Framtida förväntad avkastningpå räntor ca 4 %

Därför är avsnittet viktigt

Efter år av nollränta är räntor tillbaka som attraktivt tillgångsslag med 4% förväntad avkastning. Vi får en djupdykning i hur man konstruerar optimala ränteportföljer för olika syften - från krockkudde till avkastningsmaximering. Oscar Björklund från Lysa delar expertkunskap om allt från duration till gröna obligationer.

Med Oscar Björklund

Oscar är VD på Lysas fondbolag och ansvarig för deras portföljer. Han har bakgrund från Izettle och Brummer & Partners, är civilingenjör med ekonomiexamen. I detta avsnitt delar han med sig av djup expertis om obligationsmarknaden och hur man tänker kring portföljkonstruktion på professionell nivå.

4% förväntad avkastning på räntor

I dagens ränteläge ligger förväntad avkastning på räntefonder runt 4% per år. Historiskt har räntor gett 1-3% över långa perioder, men med höjda räntor har de blivit attraktiva igen. Detta jämfört med aktiers långsiktiga förväntade avkastning på 6-8% gör räntor till ett intressant komplement.

Brytpunkt för ISK vs depå

Den magiska gränsen ligger runt 3% förväntad avkastning. Över denna nivå är det fortfarande fördelaktigt att ha räntefonder på ISK. Med dagens 4% avkastning är ISK rätt val, men det gäller att hålla koll när räntorna förändras eftersom både avkastning och brytpunkt rör sig tillsammans.

Två typer av risk i obligationer

Ränterisk handlar om alternativkostnaden - värdet fluktuerar när marknadsräntan ändras. Kreditrisk är risken att låntagaren inte kan betala tillbaka. Att förstå skillnaden är avgörande för att konstruera rätt portfölj. Statsobligationer har främst ränterisk, företagsobligationer har båda.

Konstruera för olika syften

Som krockkudde mot aktier: välj längre duration och globala statsobligationer. För kapitalbevarande: korta statsobligationer med minimal risk. För optimal risk/avkastning: blanda olika durationer, kreditkvaliteter och geografier. Syftet styr helt konstruktionen.

Naturlig avkastning som princip

Lysa investerar endast i tillgångar med naturlig avkastning - aktier ger utdelningar, obligationer ger räntebetalningar. Detta utesluter guld, valutor och råvaror som kostar att äga. Principen säkerställer positiva kassaflöden över tid, inte bara hopp om värdeökning.

FRN-fonder - kreditrisk utan ränterisk

Företagsobligationer med rörlig ränta (FRN) uppdateras kvartalsvis och eliminerar därmed ränterisken. Du får exponering mot kreditrisk utan att oroa dig för ränteförändringar. Ett intressant alternativ för den som vill ha företagsobligationer men är orolig för stigande räntor.

Gröna obligationer på frammarsch

Obligationer öronmärkta för miljöprojekt med specifika hållbarhetskrav. Ofta något lägre avkastning men längre duration än vanliga obligationer. Kommande regelverk kommer göra marknaden mer transparent. För den hållbarhetsmedvetne kan det bli ett intressant komplement framöver.

Svårt hitta duration-information

Till skillnad från aktier finns inga krav på att rapportera duration för räntefonder. Kolla månadsrapporter på fondbolagens hemsidor eller Morningstar. Tveka inte att mejla förvaltaren direkt - de flesta delar gärna med sig av räntekänslighetstabeller och annan teknisk information.

Kontrovers: Kreditfonder

Vi menar att företagsobligationsfonder fått oförtjänt dåligt rykte i vissa forum. Alternativ syn: Många anser att kreditrisken inte kompenseras tillräckligt och föredrar statsobligationer. Men som diversifiering kan de tillföra värde genom att inte vara perfekt korrelerade med vare sig aktier eller statsobligationer.

För FIRE och kapitalbevarande

Vid ekonomisk frihet handlar det om att säkerställa några procent årligen för levnadskostnader. Akademin föreslår 60/40-portföljer, men många föredrar allväders-strategier med flera tillgångsslag. Nyckeln är att undvika år med förluster när man lever på kapitalet.

20%-regeln begränsar

Som UCITS-fond får en enskild fond max utgöra 20% av portföljen. Detta tvingar Lysa att sprida även liknande innehav över flera fonder. Samma begränsning gäller alla svenska fonder och förklarar varför man ofta ser flera snarlika innehav i portföljer.

Viktigare nyanser att komma ihåg

• Duration och kreditrisk är separata riskfaktorer som beter sig olika

• ISK-brytpunkten förändras med ränteläget - håll koll årligen

• Obligationsmarknaden är mindre transparent än aktiemarknaden

• Gröna obligationer har ofta längre duration vilket ökar ränterisken

• För kapitalbevarande är kortare duration nästan alltid bättre