

Notera att extra-insättningarna i det här fallet inte nödvändigtvis behöver vara extra-insättningar i form av likvida medel, utan t.ex. en ombalansering där man höjer aktieandelen med 2.5 – 5 % på bekostnad av räntefonderna och guldet.

Problemet med en endast nivå-baserad strategi för att gå in i marknaden

Man kan tänka på många olika sätt när man ska köpa in sig i marknaden. Jag har fram tills den här artikelns publicering tänkt mycket i banorna kring en nivåbaserad strategi. Något jag skrivit om i kommentarerna till den andra Corona-artikeln. Det är ett ganska vanligt sätt att kombinera ett månadssparande med. Det kan vara att man tittar på nivåer på själva indexet – något som är populärt i USA – eller nedgångar från toppen. Det kan se ut t.ex. som följer:

  • Lägga in 15 % av tillgängligt kapital vid varje -10 % från toppen, eller
  • Gå in med 30 % av tillgängligt kapital när börsen når nivå X, Y och Z.

Flera läsare har påpekat att det är ett sätt att försöka tajma marknaden, vilket jag dock inte håller med om (eller så har jag otur när jag tänker ?). Problemet är dock ett annat som jag insåg häromdagen. Problemet med en strategi enligt ovan är att börsen kanske bottnar ut nu på -30 %. Då har man bara placerat mindre än 50 % av sitt tillgängliga kapital.

Man kan alltså sitta och vänta på en nedgång som aldrig kommer och därmed ha oplacerat kapital. Det finns exempel på många människor som sitter och väntar på nedgången och faktiskt ”förlorar” mer i själva väntan än vad de hade gjort i själva nedgången och varför jag avråder från marknadstajming.

Vad händer om man köper för tidigt? Är det verkligen så illa?

De flesta investerare som köper kommer antingen att köpa för tidigt, för sent eller inte alls. Det är extremt få som kommer träffa absoluta botten. Men låt oss då undersöka frågan:

Är det så illa att köpa för tidigt och att aktierna fortsätter ner efter ens köp?

Ben Carlson analyserar den frågan med tre scenario. I det första exemplet tar han upp finanskrisen 2008. Ponera att man köpa en amerikansk indexfond den 15 september 2008. Det var dagen efter att Lehman kraschade och börsen var nere -25 %. Ungefär som idag. Problemet är att börsen föll med ytterligare -40 % procent innan den bottnade i mars 2009. Ett år senare var man -10 % på köpet, 3 år senare var man +7 %, 5 år senare +56 % och 10 år senare var man +200 % och den 20 mars 2020 var man +150 % upp.

I det andra exemplet tar han upp svarta måndagen i oktober 1987. Då föll amerikanska börsen med -21 procent på en dag. De flesta tänker då inte på att börsen de två veckorna innan redan hade fallit med -16 procent. Låt oss då anta att man var idioten i rummet som köpte på fredagen på -16 % och sedan fick hela måndagen i knät. Du har nu lyckats fånga en helt egen 1-dags björnmarknad. De kommande två dagarna gick börsen upp +15 %, drygt en månad senare var man fortfarande -20 %. Men ett år senare var du +23 %, tre år senare +55 %, fem år senare +122 % och 10 år senare +426 %.

Låt oss även ta det absolut värste historiska exemplet. Kraschen i slutet av 1920-talet. Nedgången började i september 1929. Börsen föll med lite mer än 50 % det kommande året. Låt oss säga att man var kung i baren och faktiskt väntade ut börsen tills den föll -60 % och köpte i september 1931. Då skulle du ÄNDÅ få ytterligare en förlust på hela -65 % fram tills börsen bottnade i juni 1932. Det är svårt att ens föreställa sig. Men ett år efter ditt köp i september 1931 så skulle du bara vara -10 % på ditt köp då börsen hade ett rally utav bara h-e i slutet av 1932. Fem år senare skulle man varit upp 118 % och på 10 år +84 %.

Slutsatsen att dra är:

Även om man är för tidigt ute så har det historiskt över tid ändå gett en god utveckling.

Kommer ovan fungera även i den här krisen? Det finns så klart inga garantier. Kan man köpa för sent och få samma resultat? Absolut. Problemet är ofta att man kan bli kär i sina pengar på sidlinjen. Särskilt i tider av risk och oro som nu. Men det hänger ihop med sambandet att utan risk ingen avkastning. Jag håller helt med Ben Carlson i hans analys:

I would rather be kicking myself in the short-run for jumping in too early than kicking myself in the long-run for never putting my money to work in the first place. Regardless of when you buy or rebalance into the pain of a falling market, time is your friend and patience is the ultimate equalizer.

Ben Carlson på bloggen AWealthOfCommonSense.com

Ben Carlson har även gjort en artikel som tittar på om att köpa för sent eller på problemet med värderingar:

Det är således ingen skillnad från alla mina tidigare artiklar. Tiden är vår bästa och kanske enda vän på börsen.

