Äktenskapsförord: 11 saker att veta

Avsnittet är reklam för Lexly. Via samarbetet får du ett personligt, kostnadsfritt och förutsättningslöst digitalt möte med en av deras jurister i 30 minuter, för att prata om er situation eller som i de kommande avsnitten om testamente, samboavtal, äktenskapsförord etc. Något man borde ta om man inte är övertygad om att man har bra koll själv. Du kan boka ditt möte här. Först till kvarn gäller.

Nedan följer 11 punkter med saker som jag upplever borde vara allmänbildning kring äktenskapsförord. Anna och Lexly har erbjudit sig att försöka komplettera och svara på följdfrågor i den mån det går, annars rekommenderas det enskilda samtalet ovan.

Vi hoppas att du gillar avsnittet,
Jan, Caroline och Anna

1. Allt blir giftorättsgods om man är gift oavsett vad de flesta tror

När man gifter sig blir alla tillgångar giftorättsgods som ska delas på hälften vid en skilsmässa. Det spelar ingen roll om det är aktier i ett bolag du byggt i 20 år, tjänstepension eller pengar på ett ISK-konto. Det enda som undantas automatiskt är premiepension.

Många företagare har inte en susning om att deras bolag, inklusive tjänstepension, ingår i potten. Ett äktenskapsförord gör att man kan definiera vad som ska vara enskild egendom och därmed inte delas. Det är det enda äktenskapsförordet gör – det bestämmer inte hur egendomen ska fördelas, utan bara vad som hålls utanför en bodelning.

2. Avkastningen från en enskild tillgång är inte nödvändigtvis enskild

Även om du gör en tillgång till enskild egendom – exempelvis en fastighet eller ett ISK-konto – blir inte avkastningen automatiskt enskild egendom. Det måste skrivas in explicit i äktenskapsförordet att även avkastning och ”vad som träder i dess ställe” ska vara enskild egendom.

Annars kan utdelningar, räntor eller vinster vid försäljning hamna i giftorättsgodset. Det här är en detalj som många missar och som kan göra att det skydd man trodde man hade i praktiken inte fungerar som tänkt.

3. Äktenskapsförordet gäller vid skilsmässa – inte vid dödsfall

Det här är en av de vanligaste missuppfattningarna. Många par tror att om de gör exempelvis en släktgård till enskild egendom via äktenskapsförord, så kommer den inte att gå till den andra maken vid dödsfall.

Men äktenskapsförordet reglerar bara vad som händer vid separation. Vill man styra vad som sker med egendomen när man dör, behöver man ett testamente. Många sitter med en falsk trygghet och tänker att de har ”ordnat pappren”, men i verkligheten har de bara löst halva ekvationen.

Anna betonar tydligt: äktenskapsförord för skilsmässa, testamente för dödsfall – två helt olika dokument för två helt olika situationer.

4. Men enskild egendom kan ändå påverka bodelningen vid dödsfall

Här blir det lurigt. Även om äktenskapsförordet formellt gäller vid skilsmässa, spelar enskild egendom roll även vid dödsfall. Anledningen är att det görs en bodelning först, precis som vid skilsmässa, för att fastställa kvarlåtenskapens storlek.

Har man gjort tillgångar till enskild egendom hamnar de på ”rätt sida” i den bodelningen, vilket påverkar hur mycket som faktiskt fördelas till arvingarna. För par med särkullbarn på båda sidor kan detta vara avgörande för att säkerställa att rätt egendom går till rätt barn.

5. Äktenskapsförord kan jämkas om det blir oskäligt

Ett äktenskapsförord är inte hugget i sten. Om livssituationen förändras kraftigt kan förordet jämkas av en domstol om det blivit oskäligt. Anna beskriver det som ett av de mer kluriga juridiska dokumenten att skriva, just eftersom skäligheten kan förändras över tid.

En företagare som skyddar sitt bolag medan den andra parten har en egen anställning – det är klockrent. Men om den ena parten blir hemmafru, vårdar sjuka barn och inte har egen pension, kan samma förord plötsligt slå väldigt snett.

Rekommendationen är att damma av äktenskapsförordet var femte till tionde år, eller vid stora livsförändringar.

6. Det oromantiska samtalet är enklare än du tror

Den vanligaste frågan i communityn handlar om hur man tar upp ämnet utan att det känns som ett misstroende. Anna konstaterar att de allra flesta som kommer till Lexly redan har bestämt sig tillsammans. Nyckeln är att reda ut sina egna tankar först: varför vill jag detta?

Är det snålhet eller omtanke? Caroline poängterar att intentionen handlar om ordning och reda, inte om misstro. Och i situationer med särkullbarn, bonusfamiljer eller andra äktenskap är samtalet sällan oromantiskt – båda parter har oftast samma intresse av att skydda sina respektive barn och tillgångar.

7. Investera aldrig i någon annans enskilda egendom

Annas tydligaste råd som jurist: stoppa aldrig in pengar i egendom som tillhör den andra parten som enskild egendom, för du får inte tillbaka dem. Det gäller inte bara pengar utan även tid – renovering, trädgårdsarbete, ombyggnation.

Vill man investera gemensamt i exempelvis en fastighet behöver man först ändra ägarandelarna genom köp eller gåva med lagfartsändring via Lantmäteriet, och sedan uppdatera äktenskapsförordet. Det räcker inte med en muntlig överenskommelse.

8. Ägarstruktur kräver uppdatering

Om tillgångar ändrar form – ett bolag blir ett holdingbolag, en fastighet säljs och en ny köps – behöver äktenskapsförordet uppdateras. Även om förordet ofta innehåller formuleringar om ”vad som trätt istället”, rekommenderar Anna att man kontrollerar med en jurist.

Mitt eget exempel med holdingbolag illustrerar poängen: ägarstrukturen förändrades, men det äktenskapsförordet refererade till den gamla strukturen.

9. Hemmafru-situationen kräver andra verktyg än äktenskapsförord

När den ena parten slutar arbeta och lever på den andras kapital räcker inte äktenskapsförord. Det handlar snarare om att kompensera för förlorad arbetsinkomst och uteblivna pensionsavsättningar. I praktiken kan det innebära gåvor, pensionsavsättningar eller överföringar som ger den hemmavarande parten ekonomisk trygghet.

Men även här behöver man juridisk rådgivning – en gåva utan enskild egendomsklausul blir giftorättsgods och kan alltså delvis gå tillbaka till givaren vid en skilsmässa. Problemet är mer komplext än det först verkar, och lösningen är ofta en kombination av flera juridiska verktyg snarare än ett enda dokument.

10. Äktenskapsförordet måste registreras hos Skatteverket

Ett äktenskapsförord som inte registreras hos Skatteverket är ogiltigt. Det spelar ingen roll hur välskrivet det är eller att båda parter har skrivit under – utan registrering har det inget juridiskt värde. Bevittning behövs däremot inte, bara bägge parters underskrift.

Anna nämner detta som ett av de enklaste sätten ett förord kan ogiltigförklaras. Det är alltså ett formkrav man inte får missa, och det gäller varje gång man uppdaterar förordet – även det nya måste registreras för att ersätta det gamla.

11. Föräldrar bör informera sina vuxna barn

I communityn är det inte ovanligt att äktenskapsförord påkallas av föräldrar, och det handlar inte om att lägga sig i barnens äktenskap. De flesta unga vuxna har inte en aning om distinktionen mellan enskild egendom och giftorättsgods.

Särskilt om man som förälder planerar att lämna efter sig en större summa pengar eller en fastighet, är det viktigt att barnen förstår vad som händer med arvet utan rätt juridisk struktur. Det handlar inte om att styra barnens liv utan om att ge dem kunskap de annars bara får reda på i efterhand – ofta när det redan är för sent.