Är du sambo? 13 saker de flesta inte har koll på!

Avsnittet är reklam för Lexly. Via samarbetet får du ett personligt, kostnadsfritt och förutsättningslöst digitalt möte med en av deras jurister i 30 minuter, för att prata om t.ex. samboavtal eller som i de kommande avsnitten om testamente, äktenskapsförord etc. Något man borde ta om man inte är övertygad om att man har bra koll själv. Du kan boka ditt möte här. Först till kvarn gäller.

Redan när jag och Caroline träffades för över 20 år sedan brukade vår mentor Claes-Erik skoja med oss:

Ni måste vara rika som har råd att inte vara gifta? Med tanke på alla juristtimmar ni måste köpa för att få samma man får gratis när man är gift… .

Nu är rekommendationen i avsnittet kanske inte att man ska gifta sig för att spara pengar, utan snarare det finns ganska många saker man behöver ha koll på om man redan är, eller planerar att bli sambo (eller kanske har barn som är på väg mot den fasen).

Nedan följer 13 punkter med saker som jag upplever borde vara allmänbildning kring när man flyttar ihop och bor med en annan part. Anna och Lexly har erbjudit sig att försöka komplettera och svara på följdfrågor i den mån det går, annars rekommenderas det enskilda samtalet ovan.

Vi hoppas att du gillar avsnittet,
Jan, Caroline och Anna

13 saker alla borde veta om samboskap

1. Samboegendom är bara bostad och bohag – inget annat

Många sambos tror att allt de äger tillsammans delas vid en separation, men så fungerar det inte. Samboegendom omfattar enbart den gemensamt införskaffade bostaden och bohaget (möbler, hushållsföremål) i den bostaden. Bilen, båten, fritidshuset, företaget, ISK-konton, tjänstepension – inget av detta räknas som samboegendom.

Det innebär att om du har investerat i din sambos bil eller bidragit till ett fritidshus som står i den andras namn, har du ingen automatisk rätt till det vid en separation. Det skiljer sig dramatiskt från äktenskap, där all egendom blir giftorättsgods och ska delas på hälften. Vill man skydda gemensamma investeringar utanför bostaden kan man använda samäganderättsavtal, men det kräver att man aktivt dokumenterar köpen.

2. Du har rätt till halva värdet vid separation – även om du bara äger 10 procent

En av de mest överraskande insikterna är att oavsett hur ägarandelarna ser ut på pappret, har varje sambo rätt att hävda 50 procent av bostadens värde vid en separation. Äger du bara 10 procent av fastigheten kan du ändå kräva hälften av värdet. Det här vet väldigt få om, och det kan få förödande konsekvenser för den som lagt in mest pengar.

Den enda lösningen är att upprätta ett samboavtal som reglerar att sambolagen inte ska gälla på bostaden, i kombination med ett skuldbrev som dokumenterar vem som betalat vad. Utan dessa dokument riskerar den ekonomiskt starkare parten att förlora stora belopp.

Det är ett exempel på där lagstiftningens intention (skydd för den ekonomiskt svagare parten) ibland skapar oförutsedda förluster för den som lagt in kontantinsats eller stått med större lån.

3. Sambos ärver inte varandra

Till skillnad från gifta par ärver sambos inte varandra. Går en sambo bort är det barnen – eller om det inte finns barn, den avlidnes föräldrar – som ärver. Det kan skapa akuta och dramatiska situationer. Om man har omyndiga barn som ärver en del av bostaden kan den kvarlevande sambon tvingas lösa ut barnen ekonomiskt, eftersom omyndiga barn inte får stå på lån eller äga fast egendom.

Har man inte råd med det kan man mitt i sorgeprocessen tvingas sälja huset och rycka upp familjen. Lösningen är att upprätta ett testamente där samborna ärver varandra, men barnen har alltid rätt till sin laglott – hälften av den avlidnes kvarlåtenskap.

4. Samboavtal ensamt räcker sällan – du behöver ofta tre dokument

Många tror att ett samboavtal löser allt, men i praktiken behöver de flesta sambos tre olika dokument: ett samboavtal, ett skuldbrev och ett testamente.

Samboavtalet reglerar bara om sambolagen ska gälla på bostaden och bohaget vid en separation – det säger inget om vad som händer om någon dör. Skuldbrevet dokumenterar om den ena parten lagt in mer pengar i bostaden och säkrar att mellanskillnaden kan krävas tillbaka.

Testamentet ser till att samborna ärver varandra istället för att allt går direkt till barnen eller föräldrarna. Utöver detta rekommenderas en livförsäkring som ekonomiskt säkerhetsnät för att kunna hantera laglotten.

5. Det är lurigt att avgöra exakt när man blir sambo

Det finns inget exakt datum för när man juridiskt sett blir sambos. Lagstiftningen är inte svart och vit utan bygger på en sammanvägning av omständigheter: man ska ha en kärleksrelation, ha flyttat ihop eller köpt något tillsammans för gemensamt bruk, och dela på hushållsekonomin på något sätt.

Samma otydlighet gäller för när man anses ha separerat. Det innebär att gråzoner uppstår – till exempel om den ena köper en bostad under pågående relation och den andra flyttar in vid tillträdet. Då kan den andra hävda att bostaden köptes för gemensamt bruk och att den utgör samboegendom, även om bara en person betalade.

6. Sambos har ingen försörjningsplikt

Som sambo har du ingen skyldighet att bidra mer till hushållet bara för att du tjänar mer. Det är dina pengar. Gifta par har däremot en ömsesidig försörjningsplikt, vilket innebär att den som har mer inkomst förväntas bidra mer.

I praktiken lever de flesta sambos som om de hade försörjningsplikt ändå – man delar på kostnaderna och hjälps åt – men juridiskt finns det ingen skyldighet. Det här är viktigt att veta, särskilt i situationer där den ena går ner i arbetstid för att ta hand om barn. Den föräldern bygger upp mindre eget sparande och pension utan att ha något juridiskt skydd för den uppoffringen, till skillnad från i ett äktenskap.

7. Att vara särbo är juridiskt enklare – men inte riskfritt

Särboförhållanden, där man har varsitt boende köpt innan relationen, innebär i grunden inga juridiska komplikationer kring samboegendom. Man klassas helt enkelt inte som sambos. Men det finns gråzoner.

Om man med tiden börjar spendera nästan all tid i den enas bostad, folkbokför sig där, eller om någon av parterna byter bostad under pågående relation – då kan gränsen mellan särbo och sambo bli otydlig.

Folkbokföring i sig är inte bevis för att man är sambo, men det skapar en presumtion. Har man ett långvarigt särboförhållande med sådana glidningar bör man kolla upp sin situation med en jurist.

8. Företagande och samboskap – bolaget är ditt, men inte om du gifter dig

Äger du ett aktiebolag som sambo behöver du inte oroa dig vid en separation – bolaget utgör inte samboegendom och den andra sambon har ingen rätt till dess värde. Men gifter man sig ändras spelplanen helt. Då blir bolaget giftorättsgods och den andra maken eller makan har rätt till hälften av värdet vid en skilsmässa.

Är man dessutom flera delägare i bolaget bör man ha bolagsrättsliga avtal som reglerar vad som händer om en delägare blir sjuk, oförmögen att arbeta eller dör – och komplettera med familjerättsliga dokument som testamente och eventuellt äktenskapsförord. Kompanjonslivförsäkringar kan lösa den ekonomiska sidan vid dödsfall.

9. Ibland är giftermål den smartaste juridiska lösningen

Lexlys erfarenhet är att efter en grundlig genomgång av egendomsmassan landar rådet inte sällan i samma som Claes-Eriks: gift er. När man väger samman alla avtal som krävs – samboavtal, skuldbrev, testamente, samäganderättsavtal, livförsäkringar – kan giftermål vara enklare, billigare och ge bättre skydd.

Gifta par ärver varandra fullt ut, har ömsesidig försörjningsplikt och delar all egendom vid separation som utgångspunkt. Undantaget är när det finns särkullbarn från tidigare relationer – då löser inte giftermål automatiskt allt och det krävs ytterligare planering.

Att en del par löser det genom att gifta sig i smyg, utan bröllop eller att berätta för omgivningen, visar att det juridiska argumentet ofta väger tyngre än det romantiska.

10. De flesta kommer till juristen för sent

Ett återkommande misstag är att de flesta generellt söker juridisk rådgivning för sent. Vi servar våra bilar, försäkrar allt möjligt och oroar oss för barnens säkerhet – men tar sällan förebyggande kontakt med en jurist för att säkra familjens ekonomiska situation. Våra grannländer, som Norge, är betydligt bättre på detta.

Att ta en kostnadsfri rådgivning handlar inte om att förvänta sig det värsta, utan om att behandla det som en hygienfaktor – precis som en försäkring. Det farliga är inte det man vet om utan det man inte vet att man inte vet om, och det är just de blinda fläckarna som en jurist kan identifiera.

11. Mamman blir ensam vårdnadshavare när sambos får barn

En detalj som överraskade mig i samtalet: när ett barn föds och föräldrarna är sambos är det mamman som automatiskt blir ensam vårdnadshavare. Gifta par antas vara biologiska föräldrar och får gemensam vårdnad direkt. Som sambo måste pappan aktivt anmäla faderskapet för att det ska bli gemensam vårdnad. Det kan låta som en formalitet, men missar man det steget står man juridiskt sett utan vårdnadsrätt.

12. Spara kvitton – du kan behöva bevisa vad som är ditt

Som sambo finns inget automatiskt skydd för dina personliga ägodelar vid en separation. Bohag i den gemensamma bostaden antas vara samboegendom och ska delas. Köper du saker som du betalar själv och som inte är avsedda för gemensamt bruk – exempelvis dyra vaser, konst eller elektronik – behöver du kunna styrka att de är dina.

Det kräver kvitton. Samma princip gäller om din sambos föräldrar ärver vid ett dödsfall och ifrågasätter vad som tillhör vem. Det är krångligt och osvenskt att samla bevisning mot sin partner, men alternativet är att stå utan bevis den dag det behövs. För dyrare saker kan ett samäganderättsavtal vara smidigare än att förlita sig på kvitton.

13. Bankens solidariska betalningsansvar kan slå hårt

När sambos köper bostad tillsammans med olika ägarandelar uppstår en komplikation som få tänker på: banken erbjuder i princip bara två alternativ – antingen står en person på lånet, eller så står båda solidariskt. Äger du 20 procent men står på halva lånet har du ett betalningsansvar som inte matchar ditt ägande.

Ännu värre – om din sambo slutar sköta sin del av lånet har banken rätt att kräva dig på hela beloppet. Du har inte övertagit din sambos skuld, men i praktiken spelar det ingen roll – räkningarna landar hos dig ändå. Det här är ett av de scenarion där en jurist kan räkna fram om ägarandelarna verkligen borde vara 60-40 eller snarare 30-70 när lånefördelningen vägs in.