39 livsinsikter om pengar & livet

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Många av principerna tog 39 år att lista ut
2. En födelsedagspresent i form av principer
3. Att syntetisera andras tankar
4. Alla råd är subjektiva och bygger på en kontext
5. Tips 1: Ränta på ränta fungerar i alla områden i livet
6. Pengar växer mycket snabbare än man tror
7. Ränta på ränta gäller även klimatet
8. Tips 2: Placera dina pengar via en fondrobot, börja idag
9. Tips 3: Flit och systematik ger frihet och framgång
10. Hitta på din egen disciplin
11. Lilla stegets kraft
12. Otillräckliga steg ackumuleras till tillräckliga
13. Tips 4: Allt du behöver veta är nästa steg
14. Du oroar dig inte för trafikljus nummer 13
15. Tips 5: Spendera extravagant på det du älskar
16. Vilken känsla vill du få?
17. Tips 6: Får du tips om en bok, köp och läs den
18. Böcker som förändrar livet på andra sätt
19. Jans fem böcker
20. Tips 7: Lek och ha roligt, låt andra avgöra om det är arbete
21. Det är inte bara lek, vi har listor
22. Gå inte i pension, gå i passion
23. Olika roller och jobb i samhället
24. Att tjäna pengar på det man är bra på
25. Universitetsrådet: plugga för att ha roligt
26. Tips 8: Gör leken till allvar och allvar till lek
27. Företaget finns för att vi ska må bra
28. Tips 9: Var den som anstränger sig mest i rummet
29. Ansträngning, inte resultat
30. Gör det så bra du kan
31. Guldet finns på andra sidan
32. Tips 10: Ekonomi handlar inte bara om pengar
33. Investera i humankapital
34. Tips 11: Förstå skillnaden mellan resultat- och balansräkning
35. Energitillgångar och energiskulder
36. Vad ligger på skuldkontot?
37. Tips 12: Ge upp rätten att ha rätt
38. Att förlåta är att skapa frihet för sig själv
39. Caroline är duktig på att komma tillbaka
40. Tips 13: Ha ett sammanhang där du är sämst
41. Allt utvecklas eller avvecklas
42. Thoughtful disagreement och earn while you learn
43. Grupptryck slutar inte vid 20
44. Tips 14: Hjälp andra att få det de önskar
45. Hur kan jag skapa värde för andra?
46. In med ved först, sen kommer värmen
47. Tips 15: Din partner behöver inte vara ditt allt
48. Dissociera för att få överblick
49. Din partner behöver inte vara allt
50. Att hitta vissa samtal hos andra
51. Tips 16: Bättre att äga 1 procent av Shell än 100 procent av en bensinmack
52. Ettorna bredvid varandra
53. Att slå ihop påsar och få en större kaka
54. Tips 17: Känslor är information för att guida dig rätt
55. Man behöver inte tro på alla sina känslor
56. Caroline om sina känslor som ung
57. Headspace och att titta på sina känslor
58. Ett kung fu-moment med barnen
59. Avrundning av första delen
60. Tips 18: Äg lite guld
61. Lindyeffekten och guld som försäkring
62. Hur mycket är lite guld?
63. Tips 19: Du behöver inte oroa dig för vad andra tänker om dig
64. Ta det första steget
65. Fråga igen om du får ett nej
66. Tack för att du lyssnat ända hit

Många av principerna tog 39 år att lista ut

Jan: Många av de här principerna har det faktiskt tagit mig 39 år att lista ut. Men de har alla gjort väldigt stor skillnad för mig, och jag hade inte varit där jag är idag utan dem.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 169. Och idag, du vet ju inte vad detta ska handla om.

Caroline: Nej, du har hållit på det. Jag har inte fått titta.

Jan: Nej, och nu ser du rubriken här. 39 oombedda livsråd. Och det är ju så här att när vi publicerar det här avsnittet så är det söndag den 6 september. Och då fyller jag år.

Jag fick faktiskt tipset från vår kollega Caspian, och på nätet, så här: men kan du inte bara samla ihop dina tankar?

Caroline: Nej, okej, du fyller 39. Förlåt mig. Att det skulle vara 40 oombedda livsråd, men det är ju 39 för att du fyller 39.

Jan: Jag fyller 39. Såklart. Precis. Och så tänkte jag så här att jag läste, så skickade han mig några artiklar med andra bloggar som hade gjort det, och så tyckte jag att det var väldigt fint.

Och sen den andra anledningen är att jag länge har tänkt så här: tänk om något skulle hända. Vad skulle jag vilja att Freja och Elsa, våra döttrar, fick med sig?

Caroline: Tänk om något skulle hända dig. Ja, vad är det? Vad ska de få med sig från dig?

Jan: Vad jag skulle vilja att de fick med sig.

Caroline: Ja, men det låter ju fint.

En födelsedagspresent i form av principer

Jan: Jo, men jag tycker det.

Caroline: Jag tänker att det är synd att inte jag också kom på det. Jag får också skriva en sån lista.

Jan: Ja, du får göra det när du...

Caroline: Jag kommer ha fler råd än vad du har.

Jan: Ja, precis. När man är äldre så har man mer att komma med.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och så gillar jag det, för att den amerikanska bloggaren som hade skrivit det var ju 69. Så han hade 69 unsolicited advice. Så jag tänker att detta helt enkelt är så här, jag tänker helt fräckt säga att detta är min födelsedag, jag bestämmer, och detta är mina råd, eller mina principer, eller mina tankar som en födelsedagspresent.

Det kommer ganska många inom ekonomi. Det kommer ganska många inom sparande, men det kommer ganska mycket inom företagande också, tjäna pengar. Men där kommer ganska många såna här livsråd, eller som jag tänker, egentligen personlig utveckling kallas det.

Men någonting som fascinerade mig, för jag har lagt ganska mycket tid på det här avsnittet, är att väldigt många av de här tipsen eller råden eller principerna går att använda i många fler områden än bara pengar. Man kan titta på detta bara utifrån ett pengaperspektiv, men det går att använda inom tid, eller energi, eller andra områden i livet. Och för mig blir det så här, fan vad coolt. Och då är det ändå så här, kanske därför det har bestått tidens tand.

Caroline: Du menar i ditt liv nu?

Jan: Nej, men för att många av de här har inte jag kommit på. Utan detta är mycket klokare människor än mig.

Att syntetisera andras tankar

Caroline: Jag trodde det skulle vara sånt som du har kommit på under ditt liv.

Jan: Ja, men hur mycket kommer man på själv? Allvarligt talat. Det handlar ju många gånger om att syntetisera andras tankar.

Caroline: Nej, men man tittar inte på vad andra har kommit på, utan man kollar inom sig själv, Jan.

Jan: Ja, men det har jag gjort.

Caroline: Okej, skitsamma. Det känns som att du har en poäng, du driver din agenda.

Jan: Nej, det gör jag inte. Vi kan göra så här att jag också skriver mina. Så kan du också publicera.

Caroline: Precis, så vill jag bara ha sådana du själv har kommit på.

Jan: Ja, absolut, absolut. Vi ser hur många de blir.

Caroline: Ja, så får vi jämföra. Det kanske blir fem stycken.

Jan: Det är ingen specifik ordning. Det är högt och lågt. Vissa är så här, ja, ja, går att använda direkt och sen är man färdig. Och vissa är så här, nej men shit, det där behöver man fundera på. Det är inget som är rätt, fel, bra eller dåligt, sant eller falskt. Utan detta är helt och hållet subjektivt. Från mig, mitt liv, mina erfarenheter.

Och jag blir ju faktiskt jättenyfiken. Så om det är så att du sen har några principer eller livsregler, får du gärna skriva i kommentarerna. Jag uppskattar det egentligen mycket mer.

Caroline: Ja, det uppskattar vi.

Jan: Och sen, som jag säger, det jag inte har kommit på, detta är allt från böcker. Taleb dyker upp här, det är från balansekonomi, Niklas, Moa, Lennart, Charlie. Det är många människor här.

Caroline: Du som har bidragit.

Jan: Du också.

Caroline: Are you kidding me? Nej!

Jan: Många av de här sakerna har vi listat ut tillsammans också. Så jag vill verkligen också passa på att tacka dig som lyssnar eller tittar på detta, att vi har möjligheten att få göra den här podden. Och få göra det här avsticket, som på många sätt kanske till och med är viktigare än det där sparandet eller investerandet. Ibland.

Caroline: Man behöver bägge kanske.

Alla råd är subjektiva och bygger på en kontext

Jan: Sen ett generellt, detta är egentligen inte ett råd: för jag har bara 39, så jag har varit stenhård i prioritering. Det är många som inte kom med som grämer mig. Det var till och med så att jag sa, fan, ska jag be Karro, har du något mer som inte kom med? Men jag ska hålla det till 39.

Caroline: Ja, du ville att jag skulle fråga det.

Jan: Ja, så jag kunde lägga till två till som var jobbigt. När man alltid får råd eller tips, så behöver man uppleva och behandla det som ingredienser för att komma med sitt eget recept. För alla råd som man någonsin kommer få är inte objektiva. Alla råd är subjektiva, och de bygger på en kontext.

Och vad jag menar med det är att jag brukar ibland fråga mig, var kommer detta ifrån, eller i vilken jord är detta planterat? Till exempel, jag är uppvuxen med att min pappa dog när jag var liten, vilket i mitt liv är så här, kan ryckas undan när som helst. Vilket gör att jag kommer ha vissa preferenser. En kompis som blev av med allt när han växte upp kommer ha en annan syn på världen och kommer därmed ge andra råd. Hänger du med?

Så jag tycker att det är viktigt att när man lyssnar på andras råd, eller tips eller tankar, så ska man inte lyssna på någon som man inte skulle vilja byta plats med eller få den andres resultat.

Caroline: Nej, precis. I nuläget.

Jan: I nuläget. Och det gäller naturligtvis även oss, så att en sund nivå av skepticism till detta är på sin plats. Och som jag också sa innan, nästan alla råd går att applicera på fler områden i livet.

Nu kör vi. Du har ju inte sett de här. Vad är din tanke? Har du någon farhåga eller förväntning?

Caroline: Nej, men den kom innan. Jag tänker att du har... Vad kommer från dig själv? Det får vi se. Vad kommer från böcker och andra människor? Jag vill veta vad som händer. Vad som kommer från dig själv, som du själv har räknat ut.

Jan: Okej. Ja, nu känner jag att detta kan bli platt fall här. Men vi testar. Och sen så tror jag att detta avsnitt kan bli lite längre, eftersom det är ganska många tips. Om man egentligen skulle kunna få till kring flera av dem, skulle man kunna göra egna avsnitt. Det har jag faktiskt nästan tänkt på.

Ska vi ta det första? Du får läsa rubriken. Sen har jag på de här också, det finns ju ett bildspel till det här avsnittet för dig som bara lyssnar, som du kan läsa. Och där har jag skrivit själv, tipset och sen en förklaring. Och jag tänker, för dig som tittar på detta, du behöver inte läsa förklaringen, utan det är mest för att man ska kunna gå till detta framåt i tiden utan att behöva lyssna om på hela avsnittet.

Caroline: Okej.

Tips 1: Ränta på ränta fungerar i alla områden i livet

Jan: Tips ett av 39 nu då. Ränta på ränta fungerar i alla områden i livet, inte bara i pengar.

Caroline: Ja. Vad tänker du då? I utbildning eller i kärlek?

Jan: Ja, jag tänker på det på lite olika sätt. Jag tänker på det som exponentiell utveckling. Och att vi många gånger tror att livet är linjärt. Att om jag gör det så kommer det bli lite bättre nästa år, lite bättre. Vi fattar inte att utveckling ofta sker i skutt.

Caroline: Ja, men när du säger exponentiell, det är inte alla som vet vad det är. Du kan ju ta ett exempel på det.

Jan: Det bästa exemplet när det gäller exponentiell utveckling, det är ju det här klassiska exemplet med att man ska föreställa sig att man sitter vid taket, är man liksom fastlåst. Och den här stadion, fotbollsarenan, är vattentät. Okej? Och sen är det så här att det droppar en droppe, och varje minut kommer antalet droppar dubblas.

Så man leker med tanken att klockan 12 sätter man sig på taket på den här arenan. Och då klockan 12:00 kommer första droppen. 12:01 är det två droppar. 12:02 är det fyra droppar. 12:03 är det åtta. Och så vidare.

Caroline: Vad sa du, sitter man på taket?

Jan: Ja, alltså det finns lite olika varv.

Caroline: Ja, men strunt samma. Fortsätt nu så ser vi ifall vi fattar detta.

Jan: Ja, och tanken, frågan som man får är så här: de här dropparna dubblas varje minut. När är det dags att lämna den här arenan så att man inte drunknar i den? Och när kommer du inse att det är akut att lämna?

Caroline: Ja, det kommer man ju inte inse förrän det är för sent. När den är halvfull, så nästa minut är den full.

Jan: Ja, precis. Så då säger man så här, om man börjar klockan 13:00, man sitter, den första droppen kommer då. 45 minuter senare kommer bara gräsmattan vara täckt. Så det ser inte så farligt ut. Matematiskt kommer 7 procent av stadion vara fylld efter 45 minuter. Så 45 minuter har man suttit ganska länge. Problemet är att från 13:45 till 13:48, på tre minuter, kommer den gå från 7 procent till halvfull, och från halvfull blir den full. Så blir det 7 till 14, 28, 56 och sen svämmar den över.

Caroline: Du går väldigt snabbt där på slutet.

Pengar växer mycket snabbare än man tror

Jan: Ja, och jag upplever att så här är det med pengar. Pengar växer mycket, mycket snabbare än vad man tror. De växer extremt snabbt när de är många tillsammans.

Caroline: Exakt.

Jan: Och i början ser det inte ut som att man får något resultat. Samma sak i hälsa. Jag slutar äta glass idag, till exempel. Det kommer inte ge någon... jag kommer inte se någon skillnad i morgon. Jag kommer inte se någon skillnad nästa vecka. Men att sluta äta glass eller välja en mer hälsosam livsstil, på tio år gör det en enorm skillnad. Att läsa en bok i veckan. Ingen skillnad denna veckan. Ingen skillnad nästa vecka. På tio år är det jättestor skillnad.

Caroline: Det finns vissa områden där man ser skillnad på en gång. Men i de flesta gör man inte det.

Jan: Som den här boken. En bok i veckan.

Caroline: Man kan se skillnad rätt tidigt.

Jan: Ja, okej då. Ja, men dåligt exempel.

Caroline: Men det är härligt. I de flesta fall märker man det.

Jan: Jag tänker speciellt pengar. Att det är ju så tråkigt att spara i början.

Caroline: Ja, för man ser ingen skillnad. Om man vill åka till Thailand eller köpa en väska eller whatever. Det är jättetråkigt att spara i början. Men när man har sparat ihop...

Jan: Jag vill inte säga sin första miljon, för det låter så mycket för många. Men vad kan man säga? Till de första 50 000 så är det liksom...

Caroline: Nej, men ett stort belopp.

Jan: Och alla jag känner är så här att de jobbade skitlänge, inga resultat. Vi drev ju bloggen i sju år utan att tjäna en krona mer eller mindre. Och sen plötsligt, liksom tionde året, ja, då kan du försörja oss båda två. Jag har kompisar också som har som mål att bli ekonomiskt fria. Händer ingenting, händer ingenting, händer ingenting, plötsligt är man nästan ekonomiskt fri.

Caroline: Ja, det är en väldigt kraftfull grej, den här ränta på ränta. Man ska förstå att den inte bara gäller pengar.

Ränta på ränta sker alltid i slutet. Man måste hänga i där tills det kickar in. Det är det viktiga.

Ränta på ränta gäller även klimatet

Jan: Ja, och att det sker alltid i slutet. Man måste hang in there tills det kickar in. Det är det viktiga. Och på gott och ont gäller detta klimatet också. Det är det som Greta Thunberg pratar sig hes om. Vi sitter där i stadion, den är halvfull och alla tycker att det väl inte är någon fara. Och så fattar vi inte att vi är bara tre minuter från att det slår över.

Så jag tänker så här, om jag ska säga till Freja och Elsa: fatta ränta på ränta, utan och innantill. Och ta den bortom pengar. Det är min twist på det. Ta den bortom pengar. Se att den funkar i hälsa, karriär, i en själv. Man kan undersöka vilka områden den funkar i.

Caroline: Ja, pandemi som är aktuellt just nu.

Jan: Ja, absolut. Jättebra. Får den godkänt? Det känns ändå som att den är jättebra och... Jag har inte hittat på den själv.

Caroline: Nej, du har inte hittat på den själv. Men det är ändå så att den har vuxit fram. Du fick den någonstans ifrån. Du sökte upp den, jag vet inte.

Jan: Och sen har den hängt med för den har varit viktig för oss.

Caroline: Jätteviktig för mig.

Jan: Och jag tror, kan man utnyttja den till sin fördel. Ska vi ta nästa?

Tips 2: Placera dina pengar via en fondrobot, börja idag

Caroline: Tips två. "Placera dina pengar via en fondrobot. Börja idag."

Jan: Ja, detta är väl en av de... Har man följt oss på bloggen, avsnitt 99, så är inte detta någonting nytt. Men alla borde investera. Jag brukar säga, spara 10 procent av din lön. Gör det automatiskt och gör det i en fondrobot. Du behöver inte vara aktieproffs. Det bästa sparandet är passivt på det sättet att spara långsiktigt, regelbundet, så billigt som möjligt, så brett som möjligt. Tajma inte marknaden. Har du behov av spänning, ägna dig åt en hobby, klättra i berg.

Caroline: Ja, men eller att man har ett annat ställe där man köper aktier. Det gör man inte i fondroboten med bulken av sina pengar.

Jan: Nej, precis. Basen i ett bra sparande är i en fondrobot, eller det som en fondrobot gör. En global indexfond som är billig, som är bred, som gärna är hållbar, och så gör man detta över tid.

Jag tänker, vi behöver inte fördjupa oss så mycket i denna. Detta är så här, till exempel till Freja och Elsa: bara just do it. Och skjut inte upp det, gör det idag. Det tar fem minuter att börja i en fondrobot. Och då kopplar det ihop till ränta på ränta. För att över tid kommer det skapa mycket resultat.

Caroline: Ja.

Tips 3: Flit och systematik ger frihet och framgång

Caroline: Tips tre. Flit och systematik ger frihet och framgång.

Jan: Ja.

Caroline: Är det sant att man måste jobba hårt?

Jan: Det kommer som ett eget tips sen.

Caroline: Jaha. Jag trodde det var detta.

Jan: Nej, detta handlar om flit och systematik. Och detta fick jag av min mentor Klas-Erik för 20 år sedan. Och han var så här, flit och systematik slår allt.

Caroline: Okej, vad betyder det nu då? Men flit?

Jan: Flit, ja, att vara flitig, att göra samma sak om och om igen på ett systematiskt sätt. I ett systematiskt sätt handlar det om att ta feedback. Anpassa sig, stå, dyka upp, göra. Inte ge upp.

Caroline: Inte ge upp.

Jan: Ja, men att vara flitig, göra jobbet. Och sen på senare tid har jag fastnat för... Jag gillar Jocko Willink.

Caroline: Ja, han från militären.

Jan: Ja, en amerikansk influencer som är militär. Och det roliga är så här, man kan googla eller klippa in en bild på Jocko Willink. För när man ser honom så tänker man alltså gorilla. Han ser stor och vältränad ut. Men sen när man lyssnar på honom och läser hans bok, så är det så här, shit, detta är dessutom en av de smartaste människorna, en av de bästa ledarna. För han var ledare för Navy SEALs i Irak. Disciplin skapar frihet.

Och så tänkte jag så här, fan, det är ju precis samma sak. Flit och systematik är disciplin.

Hitta på din egen disciplin

Jan: Och det roliga är att många av oss har en ganska dålig relation till disciplin. Det är inte så att man tänker, oh disciplin, oh gud vad roligt. Utan disciplin är ofta så här, jag ska bli impad, och jag får inte bestämma själv, jag ska liksom följa ett antal regler. Men vad vi ofta missar är att jag kan ju hitta på en egen disciplin. Jag kan hitta på mina egna regler. Om jag kan hitta på mina egna regler och följa de reglerna, ja, då har jag verkligen potentialen att ha roligt och skapa de resultat jag vill.

Caroline: Ja, för det är ju du som har hittat på reglerna.

Jan: Exakt. Och för mig i flit och systematik hamnar till exempel att spara 10 procent av sina inkomster. Det är flit och systematik. Att varje dag göra en träningsgrej, som vi har gjort nu en tid, eller sådana här sju minuters tabata eller high intensity training. Göra det varje dag, flit och systematik. Genom att vara disciplinerad med mina pengar, så kommer jag skapa ekonomisk frihet. Genom att vara disciplinerad i min hälsa och min träning, så skapar jag kroppslig frihet.

Och jag tror att tricket här är det som man pratar om ibland inom ledarskap. Att tricket är att göra det man har sagt att man ska göra, även när känslan man hade när man sa det är borta.

Caroline: Ja, och det gäller väl att connecta med sin vision också kring det. När det känns jobbigt. Om man inte vill dyka upp.

Jan: Ja, precis. Och att se att flit och systematik, för mig leder det till vanor, och vanor leder till resultat. Och jag tänker att detta är en sån här klassiker. Aristoteles sa: "We are what we repeatedly do." Vi är det vi gör över tid. Eller en annan variant på det, som en coach sa till mig: visa mig en månad i din kalender, så kommer jag berätta om du kommer lyckas eller inte. Eller visa mig en månad i ditt kontoutdrag, så kommer jag berätta för dig om du kommer lyckas eller inte. Det syns på olika sätt, vad som är viktigt för en.

Lilla stegets kraft

Jan: Ja, så att för mig, och sen ett annat perspektiv på detta, är också det som vår vän Niklas Delmér pratar om, lilla stegets kraft. Att varje dag göra en liten otillräcklig grej.

Caroline: Ja, det är precis det jag tänkte fråga nu. Om man inte känner att man kan uppbåda disciplin.

Jan: Ja, men tricket är att göra... Vi tror att vi måste göra mycket. Ja, men då är vi tillbaka på en felaktig definition. Då har man tagit sig an en disciplin eller regler som inte är ens egna. Och det är då det går åt skogen. När jag ska göra någonting som någon annan tycker att jag ska göra, då har jag inte valt eller accepterat reglerna själv.

Caroline: Nej, men vet du vad? Här har jag en grej.

Jan: Alltså, vi har 39 stycken.

Caroline: Ja, jag ska bara säga. Jag har en sån här grej nu som jag ska göra, för jag ska leva som författare. Skriva 15 minuter om dagen.

Jan: Ja, men det gör jag också. Jag har lite olika sådana flit och systematik-grejer, men så har jag lagt till en till.

Caroline: Och sen så i mitt huvud blir den så himla stor. Då ska jag ha ett litet block i fickan. Så i varje naturlig paus, som jag har i livet, då tar jag fram den och kollar. Vad är det nu för problem jag behöver lösa i min story? Och så jobbar man på det kanske i tre minuter. Och så bara blir det så jättestort för mig. Jag måste ta ner det.

