Investmentbolag tenderar utvecklas som svenska småbolag

Historiskt sett har investmentbolag varit bland det bästa, om inte det bästa, att investera i. I dagens avsnitt tittar vi på och simulerar en framtida portfölj av investmentbolag, går genom feedback från er följare och konstaterar att investmentbolagen på senare tid tenderat att utvecklas som svenska småbolag.

Dagens avsnitt är del 3 i vår serie om investmentbolag. I del 1 gav vi en introduktion till investmentbolagen, i del 2 fokuserade vi på generella för- och nackdelar och i dag tittar vi på historisk avkastning och gör en Monte Carlo-simulation för att få en känsla för hur det skulle kunna se ut i framtiden. Vi rekommenderar även forumet där hittar många bra diskussioner på ämnet.

• Del 1 – Introduktion till de svenska investmentbolagen
• Del 2 – Fördelar och nackdelar med investmentbolag
• Forumet: ”Varför inte bara investera allt i investmentbolag?”
• Forumet: ”Lista och sammanställning över många investmentbolag”

Precis som de föregående två avsnitten så är det här INTE en rekommendation att investera i investmentbolag. Nästan snarare tvärtom. Några av de stora fördelarna, som t.ex. substansrabatt är inte lika tydliga som förut. En annan slutsats som vi konstaterat i RikaTillsammans-forumet är att avkastningen tenderar att gå som svenska småbolag.

Det är således nästan smartare att välja en fond (PLUS Småbolag) som består av 150 bolag istället för en fond (Spiltan Investmentbolag) som består av drygt 20 bolag och har en jättevikt (ca 50 %) mot endast tre bolag (Investor 27 %, Industrivärden, 16 % och Kinnevik 8 %). I forumet konstaterade vi att en portfölj enligt nedan nästan är bättre om man nu vill ha en stor exponering mot den här typen av bolag:

• 40 % – svenska småbolag (t.ex. PLUS Småbolag Sverige Index)
• 20 % – svenska investmentbolag (t.ex. Spiltan Aktiefond Investmentbolag eller Kvartil Calculus+ Investmentbolag)
• 20 % – ny teknik (t.ex. TIN Ny Teknik eller senare PLUS Teknologi Sverige Index när den kommer)
• 20 % – svenska fastigheter (t.ex. Länsförsäkringar Fastighetsfond eller senare PLUS Fastighetsfond Sverige Index)

Vi rekommenderar även att använda sajter som t.ex. ibindex.se där du kan se förslag på annorlunda viktning, substransrabatter eller premier.

Nästa vecka kommer vi göra ett uppehåll i vår serie om investmentbolag och göra två avsnitt om bilekonomi, bilköp och privatleasing. Särskilt eftersom vi själva faktiskt har gått i bilbytartankar. 🙂

Precis som vanligt är du välkommen att hänga med oss i vår community på Patreon. Nu i början av september kommer vi ha en FikaTillsammans om företagande och därefter om private banking och family office-arbete. Du kan även se gamla exklusiva avsnitt om t.ex. kvantitativa strategier som tenderar slå index.

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Sammanfattning av de viktigaste punkterna

Det som är viktigt att ta med sig från den här delen är:

Om du har frågor, ställ dem gärna i kommentarerna eller i forumet. De kommer att ligga till grund för del fyra i serien. 😎

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen till avsnitt 215, del 3 av 4 i vår serie om investmentbolag. Dagens avsnitt kommer handla om det är en bra strategi att investera i investmentbolag. Är det något man ska göra framgent?

I det första avsnittet hade vi en introduktion och pratade om investmentbolagens historia. I förra avsnittet pratade vi om fördelar, nackdelar, substansvärde, substanspremie och substansrabatt.

Caroline: Ja och även arbitrage.

Jan: Avsnitten är relativt fristående. Vi brukar alltid säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastningen men i brist på annat behöver man ibland kolla på just det för att få en känsla.

Vi pratade i förra avsnittet om att framgången i investmentbolag delvis har berott på att de har handlats med rabatt, i dagsläget så handlas många investmentbolag inte med rabatt utan på substanspremie.

Caroline: Ja det kan man lyssna på mer i del två. Jag förstod först inte det men vi fick det ändå utrett i förra avsnittet.

Jan: Jag har svårt för artiklar som handlar om fonderna eller bolagen man skulle ha ägt. Jag vill hellre veta vad som är bra att investera i framgent, vad jag kan förvänta mig. Något som vi har fokuserat på i forumet.

Idag kommer vi prata om en duktig person som hänger i forumet som heter Daniel Nilsson och hans feedback på investmentstrategin. Vi kommer även prata om en så kallad Golden Butterfly-portfölj. Snart kommer ett avsnitt med frågor och svar kring investmentbolag, där kommer vi ta upp frågor och funderingar som har dykt upp längs vägen.

RikaTillsammans-forumet är magiskt!

Jan: Vi måste även få in ett eller två avsnitt angående bil.

Caroline: Det har varit lite av en följetång i vårt liv.

Jan: Ja och i forumet också.

Caroline: Forumet är helt fantastiskt. Vilken visdom där finns.

Jan: Ja det är magiskt. Vår bil gick sönder för några veckor sedan och då startade jag en tråd om att V70:n hade gått sönder och bad folk resonera kring det. Tre veckor in så har vi ca 500 repliker/svar på detta. Jag ska inte avslöja för mycket nu men jag har märkt att jag har haft totalfel med fördomar kring t.ex. privatleasing.

Caroline: Jag tror att mysteriet kring varför det finns så många prestigebilar som kör runt är löst.

Jan: Det får vara en cliffhanger. Apropå forumet så har vi en läsare, Erik (@Skogstomten) där som har skrivit en bok om elbilar, så han kommer också att gästa i ett av bilavsnitten.

Lista på alla investmentbolag finns i forumet

I forumet finns en lista på alla investmentbolag, både svenska och utländska. Det finns förslag på fonder och nyckeltal etcetera. Särskilt idag när vi pratar om ett annat sätt att investera vill vi vara supernoga med att poängtera att detta inte är en avvikelse från vår strategi.

Vår grundläggande rekommendation är fortfarande det som vi går igenom i avsnitt 99, att investera i linje med forskningen dvs i en fondrobot eller en bred global indexfond som man sparar i regelbundet.

Detta kombinerat med avsnitt 190 där vi pratar om 4-hinkar-principen. Det vi pratar om idag är något för lekhinken. Det finns mycket myter kring investmentbolag.

Caroline: När kommer dessa myter?

Jan: Vi pratade om det i förra veckan att det finns en myt kring belåning, att investmentbolag skulle gå bättre på grund av det. Vi pratade om att det är en myt att investmentbolag är alltid är billigare, sanningen är att vissa är det men andra inte.

Det finns en myt kring att investmentbolag alltid kommer gå bra för att de har substansrabatt, de har inte det längre. Det är viktigt att tänka på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detta är ingen finansiell rådgivning.

Investmentbolag kan de facto bli värda noll, det har hänt innan. Förra veckan visade jag min graf över Ratos och hur jag lyckades köpa på toppen på 125 kr och sen har det aldrig hämtat sig igen. En global indexfond kommer aldrig bli värd noll. Läs mer om våra villkor här →

Utöver forumet har vi vårt community på Patreon där vi gör extra grejer. Varje månad har vi någon gäst som man kan ställa frågor till. I augusti har vi en föreläsning med investerarfysikern som ska prata om kvantitativa strategier, vi har haft fondförvaltare som inte har varit med i bloggen.

Varje vecka har vi en FikaTillsammans på onsdagar som är en träff utan agenda. Mer information finns på Patreon →

Frågor man bör ställa sig själv när man utvärderar en strategi

Jan: Kommer du ihåg att vi gjorde ett avsnitt om småspararguidens bok som heter mer pengar för pengarna? Jättebra bok. Då hade Patrik och Andreas ett par frågor som de använde sig av när de försökte utvärdera en strategi.

I forumet har vi utvecklat det till 5–6 frågor som man bör ställa sig när man utvärderar en strategi som ex att investera i investmentbolag. Den första frågan är; vad är strategin?

Caroline: Den andra frågan är; vad är tesen till att strategin fungerar? Den tredje är; stöds tesen av historiska data? Den fjärde frågan är; finns det en teoretisk förklaring till strategin? Den femte frågan är; är det sannolikt att strategin fungerar i framtiden? Den sjätte frågan är; hur följer man strategin som småsparare?

Det finns vissa strategier som svarar rätt på de första fem frågorna och sen kan man inte göra strategin som småsparare. Då faller det.

Jan: När man tittar på att investera i investmentbolag så kan man vikta i portföljen på lite olika sätt. Är du med på vad jag menar med vikta?

Caroline: Ja jag fattar men det är inte alla som gör det.

Jan: Vikta är att jag antingen kan ha 10 bolag och alla utgör 10% av min portfölj eller så kan jag vikta på marknad, dvs hur stort börsvärde de har.

Caroline: Ja men det är väl så i många indexfonder?

Jan: Ja de är ofta marknadsviktade. Man kan också vikta på substansrabatten. Det brukar man inte kunna göra i en indexfond Man kan vikta att de med högre substansrabatt utgör en större andel av min portfölj.

Caroline: Jag tycker att det är svårt med den här rabatten. Hur lång tid är rabatten samma? Kan den ändras när som helst?

Jan: Rabatten ändras varje sekund, däremot är de förändringar som sker inte så radikala.

Man kan kolla varje kvartal när bolagen publicerar sina kvartalsrapporter. Vissa investmentbolag skriver ut substansvärdet i sin kvartalsrapport eller på sin hemsida, det finns vissa som inte gör det.

Caroline: För den som inte är superintresserad av ekonomi, är detta då grejen att hålla på med? För jag håller gärna på med mina globala indexfonder och kanske någon enskild Teslaaktie. Om jag ska hålla på att vikta, måste jag kolla på det varje kvartal då?

Jan: Ja men det finns sajter som ibindex.se som sammanställer alla premierna i en tabell så då kan du gå in och kolla vad det står där. De uppdaterar den hemsidan en gång om dagen så då kan du få reda på premien eller rabatten på dagsbasis. Det finns också fonder som gör det åt en också.

Är man ointresserad ska man inte ens lyssna på det här avsnittet. Då lyssnar man på två avsnitt i vår podd, avsnitt 99 och avsnitt 190. Men har man fått upp intresset och vill ha investmentbolag i lekhinken så påstår jag att de här 4 avsnitten i serien täcker in allt man behöver veta om investmentbolag.

Om jag vill investera i investmentbolag så kan jag antingen göra det likaviktat, marknadsviktat eller substansrabatt-viktat.

Investmentbolag har en hög korrelation med småbolag

Jan: Lite beroende på vilken tidsperiod man tittar på så får man olika resultat. Vissa tidsperioder ger bättre riskjusterad avkastning, andra inte.

Riskjusterad avkastning är hur mycket avkastning man får för varje procent risk man tar. Ju högre riskjusterad avkastning, desto bättre.

Det finns ingen sanning kring att investera i investmentbolag ger bättre avkastning till en lägre risk. I vissa tidsperioder är det så men i andra inte. Mellan 1998–2018 så finns det ganska många artiklar att investmentbolag gav 171% högre avkastning än Sverigefonder men under samma period hade de 6 gånger lägre sharpekvot.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning. De kanske gav 171% högre avkastning men man tog 6 gånger högre risk. Då hade man istället kunnat ta en Sverigefond och belåna så att man kommer upp i samma risk. Då hade man fått en högre avkastning.

Caroline: Det är därför jag tycker det är kul med dig Jan, du funderar lite längre.

Jan: Nej, precis man kan inte bara säga att 171% högre avkastning är bättre.

Caroline: Nej man blir så lurad egentligen. Om jag istället hade belånat mina indexfonder för att komma upp i den risken så hade jag fått en högre avkastning.

Jan: Jag har inte räknat på det men det är inte osannolikt.

Det man behöver fatta är att standardavvikelsen är 12 gånger högre, det är en jättestor ökning i risk. Det är inte alltid som det ser ut. Det finns en jättehög korrelation mot svenska småbolag.

Caroline: Varför är det så?

Jan: Jag tror att det var Daniel Nilsson på forumet som tog fram det.

Caroline: Svenska småbolag, är det verkligen intressant för investmentbolag?

Jan: Det är de som är så intressant. Man kan köra en Proxy på svenska investmentbolag genom att titta på dem som svenska småbolag. Vad egentligen svenska investmentbolag är, är att de äger en massa andra bolag som ofta är mindre. Man kan säga att de svenska investmentbolagen som grupp liknar svenska småbolag.

Småbolag tenderar att överprestera

Jan: Man kan jämföra med fonden AMF aktiefond småbolag de senaste 5 åren. På grafen i bildspelet kan man se den gula linjen som är Spiltan aktiefond investmentbolag och den gröna linjen är AMF aktiefond småbolag.

Caroline: De är nästan exakt likadana, de ligger på varandra. Vad betyder det att det är hög korrelation med svenska småbolag?

Jan: Om du har en korg med svenska investmentbolag och sen har du en annan korg som du döper till svenska småbolag och så sätter du de korgarna bredvid varandra och jämför dem under de senaste 5 åren så är det samesame. De har en hög korrelation.

Caroline: Då kan man ju lika gärna ta den där AMF fonden?

Jan: Nu ska vi inte hamna i om det är en bra investering men det är ganska intressant att se att korrelationen är så hög. Det hänger också ihop med det vi pratade om i förra veckan att småbolag tenderar att överprestera stora bolag.

Hur mycket bidrar investmentbolagens förvaltningsteam med egentligen i förhållande till en småbolagsfond? Det är en myt att investmentbolag skulle vara så himla mycket bättre, det är som en småbolagsfond.

Småbolagsfonder tenderar ju att överprestera, i avsnittet med Christian Tjurhufvud där han sa att om du har en risktolerans och en lång tidshorisont då kan man ifrågasätta varför man borde ha stora bolag överhuvudtaget. Då kan man egentligen bara ha småbolagsfonder, det var Emil Ahlberg från Plusfonder också inne på.

Något de flesta inte tänker på; viktning

Jan: Tittar vi på SIXRXFIIF indexet så kan man se olika saker. Det intressanta här är att man kan se att Investor har en vikt på nästan 40%, Industrivärden på 11%, Kinnevik på 10%, Latour på 10%.

I fyra bolag så har du 50% av pengarna, detta är för mig en väldigt stor bet på att Investor ska fortsätta gå bra i framtiden. Detta tänker inte de flesta på.

Caroline: Detta är jätteintressant. De har hängt med jättelänge vissa av de här bolagen.

Jan: Om man köper Spiltan aktiefond investmentbolag som är en av de mest populära fonderna i Sverige så har du ca 3 av 10 kr i Investor. Det är något som jag tror att många inte tänker på.

Caroline: Jag bara känner att jag missuppfattar detta. Vad gör vi med den här informationen nu? Det är alltså inte så diversifierat som man tror i Spiltan aktiefond investmentbolag?

Jan: Nej precis. När man pratar om investmentbolag så är detta en marknadsviktad aktiefond mot investmentbolag. Du har 80% i 5–7 bolag. Detta är min stora invändning mot Spiltan aktiefond investmentbolag.

Det ser bra ut på ytan att man har den fonden som har gått bra historiskt utan att man vet att man lägger en så stor del av sina pengar i få bolag.

Caroline: Kan man se hur stor effekten blir på spiltan fonden om Investor går dåligt?

Jan: Om jag inte har otur när jag tänker här med matten. Om Investor faller med 10 % så kommer Spiltan falla med 4%. Det är inget problem så länge det går bra.

Monte Carlo-simulering av investmentbolagen

Jan: Här har vi en graf med de svenska investmentbolagen som grupp, SIXRXFIIF indexet, jämfört med Stockholmsbörsen SIXRX och den amerikanska börsen S&P 500.

Då kan man se att en hundralapp i investmnetbolag har gett 35 gånger pengarna medan en investering i stockholmsbörsen under samma tid har gett kanske 15 gånger pengarna.

Den amerikanska börsen som är ca hälften av den globala börsen har gett kanske 5 gånger pengarna. Vad jag har gjort här då är att jag har tagit den här historiken och gjort en monte carlo simulation.

Caroline: Vad är det? Vad vill man med simulationen?

Jan: Med monte carlo simulering så tar man egentligen den data som finns och så tittar man på hur kursen rör sig, i vilket intervall. Baserat på det intervallet så slumpar man fram en framtida 10års period. För att jag ska få någon statistisk signifikans i det så gör man detta 10 000 gånger.

Gör man ett antagande att framtiden kommer se ut ungefär som historien har gjort så kan vi göra vissa antaganden. Man leker med tanken att man har 10 000 tioårs-perioder och sen sammanfattar man och fördelar dem. Man ser hur de sämsta 10% gick, nästa 10% osv.

När man tittar på en monte carlo simulering så tycker jag nästan aldrig att det är intressant att titta på de sämsta och bästa utfallen utan man tittar någonstans i mitten. Då kan man få lite intressant data.

Nu visar jag lite här i bildspelet, vi ska inte gå igenom allt men om man tar de mittersta utfallen och får vi fram att avkastningen framgent på 100% investmentbolag ligger på någonstans 12%.

Det kan jämföras med de sämsta 10% som ger en avkastning på 1% och de bästa 10% som ger en avkastning på nästan 23% avkastning per år.

Det intressanta med de mittersta utfallen är att jämföra en likadan simulering med en global portfölj. Det har jag gjort och de mittersta utfallen har ca 10% avkastning per år. Skillnaden på avkastningen mellan 100% investmentbolag och en global fond är ca 2 % per år. Det är en stor skillnad.

samt

Caroline: Ja över lång tid är det en jättestor skillnad, men man betalar ju för risk där också.

Det är större nedgångar och uppgångar med investmentbolag än i globala indexfonder

Jan: Om vi tittar på maximala drawdown i den 50e percentilen.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Hur stort fall det är från toppen till botten.

Caroline: Om jag är i 50e percentilen?

Jan: Ja. Hur stort fall kommer jag uppleva i den här portföljen? Det är -43% i investmentbolag medan i en global portfölj så är den maximala drawdown:en 28%.

Globalportföljen ger en lägre avkastning men ger också en lägre maximal förlust. Med investmentbolag får du en högre avkastning till en högre risk.

Caroline: Du menar alltså att på ett dåligt år så kan det gå -40%?

Jan: Ja i simuleringen. Det är större nedgångar och uppgångar med investmentbolag. Det dumma insåg jag nu är att jag inte tog med den riskjusterade avkastningen. Vi kan komplettera med den sen.

Caroline: Varför vill vi ha den då?

Jan: Man vill se avkastningen i förhållande till risk.

Caroline: Ja det vill vi verkligen.

Jan: Det kommer svänga mer i en investmentbolagsportfölj i alla fall. Återigen om vi jämför med småbolag och tänker att investmentbolag är småbolag så är det inte så konstigt att det svänger mer. Det är inte bara så att vi tittar ifrån investmentbolagshållet utan vi kollar också från småbolagshållet och får samma resultat.

Sannolikheten för årlig avkastning, investmentbolag vs global indexfond

Jan: Tittar man på sannolikheten för årlig avkastning kan man se sannolikheten för att man får en viss avkastning över en 10-årsperiod. Sannolikheten att gå plus är 94% på en 10 års period för en global indexfond, 92% för en investmentbolagsfond.

samt

Det är en liten lägre men nästan obefintlig skillnad. Det blir intressant här, sannolikheten för att få en avkastning över 2,5% per år i genomsnitt är 88% med globalportföljen, 86% med investmentbolagsportföljen. Nu tittar vi på de högre avkastningarna.

Vad är sannolikheten att få över 5% per år då är den 79% för investmentbolag och 78% i globalportföljen. Sannolikheten att få över 7,5% per år är 70 vs 65%. Sannolikheten att få över 10% avkastning per år är 60% sannolikhet för investmentbolag och 48% för en global indexfond.

Differensen blir bara större och större. För att få de höga avkastningarna så är det närmre 50/50 att man kommer lyckas med en investmentbolagsportfölj medan bara 1/3 chans med en globalportfölj.

Caroline: Vad var det för investmentbolag som du visade som hade gått jättebra jämfört med stockholmsbörsen?

Jan: Det var en korg, det var SIXRXFIIF indexet.

Caroline: Om vi hade haft ett investmentbolag i den korgen som hade gått dåligt så hade det dragit ner ganska mycket eller?

Jan: Det beror helt på vilket av investmentbolagen det är. Är det Investor så påverkar det mycket.

Laglig insiderhandel

Jan: Om vi ska sammanfatta vad strategin är utifrån de 6 frågorna som vi nämnde förut. Vad är då strategin? Det är att investera i en korg av investmentbolag. Om vi tar fråga två från småsparar guidevarianten; Vad är tesen till att strategin fungerar?

Tesen är att det handlar om substansrabatt, det handlar om långsiktiga ägare, multipelarbitrage, laglig insiderhandel. Det tror jag inte att vi pratade om förra gången.

Caroline: Nej precis, insiderhandel vad är det?

Jan: Insiderhandel är när du har information som inte marknaden har och du agerar på den, det är olagligt. Jag har ju haft insiderinformation ibland. Jag hade ett samtal med en av våra jurister om det här, vad är gråzonen osv?

Han sa ”Jan om du agerar på insiderinformation så vet du det”. Det finns ingen gråzon. Det var en undersökning på Twitter som frågade om man hade kunnat tänka sig att agera på insiderinformation, det var en majoritet som hade gjort det.

Jag tänkte att det nog är därför de aldrig kommer få insiderinformation. Det är ganska strikt, man är uppsatt på en lista som visar vem som har fått en viss typ av information och när de fick den. Bolaget måste kunna redovisa detta till finansinspektionen och ekobrottsmyndigheten.

Caroline: Jaha så man har en lista alltså.

Jan: Vad är då laglig insiderhandel? Säg att du sitter i ett bolag och att det går lite dåligt, man kanske funderar på att byta till ett annat innehav. Man funderar på att sälja men man har inte gjort det än. Sen får man reda på att det sker grejer i sitt innehav, det finns hopp.

Går det hem kommer bli superbra. Då behöver man inte agera på sin strategi att sälja, ingen kommer kunna bevisa detta men man har de facto agerat på insiderinformation. Det finns ingen term som heter laglig insiderhandel men det är något som sker.

De gånger jag har fått insiderinformation så har det skett via telefonsamtal som sedan har avslutats med information om att jag nu är uppförd på insiderlistan.

Jag gillar det som en av mina redovisningskonsult kompisar brukar säga ”Det är inte lönt att hålla på att fuska i bolag om du ska skita ner det för lite, ska du skita ner det så skita ner det ordentligt”.

Fonder med fokus på investmentbolag

Jan: Fråga 3 om sin tes; stöds tesen av historiska data? Ja det gör den i princip i alla tidsperioder. Fråga 4; finns det teoretisk förklaring till strategin?

Både ja och nej. Det finns saker sin visar korrelation mellan premie och avkastning, det finns studier som visar motsatsen. Tittar man på investmentbolag i Sverige har de överpresterat jättemycket men tittar man på closed end funds utomlands eller investmentbolag i Storbritannien så har det inte alls varit samma sak etc.

Fråga 5; är det sannolikt att strategin kommer fungera i framtiden? Där är svaret jag vet inte. Fråga 6; hur följer man strategin som småsparare? Antingen genom att köpa bolagen själv eller genom att man köper en fond som till exempel spiltan aktiefond investmentbolag.

Det finns ett antal fonder i Sverige med fokus på investmentbolag, den första är den vi redan har varit inne på Spiltan aktiefond investmentbolag den har ungefär 20 bolag med en avgift på 0,2 %.

Det finns en annan fond som heter SEF Kavaljer investmentbolagsfond, den har svenska och internationella investmentbolag, ca 35 olag med en avgift på 0,3%. Jag gillar nästan den lite mer för att man har ett större fokus i den än bara svenska bolag.

Det finns Kvartil calculus+ investmentbolag, den fokuserar på substanspremie och rabatt, den innehåller 15 bolag och har en avgift på 0,6%, den är alltså ganska dyr.

Vi har även Spiltan globalfond investmentbolag som ska ha internationella investmentbolag, ca 30 med en avgift på 0,5%. Sist jag kollade så minns jag att denna gick sämre än en globalfond.

Risker med investmentbolag

Jan: Vi går vidare. Man kan göra en egen portfölj med investmentbolag. Det är svårt att göra en global indexfond själv för det är för många bolag, att hålla koll på en investmentbolagsportfölj själv det är rimligt.

Den bästa sidan jag känner till kring detta är ibindex.se, de har gjort ett aktieindex som är viktat på substansvärde/premie de följer utvecklingen av investmentbolagen. De har data gratis på hemsidan, de uppdaterar den varje dag måndag-fredag. Jag gillar viktningen av substanspremie/rabatt mer än den marknadsviktade.

Om vi tittar på riskerna med investmentbolag så är det många som har tagit fel beslut. Eftersom det bara finns 14 investmentbolag och det dessutom finns stora viktningar i flera av investmentbolagen så tar man en hög risk.
Investmentbolag kan vara svårvärderat då de ofta äger illikvida tillgångar så som onoterade bolag.

Caroline: Vad menas med illikvida innehav i detta sammanhang?

Jan: Kinnevik köpte exempelvis Lunar bank som är en onoterad dansk bank, den aktien handlas inte. Vi är ägare i Lunar så jag råkar ha lite insyn i det där, det finns väldigt strikta regler för vem som får köpa aktier, vem som får sälja aktier, till vilka priser och hur det går till.

Vem som helst kan inte komma in och köpa eller sälja den aktien. Hamnar Kinnevik i kris så blir det svårt för dem att avyttra Lunar bank i jämförelse med exempelvis SEB.

Caroline: Deras kapital sitter alltså fast?

Jan: Ja, det är det som menas med illikvid. Många av investmentbolagen äger illikvida innehav.

Få pratar om riskerna med investmentbolag

Jan: Många av fördelarna med investmentbolag bygger på att det finns en rabatt eller en avsaknad av premie. Om investmentbolagens innehav sjunker i värde så kan det hända att rabatten ökar och då blir det dåligt.

När jag äger aktien vill jag inte att rabatten ska vara stor, bara när man köper. Det är en sanning med modifikation att investmentbolag är billigare eller använder belåning, det gick vi igenom i förra avsnittet.

Caroline: Det låter skitdåligt faktiskt. Du har ju läst boken av Marcus Fridell som heter bygg en förmögenhet- Investera i investmentbolag. Det låter som att det är en väg framåt, men nu ser vi att det är förenat med massa risker.

Är det något han tar upp i boken? Jag gissar att han gör det, man måste ändå veta vad man ger sig in på om man nu sätter mycket av sina pengar i det.

Jan: Jag vill inte prata om Marcus bok men min upplevelse är att man inte pratar så mycket om det här. De flesta tänker att de inte kan så mycket om det här men att exempelvis Wallenberg kan mycket så man tar rygg på dem.

Folk går inte in och kollar vad exempelvis Spiltan aktiefond investmentbolag består av utan köper den för att det låter bra och den har gått bra.

Caroline: Man måste alltså intresserade sig lite?

Jan: Ja om man ska vara aktiv. Sen kan man göra som jag och lägger investmentbolag i lekhinken och så ser jag hur det går.

Jag skulle aldrig sälja alla våra pengar på Lysa och lägga på investmentbolag istället, särskilt inte nu när de flesta investmentbolagen handlas med premie istället för rabatt. Det betyder att man betalar för mer än vad man får, man betalar mer för helheten än för ingredienserna.

Varför inte bara lägga alla pengar i investmentbolag?

Jan: Daniel Nilsson på forumet är riktigt bra, när han skriver så brukar jag läsa. Jag skapade en tråd för ett år sedan sen heter ”Varför inte bara lägga alla pengar i investmentbolag?”, där i har vi jättemycket diskussion kring ämnet.

Jag har plockat några av de bästa replikerna. Du kan läsa vad Daniel skriver här. Detta är då argument mot investmentbolag, han skriver om varför han inte gillar att investera i investmentbolag.

Caroline: Han skriver såhär;

”Du riskerar att det kommer in något som drabbar just investmentbolag, till exempel någon politisk ändring eller hur onoterade vs noterade bolag värderas osv.”

Jan: Detta är det som Marcus Fridell pratar om i sin bok som en central risk. Det kan hända någonting oförutsett som drabbar en hel grupp av bolag. Det har hänt grejer i investmentbolag som påverkar tidigare.

Caroline: Vidare skriver han;

”Din aktiedel har 100% korrelation med sig själv. Om du istället valt ett antal olika alternativ som har en liknande avkastning (se mina förslag från andra tråden), även om de separate delarna kanske har en sämre riskjusterad avkastning, då kommer helheten förhoppningsvis bli bättre.

Jag anser inte investmentbolag är unik att ha denna avkastning. Så varför inte sprida ut investeringarna till andra möjligheter som har en liknande avkastning?”

Jan: Svenska småbolag har en väldigt hög korrelation med investmentbolag. Så vad han säger är att det finns andra sätt att få en liknande avkastning, den är inte unik. Jag kan alltså välja in andra bolag och få samma typ av avkastning.

Daniel Nilsson på forumet

Caroline: Då fortsätter vi med Daniel Nilssons inlägg;

”Din aktiedel har 100% exponering mot svensk valuta, jämför med globalfonder som är investerat i USD. Går att parera för om aktiedelen är liten.”

Jan: Med svenska investmentbolag är man utsatt för en valuta i ett litet land som står för 0,8% av världens börsvärde. Vi har över 300 börsnoterade bolag men väljer ut 10% utav dem, det innebär att vi har valt ut 10% av 0,8%.

Caroline: Jag fortsätter;

”Du har en ganska stor del av investeringen i ett enskilt bolag. Investor B står för nästan 40% av din aktiedel, jag har som regel att försöka undvika att ha mera än 2–3% av min totala portfölj i ett enskilt bolag.”

Jan: Det har vi pratat om, den klassiska regeln är att försöka sprida riskerna, att ta bort den idiosynkratiska risken genom att ha ungefär 30 bolag i portföljen. Vi fortsätter.

Caroline: Daniel skriver;

”Jag skulle ha mycket svårt att följa denna strategi om min aktiedel översteg 40% (vilket skulle innebära att Investor B skulle stå för 16% av mina investeringar).

I en RikaTillsammans eller Golden Butterfly portfolio skulle jag kunna tänka mig att ta in bara svenska investmentbolag som aktiedel (speciellt rika tillsammans som bara har 25% aktier). Då har man ju andra tillgångar som ändå är okorrelerade.”

Jan: Att ha 100% av sina pengar i investmentbolag går bort men i en portfölj där den maximala aktieandelen är 25% ja där skulle man kunna tänka sig att använda Spiltan aktiefond investmentbolag.

Golden butterfly

Jan: Daniel pratar om golden butterfly portfölj.

Caroline: Ja den har vi pratat lite om förut.

Jan: Har vi det? Jag trodde inte vi hade gjort det?

Caroline: Jo men lite, den liknar väl Rikatillsammans portföljen.

Jan: Golden butterfly är en utveckling av permanent portfolio eller Rikatillsammans portföljen. Det är en kille som har en websida som heter portfoliocharts.com, en jättefin site för att utvärdera portföljer.

Investerarfysikern Henning Hammar har gjort en svensk variant av den här golden butterfly portföljen, det som är bra med den är att den är väldigt stabil. Den har nästan ingen nedgång och väldigt stabil uppgång, det är som Rikatillsammans portföljen.

Då har man 20% i hela aktiemarknaden, 20% småbolag, 20% långa räntefonder, 20% korta räntefonder och 20% guld. När man tittar på den här så har det gett en mycket bra riskjusterad avkastning.

Caroline: Jag minns det som att vi tittade jättemycket på våra portföljer när marknaden gick ner jättemycket i samband med pandemin 2020. Då var det väl Rikatillsammans som hade förlorat minst, eller hur vad det? den liknar golden butterfly till viss del?

Jan: Ja precis. Rikatillsammans bygger på Harry Brownes permanent portfolio som bygger på 25% aktier, 25% guld, 25% korta räntor, 25% långa räntor.

Här har man 20% långa, 20% korta, 20% guld istället för 25% guld och sen har man lagt de extra procenten på aktierna.

Caroline: Var det denna portfölj som Daniel Nilsson pratade om?

Jan: Ja.

Caroline: Där ligger ju också exempel på vad det är man skulle ha i så fall.

Jan: Ja precis. Men i detta fall är det inte Daniel Nissons förslag, det är Investerarfysikern Henning Hammars. Han har kört denna på Shareville sedan 2016 så det finns mycket historik.

Caroline: Hur har det gått?

Jan: Det har gått bra.

Caroline: Vad betyder bra?

Jan: Den har en väldigt stabil avkastning.

Caroline: Jag minns att när vi tittade på när börsen hade gått minus 30% i mars 2020 då tuffade Rikatillsammans portföljen fram 2–3% plus. Var det inte något sådant?

Jan: Jag tror det, jag minns inte.

Caroline: Jag har ett minne av det, hoppas inte jag kommer ihåg fel.

Jan: Tanken är låg avkastning, låg risk.

Tips på fonder

Caroline: Daniel skriver såhär;

Jag skulle hellre investera 100% i svenska småbolag än 100% svenska investmentbolag. Men jag skulle ännu hellre investera så här: 40% svenska småbolag, 20% svenska investmentbolag, 20% ny teknik och 20% svenska fastigheter.

@Daniel_Nilsson på forumet

Jan: Översätter man detta till fonder som kommer inom kort. Alla de här fonderna är inte släppta men det var det vi pratade om med Emil Ahlberg från Plusfonder om.

40% svenska småbolag, då hade jag tagit Plus småbolag Sverige Index. 20% Svenska investmentbolag, här hade jag nog tagit Kvartil calculus i kombination med Spiltan aktiefond investmentbolag.

20% ny teknik, här hade jag gått på Plus teknologi Sverige index som släpps i höst. 20% svenska fastigheter, då hade jag tagit Plus fastigheter index som släpps i höst. Detta är varför jag gillar de fonderna som vi pratade om med Emil Ahlberg för några avsnitt sedan. Plötsligt blir en sådan här portfölj väldigt realistisk.

Caroline: Kommer du att göra en sådan portfölj?

Jan: Jag vet inte. Jag tror att det blir lite för stökigt, vi har redan 3 eller 4 portföljer.

Caroline: Jo men för dig själv? Ibland har du projekt som är fleråriga.

Jan: Jag har ju en investmentbolagsportfölj som jag har haft i 5 år. Lyssnar du på detta Daniel får du gärna hojta till om du tycker att detta är en bra idé.

Tre nya indexfonder från PLUS Fonder

En liten parentes, vi har en omröstning om vilken av Plusfonders nya indexfonder vi ville skulle släppas först. Vilken tror du är mest poppis?

Caroline: Fastigheter?

Jan: Ja fastigheter är den flest önskar och sen är det teknologi, en som hamnar sist är hälsovård. Det intressanta var att jag sms:ade med Emil Ahlberg häromdagen och visade hur omröstningen ligger till.

Han svarade ”Vad spännande, jag hade nog valt hälsovårdsfonden och den kommer sist”. Han motiverade det med att hälsovård är relativt konjunktursoberoende, folk skiter i om börsen är upp eller ner de är sjuka i alla fall. Han sa att problemet inom hälsovård är att veta vilka av bolagen som kommer gå bra men det löser ju en indexfond.

På det sättet är egentligen hälsovårds indexfonden mer intressant än de andra två. Det är en skillnad på första och andra nivå-tänkandet. Första nivå tänkandet resonerar kring att teknologi har gått bra på sistone, eller att man tänker att det inte finns någon billig fastighetsfond, så tänkte jag.

Emil Ahlberg tänker istället att hälsovård är konjunkturokänslig, det är en bra bransch, hur får jag exponering mot denna bransch? Det är andra nivå-tänkandet. Du kan inte tjäna pengar på att göra det som alla andra gör.

Eftersom alla tävlar om kronorna som är där ute så för att tjäna de stora pengarna så måste man göra någonting annat, det är extremt svårt. Då skiter jag hellre i det, jag tänker inte jaga och sitta här och trängas med alla andra, jag har heller inte kompetensen, tiden eller oddsen på min sida att slåss med proffsen som tar motsatta positioner. Jag skiter i det spelet och köper indexfonder istället, då får jag genomsnittet vilket är mer än vad många andra får.

Ställ frågor om investmentbolag till senare avsnitt

Jan: Detta var det sista förberedda avsnittet om investmentbolag, nästa avsnitt i serien som kommer om 2–3 veckor kommer utgå från frågor och svar. Du som har tittar och lyssnat eller läst får gärna kommentera och komma med invändningar. Är det något vi ska förtydliga? Något vi har missat?

Caroline: Har det kommit någonting än i forumet?

Jan: Vi har inte publicerat någon av avsnitten än.

Caroline: Det är bara jag som lever i en annan tid, vi är på avsnitt 3.

Jan: Vi har inte publicerat avsnitt 1 än när vi spelar in det här, men vi har diskussionstrådar om investmentbolag och där pågår mycket diskussioner. Det är så vi har fått fram de här kommentarerna från Daniel exempelvis som jag tyckte var intressanta. Det kommer oftast inte så mycket invändningar emot investmentbolag.

I de här avsnitten har vi tagit upp mycket som talar mot investmentbolag, det är mest för att vara en motpol mot alla andra artiklar som är så positiva mot investmentbolag.

I grunden är jag positiv mot investmentbolag, vi har dem i lekhinken. Jag är inte så negativ som jag låter men jag tycker absolut inte det är ett fullgott alternativ till ett bassparande.

Nu när vi har pratat i 3–4 timmar om investmentbolag är det någonting som sticker ut för dig? Något du tänker på?

Caroline: Det som sticker ut för mig är att det ändå kan vara kul att vara lite aktiv. Jag tycker att det kan vara svårt att få information om saker, eller vart man ska börja när man ska intressera sig för investeringar.

Om man frågar folk om investmentbolag så kanske de flesta är positiva till det, men man behöver också höra vilken risk man tar. Det är kul att få informationen och bli insatt men jag tycker att det är en lång väg när man själv ska gå den.

Jan: Helt rätt. Vill man börja här och man har detta i en lekhink öppna då ett nytt ISK konto på Avanza eller Nordnet, gå in på ibindex.se och kolla på deras viktning.

För en liten del av ditt totala sparande så köper du några aktier i investmentbolag. Gör inte detta som ett första steg i ditt sparande, då är vi istället tillbaka på 4 hinkars principen och ett buffert sparande.

Caroline: Så fort man har köpt någonting så börjar man intressera sig. Vad sticker ut för dig?

Jan: Det finns vissa drivande faktorer som talar för investmentbolag, för mig är det multipelarbitraget. Jag ser det som den största anledningen till att äga investmentbolag.

Återigen indexfonder vs investmentbolag då gäller 80/20 regeln, 80% i indexfonderna och 20% i investmentbolagen. Jag hoppas att vi ses i vårt Patreoncommunity, vi hörs i kommentarerna. Förmodligen handlar det om bilar nästa vecka, det ska bli jättekul. Ha det bra!

Jan och Caroline Bolmeson

15 augusti, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 15 augusti 2021 klockan 15:15 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Tips på nästa steg / fördjupningar.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.