Forskningen säger, forskningen säger

Motmedlet mot dålig forskning är bättre forskning, inte att slänga ut forskning som koncept.

Sedan så “bevisar” man ju aldrig någonting med forskning, man visar bara att något är mer eller mindre troligt. Och att bara lägga till mer variabler så ger det mindre tyngd åt slutsatserna.

3 gillningar

Och kan man lita på forskningen?

Jag länkar en spännande video om hur industrin skapar incitament för forskare att publicera missvisande resultat/ inkorrekta resultat( inte bara inom ekonomi)

(https://youtu.be/42QuXLucH3Q?si=C6I8QYqlHxpfh63T)

Underhållande frågeställning.

Vad är alternativet menar du?

Finanstwitter? Att sätta huvudet i sanden och skapa vår egen verklighet? “Mina åsikter väger lika tungt som all forskning”?

1 gillning

r/Wallstreetbets såklart, men twitter funkar annars också.

Skojar bara. (Kör sj 90% i indexfonder). Jag tycker inte man ska lita blint på vad andra säger, göra sin egen research och bara investera i sånt man förstår.

Ett exempel: RT forumets koncensus är att man ska köpa hela marknaden och till en billig peng men ändå köper ni LF global, avanza global, swedbank global access, DNB global indeks. samtliga fonder nämnda exkluderar flera industrier via ESG screening. Sen missar dessa fonder även småbolag helt så hela marknaden får man inte.

dessutom så kan man köpa marknaden billigare och slippa den negativa hävstången som fonder har (de måste ju ha likvida medel för att kunna köpa ut folk som vill sälja sina andelar) genom att köpa ETFer.

Sen kan man köpa Lysa och vanliga ESGfonder som Lf global för att man tycker det är enklare, vilket jag inte ifrågasätter.

Och varför rekommenderas opti av RT samt sponsrar RT? Går inte hög avgift emot allt vad RT står för?

2 gillningar

Det här är ju iofs en något OT diskussion. Men om mycket av den forskning som publiceras är hittepå, så är kanske den teoretiska lösningen “bättre forskning”, i praktiken är ju däremot lösningen ett mer skeptiskt förhållningssätt till all forskning.

Men tillbaka till grundfrågan, jag är genuint intresserad, jag har inte hittat några vettiga angreppssätt på frågan hur man på ett vetenskapligt sätt, “visar att det är mer eller mindre troligt”, att en specifik stock-picker eller för den delen metodik är bra. Har du något exempel på en bra studie?

Nej, “forskning” rent generellt går inte att lita på. Specifik forskning, som man själv läst, förstått och verifierat går ju däremot att lita på.

Statistiska metoder går att använda på nästan allt. Sen huruvida det ger något värde vissa fall, det är en annan fråga.
Men i detta fall tycker jag det är relevant

Lustigt det här. Verkar inte finnas några specifika studier där man har en metod för att särskilja tur från skicklighet för en specifik strategi/metod/investerare. Men du kansle har en att länka till, övriga i tråden verkar ju sakna något att länka till.

Fonder är skit. Dyra aktivt förvaltade förstås mer skit än indexfonder. Men fortfarande skit. Indexfonder är visserligen skitenkelt o skitbilligt att investera i. Särskilt bra för dom som inte orkar bry sig, utan skiter i börsen. Vi andra investerar i lågt värderade kvalitetsbolag som kommer klara sig finfint över lång tid o belöna oss med överavkastning jämfört med index. Som bekant ingår ju även skivbolagen i index.

Jag höll en föreläsning på ett Aktiespararna event där jag hade en quiz, här är några frågor man kan testa sig på:

  • Är snittavkastningen för enskilda aktier högre är lägre än medianavkastningen?

  • Vad har det för betydelse om medianen är lägre än snittet (eller vice versa)?

  • Hur stor andel av alla aktier slår över tid ens räntefonder?

  • Vad är den vanligaste totalavkastningen för en aktie?

  • Hur stor andel av aktiva professionella förvaltare slår index på 10, 15 eller 30 år?

  • Om proffsen ändå från tid till annan lyckas generera alpha, på vems bekostnad är det?

  • etc…

Jag tyckerdet är ganska relevanta frågor att sätta sig in i. En hel del svar hittar man i denna artikel:

En del andra svar hittar man t.ex.:

Men visst, det är ju helt okej för att alla att ha en hobby man lägger pengar på för att man tycker det är kul. Vissa köper lotter, andra har hästar som intresse och andra gillar spekulera i aktier. Det är helt okej, men precis som att gå på casino så har man oddsen massivt emot sig.

