Hem » Studier » Storbankerna säljer sina egna, dyra och aktiva fonder
Storbankerna säljer sina egna, dyra och aktiva fonder
Därför ska man vara otrogen mot sin storbank (Finansinspektionen, 2025)
I snitt betalar storbankskunden över 1% i avgift för sin fond jämfört med 0.4% hos nätmäklaren. Över 80% av storbankskunderna har aktivt förvaltade fonder vs under 50% hos nätmäklarna. Över 90% av spararna hos storbanken har storbankens egna fonder vs under 30% hos nätmäklarna. Tro sören att bankerna badar i pengar och ogillar nätmäklare. Intressant även att samma fond i pensionssystemet är lönsam efter 80% rabatt…
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (14 st)
- Därför är denna rapport viktig
- Så gjordes kartläggningen
- Storbankskunder betalar mer
- Aktivt förvaltade fonder dominerar hos storbanker
- Blandfonder: En dyr affär hos storbanker
- Bankens egna fonder dominerar
- Distributören tar nästan halva avgiften
- Pensionssystemet visar vägen
- Stora skillnader mellan tjänstepensionsavtal
- ISK gör det lättare att byta
- Äldre sparare betalar mest
- Svårt att jämföra kostnader
- Sex åtgärder från Finansinspektionen
- Vad du kan göra nu
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 14 timmar sedan (2025-12-15) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna rapport viktig
Fonder utgör hälften av svenskarnas finansiella tillgångar – totalt 7 300 miljarder kronor. Även små skillnader i avgifter får enorma konsekvenser över tid. Rapporten avslöjar att storbankernas kunder betalar 0,6 procentenheter mer i avgifter, vilket kan kosta hundratusentals kronor över en sparhorisont. Finansinspektionen föreslår konkreta åtgärder som kan hjälpa dig att sänka dina avgifter.
Så gjordes kartläggningen
Finansinspektionen analyserade data från nästan 700 000 kunder med sammanlagt 2,5 miljoner fondinnehav hos nio banker och nätmäklare. Rapporten kombinerar denna unika datainsamling med statistik från Pensionsmyndigheten, SCB och analysföretaget Morningstar. Underlaget täcker över 70 procent av svenskarnas privata fondtillgångar.
Storbankskunder betalar mer
Den genomsnittliga fondavgiften hos storbanker är nästan 0,6 procentenheter högre än hos nätmäklare. För aktie- och blandfonder är skillnaden 0,5–0,6 procentenheter. Skillnaden beror inte på att samma fonder kostar olika hos olika distributörer, utan på att storbankernas kunder äger andra typer av fonder med högre avgifter.
Aktivt förvaltade fonder dominerar hos storbanker
Drygt 85 procent av fondtillgångarna hos storbankerna är placerade i aktivt förvaltade fonder, medan motsvarande andel hos nätmäklarna är knappt 50 procent. Aktivt förvaltade fonder har generellt högre avgifter. Nästan 60 procent av de aktivt förvaltade fonderna hos storbanker har avgifter på 1–1,5 procent.
Blandfonder: En dyr affär hos storbanker
Blandfonder utgör drygt 30 procent av fondsparandet hos storbankerna, men bara 5 procent hos nätmäklarna. En genomsnittlig storbankkund har valt en blandfond med avgift på drygt 1 procent, medan nätmäklarkundens blandfond kostar 0,5 procent. Finansinspektionen ifrågasätter om blandfonder verkligen passar så stor del av just storbankernas kunder.
Bankens egna fonder dominerar
Nästan 90 procent av fondtillgångarna hos storbankerna består av bankens egna fonder. Hos nätmäklarna är motsvarande siffra 30 procent. Det kan bero på att banken rekommenderar sina egna fonder både i direkt kommunikation och på webbplatsen. Nätmäklarna har ofta ett betydligt större utbud av externa fonder.
Distributören tar nästan halva avgiften
Sex av sju storbanker och nätmäklare behåller i genomsnitt cirka 47 procent av förvaltningsavgiften som distributionsersättning. Detta skapar incitament att rekommendera dyrare fonder med högre ersättning. En dyrare fond kan ge upp till tio gånger så hög ersättning till distributören.
Pensionssystemet visar vägen
Inom premiepensionen kostar aktiefonder i genomsnitt 0,2 procent, jämfört med 1,0 procent i det privata sparandet – samma fond, fem gånger lägre avgift. De stora volymerna och upphandlingsförfarandet pressar avgifterna. Även inom kollektivavtalade tjänstepensioner är avgifterna betydligt lägre än i privat sparande.