Hur sammanfattar man det i en strategi?

Här blir det klurigt eftersom alla har olika förutsättningar. Om vi utgår från det vanliga månadssparandet och eventuella extra-pengar:

  • Fortsätt månadsspara precis som vanligt i slutet av månaden
  • Om du kan höja månadssparandet till följd av minskad konsumtion, höj det så mycket som möjligt
  • Om du har säg 25 000 kr vid sidan från t.ex. försäljning av förrådsgrejer, öka månadssparandet med ca 1 500 kr. (=ca 1/18)
  • Ombalansera vid varje glidning om 5 % om du inte använder LYSA som gör det automatiskt
  • Överväg att öka aktieandelen i månadssparandet till 100 % aktier.

Om vi dessutom lägger på att du har använt fyra-hinkar-principen och har våra modellportföljer då skulle man även kunna resonera som följande:

  • I mitten av varje månad öka andelen aktier på bekostnad av räntor med 1 % i globala barnportföljen och 2 % i nybörjarportföljen

Om man har pengar i en bufferthink och har möjlighet att få lån, har ett högt humankapital och en livssituation som tillåter det kan det vara värt att överväga öka månadssparandet med t.ex. 1/18 del av det totala buffertkapitalet / lånet. Det samma gäller om man kan låna pengar t.ex. via värdepapperlånen hos Avanza och Nordnet. Säg att man kan låna 50 000 kr till 0 % ränta hos Avanza då skulle spontant dela upp det i stötar om 3 000 kr och öka månadssparandet med det.

Förslaget är att se extra månadssparande, eventuell ökning av risk och eventuellt extra belopp som ett sätt att öka månadssparandet under de kommande 18 månaderna.

Anledningen till att jag föreslår 1/18 är att en genomsnittlig börskrasch är -60 % från toppen till botten och pågår i 36 månader. Givet att vi redan är -30 % från toppen så är det den bästa avvägningen jag kommer på. Det stämmer också ganska väl med tiden för ett eventuellt vaccin och det forskarna säger om längden på eventuella åtgärder. Vill man vara mer aggressiv så kan man köra en mindre uppdelning på t.ex. 1/12 och sprida ut det på det kommande året eller än kortare. Det går nämligen att argumentera för det med tanke på att börsen alltid ligger något före den vanliga ekonomi.

Observera att det här inte är något vetenskapligt bevisat sätt, men helt ärligt så vet jag vet inget bättre. Dessutom verkar ingen annan ha skrivit om något bättre sätt heller. Men jag tänker att vi kanske kan hjälpas åt i kommentarerna som förr. Just nu behöver man kanske göra en variant av ovan eftersom en del av ens pengar är i räntefonder är låsta (se artikeln om Spiltan Räntefond Sverige). Men det är något som jag kommer få återkomma kring.

Något jag funderar på att man skulle kunna lägga till som villkor är att:

  1. Vid en nedgång till -50 % minska från 1/18 till 1/12 eller lägre
  2. Vid en nedgång till -75 % gå in med allting man har

Då det ofta historiskt har varit överreaktioner. Visst är det nära marknadstajming, men återigen gäller det att inte vara fundamentalistisk och ha ett visst utrymme för flexibilitet. Så tänker jag, hur tänker du?

Är nu rätt tid att köpa för alla? Inte för alla…

Jag tycker att den finansielle rådgivaren Nick Magiulli på OfDollarsAndData resonerar bäst kring frågan. Till en början citerar han Baron Rotschild som lär ha sagt:

Tiden att köpa är när blodet flyter på gatorna.

Baron Rotschild

Han resonerar vidare att nu är verkligen ett tillfälle då blodet har börjat flyta på gatorna. På många sätt är det bra köptillfälle även om börsen självklart kan falla mer. Resonemanget är inte helt olikt mitt. Dessutom tittar han på ytterligare en teknisk faktor (läs: VIX-indexet) som också pekar på sannolikheterna för en bra affär trots osäkerheten. Men trots alla tecken anser han att alla inte bör köpa aktier eller gå in i marknaden nu. Han skriver:

If this is your first time in the stock market, now is not the time to play. As the financial writer Adam Smith (pseudonym) once said: If you don’t know who you are, this is an expensive place to find out. And find out you will.

Nick Maggiulli

Om man är nybörjare och börjar med att lämna sin strategi och försöka vara ambitiös så kommer man högst sannolikt råka ut för en av två insikter:

  1. Att börsen kan gå lägre och att den där långa tidshorisonten man hade inte alls är så lång som man sa
  2. Att man är guds gåva till marknadstajming

Jag håller helt med honom att insikt två är det värsta tänkbara scenariot. Att som ny investerare göra en stor vinst som man tror är skicklighet men egentligen bara handlade om tur lägger grunden för en spektakulär framtida förlust. Det bästa man kan göra som nybörjare är att sitta still i båten och fortsätta med strategin #99 ”Kom-igång-med-ditt-sparande” och #190 ”Bästa sättet att strukturera din ekonomi”. Om din livssituation och ditt humankapital tillåter det, du hittills inte har agerat känslomässigt och irrationellt då kan de andra förslagen i den här artikeln vara ett alternativ.