Och, jag har gärna fel, så återkom gärna med något som stödjer motsatsen.

9 gillningar

Den där är inte lätt att säga emot :partying_face::heart_eyes: :clap:

1 gillning

Precis! Skillnad på forskning och forskning!
Olika forskning har använt olika statistiska metoder, och statistiska metoder skiljer sig MYCKET i kvalitet. Så absolut relevant att veta hur forskningen kopplat till metod, urval, etc har kommit fram.
Men såklart, vågar man inte lita på någonting, då har man ett heltidsjobb att bara läsa igenom hundratals referenser och validera dess trovärdighet. Någonstans får man dra gränsen, och forskning generellt är bättre än ingen forskning :sweat_smile: enligt mig

Trots allt detta, och det handlar inte om att negligera forskningen på något sätt, bör det finnas aktuella frågor som forskningen ännu inte kan ge tillfredsställande svar på? Nedan blottar jag förmodligen min okunskap, och det kommer säkert låta som att jag går emot nobelprisvinnande forskning, men någon ska ställa dom dumma frågorna.

Det jag är ute efter är att om du har person X som under 20 år genererat 30 procent CAGR utan belåning eller andra s.k. hjälpmedel, kan vi då med all säkerhet avfärda detta resultat som ren slump och att det inte säger något om framtidsutsikterna?

Kan vi kvantifiera allt och komma fram till att det bästa framåt för denne X är att sälja och investera i enlighet med forskningen? För någonstans ska forskningen kunna kvantifiera (eller?) inte bara alla beslut som tagits som syns i årsredovisningen utan framförallt alla de beslut som inte syns. I detta ryms också all den qualia filosoferna brukar prata om, som är svår att komma åt. Hur går vi tillväga för att mätta detta på individnivå?

Den enligt X egensnickrade strikta metod som används ska på något sätt pulvriseras och förklaras substanslös, men om det inte går då? Vad innebär det? Det handlar alltså inte om min eller någon annans förmåga att pricka rätt i höstacken bland aktier eller aktivt förvaltade fonder, utan om att dödförklara den metod X använder sig av. Unika X bör ju sammantaget använda sig av en unik metod?

Liknelse med företagaren Y

För att dra en liknelse, anta att vi har företagaren Y, som har presterat bättre nettovinst än 99,9 procent av alla jämförbara företagare. Y startade utan kapital, utan kontakter och utan framtida gratispengar genom arv eller dylikt. Y byggde upp sitt företagande genom smarta drag, driv och såklart, enligt egen utsago, lite tur.

Y hamnar sedan i en situation där allt som byggts upp försvinner, och det gör det också för alla andra jämförbara företagare, men Y (tillsammans med alla andra) får behålla sin erfarenhet och kunskap, men därmed inte kapital eller kontakter. Intuitivt kan det tänkas att denne erfarenhet och kunskap betyder något, den kommer hjälpa Y att bygga upp företaget igen och allt annat lika klår Y återigen 99,9 procent av företagarna i låt säga nettovinst över en viss period. Och om detta de facto händer, att Y alltså vid två tillfällen genererar liknande resultat relativt konkurrensen, kan vi då med all säkerhet förklara detta som att han inte bara drog miljonlotten en, utan två gånger?

Detta blev säkert ett trött och aningen oklart inlägg, men du är kanske med på vad jag famlar efter.

Mina funderingar handlar i grund och botten inte om just min förmåga att välja vinnarna på börsen, utan istället om en icke-vetenskaplig tro om att olika aktiva investeringsmetoder kan vara bättre än andra och att forskningen inte kan förklara alla fenomen än.

Eller så gör jag bara misstaget att blanda ihop att jag bör vara aktivt passiv på börsen men aktivt aktiv i övriga livet.

Ja, jag tror tyvärr det. Kolla gärna på detta avsnitt, det förklarar det ganska bra:

Där använder jag följande bild:

Vissa aktiviteter drar mer åt skicklighet och där får du betalt för att vara duktig. Visst finns det ett mått av tur, men det hänger ofta ihop med att man exponerar sig för många möjligheter och tränar hårt. I andra änden har du rena tur-baserade aktiviteter, hur mycket du än tränar så kommer inte skicklighet påverka utfallet.

Du kan även kolla intervjun med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm i avsnitt 270

Här är ett klipp från transkriberingen:

So just think about this; this is a good company, and I should invest in it. Well, it depends on which price you buy.

If everyone knows it’s a good company, the company is going to be highly valued anyway, and this will not give you such a high return. Maybe you are paying too much because everyone thinks it’s a good company but they are actually carried away. But also, some news that just came out publicly and maybe it’s not a full representation of the overall prospect of the company. So I think it’s a little bit how the industry is built and that is actually a problem.

Jan: One of the main issues is to try to differentiate luck from skill, for instance when you look at the historical performance of someone´s stock-picking. I have a faint memory that you said, when you visited us last time, that you need an obscene amount of time in order to be able to conclude something definitively.

Paolo: Exactly, the problem is that there is so much volatility in the market to really figure out what leverage you will receive from a specific investment or from the overall market even. It’s very challenging from a simple statistical point of view.

So there is one thing I think I told you, or what I tend to tell my students. Let’s look at the world index. Since it’s so diversified, it has the least volatility, and we are talking about fifteen percent or something like that. And when we take all the data we have, which is about 150 years of data, then we really can’t estimate how much the stock market gives you above the bond market.

We could place it anywhere between four and eight percent. And of course, I mean, the estimate is about six, five and a half, something like that.

But it’s not at all precise. In fact, I don’t know if it is four, if it is eight, and if you invest in your pension and receive four percent, you have one pension outcome. If you receive eight percent, you have a completely different pension outcome. So we are not talking peanuts here.

Now, let’s take a mutual fund manager, and let’s say that this person has the typical pension. This person has a lof of experience, has been out there for ten years. I’m going to try to see if this person can beat the benchmark at ten years.

There is a statistical fact that is a little bit shocking: If I would like to know how much stocks earn over bonds, it is between five and a half and 600 percent.

So I just want to have one percent bound around six percent. I need 3000 years of data with that volatility. So we would need to go back to Egyptian time. Of course, the stock market, first of all, didn’t exist back then. Second, it’s probably so that what happened in Egyptian time and Roman time isn´t representative of what is happening today. So you also have this tradeoff between the fact that the economy, the world, and our society changes dramatically and taking data that goes back a long time, maybe is not representative of what’s happening now.

So that’s a curse, but this allows people to quote very good performances that in fact we can’t really statistically say whether they are good or not. If statistically, I can’t really say whether the fund manager is good or bad, it is extremely difficult to distinguish a skill versus luck for this reason.

The next best thing is to explain that you have something really good in your hand. So you follow a strategy that is winning, that the reason as a class is going to do very well for whatever reason. Hence all the talking and all the discussions and the different products that we see in the retail industry and in the media.

1 gillning

Om X i ditt exempel har en unik metod som hen inte ens själv kan beskriva i detalj så finns det inte heller någon forskning som varken försökt eller lyckats besvara om just denna okvantifierbara metod är mer effektiv än någon annan. Forskning kan bara säga något om de frågor den försöker besvara.

1 gillning

Jo, men det är lite det som är min poäng när jag funderar kring det. X kan så detaljerat hen någonsin kan beskriva hela besluts- och arbetsprocessen, utan att vi har all nödvändig kunskap om X. Frågorna forskningen då kan behöva ställa sig är om kunskapen om X är relevant eller inte, och om den är möjlig eller inte att uppnå.

Vi kan ta en skicklig kock som exempel. Forskaren kan kvantifiera mängden ingredienser, tillagningsmetoderna, arbetsredskapen och replikera detta. Men i framtagandet av en ny rätt går forskaren förmodligen bet. Detta är då vad vi lite schablonsmässigt kan kalla för skicklighet hos kocken. Vad Jan däremot genom sitt senaste inlägg menar på, tolkar jag det som, är att vi inte kan tänka på samma sätt kring Buffett. Börsen är helt enkelt en annan arena och det framgår av forskningen.

Alltså, trots att vi kan hävda att vi inte har all nödvändig kunskap om varken kocken eller buffett kan vi genom statistik etikettstämpla de båda. Vi kan betta på att restaurang Frantzen med tre stjärnor om och om igen kommer leverera en produkt som är outstanding, men Buffetts framtida avkastning jämte jämförbara konkurrenter vet vi ingenting om.

Som OT är det rätt sjukt att samhället värderar illusionen (läs aktiemäklaren) flera gånger högre än kocken. Huruvida vi ska lämna dricks eller inte för att på sikt skapa bättre löner och arbetsvillkor inom restaurangbranschen får däremot bli föremål för en annan tråd :smiley: