I dagens avsnitt får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: ”Hur stor buffert ska man ha?” och ”Var ska man ha sin buffert?”, men du får även en fördjupning och några tankespjärn. Vi diskuterar nämligen även när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 
Resonemanget kring buffert kan egentligen göras väldigt enkelt. Det är därför vi ofta i media ser artiklar om buffert som man kan sammanfatta som:
- Börja med en buffert innan du börjar investera
- Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet
- Ha en buffert på minst 1 – 6 månadslöner beroende på din livssituation
- Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti
Det är goda råd, de fungerar och de är klassiska råd av en anledning. Men vi tycker att ämnet buffert förtjänar mer. Det finns så mycket mer spännande saker att nyfiket undersöka kring buffert. Allt från något överraskande slutsatser från forskningen till frågor som:
- Finns det sätt att minska storleken på bufferten som behövs?
- Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Behövs bufferten ens?
- Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?
- Vilka är nackdelarna med buffert?
- Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?
- Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?
- Hur hänger min buffert ihop med min egen risktolerans?
- Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?
- Få av oss tar hänsyn till alternativkostnaden i form av frågan: hur ofta behöver en nödsituation uppstå för att det ska vara mer lönsamt att ha pengarna på 1) ett sparkonto eller 2) en alternativ investering och lösa nödsituationen med ett lån med hög ränta (uppemot 15%).
Som vanligt är dagens avsnitt en sammanfattning av många forskningsrapporter, diskussioner i forumet och vårt avsnitt #63 om buffert från 2018. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.
För undvikande av missförstånd: de allra flesta borde ha 1-3 månaders utgifter som buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti beroende på livssituation. Resonemanget om alternativkostnad och andra buffert-lösningen är överkurs när man vet vad man gör och har kommit en bit på sin ekonomiska resa. Så att inte kontentan från avsnittet blir: ”skippa buffert, använd kreditkort” 
Vi ses i kommentarerna!
Jan och Caroline
PS. Tack till alla er som bidrog till avsnittet via kommentarer i forumet, på Instagram, Facebook och andra ställen. Det här avsnittet skulle inte vara möjligt utan er hjälp. 
Buffert: guldkornen och höjdpunkterna
Visa guldkornen och höjdpunkterna från avsnittet
Precis som vanligt följer nedan en sammanfattning med de viktigaste punkterna att ta med sig från dagens avsnitt om buffert.
Samt i textform:
Huvudpunkterna
Varför är buffert viktigt?
Buffert är primärt till för att hjälpa en till en bättre nattsömn. Det handlar om att ha pengar för att kunna klara oförutsedda händelser, att ge sig själv en omställningstid, kunna avbryta situationer man inte vill vara i eller säga ja till drömmar som att jobba mindre, ta ledigt eller starta eget. Pengar som ger trygghet och frihet både idag och imorgon.Hur stor buffert bör man ha?
Den vanligaste tumregeln är 1 – 3 månadslöner. Den är rimlig och bra på en första övergripande nivå. På en djupare nivå är ett bättre sätt att fundera på 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under perioden (inkl. t.ex. a-kassa/inkomstförsäkring) i form av fritt tillgängligt kapital (ej nödvändigtvis budget).De flesta har fel storlek på sin buffert
Min upplevelse är att de flesta (inkl. vi) har fel storlek på sin buffert. De som inte ha buffert har för liten och de som sparar har många gånger för stor. Det behöver inte vara fel att ha en för stor buffert, men man bör vara medveten om alternativkostnaden som det innebär (både inflation och förlorad avkastning).Hur ska man placera sin buffert?
På den enklaste nivån på bankkonto med insättningsgaranti. På en djupare nivå kan man ha både räntefonder och aktieindexfonder.Vilka är nackdelarna med en stor buffert?
De flesta av oss tar inte hänsyn till sannolikheten för att vi behöver hela bufferten på årsbasis, alternativkostnaden det innebär eller att det finns andra sätt att lösa det, t.ex. om man har en stor portfölj eller möjlighet att ta upp lån (t.ex. kreditkort, värdepapperslån eller konsumtionskredit).
Faktorer som påverkar bufferten
Faktorer och frågor att ta hänsyn till
- Grundförutsättningar: fas i livet, levnadsförhållanden och åtaganden som ban och hus
- Humankapital, inkomster och möjlighet till temporär extrainkomst samt övriga framtida inkomster
- Nivån av aktiva respektive passiva utgifter
- Övrigt sparande, t.ex. hur ser det övriga finansiella sparandet ut (framförallt fritt finansiellt kapital)
- Förmåga och möjlighet att ta upp kortsiktiga och långsiktiga lån
- Risktolerans i form av: riskkapacitet, riskkompetens, riskattityd och riskbenägenhet.
- Förhållningssätt till volatilitet i övrigt sparande
- Typ och behov av buffert – t.ex. nöd respektive likviditetsbuffert
- Vilka scenarion är det som man vill skydda sig mot och vilken omställning önskar man
- Sannolikheten för att de oförutsedda händelserna ska inträffa (och konsekvensen av dem)
Nedan följer överkurs-resonemanget och några tankespjärn. Notera att som vanligt är syftet med tankespjärn att ge dig ett nytt och annorlunda perspektiv. Det är helt okej – och i många fall det bästa – att inte agera på dem.
Tankespjärn
1. Möjlighet till temporär extra-inkomst?
Om du t.ex. har ett jobb eller en färdighet som gör att du på kort varsel kan få en extrainkomst, t.ex. övertid, extra-timmar eller liknande så är behovet av buffert inte lika stort.2. Vilken volatilitet är du beredd att acceptera?
Om du t.ex. har en buffert på 50.000 kr är du beredd att acceptera att den kan vara 45.000 kr när du behöver den (dvs 10% volatilitet)? Om ja, då finns det många fler möjligheter att placera sina pengar på förutom bankkonto med insättningsgaranti.3. Har du en stor portfölj? Tänk om du inte behöver buffert
Något vi har konstaterat i forumet är att när portföljen växer så minskar behovet av buffert eftersom man kan använda en del av sin portfölj för att hantera de situationer som uppstår. Särskilt om man har en del av den placerad i räntor (t.ex. en 90/10, 50/50 eller liknande portfölj).4. Har du möjlighet att låna? Tänk om du inte behöver en buffert
Vi visar i avsnittet att om man har möjlighet att ta upp lån – även riktigt dåliga lån med hög ränta – så är det många gånger mer lönsamt än att ha pengar stående på ett sparkonto med lägre avkastning.5. Vilken typ av buffert behöver du egentligen?
Det underlättar för många att tänka på bufferten som antingen en akutbuffert och eller en likviditetsbudget.6. Är du äldre? Amortera inte, det höjer din risk.
Med tanke på ovan så kan det även finnas poänger med att inte amortera och istället öka bufferten då man senare i livet (eller om man blir sjuk) har svårt att få lån.
Referat av buffert-avsnittet
Visa referat av avsnittet
Nedan följer ett lite längre referat av avsnittet.
Sammanfattning av avsnitt 342 om buffert
I RikaTillsammans avsnitt 342 utforskar Jan och Caroline Bolmeson begreppet buffert i privatekonomi. De adresserar grundläggande frågor som varför man behöver en buffert, hur stor den bör vara, var den bör förvaras, och när den ska användas.De inleder med att diskutera den traditionella synen på buffert som en ekonomisk säkerhetskudde för oförutsedda händelser. Media tenderar att fokusera på behovet av buffert för att täcka oförutsedda utgifter som trasiga vitvaror, medan forskning kring buffert är mer omfattande och visar på en stor variation i hur människor ser på och förhåller sig till buffert.
Jan och Caroline diskuterar hur bufferten kan påverka det ekonomiska välmåendet och hur det kan påverka beslut i vardagen. De illustrerar detta med exempel från lyssnare och forumdiskussioner, vilket visar på buffertens roll i att ge en känsla av ekonomisk trygghet och säkerhet.
Faktorer som påverkar behovet och storleken på bufferten
De tar upp olika faktorer som påverkar behovet och storleken av en buffert, inklusive boendeform, ägande av bil, barn, husdjur, skick och personliga vanor. De betonar att dessa faktorer ska tas i beaktning för att skräddarsy en buffert som passar ens unika situation.Avsnittet belyser även hur inkomstnivåer och stabiliteten i inkomsten påverkar behovet av en buffert. Ett intressant inslag är hur förmågan att temporärt skapa extrainkomster kan minska behovet av en stor buffert, vilket framhålls som en viktig aspekt att beakta.
En viktig del av samtalet handlar om hur individuell risktolerans och personliga värderingar påverkar behovet av buffert. De diskuterar hur olika personer har olika nivåer av känslighet för ekonomiska förändringar och hur detta bör påverka storleken på ens buffert.
Buffertens syfte och alternativkostnaden för att ha en buffert
Buffertens syfte ses inte bara som en lösning för oförutsedda utgifter utan också som en möjlighet till ekonomisk frihet och säkerhet. De framhåller att bufferten kan ge möjlighet att hantera livsförändringar och oförutsedda situationer på ett mer avslappnat sätt. Det ger även möjligheten att avbryta situationer som man inte vill befinna sig i.Avsnittet tar också upp konceptet alternativkostnad – vad man förlorar genom att inte investera pengarna som hålls i bufferten. Detta är en viktig aspekt att överväga, särskilt i en tid då räntorna är låga och möjligheterna att få avkastning på kapitalet är större.
Avsnitt 342 av RikaTillsammans är en omfattande genomgång av buffertens roll i privatekonomi. Genom att belysa olika aspekter av buffert och dess påverkan på ekonomiskt välmående, ger Jan och Caroline Bolmeson sina följare verktyg för att bättre förstå och hantera sina egna ekonomiska buffertar.
De betonar vikten av en personligt anpassad strategi för buffert, som beaktar individuella omständigheter, risktolerans och ekonomiska mål.
Faktorer som påverkar behovet och storleken på buffert
Visa vilka faktorer som påverkar behovet och storleken på buffert
Nedan har vi sammanfattat ett antal faktorer som påverkar behovet och storleken på buffert. Plus (+) i de två sista kolumnerna betyder att det påverkar bufferten i riktning att den behövs och det är en faktor som ökar beloppet. På motsvarande sätt betyder minus (-) att det minskar behovet och beloppet.
Notera att listan inte på något sätt är heltäckande, utan syftet med den är att hjälpa en att få en 360 graders vy på behovet av buffert. Vissa rader ger samma resultat, t.ex. försäkringar sänker behovet av buffert oavsett om det är låg/hög.
| 1. Utgifternas påverkan på buffert | Hög | Låg |
|---|---|---|
| Passiva utgifter | ||
| Återkommande utgifter som du inte enkelt kan påverka, t.ex. räntor, försäkringar, transport, mat etc. | + | – |
| Aktiva utgifter | ||
| Utgifter som du lätt kan strypa, resor, restaurangbesök, nöjen, lunch ute etc. | – | – |
| Hyrt boende | – | – |
| Ägt boende t.ex. bostadsrätt / Radhus / Villa | + | + |
| Renoverings- och ersättningsbehov i närtid | ||
| Bör planerat underhåll och prylar bortom sin livslängd borde inte hanteras av buffert? | + | – |
| Övriga åtaganden: bil / barn / fritidshus / husdjur | + | + |
| Nyskick: boende / bil | ||
| En ny bil eller ett nytt boende kräver ofta mindre behov av renovering / reparation än äldre. | – | – |
| Bra koll på: utgifter / försäkringar / underhållsbehov etc. | – | – |
| Hur mycket otur har du i livet? | + | – |
| 2. Inkomsternas påverkan på buffert | Hög | Låg |
|---|---|---|
| Storlek på inkomst | – | + |
| Möjlighet till temporär extrainkomst | ||
| (T.ex. övertid, extratimmar, extrajobb) | – | + |
| Framtida inkomster / Storlek på humankapital | – | + |
| Risk för uppsägning | + | – |
| Uppsägningstid | – | + |
| Risk för långsiktig arbetslöshet | – | + |
| Frilans / egenföretagare | + | + |
| A-kassa / Inkomstförsäkring | – | – |
| Partners inkomst | – | + |
| 3. Risktolerans | Hög | Låg |
|---|---|---|
| Riskattityd | ||
| (investerarens vilja att anta finansiella risker) | – | + |
| Riskbenägenhet | ||
| (investerarens faktiska finansiella riskbeteende) | – | + |
| Riskkunskap | ||
| (investerarens förståelse för förhållandet mellan risk och avkastning) | – | + |
| Riskkapacitet | ||
| (investerarens finansiella möjlighet att anta finansiella risker) | – | + |
| ”Finansiella termometerns” känslighet | + | – |
| Påverkan av börsens svängningar på mitt humör | + | – |
| Påverkan på mitt beteende av börsens svängningar | + | – |
| Oro för portföljens svängningar | + | – |
| 4. Möjligheter och förmåga att ta upp lån | Hög | Låg |
|---|---|---|
| Kreditkort | ||
| (givet möjlighet att amortera på 6 månader) | – | + |
| Konsumtionslån | ||
| (givet möjlighet att amortera på t.ex. 6 månader) | – | + |
| Värdepapperslån | ||
| (givet att det är en låg belåningsgrad, t.ex. under 10-25%) | ||
| Möjlighet att utöka bolån | – | + |
| Möjlighet att låna från familj | – | + |
| Möjlighet att låna från andra | – | + |
| 5. Övriga faktorer | Hög | Låg |
|---|---|---|
| Storlek på finansiellt obundet sparande | – | + |
| Storlek på önskad omställningsperiod | + | – |
| Bra försäkringsskydd | – | – |
Några olika sätt att tänka kring storleken på bufferten
Det klassiska sättet att tänka kring storlek på buffert är 3 månadslöner. Det kommer ursprungligen från amerikanska studier som konstaterade att den genomsnittliga längden för en arbetslös amerikan på 80-talet var just 3 månader. Anledningen till att man pratade om månadslöner var också att man inte hade tillgång till månadsutgifter som egentligen är det relevanta.
Tittar man på svenska förhållanden så säger statistiken från SCB att ca 30% svenskar får ett nytt jobb inom 1 månad och ytterligare ca 25% får det inom 4 månader. Dvs. att en majoritet har ett nytt jobb inom fyra månader. Det talar ju för tre månadslöner, men i Sverige har vi ju även a-kassa och inkomstförsäkring som egentligen talar för att vi behöver ett lägre belopp.
Sedan behöver man också fundera på vad man vill att bufferten ska täcka och hjälpa till med. Det är ju inte säkert att omställning vid arbetslöshet är den enda faktorn. Svaret kan således egentligen inte bli något annat än ”det beror på”.
Men om man ändå ska ge någon slags tumregel jämte 1 – 6 månaders utgifter, så skulle jag säga att man borde unna sig följande beräkning:
12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster i perioden.
Det vill säga att man utgår från ett års utgifter. Om jag t.ex. har 3 månaders uppsägningstid, då kan jag dra ifrån 3 månader och då är vi på 9 månaders utgifter. I nästa steg kan vi dra ifrån a-kassa + inkomstförsäkring som täcker 80% av mina inkomster. Då kan vi dra ifrån ytterligare 7 månader (=9 * 0.8) och då har vi 2 månader kvar. Det är samma sätt som jag rekommenderar i Fyra-hinkar-principen.
Tankespjärn: kreditkort som buffert istället för sparkonto?
Ett av de stora tankespjärnen i avsnittet är att se på sin buffert utifrån ett helt rationellt perspektiv och titta på alternativkostnad. Det är ett resonemang som framfördes för första gången år 2000 av forskaren Charles B. Hatcher i en artikel: ”Should households establish emergency funds?”. I buffert-sammanhang är det en rätt känd artikel eftersom den säger att man även måste ta hänsyn till sannolikheten för att något händer (eller inte händer) och vad man skulle tjänat om man investerat pengarna istället.
I buffert-artikeln från 2018 går jag genom hans resonemang i detalj men i grunden handlar det om att ta hänsyn till följande fyra faktorer som jag gör ett antal antaganden kring. Notera att jag sätter avkastningsräntorna utifrån ett mer historiskt perspektiv än just nu (januari 2024):
- Ränta på sparkonto med bufferten (Rb): 2%
- Årsmedelavkastning alternativet t.ex. aktieindexfond (Ra): 7%
- Årsränta för ett ganska kasst lån att ta (Rl): 15%
- Antal månader att låna på den kassa räntan (m): 6 månader
Då kan vi räkna ut vad räntan blir för 6 månader:
- Ränta för 6 månader (R6) = (1 + Rl/12)^m – 1 = (1 + 0,15/12)^6 – 1 = 7.7%
Då kan vi ställa oss följande fråga:
Hur stor måste sannolikheten vara för att en olycka ska inträffa för att det ska vara bättre att ha pengarna på sparkontot än i alternativ-investeringen?
Det vill säga att vi vill jämföra alternativen:
- A) Ha pengarna tillgängliga på sparkontot med en låg ränta
- B) Ha pengarna investerade och låna pengar när olyckan är framme till en hög ränta i 6 månader
Eftersom olyckan är samma i båda scenariona är inte beloppet relevant. Således kan vi ställa upp följande ekvation:
Sannolikhet = (ränta avkastning (Ra) – ränta sparkonto (Rb)) / låneränta (Rl)
Vilket med våra antaganden blir
Sannolikhet = ( 7% – 2%) / 7,7% = 64.9%
Det vill säga att en oförutsedd händelse som kräver hela bufferten ska inträffa med 65% slh, dvs. 2 av 3 år, för att det ska vara värt att ha pengarna på sparkontot istället för i indexfonden. Då får man göra en uppskattning om scenariot (t.ex. arbetslöshet) kommer inträffa med 65% sannolikhet det kommande året.
En god möjlighet och förmåga att ta lån gör buffert mindre nödvändig
Men ovan utgår från en ganska kass ränta på 15% för ett lån. Sannolikheten är ganska hög för att du kan få ett lån med en lägre ränta än så. I nedanstående tabell har jag gjort om beräkningen för ovan för några olika låneräntor (Rl) och snittavkastningar (Ra). Notera att låneperioden är fortfarande 6 månader och bankkontoräntan är 2% (därav att rad 1 är 0).
Tabell 1. Hur ofta behöver jag använda bufferten för att sparkontot ska vara bättre? Baserat på modell från Hatcher (2000). Antaganden: lån behövs i 6 månader och sparkonto ger 2% avkastning. Tabellen visar sannolikheten för att något måste inträffa för att sparkonto med 2% avkastning ska vara bättre än att investera pengarna i något som ger avkastning enligt raderna. ↓ Alternativ årsavkastning (Ra) / Låneränta (Rl) →
1,99% 3,89% 4,50% 5,00% 7,50% 10% 15% 20%
2% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
3% 1,0 0,5 0,4 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1
4% 2,0 1,0 0,9 0,8 0,5 0,4 0,3 0,2
5% 3,0 1,5 1,3 1,2 0,8 0,6 0,4 0,3
6% 4,0 2,0 1,8 1,6 1,1 0,8 0,5 0,4
7% 5,0 2,5 2,2 2,0 1,3 1,0 0,6 0,5
8% 6,0 3,1 2,6 2,4 1,6 1,2 0,8 0,6
9% 7,0 3,6 3,1 2,8 1,8 1,4 0,9 0,7
10% 8,0 4,1 3,5 3,2 2,1 1,6 1,0 0,8
Tabellen ovan markerar alla kombinationer där olyckan behöver vara framme mer än en gång per år. Ett exempel är att om jag har möjlighet att låna på Avanzas värdepapperslån på 3.89% och investerar pengarna enligt avsnitt 339 i en aktieindexfond långsiktigt på 7%, då behöver jag omsätta budgeten 2.5 gånger per år, för att det ska vara mer lönsamt med sparkontot.
Notera att jag i ovan INTE säger: ”Skit i bufferten, ta lån istället”. Min poäng är att ge dig ett annat, mer akademiskt och nyttomaximerande, perspektiv. Som vanligt behöver det inte heller vara antingen eller, utan man kan både ha en buffert på sparkonto och ha en del investerat med vetskapen om att man kan lösa problemet på fler sätt än ett.
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 341.
Bildspelet vi använder i avsnittet finns nedan:
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Nedan följer en en transkribering av avsnittet som är gjord med hjälp av en virtuell AI-assistent. Det innebär att den inte är ordagrann och kan innehålla fel. Notera dock gärna att den är redigerad för ökad läsbarhet och innehåller både bilder och en del utvikningar som vi tycker är värdefulla.
Jan: Välkommen till RikaTillsammans! Detta är dagens avsnitt.
Caroline: Idag kommer vi att fördjupa oss i ämnet buffert och ge dig allt du behöver veta.
Jan: Precis, vi kommer att introducera dig till buffertens viktiga roll och dela några tumregler samt ställa relevanta frågor. Varför behöver man egentligen en buffert? Vad bör den användas till? Hur stor ska den vara? När är det lämpligt att använda den?
Caroline: Vi kommer också att utforska ämnet mer ingående och utmana dina tankar kring buffert.
Jan: Exakt, jag tycker det är spännande att titta på vad forskningen säger om buffert och vilka faktorer som påverkar den. Vi kommer även diskutera hur du kan relatera den till ditt övriga sparande och din aktuella livssituation. Dessutom kommer vi att prata om olika typer av buffert och till och med när det kan vara situationer då du faktiskt inte behöver en buffert.
Caroline: Och som vanligt kommer vi att sammanfatta avsnittet i slutet.
Jan: Ja, men faktiskt inte enbart i slutet. Numera publicerar vi korta poddar och videoklipp där vi sammanfattar ämnet på våra sociala medier och olika plattformar. Så detta avsnitt är en fördjupning där du får ännu mer insikt än vad du får i traditionella medier som Aftonbladet. Så, är du redo för att få veta allt du behöver om buffert?
Caroline: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen, där vi utforskar allt som är spännande inom privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag för att hjälpa dig göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv rikare. Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.
Jan: Välkommen till avsnitt 342, och denna gång är fokus på buffert. Vi berörde ämnet 2018, om jag inte minns fel.
Caroline: Vi har diskuterat det i olika sammanhang, men det var länge sedan vi fördjupade oss så här.
Jan: Precis, med tanke på att vi nyligen släppte avsnittet om de bästa fonderna och hur du bör tänka kring ditt sparande. Vi har även täckt allt du behöver veta om din privatekonomi. Därför tyckte jag att det var dags att ta en närmare titt på buffert och utgå från de fyra grundläggande frågorna som nästan alla ställer sig: Varför behöver jag en buffert? Hur stor bör den vara? Var ska jag placera den? Och när bör jag faktiskt använda den?
Buffert i media
Om vi ska summera det som ofta framställs i medierna angående buffert, så ser det oftast ut på följande sätt. Ofta stöter man på artiklar i kvällstidningar eller banker som pratar om buffert, och de följer vanligtvis samma mönster. De betonar vikten av att ha en buffert för oväntade utgifter, som när kylskåpet går sönder eller luftvärmepumpen behöver bytas ut. Dessutom inkluderar de ofta någon form av statistik från exempelvis Statistiska centralbyrån (SCB) för att understryka behovet av en buffert.
De kan säga något i stil med: ”En av fem har inte en kontantmarginal på 13 000 kr eller kan inte hantera en oförutsedd utgift på 13 000 kr. Hälften av alla utrikesfödda svenskar saknar en kontantmarginal. Dessutom är 25 % av alla svenskar oroliga för sin hushållsekonomi, och hela 50 % känner stress på grund av brist på pengar. Och dessa siffror är autentiska och hämtade från SCB:s undersökning om levnadsvillkor.”
Caroline: Riktigt, det är viktigt att påpeka att detta är faktiska siffror som kommer från Statistiska centralbyrån.
Jan: Exakt, det baseras på deras studie om levnadsvillkor, som går under namnet ”Ulf”. Dessutom genomförde Länsförsäkringar en undersökning 2017 som visade att hälften av befolkningen upplever ekonomisk stress. En annan vanlig fråga i artiklar är hur stor buffert man bör ha. Vanligtvis nämns en tumregel som sträcker sig från en till sex månaders utgifter, men man brukar ofta säga tre månader eftersom det är något av en konsensus. Dock är det sällan man funderar över varifrån denna tre-månaders-regel kommer. Det visar sig vara baserad på en amerikansk studie från 1985, som räknade ut att den genomsnittliga arbetslöshetstiden i USA var tre månader.
Caroline: 1985? Jag undrar om det fortfarande gäller idag.
Jan: Ja, och dessutom förespråkar de att man bör ha sina buffertpengar på ett sparkonto. De betonar även vikten av att börja med en liten buffert innan man börjar investera.
Caroline: Ja, så brukar det se ut i artiklarna. Det är bra att det uppmärksammas så att folk som kanske inte har hört talas om begreppet buffert ändå blir medvetna om det och dess viktighet. Det dyker ju upp med jämna mellanrum i olika sammanhang.
Ämnet förtjänar mer
Jan: Jag anser att ämnet buffert förtjänar mer uppmärksamhet.
Caroline: Jag kan förstå varför du tycker det, och jag tror att det kommer att bli bra. Jag har en känsla av det.
Jan: Så här går du in på Google Scholar och söker på ”Emergency Fund.”
Caroline: Så Google Scholar är platsen där man hittar publicerad forskning, eller hur?
Jan: Precis. Det finns 54 000 referenser till ”Emergency Fund.”
Caroline: Det är faktiskt inte så lite.
Jan: 54 000 artiklar om buffert eller hänvisningar till det.
Caroline: Jag trodde det kunde vara ännu fler.
Jan: Jag tyckte faktiskt att 54 000 svar var en imponerande mängd. Det är rätt många. Första vetenskapliga artiklarna om ämnet dök upp någon gång på 80-talet, så det har pågått i 45 år. Jag ställde också några frågor i vårt forum och på sociala medier innan vi började, och det är tydligt att det finns en enorm variation i hur människor ser på och hanterar buffert.
Caroline: Du menar skillnader mellan olika människor?
Jan: Ja, precis. Det är stor variation i ekonomiska förutsättningar och livssituationer som påverkar synen på buffert. Det finns vanliga frågor som dyker upp, såsom hur bufferten relaterar till ens investeringsportfölj, om man bör ha pengar i räntefonder som buffert, om det finns nackdelar med att ha en stor buffert, och vad alternativkostnaden för buffert egentligen är. Det finns mycket att diskutera bortom de vanliga rubrikerna.
Caroline: Så du menar att dessa ”tre månadslöner” inte är den enda rätta lösningen?
Jan: Ja, precis. Det är vår uppgift att fördjupa oss i ämnet. Det verkar som att det finns många som har antingen en alltför stor eller en alltför liten buffert inom vår community. Om vi tittar på resultaten från SCB-undersökningarna verkar det vara många som inte har rätt balans. Vad tror du? Har de flesta för stor eller för liten buffert?
Caroline: Jag skulle gissa att många har en för stor buffert.
Jan: Absolut, det är definitivt fler som har en för stor buffert. Vi kommer även att prata om kostnaden av att ha en för stor buffert och vad alternativkostnaden innebär. Det finns faktiskt situationer då man inte behöver en buffert i den klassiska bemärkelsen. Så det är verkligen mycket intressant att utforska.
Caroline: Det låter som en cliffhanger!
Buffert är lösning på vissa problem
Jan: Jag har också börjat tänka på det här sättet efter att ha lyssnat på Jonathan Stoltenberg i ett avsnitt vi hade precis innan jul, runt avsnitt 330 någonstans. Han betonade något som jag verkligen fastnade för, och det var att du aldrig kan lösa ett problem i ett vakuum. Det är viktigt att separera problemet från lösningen. Buffert är en lösning på ett eller flera problem, och det är något vi bör komma ihåg.
Caroline: Vad menade han med ”problemet före lösningen”?
Jan: Han menade att innan man börjar prata om buffert som en lösning, måste man först identifiera vilka problem bufferten faktiskt löser. Till exempel, om man har problem med oväntade utgifter eller behöver en ekonomisk trygghet vid omställningar i livet. Men om man inte står inför dessa problem, så behöver man inte nödvändigtvis ha en buffert, eller hur?
Caroline: Jag är inte helt säker om jag håller med. Jag tänker att problem kan uppstå när som helst.
Jan: Jo, absolut. Poängen är att jag kan ha ett problem som kallas ”oväntade utgifter,” och jag behöver inte förutse vilken specifik utgift det kommer att vara. Men det jag försöker säga är att de flesta människor har varken tiden, kunskapen eller den mentala kapaciteten att verkligen fördjupa sig i frågorna:
- Vad är det egentliga behovet av en buffert?
- Vilka problem löser bufferten i vårt liv?
- Vilka möjligheter vill vi att bufferten ska skapa i vårt liv?
- Hur hänger bufferten ihop med vår livssituation, ekonomi, jobb, inkomster och utgifter?
Och ibland blir det lätt att förenkla det till något som ”tre månadslöner,” och om man vill känna sig extra trygg, blir det ”sex månadslöner.” Förstår du hur jag tänker?
Caroline: Absolut. Det är svårt att veta exakt när bufferten är tillräcklig. Det kan variera från person till person och situation till situation.
Viktig information
Jan: Så innan vi dyker in i ämnet, där vi kommer prata om att investera pengar och samtidigt ha en buffert, är det viktigt att betona att all form av sparande innebär en viss risk där man kan förlora delar eller hela sitt kapital.
Om du vill lära dig mer om risker, kan du besöka vår riskinformation, där vi har sammanställt information från många forskningsartiklar samt svarat på frågor från vårt gamla avsnitt, diskussioner i forumet och mycket mer. Som alltid gäller principen ”trust but verify,” så tveka inte att ställa frågor och göra din egen undersökning.
Jag ser detta avsnitt som starten på en diskussion, inte bara inom vår community och forum, utan också något du kan diskutera med din partner, syskon, vän, kollega eller någon annan. Våra avsnitt fungerar ofta som ett utgångspunkt för samtal.
