Svar på åtta vanliga frågor om ekonomi

Enligt 30 års erfarenhet och forskning är de tre viktigaste faktorerna: 1) Låg avgift (max 0,4%), 2) Global spridning (äger allt i alla länder), 3) Index i namnet. Avgiften är den starkaste indikatorn för framtida avkastning eftersom högre avgifter äter upp din avkastning år efter år.

Det beror helt på när du planerar att köpa. Inom 0-3 år: Använd sparkonto för säkerhet. Aktiefonder kan tappa 30% på veckor som under covid 2020. Längre än 5 år: Indexfonder kan vara ett alternativ. Är du flexibel med köptidpunkt kan du ta högre risk.

Matematiskt är det bäst att investera allt direkt i 6-7 fall av 10. Men känslomässigt kan det vara tufft om börsen faller. 50/50-regeln ger bästa av båda världar: investera hälften direkt och månadsspara in resten. Så slipper du ångra dig oavsett vad som händer.

Överväg att ge ett mindre arv när barnen är 30-40 år istället för ett större när de är 60+. Vid 30-40 har man ofta småbarn, bolån och som störst nytta av pengarna. Vid 60 har man ofta redan ordnad ekonomi. Dessutom är det roligare att ge med varm hand än kall.

Snittsvensken sparar bara 2,9% av disponibel inkomst till fonder och aktier. De 15% som ofta nämns inkluderar obligatorisk pension. Historiskt har sparkvoten till och med varit negativ vissa perioder. Sparar du mer än 2,9% ligger du alltså före de flesta svenskar.

Morningstar visade att 65% av amerikanska fondförvaltare inte investerat en krona i sina egna fonder. Finansbranschen tjänar på avgifter oavsett om du går plus eller minus. Indexfonder har låga avgifter och följer marknaden, vilket forskning visar ger bäst odds för småsparare över tid.

Från 2025 är de första 150 000 kr på ISK skattefria. Men 65% av svenskarna saknar fortfarande ISK-konto, och medianen för de som har är bara 70 000 kr. Så över hälften av ISK-spararna slipper skatt helt. Det handlar om 700-1300 kr men signalerar att staten vill uppmuntra sparande.