Stora skillnader mellan tjänstepensionsavtal
ITP-systemet, som använder upphandling för att välja fonder, har de lägsta avgifterna bland kollektivavtalade tjänstepensioner. Samma fond kan kosta olika mycket i olika avtalsområden. Inom individuella tjänstepensioner betalar konsumenten vanligtvis fondens ordinarie avgift utan rabatt.
ISK gör det lättare att byta
Nästan två tredjedelar av det privata fondsparandet ligger på investeringssparkonto. Under 2024 placerades över 80 procent av nysparandet på ISK. Eftersom du slipper reavinstskatt när du säljer fonder på ISK blir det lättare att byta till billigare alternativ. Äldre fondinnehav i depå kan ha en inlåsningseffekt på grund av skattereglerna.
Äldre sparare betalar mest
Fondsparare över 64 år äger nästan 80 procent av de privata fondtillgångarna och betalar de högsta genomsnittliga avgifterna. Äldre har mer av sitt sparande i aktivt förvaltade fonder, blandfonder och distributörens egna fonder. De har också oftare sitt sparande hos storbanker och i depåer med potentiell skatteinlåsning.
Svårt att jämföra kostnader
Två av fem svenskar har svårt att förstå hur mycket de totalt betalar i avgifter för sitt sparande. Informationen presenteras på olika sätt och på olika ställen. Det saknas standardiserad information om distributionskostnader som plattformsavgifter, vilket gör det svårt att jämföra olika distributörer.
Sex åtgärder från Finansinspektionen
Finansinspektionen ska under 2026: föra dialog om avgifter i kollektiva tjänstepensioner, granska individuell tjänstepension, granska om blandfonder ger värde för pengarna, publicera information om fonders aktivitetsgrad, arbeta för tydligare information och analysera rörligheten på fondmarknaden.
Vad du kan göra nu
Granska dina fondavgifter och jämför med billigare alternativ. Fundera på om du verkligen behöver aktivt förvaltade fonder eller blandfonder. Överväg att flytta nytt sparande till nätmäklare om du vill ha lägre avgifter och större urval. Använd ISK för att kunna byta fonder utan skattekonsekvenser.
"90% av storbankkundernas fonder är bankens egna fonder"
Därför är denna rapport viktig
Fonder utgör hälften av svenskarnas finansiella tillgångar – totalt 7 300 miljarder kronor. Även små skillnader i avgifter får enorma konsekvenser över tid. Rapporten avslöjar att storbankernas kunder betalar 0,6 procentenheter mer i avgifter, vilket kan kosta hundratusentals kronor över en sparhorisont. Finansinspektionen föreslår konkreta åtgärder som kan hjälpa dig att sänka dina avgifter.
Så gjordes kartläggningen
Finansinspektionen analyserade data från nästan 700 000 kunder med sammanlagt 2,5 miljoner fondinnehav hos nio banker och nätmäklare. Rapporten kombinerar denna unika datainsamling med statistik från Pensionsmyndigheten, SCB och analysföretaget Morningstar. Underlaget täcker över 70 procent av svenskarnas privata fondtillgångar.
Storbankskunder betalar mer
Den genomsnittliga fondavgiften hos storbanker är nästan 0,6 procentenheter högre än hos nätmäklare. För aktie- och blandfonder är skillnaden 0,5–0,6 procentenheter. Skillnaden beror inte på att samma fonder kostar olika hos olika distributörer, utan på att storbankernas kunder äger andra typer av fonder med högre avgifter.
Aktivt förvaltade fonder dominerar hos storbanker
Drygt 85 procent av fondtillgångarna hos storbankerna är placerade i aktivt förvaltade fonder, medan motsvarande andel hos nätmäklarna är knappt 50 procent. Aktivt förvaltade fonder har generellt högre avgifter. Nästan 60 procent av de aktivt förvaltade fonderna hos storbanker har avgifter på 1–1,5 procent.
Blandfonder: En dyr affär hos storbanker
Blandfonder utgör drygt 30 procent av fondsparandet hos storbankerna, men bara 5 procent hos nätmäklarna. En genomsnittlig storbankkund har valt en blandfond med avgift på drygt 1 procent, medan nätmäklarkundens blandfond kostar 0,5 procent. Finansinspektionen ifrågasätter om blandfonder verkligen passar så stor del av just storbankernas kunder.
Bankens egna fonder dominerar
Nästan 90 procent av fondtillgångarna hos storbankerna består av bankens egna fonder. Hos nätmäklarna är motsvarande siffra 30 procent. Det kan bero på att banken rekommenderar sina egna fonder både i direkt kommunikation och på webbplatsen. Nätmäklarna har ofta ett betydligt större utbud av externa fonder.
Distributören tar nästan halva avgiften
Sex av sju storbanker och nätmäklare behåller i genomsnitt cirka 47 procent av förvaltningsavgiften som distributionsersättning. Detta skapar incitament att rekommendera dyrare fonder med högre ersättning. En dyrare fond kan ge upp till tio gånger så hög ersättning till distributören.
Pensionssystemet visar vägen
Inom premiepensionen kostar aktiefonder i genomsnitt 0,2 procent, jämfört med 1,0 procent i det privata sparandet – samma fond, fem gånger lägre avgift. De stora volymerna och upphandlingsförfarandet pressar avgifterna. Även inom kollektivavtalade tjänstepensioner är avgifterna betydligt lägre än i privat sparande.
Stora skillnader mellan tjänstepensionsavtal
ITP-systemet, som använder upphandling för att välja fonder, har de lägsta avgifterna bland kollektivavtalade tjänstepensioner. Samma fond kan kosta olika mycket i olika avtalsområden. Inom individuella tjänstepensioner betalar konsumenten vanligtvis fondens ordinarie avgift utan rabatt.
ISK gör det lättare att byta
Nästan två tredjedelar av det privata fondsparandet ligger på investeringssparkonto. Under 2024 placerades över 80 procent av nysparandet på ISK. Eftersom du slipper reavinstskatt när du säljer fonder på ISK blir det lättare att byta till billigare alternativ. Äldre fondinnehav i depå kan ha en inlåsningseffekt på grund av skattereglerna.
Äldre sparare betalar mest
Fondsparare över 64 år äger nästan 80 procent av de privata fondtillgångarna och betalar de högsta genomsnittliga avgifterna. Äldre har mer av sitt sparande i aktivt förvaltade fonder, blandfonder och distributörens egna fonder. De har också oftare sitt sparande hos storbanker och i depåer med potentiell skatteinlåsning.
Svårt att jämföra kostnader
Två av fem svenskar har svårt att förstå hur mycket de totalt betalar i avgifter för sitt sparande. Informationen presenteras på olika sätt och på olika ställen. Det saknas standardiserad information om distributionskostnader som plattformsavgifter, vilket gör det svårt att jämföra olika distributörer.
Sex åtgärder från Finansinspektionen
Finansinspektionen ska under 2026: föra dialog om avgifter i kollektiva tjänstepensioner, granska individuell tjänstepension, granska om blandfonder ger värde för pengarna, publicera information om fonders aktivitetsgrad, arbeta för tydligare information och analysera rörligheten på fondmarknaden.
Vad du kan göra nu
Granska dina fondavgifter och jämför med billigare alternativ. Fundera på om du verkligen behöver aktivt förvaltade fonder eller blandfonder. Överväg att flytta nytt sparande till nätmäklare om du vill ha lägre avgifter och större urval. Använd ISK för att kunna byta fonder utan skattekonsekvenser.
"90% av storbankkundernas fonder är bankens egna fonder"
Här kan vi nörda oss och diskutera om 0,02% till 0.10% extra avg i 10 år
!
Den som inte är intresserad och själv ser över sitt sparande får betala för det. Troligtvis är kunderna hos nätmäklarna dom som är intresserade och dom ointresserade gör som bankens rådgivare säger och blir kvar hos banken och deras fonder.
Tragiskt att bankerna profiterar på och utnyttjar kundernas okunskap. Så himla ledsamt.
Tänk vad mycket bättre ekonomi många privatpersoner kunde ha, om bankerna gav reko rådgivning.
Förstår inte varför finanstidningarna inte trycker på detta minst en gång om året.
Tänker på det varje gång jag ser avgifterna inom PPM
Börsnoterade bolag vill tjäna pengar. Vuxna personer borde också förstå det.
Vill inte låta hård, och vill inte ta bankernas sida.
Men jag blir inte heller “förbannad” av att läsa om detta.
Inget börsnoterad bolag sysslar med välgörenhet. Varken Apple eller Microsoft eller Tesla eller heller våra banker. Så är det bara. Och det hoppas jag att fler vuxna personer borde förstå.