Hur stor buffert ska jag ha?
Och var ska jag placera buffert-pengarna?
Buffert är grunden för ekonomisk trygghet, men de flesta har antingen för stor eller för liten buffert. För som vanligt finns det inte ett rätt svar. Den optimala storleken på din buffert beror på din nivå i Rikedomstrappan, familjesituation, bostad, husdjur, typ av arbete osv.
Den klassiska regeln om tre månaders buffert kommer från en amerikansk studie från 1985 som visade att genomsnittlig arbetslöshet var tre månader i USA. Men i Sverige får 60% nytt jobb inom sex månader, plus vi har a-kassa och inkomstförsäkringar vilket talar för att en mindre buffert kan fungera.
Om vi ska säga en generell tumregel kan en halv till sex månadsutgifter vara en tumregel. Viktig nyans här är månadsutgifter, du behöver inte spara månadsinkomster.
Saker som påverkar storleken på din buffert:
- Villa, barn, husdjur och gamla prylar ökar buffertbehovet (+).
- Hyresrätt, bra försäkringar, hög inkomst, möjlighet till lån, ett jobb där man kan ta extrapass minskar det (-).
Många känner skuld när de använder bufferten, men det är fel tänkt. Bufferten ska användas för att jämna ut livet när inkomster sjunker eller utgifter ökar. Planen är att fylla på den igen när läget stabiliseras – inte att dö med full buffert.
Eftersom bufferthinken spelar försvar, behöver pengarna i den vara lättillgängliga och likvida. Vad det innebär rent konkret är beroende på var du är på den ekonomiska resan i form av rikedomstrappan.
- I början av den ekonomiska resan (nivå 1 – 3): då är bufferthinken helt enkelt pengar på ett vanligt bankkonto med insättningsgaranti.
- På senare delen av resan (nivå 4+): givet att man fortfarande har en inkomst, så kan man ofta ha mindre pengar på bankkontot och lösa många likviditetsproblem med t.ex. låneutrymme på huset, värdepapperskredit eller andra sätt.
- Om du har du vunnit det ekonomiska spelet så kan du använda denna hink för att finansiera vardagen, enligt t.ex. 5 + 25-principen. Då kan den innehålla upp till 3-5 års utgifter.
