Credit Suisse-kraschen – 5 insikter för sparare

Dagens avsnitt är en lite nördig fördjupning i den årliga rapporten ”Global Investment Yearbook” som varje år släpps av banken Credit Suisse. Det är en rapport på 244 sidor som sammanfattar aktie- och räntemarknaden i olika länder över långa tidsperioder. Lite en nördens julafton om man gillar statistik.

Naturligtvis är det som så att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, men man kan ändå lära sig av historien. Lite enligt ordspråket: den som inte lär sig av historien är dömd att återupprepa tidigare generationers misstag.

I avsnittet går vi först genom lite ”nice-to-know”, som hur sektorer på marknaden förändras. Idag är det svårt att tro att ”ny teknik” inte fanns för 50 år sedan och att en annan bransch i många år var den största. Under de senaste 100 åren har två börser förlorat allt värde och USA har gått från 15 % andel i världsindex (1899) till 55+ % andel 2021.

Vi pratar om den så kallade riskpremien, det vill säga det man får betalt för att man tar en högre risk i aktier jämfört med räntor i allmänhet och statsskuldväxlar i synnerhet. En något överraskande upptäckt var att den klassiska sanningen att aktier är bra mot inflation inte är riktigt sann. Forskarna konstaterar att aktier har snarare gått bra på grund av en hög riskpremie snarare än att de går bra vid inflation.

Vidare konstaterar man att variationerna i valuta över tid är ganska små på årlig basis (ca 1 %), vilket stödjer tesen att över tid är valutan neutral. Forskarna visar även vikten av att ha en lång sparhorisont, men att lång sparhorisont behöver många gånger vara längre än 10 år (som känns som en evighet för många av oss). Det finns marknaden som gett negativ avkastning över en 30-års period.

Slutligen diskuterar jag och Caroline rapportens slutsats om avkastning per generation. Baby-boomers hade en real avkastning på aktier på 7.1 % och räntor på 3.6 %, generation X (70-talister) hade en avkastning på 5.7 % på aktier och 5.0 % på räntor, millenials (80-90-talister) har haft en avkastning på aktier på 5.0 % och 5.8 % på räntor medan våra barn (generation Z) har en förväntad avkastning på aktier på 3.0 % och -0,5 % på räntor.

Det är något som kommer ställa till det i många områden, inte minst pensioner, kapital som behövs för ekonomisk frihet, möjligheten att bygga kapital och så vidare. Även stater och olika typer av pensionsfonder kommer få stora problem.

Avslutningsvis diskuterar vi även forskarnas slutsats om så kallade faktorer (momentum, storlek, lönsamhet, m.fl.) där de konstaterar att inte heller det är någon gratis lunch. Samma faktor kan samma år på två olika marknader bete sig helt olika, de så kallade premierna är ofta negativa och till och med en period på 13 år är alldeles för kort för att dra några slutsatser.

Vi hoppas att du gillar dagens lite mer nördiga avsnitt som en kontrast till de senaste två veckornas mer emotionella och beteende-mässiga avsnitt.

Många hälsningar,
Jan och Caroline