Du kan säga något i stil med, ”Vet du vad jag lyssnade på nyligen? Det här är mina insikter. Vad tycker du? Vad tar du med dig?” Det kan vara en möjlighet att föra en givande diskussion. Och självklart, om du är osäker, finns det finansiella rådgivare som tar betalt, ibland till och med per påbörjad sjätte minut.
Caroline: Det var en intressant parentes, men jag undrar ibland om det faktiskt kan räcka med bara 12 minuters rådgivning. Ibland kanske det är allt som behövs, och det är bra att det kan gå så snabbt.
Buffert för trygghet och frihet idag samt imorgon
Jan: Det finns oberoende finansiella rådgivare som man kan prata med. Om vi tar det första steget och funderar över vilka problem en buffert ska lösa, så kommer jag oftast till att det handlar om att ha en sund privatekonomi och ett berikande liv, både nu och i framtiden.
| Idag | I framtiden | |
|---|---|---|
| Trygghet | Jag har koll på min löpande ekonomi, mina tillgångar och mina skulder. | Jag har förmågan att klara en oförutsedd händelse som påverkar min ekonomi. |
| Frihet | Jag har ekonomisk möjlighet att kunna göra val där jag kan njuta av livet. | Jag är på spår att nå mina framtida ekonomiska mål för ett rikt liv. |
Det är en kombination av båda aspekterna. Som vi brukar säga, kort och gott, handlar det om att vilja känna sig trygg både idag och inför framtiden. Det innebär att ha kontroll över ens nuvarande ekonomi, förstå ens tillgångar och skulder samt ha trygghet för att hantera oförutsedda händelser som kan påverka ens ekonomi. Ofta handlar känslan av otrygghet om bristande kontroll, det är det som är den vanliga orsaken.
Min flickvän trodde jag vänsterprasslade
När det kommer till ekonomisk frihet, handlar det för mig om att ha den ekonomiska flexibiliteten att göra val som ger mig livsnjutning idag och samtidigt inte äventyra min framtida ekonomi. Jag kan exempelvis unna mig något extra från delikatessdisken eller låta mitt barn delta i en turnering utan att det sätter min ekonomi i fara och hindrar mig från att nå mina framtida ekonomiska mål. Så det handlar om både trygghet och frihet, både nu och i framtiden. Jag tänker att du nu ska få läsa en berättelse från en av våra läsare, E. Andersson, som delade med sig av sin historia i forumtråden inför detta avsnitt.
Det skall bli spännande! Har själv funderat mycket på bufferten på sistone. Jag hade en rimlig buffert efter jag köpte hus. – Den tickade på en bit över 10 % av husets värde.
Och det låg bara och skvalpade massa pengar där, tänkte då att jag använder lite för att fixa taket som inte var en kris, och köpte sen solceller också för en större del som var en “nice-to-do”, och sen …
När den låg på marginalen så kom det ena efter det andra, flera oförutsägbara händelser …Och många bäckar små sägs det, så i september 2023 efter ett drygt år som husägare så var det kontot som alltid haft pengar på sig tomt. 0kr, noll kronor. Jag har aldrig känt mig så i “hamsterhjulet” som jag gjorde då.
Jag sov så dåligt att min flickvän trodde jag vänsterprasslade.
Jan Bolmeson: Förlåt att jag skrattade men jag tyckte det var ganska kul liksom.
Jag sålde av lite aktier och andra prylar, och började “blocketjobba” för att fylla på hinken snabbt igen
(som kändes som den hade hål i sig). Mitt andra spar var plötsligt hotat.Jag har nu kommit till sans och insett att det kontot kommer ta ett tag att bygga upp igen och har nu lagt om mitt månadsspar till övervikt buffertspar och tänker ha det så minst 1 år. (Det i sig orsaker dock lätt FOMO för andra investeringar.)
Jan: Vad tänker du?
Caroline: Jo, jag tänker att det är vanligt att pengar ligger där och samlar damm, så att säga. Ofta när man har dem, känner man att de bara ”sitter där” och man kanske känner att man kan använda dem för olika saker. Jag tror att många har den rädslan att de plötsligt tar slut och inte finns när man verkligen behöver dem. Vad säger du?
Jan: Jag tänker så här: vår buffert och våra pengar har en betydande påverkan på vårt välmående. Jag minns en tid då jag mådde så dåligt att min flickvän trodde att jag var otrogen eller något liknande, för att jag inte berättade om mitt dåliga mående. Det är det jag menar.
Forskare tittar ofta på det ur ett väldigt rationellt perspektiv, att vi försöker maximera nyttan av våra pengar över vår livstid. Men de tar inte alltid hänsyn till den stress och påverkan som det kan ha när man har nästan inga pengar på kontot, och hur det kan påverka ens välbefinnande och hälsa.
Syfte med buffert: komplettera mitt övriga sparande
Så om vi återgår till frågan om vilka problem en buffert ska lösa, så tänker jag så här: den första och viktigaste uppgiften är att se till att jag kan sova gott om natten. Med det menar jag att bufferten inte ska påverka min vardag negativt. Vidare bör den kunna komplettera mitt övriga sparande och pengar, särskilt när det gäller att hantera volatilitet.
Om jag, som vi tidigare diskuterat, investerar i aktier eller indexfonder, så är det viktigt att vara medveten om att deras värde kan öka och minska kraftigt över tid. Under tider som Coronapandemin kan de till och med tappa 30 % på bara tre veckor. Sådan volatilitet kan ofta leda till beteendemässiga misstag, vilket vi har pratat om i tidigare avsnitt.
Till exempel kan en genomsnittlig småsparare förlora 30 – 40 % av sin avkastning på grund av beteendeproblem. Om den förväntade avkastningen skulle vara 10 %, kan småspararen slutligen bara få 6 – 7 % på grund av felaktigt beteende. Du kan läsa vad @MattiasA90 skriver om detta ämne på forumet för mer insikter.
Caroline: ”Är man orolig över sina investeringar på börsen så kan det vara en tydlig signal på att bufferten är för liten. Hellre lite för stor buffert än för liten.”
Jan Bolmeson: Syftet med ens buffert är att se till att man inte freakar ut.
Syfte med buffert: öka möjlighetsutrymmet
Caroline: Jag tänker på det han skrev till oss om att han hade svårt att sova på natten och att detta hotade hans andra sparande eftersom han inte hade en buffert. Jag kan föreställa mig att även om han försökte vara försiktig och inte använda de pengarna, så slutade det ändå med att han sålde av lite aktier. Det verkar vara det vanligaste när man har annat sparande att man tar av det i nödsituationer.
Jan: Ja, precis så är det. Det är tydligt att bufferten har fler syften. Ett annat syfte jag tänker på är att den ökar möjlighetsutrymmet. Om börsen har kraschat, kan jag kanske utnyttja det och göra en extra investering till exempel. Kommer du ihåg när det dök upp ett bra erbjudande om Global-knivar på en utförsäljning till halva priset? Vi kunde köpa dem, men vi behövde betala direkt. Sen gav jag bort dem, och jag tror att Caroline aldrig kommer förlåta mig för det.
Caroline: Eller ja, du köpte några andra knivar som inte passade mig så bra. Så nu har vi gradvis försökt ersätta dem med Global-knivar igen.
Jan: Ja, precis. Så bufferten kan också användas för att öka möjlighetsutrymmet och undvika att ta dyra kortsiktiga lösningar. Tyvärr är det ofta så att de som har störst behov av lån får betala de högsta räntorna. Som man brukar säga, det är dyrt att vara fattig.
Caroline: Helt rätt.
Syfte med buffert: frihetskapital
Jan: Jag gillar också termen ”frihetskapital,” även om jag önskar att jag hade kommit på den själv. Det var Länsförsäkringar som hade en kampanj 2017 med en webbplats som hette Frihetskapital.se, men den verkar vara borttagen nu, så jag vet inte vad som hände med den.
Caroline: Det är lite synd eftersom det är ett begrepp som verkligen förmedlar en viss känsla. Annars säger man ibland ”Jag lever inte för pengarna,” vilket är samma som att prata om ”fuck you-kapital.” De kanske ville hitta ett mer positivt och behagligt begrepp.
Jan: Precis så. Om du är intresserad kan du läsa vad Elisabeth Hedenmark skrev om vad frihetskapital är.
Caroline: ”Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i, eller säga ja till drömmar som att starta eget eller ta ledigt. Pengar som ger dig frihet helt enkelt”.
Jan: Jag tycker det är så här – det är briljant.
Caroline: Ja, det är verkligen bra att kunna avbryta situationer som du inte vill vara i.
Jan: Exakt, precis! Och då tänker jag också på det här med att öka möjlighetsutrymmet. En del av att öka möjlighetsutrymmet handlar om omställningsmöjligheter. Jag menar att jag vill kunna ställa om mitt liv om det behövs. Jag vill ha förmågan att klara av exempelvis arbetslöshet, vilket är det klassiska syftet med buffert i nästan alla studier. Det handlar om att kunna hantera omställningen när man förlorar sitt jobb eller sina inkomster.
Om du blir sjuk eller arbetslös tar det ofta lite tid innan din A-kassa eller sjukpenning träder i kraft. Men det är viktigt att komma ihåg att i Sverige får 30 % av de arbetslösa ett nytt jobb inom en månad, och ytterligare 25 % får jobb inom fyra till sex månader. Så mer än hälften har ett nytt jobb inom sex månader. Dessutom vet man ofta minst 1 till 6 månader i förväg om man kommer att bli uppsagd.
Syfte med buffert: omställningsmöjlighet i livet
Många har också A-kassa eller inkomstförsäkring, så bufferten behövs främst för att klara en omställning. Men vi får inte glömma bort A-kassan och inkomstförsäkringen, och det kommer vi också prata om. Försäkringar är ett sätt att minska behovet av en buffert, eftersom en försäkring syftar till att hantera oväntade händelser och du försäkrar dig emot dem. Så om du vill starta eget eller byta jobb, kan försäkringar vara en lösning. Ibland handlar det också om att bryta en situation som du inte längre vill vara en del av, som EVAU nämnde på forumet.
”Jag tänker att några ord om ”fuck off-kapital” hade varit bra. Det är ju också en slags buffert för oförutsedda händelser. Att lämna en relation är ofta kostsamt. Att stanna kvar kan vara ännu kostsammare. Ingen rolig sits att stanna i för att man inte har råd att lämna. Många kvinnor har haft det så”…
Jan: Jag brukar ibland referera till mig själv som en pappa-feminist.
Caroline: Säger du verkligen det? Det är inte något att skryta om. Att man intresserar sig för feministiska frågor när man får döttrar, så att man äntligen kan förstå hur tjejer har det. Nej, det är inte något att vara stolt över, att man tidigare var självcentrerad på det sättet.
Jan: Okej, jag tar tillbaka det. I alla fall, jag blev intresserad av att titta på några siffror om möjligheten att separera. Jag stötte på en undersökning från Fredrika Bremer-förbundet som visade att sex av tio kvinnor inte har ekonomiska förutsättningar att bo kvar i sin bostad efter en skilsmässa. Å andra sidan, jag tycker inte att man nödvändigtvis ska köpa en bostad för att vara två personer.
Om man ska flytta till en egen bostad behöver det inte vara ensamhet i en bostad som är dimensionerad för fler personer, om du förstår vad jag menar. Jag tycker att det är ganska rimligt. Men två av tio kvinnor, eller en av fem, skulle ändå få det ekonomiskt tufft. Det är också intressant att sex av tio kvinnor tvivlar på om de har råd att lämna en relation, medan bara två av tio män anser att ekonomin är ett stort hinder för att separera. Dessa siffror kommer från Sifo och Danske Banks undersökningar. Vad tänker du om det?
Caroline: Det är tråkiga siffror, men jag undrar också hur de har genomfört dessa undersökningar.
Jan: De har intervjuat personer.
Caroline: När det gäller att sex av tio kvinnor tvivlar på om de har råd att lämna en relation, så tänker jag att man måste göra en ekonomisk analys. Jag tror inte att så många har faktiskt gjort det. De måste sätta siffrorna på papper för att verkligen veta. Jag vet inte, jag blev lite skeptisk.
Jan: Jag förstår vad du menar. En kompis som jobbar på bank berättade att när en 40-årig kvinna bokar ett möte utan sin man, så är det en 90% sannolikhet att hon kommer att fråga om hon har råd att skilja sig. Det är en väldigt vanlig fråga som de får. Så jag tror att det är mer vanligt förekommande än vi kanske tror.
Faktorer som påverkar: utgifter
Jan: Så här tänker jag när vi börjar titta på de faktorer som påverkar bufferten. Jag har gjort en plus-minus lista för att bedöma hur dessa faktorer påverkar behovet av en buffert. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något exakt räknefacit som säger att om du har så och så mycket pluspoäng så behöver du precis så mycket i buffert. Istället måste man använda sunt förnuft och göra en individuell bedömning baserat på dessa faktorer.
Caroline: Det är en väldigt användbar tabell du har gjort här.
Jan: Jag funderade mycket på hur vi skulle illustrera detta.
Caroline: Ja, alla slides kan man se som vanligt om man vill. Men självklart kan man bara lyssna också.
Jan: Självklart. Du kan alltid ladda ner informationen och hitta sammanfattningar. Titta gärna på forumet och kolla länken i beskrivningen. När det gäller boende, till exempel, så påverkar det hur mycket buffert du behöver. Hyresrätt kräver oftast inte lika mycket buffert eftersom fastighetsägaren ansvarar för underhåll. Bostadsrätt och radhus kräver mer buffert eftersom du äger ditt boende och ansvarar för mer. Villa kräver ännu mer eftersom det finns fler ansvarsområden som tak och fasad.
Caroline: Förstår jag dig rätt, att om du är ny husägare så behöver du oftast mer buffert eftersom du kanske inte är så insatt i de ekonomiska behoven än?
Jan: Ja, det stämmer. Nyblivna husägare behöver oftast mer buffert eftersom de inte har erfarenhet av de ekonomiska utgifterna som kan komma. Sen spelar även skick och ålder på dina tillgångar en roll. Om dina saker är i bra skick behöver du mindre buffert jämfört med om de är gamla och kräver mer underhåll. Om du har bra koll på dina utgifter och försäkringar behöver du inte lika mycket i buffert. Men om du inte har koll på din ekonomi, kan buffertbehovet öka. Att ha koll på dina utgifter och försäkringar minskar buffertbehovet.
Caroline: Vad menar du med det?
Jan: Tänk så här, om jag har bra koll på mina utgifter, så kan jag göra en mer exakt bedömning av mitt buffertbehov. Om jag har rätt försäkringar och vet vad de täcker, behöver jag inte ha lika mycket i buffert för att hantera oväntade händelser. Men om jag inte har koll på min ekonomi och mina försäkringar, ökar risken att jag behöver mer pengar i buffert.
Caroline: Förstår. Så det handlar om att vara mer förberedd och medveten om sin ekonomi.
Jan: Precis. Och jag frågade också om du är en spontan person eller om du är lite klantig och oturlig i livet, som alltid råkar ut för olyckor.
Caroline: Jag tror vi alla känner någon sådan person, ja.
Inkomsternas påverkan på buffert
Jan: Helt rätt. Men nu, låt oss förenkla och klargöra detta.
Caroline: Tänk om man inte ens inser sitt ökade behov. Ofta är man inte medveten om det själv. I sådana fall behöver andra påpeka att du behöver en extra stor buffert.
Jan: Precis. Låt oss enkelt summera hur utgifterna påverkar bufferten. Om du har många passiva utgifter, de som är nödvändiga och återkommande, så behöver du en buffert. Å andra sidan, om dina utgifter är främst aktiva, som resor eller aktiviteter du aktivt väljer, kan du ofta anpassa dem om det behövs. Aktiva utgifter är enklare att dra ner på. Förstår du det så här?
Caroline: Ja, det låter logiskt.
Jan: Nu, när vi diskuterar hur inkomsterna påverkar bufferten, så tänker jag så här: Inkomstens storlek spelar roll. Om du har en hög inkomst behöver du generellt sett inte lika stor buffert, eftersom du har mer pengar att täcka nödsituationer med. Å andra sidan, om din inkomst är låg, behöver du oftast en större buffert. Jonathan, en av våra Patreon-medlemmar, delade med sig av hur han valt att ha en mindre buffert eftersom han kan tjäna extra pengar snabbt vid behov. Han är i 30-årsåldern, har utbildning som sjuksköterska, och kan ta extrapass och nattjobb vid behov. Om du har möjlighet att tjäna extra pengar snabbt kan ditt buffertbehov vara lägre.
Caroline: Det är klart, det låter logiskt.
Jan: Dessutom påverkar mängden framtida inkomster och ditt humankapitals storlek ditt buffertbehov. Om du har många framtida inkomster behöver du vanligtvis inte lika stor buffert som om du har få framtida inkomster.
Caroline: Till exempel om man är äldre?
Jan: Precis, ålder kan vara en faktor. Dessutom påverkar risken för uppsägning. Om du har en hög risk, som om du är den senast anställde på ett företag, kan du behöva en större buffert än om du har jobbat där i 15 år och har trygga anställningsvillkor. Risken för långvarig arbetslöshet spelar också roll. Ju högre risk, desto större buffert behövs. Detsamma gäller om du är egenföretagare eller frilansare, där risken är högre. Det är viktigt att ta hänsyn till din unika situation.
Caroline: Så det handlar om att göra en realistisk bedömning baserat på ens egna omständigheter och framtidsutsikter.
Jan: Exakt, buffertbehovet bör anpassas efter din unika situation och planeras noggrant. En viktig faktor är även att ha en ekonomisk trygghet genom exempelvis a-kassa eller inkomstförsäkring, vilket kan minska buffertbehovet betydligt.
Caroline: Så det är en balans mellan inkomster, utgifter, och risker i ens ekonomi.
Jan: Precis, och att ha en plan för olika scenarier kan vara klokt, även om vissa av dem kan verka avlägsna. Att ha en översiktlig plan för hur man skulle hantera olika situationer kan ge en trygghetskänsla.
Caroline: Ja, det mest skrämmande är när du äger något dyrt, som ett hus, och dina utgifter är anpassade efter det. Om någon av oss blir arbetslös eller sjuk, så sitter vi plötsligt med dessa kostnader som inte går att minska på något sätt. Det kan vara ganska stressande.
Jan: Precis, det är det vi pratar om, omställningsperioden. Om vi exempelvis räknar med att det tar sex månader att hitta ett nytt jobb, och 60 % av svenskar hittar ett nytt jobb inom den tiden, då kollar vi på a-kassa och inkomstförsäkring. Om de täcker 80 % av vår lön, täcker de fortfarande allt. Det är så man bör tänka. Om det inte täcker allt, då är det det som måste finnas i bufferten. Jag brukar rekommendera en metod som kräver lite tid och matte, men den fungerar.
Ta dina tolv månaders utgifter och dra bort alla garanterade inkomster under den perioden. Om du sedan har en tre månaders uppsägningstid, så drar du bort de tre månaderna. Då har du nio månader kvar. Om du har a-kassa och inkomstförsäkring som täcker 90 % av din lön, kan du dra bort åtta månader till. Då har du bara 0,9 månader kvar. Vad är 0,9 % av en månads utgifter? Kanske 20 000 kr. Förstår du principen?
Caroline: Ja, det låter som en praktisk metod. Det är bra att vi tar upp detta nu. Jag har funderat på det mer nyligen, och det har fått mig att inse att vi behöver en ganska stor buffert, speciellt om något oväntat skulle hända, som att vi måste sälja huset och marknaden är trög. Det är en tanke som jag har haft nyligen.
Jan: Vad skulle kunna orsaka något sådant?
Caroline: Jag vet inte, men tänk om våra jobb går förlorade och vi har huskostnader. Vi skulle kanske behöva sälja huset. Jag menar, du verkar inte ta det så allvarligt.
Jan: Förlåt om jag skrattade, jag tycker bara att du är så härligt ärlig. Men vet du varför jag skrattade? Det är för att jag själv har varit ganska nära de här scenarierna, så det är en vanlig del av min vardag. Men jag förstår att det kan vara en stor oro för många.
Caroline: Ja, jag har också haft dessa tankar tidigare, men jag har inte delat dem med dig eftersom jag vet att du redan tänker på det. Men nu när vi pratar om det här så inser jag att det är bra att vi gör det. Vad säger du om att ha Excel-filer och dokument med all information om försäkringar och annat som ett sätt att förbereda sig?
Jan: Ja, det är absolut en bra idé att ha all viktig information dokumenterad. Det är ett ämne vi kan ta upp i ett annat avsnitt. Vi kan prata om hur man tar hand om sina nära och kära om något skulle hända. Men återigen, det är ett annat ämne. Nu när vi är inne på buffert och försäkringar, så handlar det om att förstå sitt unika läge och planera för olika scenarier.
Caroline: Jag håller med, det är bra att ha en tydlig plan och informationen dokumenterad.
Jan: Exakt, och när vi tittar på buffertbehovet måste vi också ta hänsyn till andra faktorer, som mängden kapital och andra sparande. Det är också en del av ekvationen. För att citera Jonathan igen, måste vi tänka på vad som är farligast och vad som är troligast. Vi har en strategi och en plan för händelser som ligger inom rimlighetens gränser. Planering för mer än 24 månader framåt kanske är att tänka för långt bort i framtiden.
Caroline: Så det handlar om att hitta balansen mellan att vara förberedd och inte oroa sig för avlägsna scenarier.
Jan: Precis, det är viktigt att vara realistisk och ha en plan som är rimlig och praktisk. Vi kan hantera mycket inom de första 24 månaderna med vår nuvarande strategi och ekonomiska situation.
Risktolerans och volatilitet
I ekonomisk planering är det viktigt att förstå vår risktolerans och hur den påverkar vår syn på ekonomisk säkerhet. Hur villiga är vi att ta finansiella risker? Hur agerar vi faktiskt när det kommer till risker i våra investeringar? Samt hur väl förstår vi de potentiella riskerna i våra investeringar?
Vilken är vår faktiska förmåga att klara ekonomiska risker? Det är viktigt att ha en balanserad syn på dessa faktorer för att göra välgrundade beslut om storleken på vår ekonomiska buffert. Vårt förhållningssätt till risk och volatilitet är personligt och påverkar vår ekonomiska planering och investeringsstrategi.
Ibland kan det vara förvirrande att skilja mellan riskbenägenhet, riskkunskap och riskkapacitet. Jag brukar försöka sammanföra dem eftersom det kan vara svårt att definiera dem separat. Så hur känslig är min ekonomiska ”termometer”? Jag är osäker. Tidigare kunde jag enkelt titta på vårt konto och om det var 50 000 kronor, kände jag mig bra och generös nog att bjuda folk på lunch.
Caroline: Det minns jag.
Jan: Om det däremot var under 40 000 kronor, kunde jag bli mer restriktiv och tänka att jag inte skulle bjuda på något.
Caroline: Är det fortfarande så?
Jan: Ja, det är fortfarande ganska likadant.
Caroline: Jag tror att det är bra att ha en ekonomisk ”termometer”.
Jan: Jag tror att alla har en sådan.
Caroline: Det är viktigt för att överleva, även om vi inte längre lever i skogen.
Jan: Ja, det är som att fråga vad som är dyrt vin. För någon kan det vara 70 kronor och för någon annan 100 kronor. Det är mycket individuellt. Vad som är en dyr flaska champagne varierar också. Någon kanske säger 1500 kronor, medan någon annan anser att 399 kronor är dyrt. Så ekonomisk ”termometer” är väldigt personlig, och jag tror att ju mer känslig man är, desto större buffert behöver man för att känna sig trygg. Det är min teori.
Caroline: Hur kan man veta hur känslig man är?
Jan: Jag tror att det handlar om ens välmående och sömn. Om din partner tror att du oroar dig för pengar så mycket att du inte kan sova, är det ett tydligt tecken på att du behöver en större buffert.
Caroline: Har du träffat någon som är mindre känslig än du?
Jan: Ja, definitivt. Det finns människor som inte har någon buffert alls och planerar sina aktiviteter baserat på när de får sin lön. Jag minns en vän som sa att han inte kunde göra något förrän han fick sin lön på måndag. Det var en ögonöppnare för mig. Jag är inte så. För mig spelar det ingen roll om jag gör en utgift idag eller nästa år, före eller efter lönen. Men alla tänker inte som jag. Det är viktigt att vara medveten om hur du påverkas av din ekonomiska situation. Det finns inget rätt eller fel sätt, det beror helt på ens egna värderingar och prioriteringar.
Riskattityd och börsens påverkan på mitt humör
I mitt liv är trygghet en viktig värdering för mig, medan friheten att välja är mindre betydelsefull för mig.
Caroline: Jag måste säga något om riskattityd, riskbenägenhet, riskkunskap och riskkapacitet. Jag visste inte att de kunde skiljas åt på detta sätt. Det är intressant.
Jan: Forskare har studerat sambandet mellan buffert och olika faktorer. Till exempel har de undersökt hur överdrivet självförtroende påverkar behovet av en buffert. Resultaten varierar, ibland är det positivt och ibland negativt. De har även granskat rekommendationer om antal månadslöner, men få når upp till de föreslagna nivåerna.
Caroline: Det är viktigt att förstå vad dessa termer inom risk innebär. Jag blir överväldigad när jag ser dem.
Jan: Exakt. Det är viktigt att förstå din relation till risk. Om du tar hög risk, bör du ha en större buffert. Om du har god kunskap om risk, kan du behöva mindre buffert. Det handlar också om din ekonomiska situation, inte bara ditt mentala förhållande till risk.
Caroline: Men hur vet jag min riskattityd? Jag vet att min är låg, men vad händer när den är på gränsen till högre?
Jan: Om den är på gränsen påverkar den inte i hög grad. Det är ingen extrem förändring.
Caroline: Jag kanske överanalyserar det. Låt oss fortsätta.
Jan: Jag har också funderat över hur börsens svängningar påverkar mitt humör och beteende. Om jag kollar börsen dagligen och blir glad när den går upp och orolig när den går ner, kan det vara klokt att ha en högre buffert. Om börsen påverkar ditt beteende negativt när den sjunker, kan det också vara en indikation på att du behöver en större buffert.
Caroline: Ja, det låter logiskt. Börsens svängningar kan ha olika påverkan beroende på din buffert och hur mycket du oroar dig för det.
Jan: Precis, det är viktigt att tänka på din personliga situation och känsla inför ekonomisk risk när du planerar din buffert.
Var ska man placera sin buffert?
Det jag vill framhålla är att mitt förhållande till risk är viktigt. Detta är kopplat till var jag bör placera min buffert. Vi hade också ett intressant samtal med våra följare, speciellt Jonathan, som älskar att prata om risk. Han ställde en viktig fråga: Hur mycket variation i bufferten är jag beredd att acceptera? Till exempel, om jag har 500 000 kronor som buffert och behöver köpa en ny kyl, kommer det vara katastrof om bufferten plötsligt minskar med 10 % till 450 000 kronor?
Caroline: Nej, jag tror inte det.
Jan: Precis. Jag tänker att jag kan acceptera variation i bufferten. Den behöver inte vara exakt 500 000 kronor. Om jag kan tänka mig en variation på till exempel -10 %, då kan jag överväga att placera pengarna i en kort räntefond med lite mer risk. Om jag kan tänka mig en variation på -5 %, kan jag titta på alternativ som ger lite högre avkastning. Det handlar om att anpassa bufferten efter min toleransnivå.
Caroline: Det beror också på hur mycket pengar som är i bufferten.
Jan: Helt rätt. Skillnaden mellan 10 000 och 1 miljon kronor är stor. Bufferten kan fungera som en investering beroende på storleken.
Caroline: Om kylskåpet måste bytas ut omedelbart.
Jan: Precis. Nu börjar det bli intressant. Om jag har till exempel 2 miljoner och kan acceptera en 30 % nedgång, kanske jag inte behöver en traditionell buffert.
Caroline: Det kan fungera som en buffert när det behövs, men övergripande är det ett sparande eller en investering.
Jan: Här handlar det om att se ekonomin som en helhet och inte enbart tänka i termer av en traditionell buffert. Vi kan också använda KIID-skalan för att bedöma risknivåerna i våra fonder och anpassa bufferten därefter. Det handlar om att balansera risk och avkastning på ett smart sätt.
Bra möjlighet att ta lån? Buffert kanske inte behövs då
Ett annat intressant perspektiv på buffert handlar om din förmåga att ta lån eller krediter. Många underskattar detta när de tänker på sin buffert. Om du till exempel har ett kreditkort med en kreditgräns på 50 000 kronor och en räntefri period på 90 eller 60 dagar, samt möjlighet att betala av det direkt, kan du i princip betrakta det som en del av din buffert.
Caroline: Det blir som en extra buffert.
Jan: Samma gäller för konsumtionslån. Många anser dem som dåliga lån med hög ränta, men om du har möjlighet att betala av dem snabbt kan de fungera som en del av din buffert.
Caroline: Så du menar att man inte ens behöver ha en traditionell buffert om man har dessa alternativ?
Jan: Exakt. Om du kan hantera lån och krediter på ett smart sätt, kanske du inte behöver en traditionell buffert.
Caroline: Men du säger att det handlar om att kunna betala av dem innan räntan börjar ticka?
Jan: Nej, inte nödvändigtvis.
Caroline: Jag följer dig inte längre. Förklara mer.
Jan: Låt mig förklara. Tänk dig att du har ett kreditkort med en årsränta på cirka 20 %, och du har använt hela kreditgränsen.
Caroline: Okej, och vad händer sedan?
Jan: Du kommer att betala 20 % ränta på årsbasis på den summa du har lånat. Om du har lånat 100 000 kronor kommer du att betala 20 000 kronor i ränta under ett år.
Caroline: Det är ändå en betydande summa.
Jan: Men det är inte 20 000 kronor varje månad, utan på årsbasis.
Caroline: Jag har alltid trott att räntan gäller varje månad.
Jan: Nej, när vi pratar om räntor talar vi alltid om årsränta.
Caroline: Jag har missuppfattat det. Jag har alltid undvikit lån med hög ränta eftersom jag trodde att jag skulle betala mycket varje månad.
Jan: Det är vanligt att känna så, men nu vet du att det inte är så skrämmande som det kan verka. Detta kan hjälpa dig att se på ekonomi och buffert på ett annat sätt.
Caroline: Jag har lärt mig något nytt idag. Tack för att du förklarade det.
Jan: Ingen fara, det är bra att lära sig nya saker. Jag hoppas att detta ger lite klarhet. Jag vill också tacka vårt Patreon-community som gör det möjligt för oss att producera våra avsnitt och erbjuda extra material och evenemang. Tack för att ni stöder oss. Om du är intresserad av att bli en del av vår community, besök Patreon.com/RikaTillsammans och välj själv din nivå av stöd. Vi erbjuder olika förmåner för alla nivåer, så alla är välkomna. Tack igen och häng med oss på våra digitala event och föreläsningar!
Tänk om buffert inte är så smart? Alternativkostnaden…
Jan: Låt oss prata om alternativkostnad och sätta lån i relation till detta. Många har sina besparingar på ett sparkonto, även om räntan för tillfället är 3,75 %, som i januari 2024. Det är viktigt att tänka på att inflationen ofta är högre än räntan på sparkontot. Det innebär att pengarna på sparkontot faktiskt minskar i värde över tid.
Om du istället hade investerat dessa pengar i en global aktieindexfond, hade de kunnat ge en avkastning på cirka 20 %. Det innebär att du förlorar ungefär 16 % i alternativkostnad genom att ha pengarna på sparkontot istället för att investera dem i en aktieindexfond eller fondrobot.
För att belysa betydelsen av alternativkostnad, kan vi titta på en artikel från år 2000 av Charles B. Hatcher som handlar om att hushåll bör ha en nödfond. Tidigare hade många argumenterat utifrån känslor och andra faktorer, men Hatcher föreslog att vi istället bör se på detta ur ett rent alternativkostnadsperspektiv. Det handlar om att överväga vilken ränta du kan låna pengar till och hur det påverkar dina besparingar.
Modell: buffert på sparkonto eller ha den investerad?
Jan: Låt oss ta en titt på alternativkostnad och hur den relaterar till lån. Många har sina besparingar på ett sparkonto, även om räntan just nu, i januari 2024, är 3,75 procent. Det är viktigt att inse att inflationen ofta överstiger räntan på sparkontot. Så om vi tänker på alternativet, en global aktieindexfond, som historiskt har haft en avkastning på cirka 7 procent, ser vi att sparkontot inte riktigt håller jämna steg. Låt oss anta att du kan låna pengar till en årsränta på 15 procent, till exempel med ett kreditkort. Om du tar ett sådant lån och betalar det av under sex månader, blir den effektiva räntan cirka 7,7 procent.
Nu kan vi koppla detta till sannolikheten för att händelser ska inträffa. Med en enkel formel (Avkastning på investering – Ränta på sparkonto) / Låneränta får vi en kvot. Det intressanta här är att vi jämför två alternativ: att ha pengarna på sparkontot och använda det när oväntade utgifter uppstår eller att investera pengarna i en aktieindexfond och ta ett lån om något händer.
Det visar sig att för att det ska vara fördelaktigt att ha pengarna på sparkontot istället för att investera och ta lån, måste händelser som kräver användning av hela bufferten inträffa minst 65 procent av tiden, det vill säga i två av tre år.
Caroline: Jag förstår nu, och det är oberoende av beloppet som är på bufferten.
Jan: Precis, beloppet spelar ingen roll eftersom det är detsamma i båda alternativen. Det är avkastningen och räntan som är avgörande.
Caroline: Jag förstår, det låter väldigt rationellt.
Jan: Ja, det är en rationell metod. Och även om det kan kännas som om det är osannolikt att händelser ska inträffa så ofta och kosta hela bufferten, så beror det mycket på ens personliga omständigheter och hur man planerar för framtiden.
Caroline: Ja, det är sant. Man måste ha koll på sina kommande utgifter och vara väl förberedd för dem.
Kan man låna billigt, då bör man överväga investera bufferten
Jan: Så här handlar det egentligen om att ta reda på hur ofta du behöver använda din buffert. Det är inte bara en likviditetsbudget vi pratar om här.
Caroline: Jag förstår, så om du tänker på det sättet är det bättre att investera pengarna istället.
Jan: Exakt, och det var den geniala insikten i Charles B. Hatchers artikel. Han menade att vi borde tänka på hur ofta oväntade utgifter inträffar.
Caroline: Har du kollat hur många som har refererat till den här artikeln?
Jan: Den nämns i nästan varje relevant artikel om ämnet. Jag har inte räknat exakt, men den är en av de mest citerade.
Caroline: Bra, låt oss fortsätta.
Jan: Jag har gjort en beräkning baserad på den här modellen. Jag jämförde olika årliga avkastningar, som 4 % för en 50-50 portfölj, 7 % för en aktieindexfond, och olika låneräntor, som 1,99 % för Avanzas värdepapperlån. För att det ska vara bättre att ha pengarna på sparkontot än att investera och ta lån, måste oväntade utgifter inträffa fem gånger om året med dessa förutsättningar.
Caroline: Det låter osannolikt.
Jan: Precis, om vi istället antar en låneränta på 5 % och en avkastning på 7 %, måste oväntade utgifter inträffa två gånger om året. Det ger en annan synvinkel på buffertens roll. Det handlar inte om att helt sluta ha en buffert, men snarare om att tänka på alternativkostnaden om du inte använder hela din buffert.
Caroline: Jag tycker detta är mycket värdefullt. Det är viktigt att göra dessa beräkningar för att förstå alternativkostnaden.
Jan: Exakt, och det ger oss perspektiv på tanken att en buffert alltid är den bästa lösningen. Om du har bra kreditmöjligheter och en portfölj kan det vara bättre att använda en del av din buffert för att lösa ekonomiska utmaningar istället.
Olika typer på buffert
Jan: Då kommer vi in på i forumet på olika perspektiv på buffert där till exempel ESKO skriver så här:
”Har ingen buffert ”vid sidan” använder inkomster → buffert → utgifter och sparande”
Och sen har vi MattiasA90 som du kan läsa vad han skriver.
Caroline: ”Buffert ersätter enligt mig, inte kortsiktigt sparande till konsumtion eller upplevelser. Detta sparar man till vid sidan av/utöver bufferten.”
Jan: Så här har vi två olika perspektiv på buffert. Den första personen säger att hen inte har en separat buffert utan använder ett genomgånget konto. Det fungerar som en hink där pengarna kommer in och sedan fördelas till olika ändamål som buffert, sparande eller utgifter. Sedan har vi Mattias, som säger att du bör ha en separat buffert på en annan bank, skild från din dagliga ekonomi.
Caroline: Jag tror du har skrivit fel där. Vi pratar om olika perspektiv på budget, inte buffert.
Jan: Jag ser att jag skrev budget, men vi pratar faktiskt om buffert hela tiden.
Caroline: Låt oss strunta i de delarna där det står ”budget,” vi fokuserar på buffert.
Försvarsbuffert eller akutbuffert
Jan: Men då har vi en buffert för oförutsedda händelser.
Caroline: Vad sa han, försvarsbuffert?
Jan: Och likviditetsbuffert. Om vi tar försvarsbufferten, då skriver Axr så här:
Lågriskinvesterat om shit hits the fan och man inte kan klara den utgiften på något annat lämpligt sätt. Har man hus där stora plötsliga utgifter kan komma så kan det behövas. Denna måste inte nödvändigtvis vara så stor att den täcker hela utgiften, det räcker om den tar ner utgiften till en nivå där den sedan blir hanterbar/accepterbar på vanligt vis.
Denna buffert kan alltså vara mindre än många tror. Har man tillräckligt stort investerat kapital behöver man ingen försvarsbuffert. Tycker man inte uttaget spelar så stor roll även om börsen just gått ner 50% (och uttaget från fonderna alltså blir dubbelt så dyra) så fyller försvarsbuffert ingen funktion.
Axr i diskussionen ”Amortera inte på bostaden – det höjer din risk”.
Likviditetsbuffert
Jan Bolmeson: Det är det man pratar om att försvarsbufferten kan vara på en annan bank. Så detta är ett perspektiv. Det andra, likviditetsbufferten, då kan du läsa här.
Lättåtkomligt, typ lönekontot, här har man tillräckligt med pengar för att klara sin månatliga/dagliga ekonomi utan att hela tiden behöva föra pengar fram och tillbaka mellan olika konton när vanliga/förväntade utgifter kommer. Dess funktion är bara att göra dagliga ekonomin smidig.
Jan: Det här handlar om att ha en acceptabel miniminivå som du alltid vill ha i din buffert. Låt oss säga att du vill ha minst 50 000 kronor och sedan håller du den nivån. Det roliga är att jag insåg att vi faktiskt gör precis detta. Vi har en försvarsbuffert på en separat bank som vi inte rör, och sedan har vi en likviditetsbuffert på vårt sparkonto.
Där får alla våra inkomster och utgifter plats, och vi strävar alltid efter att ha minst 25 000 eller 50 000 kronor tillgängligt för att hantera våra löpande kostnader. Det känns logiskt att använda termerna ”försvarsbuffert” och ”likviditetsbuffert.”
Buffert eller amortera?
Jan: Sen kommer vi till den här frågan om jag ska amortera eller använda buffert? Och Axr är verkligen den som nog har tänkt mest på detta i forumet, så jag tänker så här. Vi citerar honom rakt upp och ner.
”Att kunna betala av hela lånet imorgon, om jag så vill, är det som ger mig emotionell trygghet. Inte att faktiskt amortera. Att pengarna istället jobbar på börsen ger mig mer möjligheter och troligtvis bättre total livsinkomst. Att pengarna är mer likvida känns också som en emotionell trygghet.”
Axr i diskussionen ”Amortera inte på bostaden – det höjer din risk”.
Jag gissar att han eller hon är äldre än oss, men jag ser det så här, att har jag satt in pengarna på bolånet så kan jag ta ut dem också. Men det kommer inte vara möjligt om 20 år, alltså när jag är 60. Så just nu så upplever jag att det är ganska likvid för vårt bolån. Vi har använt vårt bolån ibland som en checkkredit så skriver han så här:
”Jag har väldigt svårt att se hur det skulle kännas tryggare att amortera. Då ger man upp kontrollen på pengarna och utelämnar sig till bankens godtycklighet om man kan få tillbaka dem igen. Blir man sjuk skadad, tappar jobbet eller annat dåligt händer som gör att man hamnar i ekonomiskt trångmål så kommer inte banken låta en låna pengarna igen.
Amortera ökar risken. Risken att inte kunna betala räntan känns därmed som obefintlig. Med nuvarande räntenivå räcker lånebeloppet i sig till över 20 års räntebetalningar utan att ens investera dem eller sätta dem på räntekonto. Med pengar i egen ficka kan man dessutom använda dem för att täcka andra problem, aka buffert. Ger man dem till banken kan man inte det.”
Axr i diskussionen ”Amortera inte på bostaden – det höjer din risk”.
Guldstjärna i kanten på det inlägget. Det är en hel tråd alltså. Det är hundratals inlägg efter det här.
Caroline: Har du någonsin tänkt i de banorna när du övervägde att amortera? Vi diskuterade ju att vi förmodligen inte skulle ha svårt att använda pengar som vi redan har amorterat.
Jan: Ja, och sedan har vi det där speciella med Avanzas bolån. De har den funktionen med en viss kredit på bolånet.
Caroline: Ja, precis, det var det vi pratade om. Det måste finnas en sådan kredit för att vi överväger att amortera.
Jan: Han har en poäng när det gäller detta. Jag undrar hur Avanza skulle reagera om vi plötsligt blev sjuka. Det är därför jag inkluderade detta i buffertavsnittet, för det är mycket relevant när det handlar om att möjligtvis bli sjuk eller när man åldras och kanske inte längre kan få lån.
Det handlar om att betrakta räntan som en kostnad för möjligheter, och det är något som Taleb och många andra också betonar. Vi tenderar ofta att underskatta fördelarna med att ha likvida medel eller lättillgängliga pengar. Jag tyckte att Axr hade en klok poäng här.
Sprinta igång med en buffert
Jan: Tänk på det här som en snabbstart för din buffert. Ibland kan det gå snabbare än man tror att komma igång med en buffert. Du kan ha en snål månad där du shoppar mindre än vanligt. När lönen kommer kan du använda autogiro så pengarna går till en annan bank där du har din försvarsbuffert. Det är viktigt att titta på stresskostnader, som att äta lunch ute när du egentligen kunde spara de pengarna till din buffert.
En annan metod är att öka dina inkomster genom övertid, extrajobb eller frilansarbete. Det finns också en princip kallad ”Save more tomorrow” där du sparar en större del av dina framtida ökade inkomster, som löneförhöjningar eller skatteåterbäringar. Det är ett sätt att hjälpa även de som har en tuff ekonomisk situation. Du kanske inte kan spara just nu, men du kan spara mer i framtiden när du har mer att avvara. Tänk också på att be om hjälp när det behövs.
Caroline: Jag vill dela med mig av något som vår hälsocoach Kajsa sa. Hon jämförde det med att lära sig hälsosamma vanor. Det kanske inte alltid är roligt att äta hälsosamt eller träna, men ju mer du gör det, desto mer blir det en vana. Vi har applicerat samma princip på vår ekonomi. När vi väl har kommit igång med bra ekonomiska vanor, blir det enklare att fortsätta.
Det är som att lära sig hälsosamma rutiner för din ekonomi. Det är svårt att hoppa ur dem när du väl har lärt dig. Så, precis som med hälsa, kan du lära dig hur man skapar en sund ekonomi och bygger goda ekonomiska vanor. Det är värdefullt och kan vara svårt att bryta när vanorna är etablerade.
Det är OK att använda sin buffert
Jan: Och jag tänkte att vi skulle ta ett vanligt misstag. När ska buffert användas? Jag tänker så att detta var också meddelande på Instagram från SofiaK så kan du inte läsa vad hon skrev.
”Hur och när ska bufferten användas och känslor av att behöva använda sin buffert, skulle vara intressant att ta upp. Hör ofta vänner säga med en besviken röst att de får ta av sin buffert när något har gått sönder eller när sjukfrånvaro medfört lägre inkomst en eller flera månader.
Som att de inte är en så bra person, om bufferten behöver ”nallas på”. Jag kan ibland känna igen mig själv i det. Istället för att känna glädje och stolthet över att det finns en buffert att ta av. För det finns ju en stolthet när en har sparat för att kunna köpa en sak, åka på resa etc.
Egentligen är det ju samma sak med en buffert. Alltså känslor kring att ha en buffert, spara till en och sedan använda sin buffert. Det skulle vara intressant om ni tog upp. Hänger ni med?”
Jan: Jag tycker detta är jättebra.
Caroline: Jag tycker också att det var väl skrivet.
Jan: Jag hade en konversation med min kompis Niklas under den tuffa tiden med Corona när alla uppdrag försvann. Han sa, ”Bufferten får man ju inte använda.” Jag svarade att det är just nu, under Corona, som du borde använda bufferten. Jag kan helt relatera till Sofias inlägg eftersom det är vanligt att tänka så. Därför tycker jag att bufferten ska användas. Visst, man bör vara lite mer excel och rationell, ha en plan för att bygga upp den igen.
Caroline: Precis, man bör vara stolt över att ha en buffert att använda när det behövs, som vid hög sjukfrånvaro eller andra oväntade händelser.
Jan: Bufferten är till för att jämna ut perioder med olika inkomster och utgifter. Det handlar om att planera och använda den klokt. Vi läser om ”consumption smoothing” i vetenskapliga artiklar, vilket innebär att bufferten används för att anpassa konsumtionen till olika inkomstnivåer över livet. Men ibland sparar vi så mycket att vi till slut dör med massor av pengar på kontot, vilket kanske inte är så klokt. Jag tycker att bufferten ska användas, och om man har problem eller tvivel, bör man prata med någon för att få perspektiv.
Caroline: Jag håller med om att det är viktigt att avdramatisera användningen av bufferten. Det handlar om att skapa sunda ekonomiska vanor och att använda pengarna när det behövs. Det är en mental bokföring som kan ändras med rätt perspektiv och stöd.
Hur stor ska bufferten vara?
Jan: Så om vi tittar på den sista frågan, hur stor bör bufferten vara? Det är svårt att ge en exakt siffra, det varierar mycket från person till person. En vanlig tumregel är att ha sparande motsvarande tre månadslöner. Den här rekommendationen kommer från studier på 80-talet och syftade till att täcka omställningen vid arbetslöshet. Men det är viktigt att notera att situationen är annorlunda i dagens Sverige med arbetslöshetsförsäkringar och andra skyddsnät.
Caroline: Precis, det är viktigt att tänka på att de flesta i Sverige får ett nytt jobb inom fyra månader och vi har arbetslöshetsförsäkringar och inkomstförsäkringar. Vissa säger att man bör ha sparande motsvarande tolv månadslöner, men det kan vara svårt att uppnå för alla. Andra föreslår att man bör ha 50 000 kr i kontanter som buffert.
Jan: Ja, det var något vi försökte, men det blev knepigt när de nya 500-lapparna kom. Jag fick gå till banken med dem och det kändes konstigt. En annan strategi är att räkna ut dina totala utgifter under tolv månader och sedan dra av alla garanterade inkomster. Detta ger dig en uppfattning om din ekonomiska trygghet. Men det kräver lite arbete. Så sammanfattningsvis, den minst dåliga tumregeln är fortfarande att ha sparande motsvarande tre månadslöner, även om det inte passar alla. Och kom ihåg att om du har möjlighet att låna eller har en stor portfölj, kan du kanske ha en mindre buffert.
När behövs INTE en buffert?
Jan: Så nu pratar vi om när en buffert inte är nödvändig. Det är när du redan har en betydande mängd sparade pengar eller en stor portfölj. Det är också fallet om du är ung och har stöd från dina föräldrar. Bufferten behövs inte heller om du just börjar spara, som vi tidigare diskuterade. Den är heller inte nödvändig om du har högt humankapital, möjlighet till extra inkomst eller förmåga att låna. Många lyssnare kan därför överväga om deras buffert är rätt storlek. Vissa kanske har en för liten buffert medan andra har en för stor.
Caroline: Ja, ibland blandar jag ihop orden ”budget” och ”buffert”. De liknar varandra, men du har skrivit fel överallt här.
Jan: Ja, det händer att jag skriver fel ibland. Men här är några förslag för att överväga din bufferts storlek. Fundera över dina personliga faktorer och sannolikheten för olika händelser. Diskutera det med din partner, vän eller kollega. Vad vill du att din buffert ska täcka? Är det för omställning eller likviditet? Slutligen kan du stresstesta din ekonomi genom att tänka på scenarier som arbetslöshet eller stora utgifter, och se hur din buffert skulle kunna användas.
Caroline: Det var ett långt avsnitt idag. Vad tar du med dig?
Jan: Jag tror vi har en för stor buffert och jag har blivit mer ödmjuk i min syn på det. Det finns olika perspektiv och för- och nackdelar med buffert. Jag kan nu se scenarier där den inte behövs.
Caroline: Så du har ändrat dig lite?
Jan: Ja, det kommer med åldern. Det är viktigt att se att det finns olika perspektiv och för- och nackdelar med bufferten. En stor nackdel är alternativkostnaden.
Caroline: Det var intressant.
Jan: Tack för att du har lyssnat eller tittat. Prenumerera, gilla och dela gärna. Om du har en kompis som inte orkar se hela avsnittet, finns en kortare sammanfattning på 10-12 minuter. Skicka den istället om du vill dela intressanta ekonomiska insikter. Tack igen!
Relaterade avsnitt och länkar
Nedan finner du relaterade artiklar, diskussioner och källor.
Källor och externa referenser:
kommer hugga och vänta på mig i forumet 
. Men i den här fallet tycker jag inte synd om dig 