På kort sikt är börsen slumpmässig, på lång sikt förutsägbar

På ett års sikt är börsen i praktiken ett myntkast

Ett enskilt börsår går inte att förutse, och historien gör inget för att dölja det. Sedan 1870 har Stockholmsbörsens avkastningsindex SIXRX, som räknar in utdelningar, pendlat mellan −39,0 % under finansåret 2008 och +69,7 % under 1999. Det är ett spann på närmare 109 procentenheter mellan det bästa och det sämsta året.

Det överraskande är inte att svängningarna finns, utan hur lite de hänger ihop. Att ett år gick starkt säger nästan ingenting om hur nästa blir. IT-kraschen gav −35,9 % under 2002, finanskrisen −39,0 % under 2008, och däremellan fanns år som vände rakt upp igen. Poängen är att ett genomsnittligt år har gett +11,0 % i avkastning (medianen ligger på +9,9 %), men just det snittet inträffar nästan aldrig i praktiken. Utfallen samlas oftare vid ytterligheterna än i mitten.

På ett års sikt beter sig börsen som ett myntkast. På tio år beter den sig som en lag.

Det är därför den första grafen är så lärorik just genom att vara rörig. Det oregelbundna är själva lärdomen. Den som letar efter ett mönster i de enskilda åren letar efter något som inte finns.

Vart fjärde år slutar på minus, och det är helt normalt

Tre av fyra börsår är positiva, men det fjärde är det vi alla är rädda för. Av de 156 enskilda åren mellan 1870 och 2025 slutade bara 36 stycken på minus, alltså 23 %, vilket i runda slängar betyder ungefär vart fjärde år.

Det här är ett av de mest stabila mönstren i hela serien, och samtidigt det som är lättast att glömma mitt i nedgången eftersom det gör mer ont att förlora pengar än det ger glädje att tjäna pengar. Nedan följer några bra siffror att komma ihåg:

• Ett minusår ungefär vart fjärde år är inte något fel, det är priset vi betalar för att få den långsiktiga avkastningen.
• De djupaste fallen, som −39,0 % under 2008 och −35,9 % under 2002, har historiskt följts av återhämtning, inte av fortsatt nedgång.
• Senaste rejäla nedgången, −22,8 % under 2022, vändes redan året efter till +19,2 % under 2023.

De tre senaste åren har för övrigt alla varit på plus: 2023 gav +19,2 %, 2024 +8,6 % och 2025 +12,7 %. Att nedgångar är ett naturligt inslag i sparandet, snarare än ett tecken på att något är fel, är förmodligen den enskilt viktigaste tröskeln att komma över som ny på börsen.

Utöka sparhorisonten till tio år och risken att gå back försvinner nästan helt

Det som ser ut som kaos på ett års sikt blir nästan stillsamt på tio. När samma SIXRX-data räknas om till rullande tioårsperioder, alltså den genomsnittliga avkastningen per år för den tioårsperiod som slutade ett visst år, krymper spannet dramatiskt. I stället för −39 % till +70 % handlar det om −7,1 % till +32,4 % per år, och av 147 sådana tioårsfönster mellan 1879 och 2025 var bara 9 stycken negativa, alltså 6,1 %.

Det verkligt slående är när de få negativa fönstren inträffade: samtliga slutade någon gång mellan 1920 och 1927 eller 1939, alltså i deflationen efter första världskriget och fram till andra världskriget. Inget tioårsfönster som slutat efter andra världskriget har gått back. Det sista negativa fönstret avslutades 1939, på −0,24 % per år.

Mönstret blir tydligast om du ställer de enskilda åren bredvid samma data utslätad över tio år:

Det sämsta utfallet krymper från −39,0 % på ett år till −3,1 % per år på tjugo, samtidigt som andelen förlustperioder faller mot noll.

Det här är samma poäng som RT:s graf över rullande sparhorisonter och högsta/lägsta SIXRX gör, och som blir ännu konkretare i grafen över hur chansen att gå plus växer med tiden. Du kan också se samma sak som ett punktdiagram över olika sparhorisonter. Tiden är den enda kostnadsfria riskdämpare jag känner till.

Det grafen inte visar

En graf är bara så användbar som förbehållen runt den, och den här har fyra som är värda att ha med sig. Det är inte invändningar mot poängen, utan förutsättningar för att tolka den rätt.

• Siffrorna är nominella, inte reala. De är inte justerade för inflation. Den reala avkastningen på Stockholmsbörsen ligger historiskt närmare 5–6 % per år, så "11 % om året" är avkastning före inflation, inte ren ökad köpkraft.
• Snitten är aritmetiska, inte ränta-på-ränta-avkastning. De 11,0 % och 9,3 % är medelvärden av de årliga procenttalen. Den faktiska ränta-på-ränta-avkastningen är alltid lägre när svängningarna är stora. Det är värt att hålla isär om du räknar på ränta-på-ränta över lång tid.
• Inga avgifter och ingen skatt. SIXRX är ett bruttoindex. Din faktiska avkastning blir lägre efter fondavgift, courtage och schablonskatt i ISK eller kapitalförsäkring.
• "Inget tioårsfönster har gått back" är ett historiskt mönster, inte en naturlag. Det gäller specifikt fönster som slutat efter andra världskriget, och just den breda svenska marknaden inklusive utdelningar. De negativa fönstren på 1920- och 1930-talet visar att det faktiskt har hänt. Indexet är dessutom efterkonstruerat bakåt till 1870, så de tidigaste decenniernas siffror vilar på tunnare underlag.

Den andra punkten går att sätta exakta siffror på, och kontrasten är större än du tror. Det aritmetiska snittet på 11,0 % är medelvärdet av de årliga procenttalen. Den avkastning din förmögenhet faktiskt har vuxit med är det geometriska snittet, och det är lägre:

Skillnaden ser liten ut, men den växer med tiden. Räknar du ränta-på-ränta med 11 % i stället för 9,2 % överskattar du slutsumman med närmare 40 procent på 20 år och drygt 60 procent på 30 år. Det är därför det geometriska snittet är det du ska mata in i en långsiktig kalkyl, inte det aritmetiska.

Inget av de här förbehållen ändrar grundpoängen. De gör den bara mer användbar, eftersom du då vet exakt vad siffrorna säger och inte säger.

Därför är tajming ett dåligt spel, och regelbundet sparande ett bra

Eftersom enskilda år inte går att förutse men tioårssnittet är stabilt positivt, slår regelbundet sparande nästan alltid försöken att vänta in rätt läge. Det är den praktiska slutsatsen av att lägga de två graferna bredvid varandra. Oregelbundenheten i den första är just det som gör marknadstajming till ett spel du sannolikt förlorar, och stabiliteten i den andra är just det som gör tålamod till en fungerande strategi.

Tänk dig Anna, som fick en bonus i januari och funderar på om hon ska investera nu eller vänta tills börsen "lugnat ner sig". Problemet är att hon försöker gissa rätt på något som historiskt rört sig mellan −39 % och +70 % utan synligt mönster. Det vill säga: hon försöker pricka ett myntkast. Martin, som i stället bara fortsätter månadsspara i en bred, billig och global indexfond oavsett rubriker, behöver aldrig ha rätt om enskilda år. Han utgår från tioårssnittet i stället för sin magkänsla.

Du behöver inte gissa rätt om nästa år om din horisont är tio. Du behöver bara stanna kvar.

Personligen tycker jag att det här är punkten där matematiken och psykologin möts. Siffrorna säger att tiden jämnar ut riskerna, men det är beteendet, att faktiskt sitta still genom de röda åren, som avgör om du får ta del av det. Därför: matcha din sparhorisont mot din risk, håll dig till planen genom svackorna och låt den första grafens oregelbundenhet bli ett argument för tålamod i stället för en anledning till oro.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i sambandet mellan sparhorisont, slump och förutsägbarhet har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – vår grundartikel om varför rätt risk är något att söka, inte undvika.
• Ditt sparande kommer garanterat krascha någon gång, och det är okej – varför nedgångar är ett naturligt inslag i allt långsiktigt sparande.
• Ju längre du sparar, desto mer förutsägbart blir resultatet – rullande sparhorisonter med högsta och lägsta SIXRX-utfall.
• Ju längre du sparar, desto större chans att gå plus – sannolikheten för plusavkastning per sparhorisont.
• Från berg-och-dalbana till veteranbilar på börsen – scatterplot över avkastning vid olika sparhorisonter.
• 70 procent av alla år på börsen är positiva – hur ofta börsen faktiskt slutar året på plus.
• Stockholmsbörsen SIXRX historisk avkastning 1870–2024 – RT:s eget dataverktyg för hela den historiska serien.

Bilaga 1. Data till båda graferna

Här är hela dataunderlaget bakom de två vyerna, år för år. Den första tabellen visar Stockholmsbörsens (SIXRX) totalavkastning inklusive utdelningar för varje enskilt kalenderår sedan 1870, alltså samma siffror som staplarna i den övre grafen.

Den andra tabellen visar samma serie omräknad till rullande tioårsperioder: den genomsnittliga avkastningen per år för varje tioårsfönster, daterat efter det år perioden slutade. Det är den utjämningen som gör att den långa sparhorisonten ser så mycket stabilare ut än de enskilda åren.