Oavsett vilket – utnyttja tillfället nu för att lära dig om dig själv

Slutligen så vill jag verkligen uppmuntra att inte låta den här börskrisen gå till spillo. Fred Schwed skrev i sin klassiska bok ”Where are the Customers Yachts”:

Like all of life’s rich emotional experiences, the full flavor of losing important money cannot be conveyed by literature. You cannot convey to an inexperienced girl what it is truly like to be a wife and mother. There are certain things that cannot be adequately explained to a virgin by words or pictures. Nor can any description that I might offer here even approximate what it feels like to lose a real chunk of money.

Fred Schwed

De senaste tio åren har börsen bara gått upp och då är det svårt att veta hur man reagerar, vilken typ av investerare men är eller vilka misstag som man har gjort. Det är dock den erfarenheten – inte minst genom att lära känna sig själv – som du i framtiden kommer att kunna tjäna mycket pengar på. Jag fick nämligen en fråga för något år sedan vad det var som gjorde att jag ändå lyckats relativt väl och mitt svar blev:

Jag tror att en av mina framgångsfaktorer är att jag bara är 40 år och har lyckats förlora pengar både under IT-bubblan och Finanskrisen. Det gjorde att jag fick erfarenhet som jag kunnat använda mig av sedan dess.

Kunskap och erfarenhet är saker som ingen kan ta ifrån dig och i min bok långt mer värdefullt än de pengar man har på kontot. Jag själv skriver ner och kompletterar insikter i den här krisen i princip varje dag. En av de största insikterna för mig den här krisen har varit hela debaclet kring Spiltan och deras räntefonder. Så passa på och ta tid för reflektion och anteckningar. Skriv ner hur det känns, vad du har gjort, vad du inte har gjort och så vidare. Den här perioden är jobbig även för de mest erfarna av oss. En av de mest generösa delningarna läste jag i New York Times:

Det är inget konstigt att det är jobbigt, att man gör misstag och att man känner sig periodvis som en idiot eller till och med dumförklarad från andra. Det viktiga är att hålla sig till sin strategi och komma ihåg att även det här kommer att gå över.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

Uppdatering två veckor senare (200409)

Väldigt läsvärd artikel som visar på svårigheten med marknadstajming och det som har hänt sedan vi publicerade artikeln:

Imagine it is January 1, 2020 and you are talking with a friend who’s portfolio has been 100% cash since 2017. You ask them whether they want to buy some stocks and they reply that “prices are too elevated” and mumble something about the CAPE ratio.

Now fast-forward to late March 2020. Equity markets have experienced their fastest selloff ever with stocks down 30% (or more) off their highs across all the major indices.

You re-approach your friend asking whether it is now the right time to buy stocks. Despite being flush with greenbacks, your panicked friend responds, “Oh no. I am going to wait for the dust to settle.” 12 trading days later, the Dow is 26% above its March 23 lows, yet your friend remains in cash.

Det är så extremt svårt, för att inte säga omöjligt, att försöka förutsäga rörelserna. Få tror jag för 14 dagar trodde att vi skulle se den här återhämtningen. Nästa fråga är om botten var för två veckor sedan eller om det här bara är en tjurfälla och vi ska ner längre framgent. ?

Relaterade artiklar

Andra artiklar på bloggen som är relevanta i sammanhanget är:

Prenumerera på vårt kostnadsfria månadsbrev

Om du tyckte att den här artikeln var värdefull och inte vill behöva hålla koll på bloggen på löpande basis – då rekommenderar jag att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, kommer ut cirka en gång i månaden och innehåller månadens bästa artiklar och tips. Dessutom får du guldkornen från 10 års bloggande.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Låt oss hjälpas åt – vad tänker du?

I början av året så hjälptes vi åt med att designa modellportföljerna. Jag uppskattade det väldigt mycket. I den här artikeln har jag försökt beröra några av de vanligaste frågorna som många av oss har nu:

  • Är det rätt tillfälle att köpa?
  • Om man ska köpa, hur gör man det på bästa sätt?
  • Vad kommer hända framgent?
  • Är det dags att ombalansera?
  • etc

Jag vet att många av er som läser är riktigt duktiga, därför tar jag gärna emot din och andras feedback, förslag och kommentarer. Är det dessutom som så att du har en fråga, att något ovan är för avancerat eller oklart då är det minst lika värdefullt. ?

Tack än en gång, lycka till med ditt beslut och ta hand om dig och de dina!
Jan och Caroline

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök