Jag uppdaterade precis sidan om Fyra-hinkar-modellen utifrån modellen som finansielle rådgivaren @RicardNylund använder i veckans avsnitt som jag tycker fick för lite diskussion och uppmärksamhet.
Jag ser det lite som en variant på fyra-hinkar-modellen men med lite andra regler för de tre hinkarna. På sätt och vis är den enklare eftersom den bara kollar på portföljen:
Likvidbuffert – pengarna på bankkontot för att ge trygghet, en buffert för när det kommer större räkningar och utgifter. Lite ”må bra pengar”. Storleksmässigt kanske 1-3 månadsutgifter i likhet med resonemangen i avsnitt 342 om buffert.
Reservbuffert – detta är en lite större hink som har pengar för alla större kostnader man kan förutse de kommande 3 åren som inte täcks av den löpande ekonomin. Det kan vara t.ex. pengar för större resor, fritidshus, bil, renovering eller motsvarande. Dessa pengar placeras i korträntefonder med en risknivå på 2-3 enligt KIID-skalan.
Jag ser egentligen den stora fördelen att det blir “lättare” att ta högre risk än med t.ex. fyra-hinkar-modellen som tenderar att gå åt det mer riskaversa hållet.
Min första reflektion är att modellen, oavsett om den innehåller fyra hinkar eller tre hinkar, kräver ett visst flöde för att den ska fungera. Vilket många i communityn har, och många utanför communityn upplever att de saknar. För att förenkla väldigt mycket
When systems rely on kinetic energy, momentum, or specific time-sensitive processes, insufficient velocity causes them to fail, underperform, or act in unexpected ways.
Jag accepterar modellen med 4 hinkar. Varianten med 3 hinkar (försvann lekhinken?) gör inte ett avsevärt avsteg från modellen med 4 hinkar så jag anser att de i huvudsak försöker förmedla exakt samma poäng. Så känslan jag står kvar med är att det kvittar vilken av modellerna du väljer för att representera systemet.
Kanske var det därför diskussionen och uppmärksamheten du hade förväntat dig uteblev?
A)Ha en buffert på 3-6mån för oförutsedda utgifter
B)1-5 års framtida större köp - bör ej investeras på börsen
C)5+ års sparandehorisont → in med det i global aktieindexfond
Det är enkelt. Klä det i fyra hinkar, tre hinkar, rör med overflow på en servettskiss eller valfri annan illustration. Same same!
Tillbaka till min personliga reflektion kring flöde. Precis som en vattenspridare funkar dåligt om trycket är för lågt så kommer modellen halta om kassaflödet i privatekonomin är för ansträngt. Det skulle jag önska gick att illustrera i beskrivningen av modellen. Det kan förstås bemötas med att modellen bara ska tillämpas i de fall det finns förutsättningar… och att en förutsättning är ett tillräckligt kassaflöde…
Min första tanke är att @RicardNylund modell och Fyra-hinkars-modellen kompletterar varandra. de visar olika saker.
Fyra-hinkars-modellen/kalkylen jobbar med att strukturera upp hela balansräkningen vilka tillgångar och skulder man har. Exempelvis hur man med bolån kan justera ned värdet av bevara-värdet hinken och flytta kapital från den hinken till tillväxthinken.
Ricards modell är mera hur man ska hantera likviditeten i ens ekonomi. Hur ska de likvida medlen hanteras, vad behöver vara tillgängligt idag, kommande år och vad kan ligga investerat på lång sikt.
Jag har tänkt på det här sättet länge. Tänket kring hinkarna är alldeles för omfattande för min del. Renodlat är bra. Å andra sidan har hinkarna absolut hjälpt dig och oss att resonera kring saker som hur boendet påverkar privatekonomiska risker, humankapital och massa annat. Så vi kanske inte ska vara för snabba med att kasta ut badvattnet.
En sak jag reagerade på var att du skriver att den enklare modellen “hjälper” en att ta högre risk, Det finns inget egenvärde i att ta högre risk. Det ska inte vara målet. Modellen behöver hjälpa oss att bedöma våra risker så att alla kan ta rätt risk. Ofta kan den vara högre men det är ju inte målet.
Jag vill gärna lägga till en ”Buffert” mellan likviden och reservbufferten. För mig är likviden den del av pengarna som skall vara direkt tillgängliga vid akuta behov, alltså pengar man kan använda här och nu (hos sin huvudbank)
Bufferten tänker jag mer som en förlängning av likviden, fast placerad på ett konto med bättre ränta (tex hos en nischbank).
Den stora skillnaden är hur snabbt man får tillgång till pengarna.
Det jag saknar lite i bägge modellerna är anpassning till ålder och/eller mängd kapital. Att ha relativt liten mängd av totalen i olika typer av buffert skapar en onödigt hög risk om ens mål mer är att skydda kapitalet än att få det att växa. I de stadierna tycker jag klassiska 80/20, 60/40 osv fungerar bättre. Tänket i trådstarten skulle ge mig något i stl med 95/5 vilket jag inte är intresserad av.
Är det inte så att vi använder nya ord för gamla saker?
Fyra-hinkars modellen - Balansräkningen
Ricards modell - Likviditetsbudget
Nettoförmögenhetsförändring - “Resultaträkningen” i vilket fall så ökar nettoförmögenheten om man går plus och minskar när man går back
“Hälften av alla missförstånd i världen beror på att man använder olika ord för samma sak, den andra hälften av missförstånden beror på att man använder samma ord för olika saker…”
Jag tänker att ”Reservbufferten” Vs ”mellanrisk hinken” är där skillnaden ligger.
Med Richards modell - implementerat på egen hand utan hans råd/stöd/utmaning - så riskerar den riskaverte att ha alldeles för mycket i reservbufferten och den (för) riskvillige för lite. Lite beroende på hur bra man är på att tänka utanför boxen (livet just nu) på framtida behov inom 3 år. Med mellanrisk hinken så går åtminstone ”vet inte” pengar in i 50/50-60/40 portföljer. Båda modellerna fungerar såklart som modeller - allt handlar ju om implementeringen
Sen kan jag tycka att man med båda modellerna lite missar den viktigaste frågan
Vilken avkastning behöver jag?
Tidigt i livet är såklart hög risk att föredra, ju högre risk man tar så når man sannolikt målet snabbare
Senare i livet (50+?) behöver man fundera på vilken avkastning / risk behöver jag. I den fasen tycker jag nog 4 hinkars funkar bättre för där finns ju distinktionen mellan hög resp mellan risk. Med Rickards modell hamnar ju det mesta i 100% indexfonder om man inte har definierade behov N3Y.
Eller han kanske har en annan investeringsinrikting i Potential i FIRE eller Pension?
Och hur ofta behöver man tiotusentals kronor på studs egentligen? Om en familjemedlem blir kidnappad? Allt annat kan man ta på faktura eller kredit tänker jag. Gott om tid att ta ut pengar från nischbanken.
Jo, man klarar sig väldigt långt på kredit. Men frågan är om man klarar sig i alla situationer? Spontana begagnatköp, vård utomlands, depositioner etc. En enda sån situation och då fyller den ju sitt syfte. Oförutsedda saker kommer att inträffa i livet.
