Hur hjälper man barnen med första bostaden?
Kontantinsats och KALP-kalkyl
Vi är många som vill hjälpa våra barn att komma in på bostadsmarknaden. Vårt fokus har alltid varit på kontantinsatsen fram tills att vi fick klok feedback i forumet om att KALP-kalkylen kräver mer pengar än vad man tror och att den är viktig att ha med sig.
Tidigare har jag och Caroline tänkt enligt devisen:
Vi ska hjälpa barnen med en del av kontantinsatsen.
Inte hela, för man vill inte ta ifrån barnen drivkraften eller känslan av stolthet att kunna säga ”jag gjorde det själv”. En stor summa pengar kan nämligen lika gärna stjälpa som den kan hjälpa. Det är ju också därför jag brukar tjata om att det är lika viktigt att spara MED barnen som TILL dem.
Så vi räknade med ca 2/3 av kontantinsatsen till en snittlägenhet. Låt oss för enkelhetens skull räkna på 2 miljoner jämt. Då motsvarar det en total kontantinsats på 300.000 kr. Vi tänkte att vi bidrar då med 200.000 kr och så får barnet självt jobba ihop 100.000 kr.
Men! Det Erik Naessén (@skogstomten) gjorde mig uppmärksam på var att ovan förutsätter ju att det finns en löpande ekonomi som enligt banken klarar det (KALP-kalkyl). Men en ungdom har ju sällan fast jobb, har de ett jobb så är det sällan särskilt bra betalt – tänk 25.000 kr per månad. En årslön på 300.000 kr per år ger med amorteringskravet typ möjlighet att låna 1.000.000 kr, vilket inte räcker för köpet av lägenheten. Läs mer i tråden här med Skogstomten.
Som förälder behöver man alltså ta höjd inte bara för kontantinsats utan för att gå in som medlåntagare eller pytsa in mer pengar. Ännu en anledning att t.ex. inte överamortera på sin egen bostad.