Jan: Precis som Niklas säger. Man måste ta ner det. Du behöver göra det två gånger om dagen.

Caroline: Ja, precis. En gång om dagen. Jag vet inte. Det är så himla lätt att det blir stort. Jag måste hela tiden ta ner det till en lagom nivå.

Otillräckliga steg ackumuleras till tillräckliga

Jan: För att du har den här preferensen, som de flesta andra har, som är att vi ska göra hjältedåd.

Caroline: Har jag den preferensen?

Jan: Du skriver alltid: "Åh, nu ska jag göra detta", och så ska allt bli annorlunda. Medan jag är så här, nej, men du vet, det handlar om otillräckliga steg. Så mitt steg i det där, ta fram blocket. Perfekt, har jag tagit fram blocket, that's it.

Caroline: Ja, det är ett steg som jag inte ens har tänkt.

Jan: Jag har lagt fram blocket och lagt fram en penna. Perfekt, jag har lyckats. Jag har lagt papperna i ordning. Perfekt, jag har lyckats. För att många otillräckliga steg kommer över tid ackumuleras till fullt tillräckliga steg.

Caroline: Jättebra. Ska vi gå vidare då? Jag tror att det gick hem. Så får denna godkänt?

Jan: Ja.

Caroline: Ja. Då tar vi nästa.

Tips 4: Allt du behöver veta är nästa steg

Caroline: Som är, du kan läsa, jag har slarvat bort det här. Och då är vi på tips fyra, va? Allt du behöver veta är nästa steg.

Jan: Ja, jag älskar denna.

Caroline: Säg, vad tänker du om min princip här?

Jan: Jo, det blir ju lätt så att om man ska spara till barnen eller leva hälsosamt, så bara blir det så grandiost.

Caroline: Ja, hjältedåd. Medan allt jag behöver fokusera på är nästa måltid. Eller nästa steg. Träningen eller nästa måltid. Eller nästa, whatever det är nu. Man behöver inte veta hela vägen.

Jan: Nej. Jag upplever att många gånger vill vi veta hela planen innan vi sätter igång. Och ett av de roligaste tillfällena var när jag utbildade i balansekonomi. Då hade jag en kvinna som kom fram till mig. Vi gjorde en ekonomisk plan och hon var överlycklig. Sen kom hon tillbaka veckan efter. Och då var hon helt knäckt. Så frågade jag, men varför är det så här? Du var ju jättenöjd förra veckan. Hon sa, jo, men titta här, enligt min plan kommer jag om tio år ha typ 15 miljoner. Och jag vet inte hur jag ska placera de pengarna då. Så hon var knäckt för det. Att hon inte visste hur hon skulle placera sina pengar som hon har om tio år.

Caroline: Vi ska inte skratta åt det eller höja på ögonbrynen. För det är så vi funkar också.

Jan: Ja, vi vill ha en färdig plan. Vi vill veta steg nummer 13. Att detta funkar och allting kommer bli bra. Men vi vet inte det.

Du oroar dig inte för trafikljus nummer 13

Jan: Och jag tycker det är väldigt märkligt, för när vi kör bil relaterar vi inte... vi startar bilen och kör iväg. Och vi oroar oss inte för trafikljus nummer 13. Vi säger inte: nej, men jag kommer inte starta motorn innan jag vet att alla fem trafikljusen är gröna. I verkligheten åker vi till trafikljuset, vi hanterar det som behöver hanteras, och hanterar det nästa.

Så det är mycket bättre med en ofullständig plan som man följer, än en fullständig plan som aldrig blir färdig och som man aldrig kommer följa. Så jag är alltid så här, projekt i livet, det enda du behöver veta är nästa steg.

Och det roliga är, vår tränare säger också, ibland när vi gör övningar i vår träning som vi inte vet när de kommer ta slut, så är han så här, du behöver bara fokusera på nästa grej. Du behöver bara fokusera på nästa armhävning, nästa situp, eller nästa grej. Det kommer ge sig. För många gånger listar vi inte ut nästa steg, för det ges av det föregående steget. Jag kommer aldrig kunna lista ut steg 13, för det kommer ges av steg nummer 12. Och eftersom jag inte är färdig med steg nummer 12, kommer jag inte veta vad steg nummer 13 är.

Caroline: Nej, precis så upplever jag också det när jag skriver.

Jan: Ja, så bara fokus, nästa steg, det är allt man behöver veta.

Caroline: Okej.

Tips 5: Spendera extravagant på det du älskar

Caroline: Jag ska ta nästa. Fem, tips fem. Spendera extravagant på sånt som du älskar, och var brutalt snål med sånt som du inte älskar. Detta är ju från Ramit Sethi, eller hur?

Jan: Ja, detta har vi haft i ett avsnitt när vi gick igenom hans bok.

Caroline: Det är ju skönt, för det ger en slags frihetskänsla. Att man behöver inte ha en viss standard på sin lägenhet om man skiter i hur det ser ut hemma. Men man är väldigt noga med sina restaurangbesök.

Jan: Ja, eller älskar du skor? Köp skor. Det gör dig lycklig. Det ger dig energi. Det kommer göra ditt liv rikare. Gillar du inte heminredning? Skit i heminredning.

Caroline: Ja, man får frigöra sig lite grann, för man tror att andra kommer ha åsikter om ens sätt att spendera pengar på.

Jan: Ja, och sen gillar jag också, nu när vi har läst Nassim Taleb, så är detta också så här, utnyttja extremerna. Gör det som ger dig energi. Och det går också emot det här som jag upplever att folk lever efter, att om man är ansvarig i sin ekonomi ska man ha låga utgifter. Nej, poängen är, jag tror på att man ska spendera och konsumera i linje med det som är viktigt för mig, i linje med mina värderingar, med mina livsintentioner och mina grundläggande egenskaper. För jag tror inte att poängen är att jag ska dö rikast på kyrkogården. Utan pengarna och resurserna är till att använda. Så om jag inte ska använda resurserna, varför ska jag samla på dem då?

Vilken känsla vill du få?

Jan: Och sen tänker jag också på det som Moa, en god vän eller min coach, brukar säga. Hon säger så här, vi vill ha det vi vill ha för att vi tror att vi kommer känna på ett visst sätt när vi får det vi vill ha. Så det där är dualiteten till det också. Att fundera, vad är det för en känsla jag vill få när jag köper det här? Och fokusera på den känslan. För hela vårt liv, på det sättet är vi ganska enkla maskiner. Syftet i vårt liv är att vi vill uppfylla de behov som vi har. Och det är ofta känslomässiga behov.

Och sen tänker jag också, när vi pratar om det här, att ha koll på och bryta mot Parkinsons lag. Parkinsons lag säger så här, en arbetsuppgift tenderar att utnyttja all tillgänglig arbetstid. Eller att en utgift tenderar att utnyttja alla tillgängliga resurser. Och jag tror att i privatekonomi kan man säga så här, dina utgifter tenderar att växa i exakt samma takt som dina inkomster. Så jag tror att det handlar om medveten konsumtion. Men att unna sig den medvetna konsumtionen om det gör mitt liv rikare. Det är liksom ingen poäng i att ha en 80-procentig sparkvot och sen tänka, jag kommer spendera i framtiden. Det handlar om en balans. Så det tänker jag. Ska vi ta nästa?

Caroline: Ja.

Tips 6: Får du tips om en bok, köp och läs den

Caroline: Tips sex. Får du tips om en bok, köp och läs den. Den kan förändra ditt liv.

Jan: Ja. Jag tänker så här, det är få saker som kan förändra ens liv. Som en utbildning, eller ett möte, eller en bok. Och jag tänker att bok är oftast enklast av de här. Och detta insåg jag när jag skrev min egen bok, Gör ditt barn rikt. Att i en bok sammanfattas allt man kan, all erfarenhet man har. Man tar fram källor, man pratar med andra, man vaskar fram all kunskap, man har en redaktör som ser till att det är en röd tråd, att kapitlen hänger ihop och att det är bra skrivet. Och sen säljs den för 200 kronor. Och jag menar, för 200 kronor få en möjlighet att förändra livet, att få helt nya perspektiv. Det borde man bara göra.

Och man behöver inte ens köpa dem. I Sverige har vi fantastiskt med bibliotek. Jag vet att du älskar bibliotek. Du är också där jättemycket.

Caroline: Nej, jag är aldrig på...

Jan: Du är på Libris eller Bokus.

Caroline: Amazon. Jag brukar köpa.

Jan: Är du på Amazon?

Caroline: Ja, jag älskar min Kindle.

Böcker som förändrar livet på andra sätt

Jan: Vi struntar i det.

Caroline: Nej, men jag tänkte på det, att du pratar ju om sådana här böcker. Quakeböcker.

Jan: Ja, visdom och så.

Caroline: Men jag gillar ju böcker som kan förändra mitt liv och våra barns liv på andra sätt, som stories.

Jan: Ja, ja, ja. Berättelser, det förändrar mitt liv också. Jag är inte så förtjust i att läsa...

Caroline: Fackböcker.

Jan: Fackböcker. Nej, för det är inte min preferens att ta in visdom på.

Caroline: Nej, jag vet.

Jan: Men nu är det min födelsedag och jag bestämmer.

Caroline: Wow, vad hände här?

Jan: Vi går vidare.

Caroline: Nej, men du kan få prata om dina...

Jan: Okej, men säg det nu. Jag har sagt det jag skulle.

Caroline: Vilka är dina favoritböcker som har förändrat ditt liv då? Skönlitterära.

Jan: Jag kan inte svara på den frågan.

Caroline: Jag har ju sånt som förändrar mitt liv hela tiden.

Jan: Ja, som vadå?

Caroline: Ja, men nu har jag och Freja läst Neil Gaimans Kyrkogårdsboken. Och det var inte själva boken som förändrade mitt liv, utan det var efterordet och tacket. När Neil Gaiman skriver "Tack till den här för detta" och "Tack till den här för att jag fick hjälp med detta". Och så bara tänkte jag så här, shit. Mannen har skrivit den här boken som är fantastisk. Men han har också fått jättemycket hjälp. Jag borde också ta hjälp.

Jan: Ja, men vad bra. Jag är glad för din skull.

Jans fem böcker

Jan: Och jag tänker, de fem, jag har faktiskt funderat på fem böcker som spontant kom upp direkt.

Caroline: Okej, nu kommer dina.

Jan: Ja, "Rich Dad Poor Dad" av Robert Kiyosaki. Det har vi gjort ett avsnitt om. "The 4-Hour Workweek" av Tim Ferriss. "Den rikaste mannen i Babylon" av George Clason. "Getting Things Done" av David Allen. Och "Antifragile" av Nassim Taleb.

Caroline: Bra, ska vi ta nästa?

Tips 7: Lek och ha roligt, låt andra avgöra om det är arbete

Caroline: Tips sju, lek och ha roligt. Låt andra avgöra om din tid är arbetstid eller fritid.

Jan: Ja, detta är ju, tror jag, från Landmark/balansekonomi. Det är så här att jag upplever att vi lever i ett paradigm där man har fritid eller arbetstid. Och det är väldigt uppdelat. Man har den här 40-40-blåsningen, i vissa avsnitt. Vi jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sen leva på 40 procent av tiden. Hela vårt samhälle är uppbyggt kring arbetstid och fritid, vilket jag tänker, så var det ju inte förr. För några hundra år sen var det inte så att bonden sa: "Jag jobbar bara mellan sju och sexton."

Caroline: Nej, men jag tror inte du ska romantisera hur det var för hundra år sen.

Jan: Nej, men jag tror att det var mycket hårdare förr.

Caroline: Ja, det var hårdare.

Jan: Det är det jag menar. Men min poäng var att då skilde man inte på fritid och arbetstid, utan det var bara tid. Och jag tänker så här, tänk om vi kunde gå tillbaka till ett sådant paradigm, att jag har bara tid. Till exempel nu när folk frågar mig, hur mycket jobbar du? Då brukar jag svara så här: antingen jobbar jag hela tiden, att jag har hundratimmarsveckor, eller så jobbar jag inte alls. Och då tror folk ofta att det handlar om att han jobbar intensivt, han har mycket arbetstid, och sen har man fritid. Och jag är så här: nej, det handlar om att jag inte skiljer. Till exempel detta vi gör nu, är detta arbetstid eller fritid, eller glädjetid eller tid tillsammans? Spelar ingen roll. Jag gör detta för att jag tycker att det är kul. För mig är detta en lek. Och sen får andra bedöma, upplever jag, om detta är arbetstid eller inte. Jag vet inte om du har...

Det är inte bara lek, vi har listor

Caroline: Jo, absolut. Men sen är det ju så också att du sitter... Alltså det är inte bara lek. Jag vill inte på något vis att detta ska framstå som att vi har... det är fantastiskt roligt exakt hela tiden. Det är ju också så att vi har listor att checka av.

Jan: Ja, men det är klart att vi har det. Det är bara det att vi har skrivit listorna själva.

Caroline: Ja, men även det där, Jan.

Jan: Vi invänder ju mot att jobb ska vara tråkigt.

Caroline: Jag säger inte att det ska vara tråkigt, jag säger bara att det kommer roliga och det kommer tråkiga uppgifter.

Jan: Ja, men där tror jag... Då gör man inte de tråkiga uppgifterna.

Caroline: Nej, jag vet. Du gör oftast inte de där. Någon annan får göra dem.

Jan: Ja, precis. Så här, ja, jag behöver göra redovisning och skicka in årsredovisningar och uppfylla lagstiftning och sånt.

Caroline: Ja, men bra.

Jan: Men det jag inte tycker är kul, då får någon annan göra det. Och så får jag betala för att göra det.

Caroline: Ja, jo, men du måste kunna betala för det.

Jan: Ja, och då lägger jag hellre tid på det jag tycker är roligt. Och sen kommer det jag skriver här, lägg till frågan. Hur kan jag tjäna pengar på det som jag tycker är så roligt att jag hade gjort det även om jag inte fick betalt?

Caroline: Ja. Hänger jag med på.

Gå inte i pension, gå i passion

Jan: Ja, och sen handlar det om, som vi också kommer prata om, att tjäna pengar och sälja, etc. Men jag tror mycket på att, som en kvinna sa till mig, det handlar inte om att gå i pension, det handlar om att gå i passion.

Caroline: Gud, alltså Jan, vi måste klippa bort det. Det är bra sagt, men det är så jävla klyschigt och märkligt på något vis.

Jan: Ja, men det är klyschigt.

Caroline: Gå i pension, jag måste dricka här nu.

Jan: Ja, men jag tror att det är en anledning till att det är så här fånigt. För min grundtes, om jag ska ta det från ett annat håll: det du tycker är kul, det lägger du tid på. Det du lägger tid på, det blir du bra på. Det du blir bra på, det kan du tjäna pengar på. Och det du kan tjäna pengar på, det kan du börja lägga tid på. Och då får du den här positiva spiralen.

Och jag upplever att vi många gånger tappar det där att bara följa vårt hjärtas sång, för att ta ytterligare en klyscha. Låt ditt hjärta sjunga. Eller "sing from your heart", eller vad det är man säger på engelska.

Caroline: Det är roligt att detta provocerar dig.

Olika roller och jobb i samhället

Jan: Nej, men det provocerar inte mig så mycket, utan jag tänker mest på... Jag har tänkt jättemycket på det här med olika roller vi har, eller olika sorters jobb det finns i samhället. Så om vi säger att alla skulle skita i sitt tråkiga jobb.

Jan: Ja, jag tror samhället hade funkat bättre.

Caroline: Ja, jag tror också samhället hade funkat bättre. Men vi vet inte hur det skulle sett ut då. Och det är spännande.

Jan: Ja, jag tror att det hade funkat. Nu minns jag inte om det var 60 eller 80 procent, men jag såg någon undersökning att mer än hälften av alla människor hade bytt jobb om de bara hade vetat att de kommer få ett minst lika roligt jobb eller lika roliga arbetskompisar. Att man trivs egentligen inte på sitt jobb, men man uthärdar.

Caroline: Man måste ha ett jobb, ja.

Jan: Men kommer detta bli ett problem om vi pratar om... vi hade haft Elsa och Freja här och vi skulle ge dem karriärråd, och jag hade sagt så här, gör det ni tycker är fantastiskt roligt.

Caroline: Nej, det hade inte blivit några problem.

Jan: Nej, du håller med.

Caroline: Jag håller med.

Att tjäna pengar på det man är bra på

Jan: Ja, och för detta kommer också så här. Men jag är ju glad att vi är gifta, där du är duktig på det med hur man tjänar pengar på det som man är duktig på.

Caroline: Ja. Därför jag har ju inte kommit dit än. Jag är ju inte ens duktig på mitt skrivande än.

Jan: Ja, men det är också för att du har lallat runt och gjort andra grejer i ditt liv hittills.

Caroline: Ja, jag har också, jag har lallat runt och doktorerat.

Jan: Ja, men det är ju att lalla runt.

Caroline: Det har varit väldigt bra att göra det. Jag vill inte att du säger att jag lallar runt.

Jan: Men jag vill inte förminska din doktorandkänsla. Vad jag menar med att lalla runt är att du inte har gjort det som är genuint viktigt för dig på djupet.

Caroline: På djupet, ja.

Jan: På djupet. Du har doktorerat dig för att det var viktigt då.

Caroline: Det var viktigt då, ja.

Jan: Och du är fantastisk, och det är det som jag skojar lite med dig om, Caroline, för du har en sån potential. Så du är ju inne på din tredje eller fjärde karriär. Eller hur?

Caroline: Ja, det kan vara så.

Jan: Ja, och det är det jag menar. Jag är fortfarande på samma karriär, så det är inte så konstigt att jag tjänar pengar, för jag har gjort samma sak i över 20 år. Du gör ju bara liksom...

Caroline: Du lallar bara runt.

Jan: Nej, du har ju gjort ditt skrivande här nu bara.

Caroline: Skitsamma. Vi går vidare nu.

Universitetsrådet: plugga för att ha roligt

Jan: Ja, men jag skulle säga så här, universitetsråd. Okej, så här är mitt råd till Freja och Elsa. Plugga på universitetet, inte för att få ett jobb, utan för att ha roligt. Bredda perspektiven, skaffa nätverk, upplev, bli en... Det låter så jävla konstigt, men bli en person med fler perspektiv. Det upplever jag att man får på universitetet.

Caroline: Ja, det får man.

Jan: Inte ett jobb. Och samma sak, om man inte vet vad man tycker är kul, för det kan också vara sådär provocerande, men om jag inte vet vad jag tycker, då är det så här, testa. Testa massor av olika saker. Man lär veta nästan omedelbart vad man inte tycker är kul.

Caroline: Ja, ofta har man redan gjort det tidigare, så naturligt.

Jan: Och då är det ett råd jag snor här från den här 69-åringen, som jag kan länka till, som var så här, hans råd till unga var "master something, anything". Att om du gör någonting, blir duktig på någonting, det som du tycker är kul, och därifrån kan du alltid ta det vidare.

Caroline: Ja. Bra. Ska vi ta nästa?

Tips 8: Gör leken till allvar och allvar till lek

Caroline: Tips 8 av 39. Gör leken till allvar och allvar till lek.

Jan: Ja. Detta är en sån här typisk grej jag tog med mig från balansekonomi och från Zlatan. Och det var att relatera till, att inte glömma bort att mycket av det vi hittar på i livet är bara en lek, det är ett påhitt. Som att vi ska blogga eller göra poddavsnitt. Det är bara ett påhitt, det är en lek. Och att då, när det känns som allvarligast, komma ihåg att det bara är en lek. Men samtidigt sen när man leker, att också göra det till allvar.

Caroline: Ja, att göra att det räknas.

Jan: Att göra, precis. Så att när vi tränar, då tränar vi fullt ut. Och sen är träningen slut. Och det är där jag menar med Zlatan. Jag var ute och tittade på en match med Zlatan, där han spelade fotboll mot en av sina bästa vänner, som var back i det andra laget. Och de kämpar, de går 110 i närkamp. Han berättade att Zlatan knäckte näsan på den andre. Du vet, för att det var på allvar. Och sen efter matchen så kramades de, och då var matchen över. Och det roliga var att journalisterna var bara så här, "Är du inte sur på honom?" Det var som att journalisterna inte hade fattat att matchen är slut.

Företaget finns för att vi ska må bra

Jan: Det är det många som inte... Ja, och jag tänker att detta också är så mycket förvecklingar i mitt eget liv. Det var en stor insikt, när jag kunde släppa taget om att våra företag inte behöver växa. De ska inte bli stora, de ska inte ha massa anställda. Vårt företag är där för att vi ska må bra. Jag är inte där för att mitt företag ska må bra.

Caroline: Ja, men det är ju en annan grej att släppa prestige kring att bygga stora företag.

Jan: Ja, fast för mig handlar det inte om prestige. För mig handlar det om att komma ihåg att detta var ju bara ett påhitt. Jag skapade det här företaget. Jag tog det här jobbet, eller engagerade mig som idrottstränare här, för att jag tyckte att det var kul. Och sen blir det plötsligt allvarligt någonstans längs vägen. Och så glömmer man bort att det var ju bara på kul.

Tips 9: Var den som anstränger sig mest i rummet

Jan: Okej, tips nio. Var den som anstränger sig mest i rummet.

Caroline: Ja, här har vi jobbat hårt. Ja, den är jättehärlig på något vis. För det är så relentless. Alltså, vad ska man säga? Det är så här, unreasonable är det.

Jan: Jag gillar det. För det öppnar sig så många möjligheter. Om man funderar över, om jag skulle vara den som jobbar mest i rummet. Inte är bäst. Utan som anstränger sig allra, allra mest. Vad är det jag skulle göra då? Och vad skulle hända då? Det är jätte, jättespännande. Grejer händer för mig när jag funderar på det.

Caroline: Ja.

Jan: Jag gillar snudd från Jocko Willink och David Goggins.

Caroline: Ja, det är också sådana, vad ska man säga, übermänniskor.

Jan: Jag tror inte man ska säga übermänniskor. De bara jobbar hårt. Hårdare än någon annan.

Caroline: De är väldigt fysiska.

Jan: Ja, precis. Men grejen är att de kommer ofta från fysik, träning. Från det hållet. Och att de har blivit härdade i det. För de har också militär bakgrund. Men det jag säger, jag tänker att detta funkar i alla områden i livet. Sparande, träning, jobb, karriär, hälsa. You name it. Var den som anstränger sig mest. Allt vi har eller inte har i livet är en följd av saker jag har gjort eller inte har gjort.

Ansträngning, inte resultat

Jan: Och det som jag också gillar med denna, att det handlar om ansträngning, är att det inte handlar om resultatet.

Caroline: Nej, precis. Man behöver inte vara den som är bäst, men den som anstränger sig mest.

Jan: Ja, för grejen är att många gånger kan jag inte påverka resultatet. För det handlar om tur eller otur eller andra yttre saker.

Caroline: Hur ska man då anstränga sig om man inte kan påverka resultatet?

Jan: För om du anstränger dig så maximerar du chansen. Då har du fan gjort allt du har kunnat.

Caroline: Ja, precis. Man vet att man har gjort allt man kunnat.

Jan: För att ta detta till ett helt annat område. Vi pratade med en polis som pratade om det här med brottsoffer. Att brottsoffer som upplever att de gjorde sitt bästa, mår mycket bättre än de som upplever att de hade kunnat göra något annat. Så jag tror att vi alltid kan kontrollera ansträngning. Vi kan inte kontrollera utfallet. Det är därför som vi, när vi pratar med våra barn, alltid uppskattar ansträngningen.

Caroline: Ja, inte resultatet.

Jan: Och jag blev till exempel så glad när Freja kommer ibland nu och säger: "Jag har gjort mitt bästa." Det är allt jag kräver, någonsin. Allt jag förväntar mig.

Don't wish it was easier. Wish you were better.

Gör det så bra du kan

Jan: Ja, och här tänker jag också, vad har den som anstränger sig? Tony Robbins, en amerikansk coach, brukar säga så här: "Don't wish it was easier. Wish you were better." Jag har en grej som jag brukar göra med Freja. Hon är nio år och bäddar sin säng varje morgon. Och så bäddar hon den slarvigt. Och så går jag in där och säger att det är jättebra att du har bäddat sängen. Har du gjort det så fint du har kunnat? Nej. Kan du göra det så fint du kan? Det är också det där att göra det så bra man kan. Det är så lätt att inte göra det så bra man kan. Raise your standards.

Caroline: Absolut. Var den som anstränger sig mest.

Jan: Och hur gör man det då, när man gör det så bra man bara kan? Det är också jättespännande. För det öppnar sig sådana möjligheter på vad man kan. Hur man kan dra lakanet, eller hur man kan sätta kuddarna.

Caroline: Javisst.

Jan: Det låter fånigt, men det är faktiskt... Man måste börja där med ett barn. Det ger jättemycket energi.

Caroline: Det är det som det handlar om. Detta handlar om energimanagement. Har man gjort sitt bästa, har man gjort det ypperligt, har man ansträngt sig. Då får man ett energipåslag.

Jan: Det är också det att man äger frågan då. Freja tycker ju att jag är pestig, som håller på med att hon ska bädda sängen. Men då bäddar hon den så som hon tycker är det finaste. Då äger hon frågan med sängbäddningen. Det är inte jag som gör det längre.

Caroline: Exakt.

Guldet finns på andra sidan

Jan: Och jag tänker precis att ingen utveckling sker utan ansträngning. Och sen någonting som jag också... Jag tror detta var Charlie eller Lennart som sa till mig.

Caroline: Dina gamla kollegor.

Jan: Ja, mina kollegor och vänner. Som sa så här: det är värt det. Och guldet finns på andra sidan.

Caroline: Ja, att man ska veta det. Att det inte är förgäves. Ja, att ha tilliten så här.

Jan: Det är värt det. Och guldet finns på andra sidan.

Caroline: Tror du att det finns någon här nu som lyssnar som tänker: vad är det för jävla guld de snackar om?

Jan: Ja, okej, nu är det inte fysiskt investeringsguld, utan belöningen. Själva belöningen kommer omedelbart när man har ansträngt sig som mest eller gjort sitt allra bästa. Det är inte som att man får ut någonting fysiskt just där. Utan det är mentalt som belöningen kommer. Men det fysiska kommer också över tid. För då är vi inne på lilla stegets kraft. Om du har flit och systematik och du är den som anstränger sig mest i rummet. Alltså, jävlar i min låda, då är man ostoppbar. Förlåt att jag svor.

Caroline: Bra, ska vi gå vidare? Får denna också... Ja, den får också vara med.

Tips 10: Ekonomi handlar inte bara om pengar

Jan: Skönt. Tips tio. Ekonomi handlar inte bara om pengar.

Caroline: Det känns som ett sånt super, superbrett råd. Vad vill du säga med detta?

Jan: Nej, men detta är också så här, för nu är vi inne på gränsen mellan personlig utveckling och pengar. Och här är det då en god vän till mig, Lennart Göthe, som tjatar sig gul och blå om att ekonomi handlar om hushållning, handlar om managering. Det har inget med pengar att göra. Sen har ekonomibegreppet kidnappats av pengavärlden. Men ekonomi kommer, tror jag, också från oikos, grekiska, som är just hushållning.

Och för mig är det en jättestor grej, att om man vill ha nya möjligheter, nya perspektiv, så börja tänka att ekonomi inte handlar om pengar, utan ekonomi handlar om hushållning med, eller jag gillar den här försvenskningen, management, alltså managering. Och om jag börjar tänka på ekonomi som hushållning, då kan jag använda verktyg eller principer som funkar i pengar, till exempel investera, det är ju ett pengakoncept för de flesta av oss. Men vad händer om jag applicerar det på energi? Då kan jag plötsligt börja titta, om jag kan investera energi i detta för att jag kommer få mer energi tillbaka. Om jag investerar energi i mina vänner, i mina relationer, så kommer jag få mer energi tillbaka.

Investera i humankapital

Jan: Om jag investerar tid i att utbilda mina medarbetare eller en kollega i att göra en arbetsuppgift som jag tidigare har gjort, ja, då behöver inte jag göra den i framtiden, för jag kommer få en avkastning på den tidsinvesteringen jag gjorde idag. Samma sak, jag kan börja investera mitt humankapital. Jag går på universitetet, jag läser böcker, jag lyssnar på poddar, jag lär mig nya saker, jag får avkastning på mitt humankapital, för jag kommer skaffa nya färdigheter.

Och för mig är det så här, det här ekonomibegreppet kan man applicera på energi, hälsa, tid, socialt kapital, humankapital, kärlek, relationer, you name it. Till och med, jag kommer ihåg att du visade mig L för många år sedan. Tidningen Magasinet L.

Caroline: Vad stod det där då?

Jan: Det var en kvinna som var så här, jag bad min kompis om hjälp att hitta ett jobb och hon hjälpte mig, och sen bad jag henne igen och nu ville hon inte hjälpa mig.

Caroline: Nej, det var någon sån frågespalt i amerikanska L. Och så skriver hon. Så fick hon svar på den här frågan.

Jan: Ja, hon skrev så här, att det är inget konstigt, för nu har du gjort uttag från ditt mentala bankkonto, men du har ju inte gjort någon insättning, och nu när du kom dit igen, ja, då var kontot tomt. Och jag är så här, det är ju ekonomi, det är ju hushållning.

Caroline: Ja, det var roligt när vi läste det tillsammans och bara, ja, så kan det vara. Inte för att det var tio år sedan.

Jan: Ja, precis. Så jag tänker, vi behöver inte sätta, för vi kommer bryta ner denna djupare i tips nummer 11.

Tips 11: Förstå skillnaden mellan resultat- och balansräkning

Caroline: Ja, det här är tips nummer 11 då. Förstå skillnaden mellan en resultat- och en balansräkning bortom bara pengar.

Jan: Ja, så i ekonomi. Ett av de grundläggande koncepten när man pratar om ekonomi och pengar, det är resultat- och balansräkning. En resultaträkning är inkomster minus utgifter. Om du tar inkomst minus utgifter så får du ett resultat. Och sen består det av en balansräkning som är tillgångar och skulder. Och skillnaden mellan tillgångar och skulder är det som vi kallar för eget kapital eller din nettoförmögenhet.

Och detta är liksom så här, våra Freja och Elsa, jag kommer tvinga dem att läsa Robert Kiyosaki, Rich Dad Poor Dad, för det är där.

Caroline: Du kommer se till att de vill läsa dem.

Jan: Ja, jag kommer värva dem. Men detta är så här, att förstå det här, hur hänger detta ihop? För vad de flesta inte fattar är att mina inkomster kommer styras av mina tillgångar. Tillgångar i sin enklaste form skapar inkomster, skulder skapar utgifter. Så inget konstigt.

Energitillgångar och energiskulder

Jan: Återigen, låt oss applicera detta, till exempel som i balansekonomi, på energi. Det vill säga att du har vissa energitillgångar i ditt liv, till exempel relationer, ditt hus, resor, eller någonting som ger dig energi i form av upplevelser eller lycka eller glädje eller närhet, tid tillsammans. Och vi har energiskulder, brukar man prata om.

Caroline: Ja, men något som är ofärdigt, något löfte som jag har brutit, sjukdom. Barn eller relationer kan också vara på skuldsidan.

Jan: Ja, relationer som inte funkar. Och det skapar energiutgifter i form av dåligt samvete, trötthet, massa negativa känslor. Och återigen, vad vi har gjort nu, vi har applicerat ekonomi, vi har applicerat resultat- och balansräkning i ett helt annat område. Så genom att vidga det här perspektivet kring ekonomi bortom pengar, kan man plötsligt ha en kompetens. Till exempel säga, jag är duktig på att managera min energi. Jag är glad, jag har mycket energi plus, för jag är duktig på att hantera mina energitillgångar och ta bort mina energiskulder.

Caroline: Ja, men tänk om du använder exakt samma färdighet på pengar.

Jan: Så du har liksom ingen ursäkt, jag är dålig på pengar men jag är duktig på energi. För är du duktig på energi eller duktig på tid, ja, men då kan du vara duktig på pengar också, för det är exakt samma grej. Och för mig var detta lite mindblowing.

Vad ligger på skuldkontot?

Caroline: Men ibland blir detta lite påtagligt för oss. När man är skittrött och man har ingenting att vara trött för. Man har inte varit ute och joggat eller... det har inte varit en jobbig natt med barnen.

Jan: Då är jag så här, vad är det som tar energi nu? Vad har jag på skuldkontot?

Caroline: Ja, precis. Och tricket är?

Jan: Det finns alltid någonting. Ja, och många gånger, till exempel just med energi, så är vi duktiga på att hantera energiskulden. Vi är inte så duktiga på att investera i energitillgångarna.

Caroline: Nej, det bara funkar liksom. Men sen funkar det inte, så nej, det var inte mitt fel.

Jan: Ja, och sen det coola är, sen kan man koppla ihop detta med första tipset om ränta på ränta. För tillgångar är ju ränta på ränta, de växer. Samma sak i energi, samma sak i tid. Precis som ränta på ränta kan funka på energiskulderna. Hanterar jag inte mina energiskulder så blir de bara större och större.

Caroline: Och större.

Jan: Så för mig blir det många gånger så att de här tipsen hänger ihop. Ska vi ta nästa?

Tips 12: Ge upp rätten att ha rätt

Caroline: Tips 12. För att få frid och frihet i livet, ge upp rätten att ha rätt.

Jan: Ja, vad tänker du om denna?

Caroline: Ja, den var lite svår att fatta när jag hörde den för första gången. Den har gjort stor skillnad.

Jan: Ja, jag upplever att många gånger när livet är knöligt, eller när vi har konflikter, antingen med oss själva eller med andra. Detta handlar inte bara om att andra är omgivna av idioter, utan det handlar om sig själv också. Det handlar om en önskan om att ha rätt, om att vi har en bild av att saker ska vara på ett visst sätt. Den borde göra så. Den borde göra så. Grejen är att många gånger går mycket av vårt liv ut på att hitta bevis för att jag har rätt. Eller för att saker är på ett visst sätt. Och genom att ge upp rätten att ha rätt, genom att säga, okej, men jag behöver inte ha rätt, vad behöver du i den här situationen? Så kan man många gånger skapa en lösning.

Att förlåta är att skapa frihet för sig själv

Jan: Och här tänker jag också två grejer. Bara för att man ger upp rätten att ha rätt, det vill säga att man säger att man förlåter någon, så behöver inte det betyda att det som hände en var rätt eller att det var okej. Utan att förlåta någon eller försonas handlar för mig om att skapa frihet för mig själv. Att jag inte behöver vara fast i det där. För jag tänker ibland, när jag varit arg på någon, eller om man hatar någon, så var det någon som sa till mig att hata någon, det är som att själv ta gift och hoppas på att den andre ska dö. För den andra behöver kanske inte ens vara medveten om att man är arg eller hatar.

Att hata någon är som att själv ta gift och hoppas på att den andre ska dö.

Caroline: Nej, men jag tror att man hatar mycket för sin egen skull, för att skydda sig. Att det inte ska hända igen.

Jan: Så detta upplever jag att man gör för sin egen skull. Och många gånger kan det lösa upp många knutar.

Caroline: Ja, för mig är det mycket mer så att jag behöver fundera på vad jag vill ha, till exempel i en relation. Vad vill jag ha för relation? Vad ska jag göra för att få den relationen? Ja, det kanske är så att jag vill skylla någonting på dig. Ja, då får jag inte den relationen jag vill ha. Och det kanske inte ens var helt ditt fel. Och då bara lämnar jag det. Skit i det.

Caroline är duktig på att komma tillbaka

Jan: Ja, men det är du fantastiskt duktig på. Du kan ju bli jättearg. Men sen kommer du ju alltid efteråt.

Caroline: Ja, inte alltid. Ibland hinner du före.

Jan: Och sen är du så... Jag kommer alltid till dig.

Caroline: Nej, du är faktiskt jätteduktig. Du är jätteduktig på det.

Jan: Kan något annat bli viktigare än att ha rätt? Ja, så för att få frihet i livet, ge upp rätten att ha rätt. Och detta är jättesvårt. Jag misslyckas.

Caroline: Jag är också oftast rädd för att jag ska bli utsatt för någonting igen i en relation. Eller att jag är naiv och dum i huvudet som inte lyssnar på någon inre röst.

Jan: Tro inte på den.

Caroline: Du vet, det är så mycket. Renast för mig är det i nära relationer. Där jag vet precis vilken typ av relation jag vill ha. Och då kan jag göra någonting kring det. Men när det är en sån där, vet inte, då är det värre.

Jan: Jag tycker också det är svårt. Men det handlar ju om att göra det för sin egen skull. Och jag misslyckas jätteofta med både den här och många andra. Jag brukar ibland säga att det bara är att kolla i ett kommentarsfält på bloggen. Så kan man se hur ofta jag vill ha rätt. Ska vi ta nästa?

Tips 13: Ha ett sammanhang där du är sämst

Jan: Tips 13. Om du inte har ett sammanhang i ditt liv där du är sämst, så har du problem.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tänker att här handlar det om att omge sig med människor som får en att växa. Som inte håller med en själv. Som utmanar en. Som är bättre än en själv. Som har de saker man önskar. Eller de egenskaper eller de färdigheter som man vill ha. Och som ser på världen på ett annat sätt. För världen är inte så som jag ser den. Jag har ju mina erfarenheter, mina perspektiv, mina minnen. Så för att få en bild av verkligheten så som den är, behöver jag omge mig med andra människor.

Och detta gäller återigen alla områden. Framförallt investeringar också. För om jag bara omges med människor som tror att Tesla kommer vara den bästa aktien, ja, tänk om det är så att vi har fel. Det pratade vi om i förra avsnittet, med tionde mannen och tionde mannens uppgift.

Allt utvecklas eller avvecklas

Caroline: Men detta förutsätter att man vill växa i sitt värv eller som människa. Vill man det alltid?

Jan: Ja, men jag tror, som en sanning, nu har jag en princip som inte kommer med, att allting i livet eller universum antingen utvecklas eller avvecklas. Antingen så utvecklas man eller så avvecklas man. Och då blir livet större och rikare, eller så blir det mindre och fattigare. Och vi lever i uppfattningen att det kan bara vara som det är. Det är bra som det är. Nej, jag tror inte på det.

Caroline: Och då tänker du att det är någonting som avvecklas?

Jan: Ja, detta har jag sett så många år. Återigen, nu pratar vi om detta som personlig utveckling. Men detta funkar... Jag har suttit på styrelsemöte. Exakt samma sak, antingen så utvecklar man företaget eller så avvecklar man det. Och har man börjat ta stegen i avveckling, så är min upplevelse, jag påstår nog att alla som har jobbat ett antal år i styrelser håller med, att man fattar alltid för litet beslut för sent. Och det är inget fel på att avveckla vissa grejer i sitt liv. Det kommer vi till som en princip sen, som handlar om hur kan jag göra mindre av eller ta bort grejer. Men jag tror att som perspektiv skulle Freja och Elsa må bättre i livet om de ser det som att livet antingen utvecklas eller avvecklas. Och jag tror att livet blir rikare med utveckling, faktiskt.

Thoughtful disagreement och earn while you learn

Jan: Och jag tror att det handlar om det här "thoughtful disagreement". Det är en favoritterm från Ray Dalio, som är en av världens bästa investerare. Det handlar om att kunna ha en diskussion med någon som inte håller med, som är baserad på ömsesidig respekt.

Och sen tänker jag också att när man, särskilt när man är ung och ska växa eller ha en karriär, så tänker jag, Robert Kiyosaki säger det också, "earn while you learn". Tjäna pengar medan du utvecklas. Tjäna pengar medan du lär dig. Vill du lära dig försäljning, ta ett jobb som säljare, då kommer du tjäna pengar och utvecklas samtidigt.

Och det hänger också ihop med det här att vi är genomsnittet av de tio personer vi spenderar mest tid med. Och anledningen till att vi är genomsnittet av de vi spenderar mest tid med är ju för att vi har vissa saker gemensamt. Vi är lika gamla, eller har samma intressen, eller samma jobb, eller barn i samma ålder, eller samma fritidsintresse.

Grupptryck slutar inte vid 20

Jan: Grejen är att vi alla fattar, vi med små barn, att det handlar om grupptryck. Att det är viktigt vilka dina barn umgås med. Men sen tror vi att grupptryck slutar när man är 20 och blir vuxen. Nej, grupptryck funkar lika bra när man är 40 som när man är 20. Så då handlar det om att titta på, vad vill jag påverka? Man kan sätta sig i andra sammanhang och få annat grupptryck.

Caroline: Ja, och här tror många, men ska man då välja bort människor som tjänar mindre än mig själv om jag ska utveckla min ekonomi?

Jan: Nej, för de kan tillfredsställa något annat behov. Som att ni är kompisar, att ni har roligt tillsammans, att de gör dig klokare. Det kan vara något annat. Men man behöver inte prata med dem om pengar, så att man kopierar deras pengagrej. Precis som det finns människor som är riktigt duktiga på pengar, men som är skitstövlar eller inte har en relation med sina barn. Man behöver inte kopiera allt.

Caroline: Nej.

Tips 14: Hjälp andra att få det de önskar

Jan: Tips 14. Hjälp andra att få det de önskar, så kommer de att hjälpa dig att få det du önskar.

Caroline: Ja, jag tycker detta är en av de... Är det inte att ha en baktanke hela tiden?

Jan: Nej, för tvärtom skulle jag säga att om jag bara skulle ge ett råd, så skulle det nog vara det här.

Caroline: Ett råd i livet?

Jan: Ja, så är nog detta det som är viktigast för mig. Detta är den här lagen om reciprocitet.

Caroline: Men när vet man att man inte får det? Alltså, när man hjälper någon i onödan? Jag måste bara säkerställa här, för detta skulle jag också gett till Freja och Elsa, men jag skulle lagt till någonting där.

Jan: Ja, men jag är så här, det handlar inte om den personen. Du kommer inte alltid få tillbaka, du hjälper en person och du kommer kanske inte få det från den personen. Och det är inte att vara så här Trump, jag hjälper dig så får du hjälpa mig, och hjälper inte du mig... Det är inte transaktionsbeteende vi pratar om här, utan här handlar det om att vara generös, att ge först, att vara den som är generös i livet. Och om du är generös mot andra, så kommer andra vara generösa mot dig. Och det kanske inte är från just den människan.

Caroline: Nej, precis.

Hur kan jag skapa värde för andra?

Jan: Och detta har så många förvecklingar, till exempel i pengar. Om vi tar pengaexemplet. Jag får höra så många, hur ska jag tjäna pengar? Hur ska jag göra för att bli rik? Hur ska jag maximera min inkomst? Det är fel fråga. Om du vill tjäna mycket pengar i livet, då måste du ställa dig frågan, hur kan du skapa mycket värde i livet?

Caroline: För andra?

Jan: För andra, ja. Hur kan jag skapa värde för andra människor? Och det blir kanske så ointuitivt. Men detta står ju i många historiska böcker och religiösa skrifter. Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Hjälp andra, så kommer de hjälpa dig.

Och jag tänker, i karriären kan man tänka så här, sätt dig in i den andras position. Till exempel, om du har en chef, eller om du säger att du behöver ett jobb, går du till någon och säger "jag behöver ett jobb", ja, då har du ett problem. Den andra har inte ett problem. Du är ett problem för chefen. Ska de anställa dig? Det är ju inte deras problem. Men om du vet vilket problem chefen har, och du säger att du kan lösa det problemet, ja, då kommer du få det där jobbet. Och det där är ett fantastiskt sätt att bli befordrad. Tänk, vad har din chef för problem? Eller vad har din chefs chef för problem? Kan du lösa din chefs chefs problem? Ja, då kommer du få belöning.

Caroline: Det låter ju väldigt enkelt detta.

In med ved först, sen kommer värmen

Jan: Ja, men det är det.

Caroline: Är det det?

Jan: Ja, jag upplever det. Men många gånger så är det som fuckar upp detta att jag vill vara säker på att jag ska få den där belöningen. Historien om en person som är ute i fjällen, fryser och håller på att frysa ihjäl. Kommer in i en stuga, och så är där en kamin, och så är där ved bredvid. Och så säger han till kaminen: "Ge mig lite värme så ska jag stoppa ved i dig." Vi spänner vagnen framför hästen. Jag ska ha pengarna och sen kanske jag kan skapa värdet. Sorry, doesn't work that way. In med ved först, och sen kommer du få värmen.

Caroline: Bra.

Jan: Ja, förlåt. Jag blir engagerad här.

Tips 15: Din partner behöver inte vara ditt allt

Jan: Tips 15. Din partner behöver inte vara ditt allt, och relatera till relationen som en tredje part.

Caroline: Vänta här nu. Är det två tips i ett?

Jan: Ja. Här slog jag ihop två för två. Det syntes så tydligt.

Caroline: Ja, det är ju meningsbyggnadsfel här. Dessutom. Det är därför det syntes.

Jan: Okej då. Jag tänker att detta har gjort jättestor skillnad för dig och mig, upplever jag, när vi gick hos parterapeut. Att när vi kunde börja relatera till vår relation som en tredje part. Du är okej, jag är okej, vår relation är inte okej.

Caroline: Ja, ja. Det var inget fel på oss.

Jan: Utan att man kan prata om relationen som inte stämmer. Att man plötsligt kan dissociera sig. Det handlar inte om att du är dum i huvudet, utan det handlar om att vår relation inte funkar.

Dissociera för att få överblick

Caroline: Jag skulle bara säga en sak. Det här med att dissociera sig när det kommer till relationer, det kan låta som att det är idiotiskt att göra det. Man ska ju vara i känsla och inte dissociera sig. Men det är väldigt användbart för att få en överblick. Och lite logik i sammanhanget. Kring varför saker är som de är. Och man dissocierar.

Jan: Ja, för mig var det en jättestor insikt. Vi är tre parter i vår relation. Det är du och jag och vår relation.

Caroline: Men kan du säga något mer om den här tredje parten? Nej. Diffust och... Vad ska man göra med det då?

Jan: Jag gillar att ofta är det så att vi inte vågar prata om problem. Detta är också så här, återigen på jobbet. Någon kommer in med ett problem. Och sen är det så här, jag har misslyckats, för min avdelning har inte levererat på mina resultat. Försäljningen funkar inte, eller marknadsföringen funkar inte, eller vi fick stänga produktionslinan. Och så känns det skitjobbigt att prata, för det är jag som är ansvarig för produktionslinan. Alltså har jag misslyckats. Och så ska jag sitta här och få skit från er andra som har lyckats på era avdelningar.

Om vi då kan säga så här, nej, men att produktionslinan står stilla, det är vårt problem. Det är inte mitt problem. Det är vårt problem. Vi kan lägga produktionslinan på bordet, så blir det mycket enklare att prata om produktionslinan. Vad som behöver göras, vad som funkar, vad som inte funkar, än att jag behöver sitta och försvara mig. För det är det som händer annars.

Caroline: Ja, i relationer.

Jan: I konflikten, att jag ska sitta och försvara produktionslinan, försvara mitt team, eller försvara mig själv i relationen med dig.

Caroline: Så man slipper det här försvaret och angreppet. När man pratar om relationen som en tredje part.

Jan: Ja, det är lite som att man dödar förhållandet så fort någon part behöver försvara sig. Och det håller vi på med ofta. Man behöver försvara sig.

Caroline: Det är inget som vi är stolta över.

Din partner behöver inte vara allt

Jan: Nej. Och sen den andra insikten här, att din partner behöver inte vara allt. Att vi lever i någon sån, du vet, man ska vara soul mates och man har alla intressen gemensamt. You're my everything.

Caroline: You're my everything.

Jan: Och jag vill bara liksom kräkas lite på det. Nej, det handlar om att ha ett överlapp. Jag tänker så här, venndiagram, två cirklar som överlappar. Man vill ha vissa delar som överlappar. Men sen är det vissa grejer, till exempel, jag är skitdålig...

Caroline: Men nu får du specificera lite här. Vi har olika intressen.

Jan: Ja, men vi har ganska många intressen också som är gemensamma. Men till exempel, du är en skitdålig partner till mig i programmering. Eller hur? Det är inte som att du sitter och bara, "Åh, du vet, jag läste det här nya designmönstret" eller det här nya programmeringsspråket. Eller hur?

Caroline: Nej, jag är en ganska dålig partner till dig i det området. Liksom så här, typ skönhet eller krämer. Eller skrivande faktiskt.

Jan: Eller skrivande. Eftersom du, ja, whatever. Ja, det är du. Och då har du ju hittat till exempel Nina, som är din skrivarbuddy, eller hur? Jag har andra kompisar som jag pratar programmering med. Så att hitta, att komplettera.

Att hitta vissa samtal hos andra

Caroline: Men det där är ju väldigt safe, när du pratar om det så. Att säga att våra färdigheter, dem pysslar vi med på annat håll. Inte tillsammans med vår partner. Men det kan ju också vara så här. Att du vill ha samtal. Jag vill ha intima samtal med dig. Du är inte så duktig på det, eller du har inte ord för vissa känslor.

Jan: Nej, Karro frågar mig så här, hur mår du? Bra. Hur mår du? Dåligt.

Caroline: Men du vill inte prata med mig.

Jan: Nej.

Caroline: Jag säger så, men kan du inte berätta, vad menar du med dåligt? Och så har du inte ord för det, eller du vill inte prata om det. Lämna mig ifred.

Jan: Ja.

Caroline: Så det är ganska dåligt för vårt förhållande.

Jan: Ja, tycker du.

Caroline: Tycker jag.

Jan: Men då får jag, alltså detta är ett sånt dåligt exempel, men jag får ju ha vissa intima samtal med andra människor, vänner till exempel. Och sen får jag acceptera ibland att du har vissa grejer som du inte kan prata om, för du vet inte hur man sätter ord på dem, och får utveckla det på något annat håll. Eller du säger, jag har hängt med Niklas, och så säger jag, ja, men hur är det med hans barn, eller hur är det med en kompis som skilde sig? Och så säger jag, vi pratar inte om det. Och du säger så här, hur kan ni inte ha pratat om att han skilde sig? Det måste ju vara jättestort. Jag bara, ja, det pratar inte vi om.

Caroline: Vad vill du säga med det?

Jan: Nej, men att vi har olika preferenser, vi är olika människor, jag tror att både du och jag mår bättre ibland när man kan acceptera sina olikheter, och sen har du hittat Nina för vissa grejer. Så tror jag.

Caroline: Ja, jag tycker denna är klurig, men jag tycker ändå så här.

Jan: Den är klurig, men vi jobbar på den.

Caroline: Vi jobbar på den.

Jan: Bra. Ska vi ta nästa?

Tips 16: Bättre att äga 1 procent av Shell än 100 procent av en bensinmack

Caroline: Tips 16. Bättre att äga en procent av Shell än hundra procent av en bensinmack.

Jan: Ja. Jag har inget bättre, men detta är en sån grej som har fastnat hos mig. Jag vet inte ens vem det var som sa det.

Caroline: Är detta bara ekonomi?

Jan: Nej, jag tror att detta handlar om att göra saker tillsammans, att inte vara snål. Ibland träffar jag folk. Jag kan inte berätta om min affärsidé, för då kanske du tar den. Och då är jag så här, ja, ja, okej. Det är inte som att jag inte har egna idéer.

Caroline: Nej, men så är det inom skrivande också. Vissa vill inte prata så mycket om vad de skriver på, för då kanske någon tar det. Men det är samtidigt som man skulle få väldigt mycket hjälp.

Jan: Exakt.

Caroline: Om man hade bollat sin idé eller tänkt tillsammans. Och då får man bara använda sitt omdöme. Vem man pratar med.

Jan: Ja, och jag tänker att det som provocerar mig i sådana situationer, det är att det kommer från brist. Att det inte finns tillräckligt många bra idéer här i världen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och att det säger ganska mycket om den människan om den skulle sno den. Medan jag upplever att nedsidan är ganska liten av att dela med sig, och uppsidan är väldigt, väldigt stor.

Ettorna bredvid varandra

Jan: Och jag gillar ju det här också. Hur kan 1 plus 1 bli 11? Man brukar alltid säga, hur kan 1 plus 1 bli mer än 2?

Caroline: Du gillar sådana där... twist. Jag vet inte vad man kallar det. Men vad jag vill säga här.

Jan: Man sätter ettorna bredvid varandra och tar bort plustecknet.

Caroline: Sluta, Jan. Vad jag bara vill kolla här nu. Det är om man ska glömma sig själv och sätta projektet först. Kan det vara någonting som...

Jan: Nej, det är inte detta det handlar om. Detta handlar om att ta två saker, slå ihop dem, och att summan av de två sakerna är mycket större än de två delarna för sig.

Caroline: Du fattar inte vad du menar.

Jan: Bättre att äga 1 procent av Shell än 100 procent av en bensinmack.

Caroline: Ja, så vad är innebörden av det?

Jan: Hur mycket kommer du tjäna på en bensinmack? 100 000 om året. Och 1 procent av Shell är säkert mer än 100 000 om året.

Caroline: Men det är ju för att Shell är större.

Jan: Exakt. Större än bensinmacken.

Caroline: Exakt. Okej. Så det handlar om att inte vara snål.

Jan: Det handlar om att göra saker tillsammans med andra.

Caroline: Jag tycker inte alls att jag får ut det ur denna.

Att slå ihop påsar och få en större kaka

Jan: Okej.

Caroline: Ja, jag behöver inte argument. Att inte vara snål. Du får gå in på och berätta vad du menar med att inte vara snål.

Jan: Ja, men så här. Att göra saker tillsammans med andra. Har du aldrig hört uttrycket att ett plus ett kan bli mer än två?

Caroline: Jo, det har jag. Inte ditt elva, men whatever.

Jan: Ja, och då handlar väl detta om till exempel, jag har gjort de bästa affärerna i mitt liv när jag har gått till någon. Till exempel Klas-Erik, vi hade Ecotech. Han hade ett miljökonsultföretag. Jag hade en app för ISO-kvalitetsledningssystem. Jag kunde sälja det på egen hand. Han kunde göra sin grej på egen hand. Genom att vi slog ihop våra påsar, vilket gjorde att ingen av oss ägde 100 procent av vår bensinmack, utan plötsligt ägde vi bara 50 procent, så fick vi en mycket större kaka.

Caroline: Ja, ni tjänade mer på det.

Jan: Ja, och det är väl precis detta.

Caroline: Ja, det är precis. Absolut.

Jan: Du har två cykeldäck, pedaler och en ram. Var för sig är de ganska meningslösa. Sätter du ihop det så får du en cykel.

Caroline: Jag har förstått, Jan. Jag bara blir knäpp i huvudet på dig sådär, 1 plus 1 blir 11. Alltså jag bara hatar sånt.

Jan: Varför det?

Caroline: Alltså sådana klyschor som man bara... jag har aldrig hört det, men det låter för jävligt. Så bara blir jag så förbannad. Är det detta vi pratar om eller vad är det egentligen?

Jan: Vi går vidare.

Caroline: Okej, ja.

Jan: Jag tycker klyschor är klyschor av en anledning.

Caroline: Ja, men du får använda dem with care. Var försiktig, Jan. Okej, vi tar nästa.

Tips 17: Känslor är information för att guida dig rätt

Jan: Känslor, nummer 17. Känslor är information för att guida dig rätt i livet.

Caroline: Den här är också ganska så bred.

Jan: Ja, men jag tänker så här. Detta har jag från Hulda Björk, tror jag. Och från terapisamtal och Bara Vara och Landmark och massa andra grejer. Känslor är vår interna kompass för att peka och för att ge oss info om är du på väg i rätt riktning eller inte. Till exempel att bli arg är ju ett fantastiskt sätt att säga så här, nej, men nu har en gräns för mig passerats. Att vara arg, för mig, det var en känsla jag var rädd för förut. Det var en känsla jag inte värderade. Medan nu kan jag vara så här, oj, vad spännande, jag blir arg. Det betyder förmodligen att någon har gått över min gräns. Någonting har brutit mot någonting som jag tycker är viktigt.

Och eftersom känslor alltid trumfar logik, så tror jag att det är viktigt att lyssna på dem. Tony Robbins, en amerikansk coach, brukar säga så här, lyssna när livet kittlar dig med en fjäder. För om du inte lyssnar när livet kittlar dig med en fjäder, då får du en tegelsten i huvudet. Eller man brukar säga, stå inte i vägen för tåget.

Man behöver inte tro på alla sina känslor

Caroline: Men är det alltid som känslor pratar rätt?

Jan: Nej, för nu kommer dualiteten kring det också. För jag behöver inte lyssna, jag behöver inte tro på allt jag känner. För ibland blir jag rädd. För att någonting är nytt och okänt. Fastän det kommer vara roligt att gå på det här minglet.

Caroline: Ja, och för att det är evolutionärt och har varit bättre att tro... om det prasslar i busken, så är det bättre att tro att det är ett lejon som kommer äta upp mig än att tänka att det bara var vinden.

Jan: Så jag behöver inte tro på alla mina känslor. Men jag tror att det är där mindfulness och meditation och allt kommer in. Att vara medveten om och lyssna.

Caroline: Jag tror man ska lyssna på dem, men man behöver inte agera på dem.

Jan: Och detta handlar också återigen mycket om ekonomi och pengar. Till exempel att många gånger tänker jag så här, en person som borde göra... eller jag borde spela golf, eller jag borde ha en Tesla, att det där också kan vara känslor som bara lurar en. Jag tror att det är viktigt att skilja på det som jag genuint vill ha, och det som bara är fejk.

Caroline om sina känslor som ung

Caroline: Ja, absolut. Men jag tänker också tillbaka på mitt liv när jag var yngre. Jag var ganska obalanserad. Det kan jag fortfarande vara, men jag har definitivt bättre koll på vem jag är. Jag har ju gått massvis med terapitimmar och allt möjligt för att bli balanserad. Och då, om jag hade lyssnat på mina känslor när jag var 16, jag är inte säker på att de skulle talat om rätt saker för mig.

Jan: Ja, fast det tror jag ändå.

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Skrev du när du var 20? När du var 16?

Caroline: Jag vet inte, Jan. Jag kommer inte ihåg. Jag skrev kanske dikter och sånt.

Jan: Ja, du jobbade på en tidning med recensioner av böcker.

Caroline: Ja, jo, det gjorde jag, men jag vet inte. Jag hade väldigt svårt med relationer.

Jan: Ja, jag fattar. Och det är ingen som har sagt att "don't wish it was easier, wish you were better".

Caroline: Ja, men jag har visat att jag ville bli bättre och tagit de timmarna.

Jan: Ja, precis. För att bli balanserad.

Caroline: Ja.

Jan: Så då kan man ju också säga att de har guidat dig rätt.

Caroline: Jag hade inte velat vara förälder och vara obalanserad, kan jag säga.

Jan: Nej, och då kan man ju argumentera för att de har guidat dig rätt.

Caroline: Ja, den har guidat mig rätt.

Headspace och att titta på sina känslor

Jan: Sen älskar jag också, vi har ju börjat med våra barn, med Freja, som är nio. Titta på Headspace-appen. Det finns en app som heter Headspace. Skit i appen, men Headspace gör fantastiska animationer som finns på YouTube om känslor. Det är en meditationsapp där de förklarar också det där. Hur känslor kommer och går, de kommer som tåg, eller förflyttar sig. Att det är som en väg, så tricket är att sitta bredvid vägen och titta på känslorna, istället för att springa ute på vägen och försöka stoppa vissa känslor.

Caroline: Och just när man kanske är upprörd ska man ju inte dissociera sig hela tiden. Men det är skönt att kunna gå in och ut ur det.

Jan: Ja, precis. Och känna så här, men gud, jag var nog lycklig nu.

Caroline: Ja, precis.

Jan: För då har man dissocierat sig till lyckokänslan, men man förstod att någonting fantastiskt hände. Eller hur?

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och det coolaste var nu här, när Freja var ledsen häromdagen, så var hon så här, ja, det är som en jättelång lastbil här på den där vägen. Och sen kunde jag på kvällen, innan hon somnade, satt jag och pratade med henne och sa, hur har det gått med den där lastbilen? Har den åkt förbi nu? Och så kunde vi prata om det. Så att Headspace, jag kan lägga en länk. Om jag glömmer det inte.

Ett kung fu-moment med barnen

Caroline: Men vänta här nu, Jan. Hjälper du vårt barn att få syn på sina känslor och sätta ord på dem?

Jan: Ja.

Caroline: Ja, det är ett kung fu-moment, Jan. För du har ju problem med det.

Jan: Ja.

Caroline: Men du hjälper vårt barn med det.

Jan: Ja.

Caroline: Det var fint av dig.

Jan: Jag kanske till och med hjälper mig själv lite i det.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen är det också en fantastisk historia, om känslor. Den här indiansagan med de två vargarna. Som vi inte behöver återskapa. Men det är en jättefin saga.

Caroline: Kan man googla den?

Jan: Man kan googla den. "Indiansagan med de två vargarna." Det finns varianter på den. Men jag tror man hittar rätt om man kollar de två vargarna.

Caroline: Ja.

Avrundning av första delen

Jan: Jag tänker vi tar två tips. Sen tror jag vi avslutar här. Och så gör vi detta avsnitt i två delar.

Caroline: Okej.

Jan: Så att du får ner det till två avsnitt på hälften.

Tips 18: Äg lite guld

Jan: Nummer 18. "Äg lite guld" har du skrivit här.

Caroline: Är det smycken då?

Jan: Nej, detta är investeringsguld, tänker jag. Antingen fysiskt eller i sin portfölj.

Caroline: Men är det okej att köpa smycken? För jag har... nu vill jag veta. Är det att investera i guld?

Jan: Nej, för ofta är smycken inte rent guld. Det finns investeringsguld som är smycken. Det är okej. Där smycket är värt sin vikt i guld.

Caroline: Men det är inte 24 karat då? För det är väl mjukt?

Jan: Ja, det kan vara lite olika. Men tricket är ofta att du betalar för smycket, för designen. Och det vill du inte betala för. Du vill bara betala för själva guldet.

Lindyeffekten och guld som försäkring

Jan: Här tänker jag på Nassim Taleb, som formulerade i sin bok något som han kallar för Lindyeffekten. Och Lindyeffekten säger att lika länge som något har bestått tidens tand, lika länge kommer det vara aktuellt i framtiden. Så ju längre tid, till exempel, vissa saker, klyschor, som har överlevt flera tusen år, lär överleva flera tusen år. En artikel på Aftonbladet som är en timme gammal kommer sannolikt bara ha en livslängd på en timme framåt.

Och när det gäller guld, så har guld varit ett betalningsmedel i flera tusen år. Det betyder att det sannolikt kommer överleva de flesta andra valutor som vi har. Till exempel hade Tyskland D-mark. Idag har vi euro. Vi har massor av valutor som har kommit och gått. Guld har bestått. Så jag tänker på guld som en försäkring. Jag tänker på guld som en "generational wealth". Jag tänker på det som ett komplement i sparande i en fondrobot.

Hur mycket är lite guld?

Jan: Notera att jag har skrivit lite guld.

Caroline: Ja, jag tänkte, hur mycket är lite?

Jan: Och jag tänker mellan 5 och 10 procent av det man har i fondroboten. Så har du 100 000 kr i din fondrobot, ja, mellan 5 000 och 10 000 kr i guld. Och det behöver inte vara fysiskt, det kan vara i en guldfond. Men det pratar vi om i andra avsnitt. Jag tror så här, man ska äga lite guld.

Caroline: Men räcker det med 5–10 procent? Ska man inte ha lite mer? Det känns ju onödigt att ha så lite.

Jan: Ja, men det diskuterar vi i andra avsnitt. Men 5–10 är så här klassiskt historiskt. Och sen tror jag också att, om man gillar preppingperspektiv, att man har något guldmynt. Du får med dig väldigt mycket värde på liten vikt. Och guld är accepterat över hela världen. Det är ingen i hela världen som kommer säga nej till guld. Så det är stor uppsida, lite nedsida. En asymmetri som man gillar.

Caroline: Ja, ska vi ta det sista tipset för detta avsnitt?

Tips 19: Du behöver inte oroa dig för vad andra tänker om dig

Jan: Tips 19. Du behöver inte oroa dig för vad andra tänker om dig. De är upptagna med att oroa sig för vad du tänker om dem.

Detta fick vi från Landmark, när vi gick en utbildning i Storbritannien för många år sedan. Jag tror att jag tänkte det också innan dess, att det spelade inte så stor roll vad man gjorde. Men sen insåg jag också att folk snackade om det ett tag. Och sen snackade de inte om det längre.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag tror att detta är en av livets stora ironier. Att vi är så himla rädda för vad andra ska tycka och tänka om oss. Och vi är så självupptagna att vi tror att andra verkligen genuint går och tänker och tycker om oss.

Caroline: Ja, vi är självupptagna.

Jan: När de egentligen är rädda för vad jag eller andra ska tänka och tycka om dem. Så man har inte tid att tänka på någon annan, för man är fullt upptagen att tänka på sig själv.

Ta det första steget

Jan: Och jag tänker på detta, detta är också så många förvecklingar. Att man kan se det som att alla är blyga. Alla väntar på att du ska komma fram och presentera dig. Eller att du ska skicka ett mejl, eller att du ska bjuda ut dem, eller att du ska komma med ett affärsförslag. Så att mycket är vunnet på att bara ta det där första steget, tänker jag.

Och sen också, de gånger man får nej, så tror jag också att det handlar inte om vad de tycker och tänker, många gånger. Precis som när jag tackar nej, att jag är upptagen, att jag inte är där och då, eller att jag är distraherad, eller jag ska natta barnen, eller att det händer andra saker i mitt liv.

Och det där är också ett tips som jag fick från Lennart för många år sedan, som sa så här, att de flesta människor har alltid en full kalender 14 dagar framåt. För det är något genomsnittligt perspektiv som vi klarar att hålla i huvudet. Men bortom 14 dagar så är det oftast ganska tomt. Så om man ska boka möte med någon eller hitta på något, så är det ofta bra att föreslå någonting bortom två veckor. Medan de kommande dagarna är oftast nästan alltid inplanerade.

Caroline: Vänta, hur kom vi dit? Jag vet inte ifall jag zonade ut eller nåt.

Jan: Ja, men det var så här, om man får ett nej.

Caroline: Om man får ett nej.

Fråga igen om du får ett nej

Jan: Och så var det ett litet trick, tänker jag. Och sen också, apropå, för man är så rädd för vad andra ska tänka, så tänker jag också så här, om man får ett nej första gången, fråga igen. Det är förvånansvärt hur många gånger man får ett ja på andra eller tredje försöket. Så i grunden, nu blev det lite blandat här, men i grunden handlar det om att inte vara så himla rädd för vad andra ska tycka och tänka, för andra människor har inte tid eller energi att lägga på det. De är rädda för vad du ska tänka och tycka om dem.

Caroline: Bra.

Jan: Jag tänker att vi rundar av den här delen. Kanske inte så förvånansvärt, men vi har hunnit igenom hälften.

Caroline: Ja.

Jan: Får jag godkänt på de här hittills? Eller tycker du att de är klyschor stulna från en bok? Förutom den där 1 plus 1 blir 11.

Caroline: Ja, vem hade du stulit den ifrån?

Jan: Jag vet inte. Den gick tydligen inte hem.

Caroline: Säg nu att du tänkte ut den själv, Jan.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, men det var fina tips.

Jan: Ja, vad bra, tack.

Tack för att du lyssnat ända hit

Jan: Men då vill jag egentligen bara säga så här, tack så mycket för att du har lyssnat ända hit, och jag hoppas att du är sugen på att få även de sista, från 20.

Caroline: Kommer det komma något sånt där om hur man hanterar det motsatta könet eller relationer med någon man tycker om?

Jan: Nej, nej, det kommer nog inte.

Caroline: Till barnen tänker jag.

Jan: Ja, där kommer några sådana, men inte så mycket. Det enda var så här, om du ser hungrig ut så kommer du få svälta.

Caroline: Om du ser hungrig ut så kommer du få svälta.

Jan: Nej, men där kommer någonting sånt där relationsaktigt.

Caroline: Jag kommer få skriva någonting sånt till våra barn. De är ju ändå tjejer.

Jan: Ja, du får ta den biten. Men jag tänker... Jag tror att vi kommer lägga ut båda avsnitten samtidigt. Så jag tror att du kan fortsätta direkt med del två. Och sen nästa vecka eller så, så är vi tillbaka och kommer prata om bolån. Och andra sådana saker. Och Erik Strand kommer också komma tillbaka. Så det kommer mer info.

Så tack så mycket, och skriv gärna i kommentarerna vad du tänker och tycker, och vad ditt råd, ditt bästa tips är.