Hur vi älskar en bra story och dras med i bubblor

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Tankespjärn och den tionde mannen
2. Vem avsnittet är för
3. Patreon och frågesvar
4. Villkor och ansvarsbegränsningar
5. The Tenth Man och Israel 1973
6. När den tionde mannen behövs
7. Marknaden, mediokristan och extremistan
8. Vad en akties värde består av
9. Var ligger Teslas värde?
10. Berättelsen om Tesla
11. Att äga aktier för berättelsens skull
12. Techfonderna och en bra berättelse
13. Skicklighet eller tur?
14. Berättelsen om digitaliseringen
15. Narrative fallacy: drottningen och kungen
16. Peter, Linda och the conjunction fallacy
17. Storytelling och forskarna
18. Anekdoter, val och Ulla
19. Tur, slump och regression to the mean
20. Data istället för anekdoter
21. Bedragare som master storytellers
22. Börsbubblans anatomi
23. Tesla och it-index på grafen
24. Bubblor i sektorer
25. Att pinpointa bubblor
26. Sammanfattning: vilka är dina argument?

Tankespjärn och den tionde mannen

Jan: Vi människor och småsparare dras med i de här bubblorna, för inte minst älskar vi en bra story och hur de här berättelserna om till exempel ny teknik-aktier eller Tesla hänger ihop. Och dessutom gillar vi omedvetet vad de här aktierna eller fonderna säger om oss själva.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 168. Och idag tänkte jag att vi ska prata lite om tankespjärn.

Caroline: Eller vad det är för något. Ska vi ha tankespjärn om något speciellt?

Jan: Vi ska ha tankespjärn om något speciellt, eller det som man ibland brukar kalla för den tionde mannen i rummet. Eller kvinnan för den delen.

Caroline: Ja, jag glömmer ibland vad det är för något.

Jan: Men vi kommer in på det. Det här handlar om lite tankespjärn, helt enkelt att våga ifrågasätta de tankar man har, se på de antaganden man har gjort från ett annat håll. Och det här handlar specifikt om, jag rantade lite i förra avsnittet om det här med ny teknik, fonder och Tesla och lite sådant.

Caroline: Så det kommer att handla om ekonomi?

Jan: Det kommer att handla om ekonomi. Och jag kommer inte försöka göra något case för att argumentera med siffror, eller för att det är en mikrobubbla eller någonting sådant. Utan precis som vanligt tittar vi på det från ett beteendemässigt perspektiv. Jag tänker att vi ska göra en kort repetition faktiskt. Vad är värdet på en aktie? Hur uppstår det? Vi kommer att titta på två klassiska beteendemisstag. Det som man brukar kalla för the narrative fallacy. Och vi kommer att titta på något som heter the conjunction fallacy.

Vem avsnittet är för

Caroline: Men vem är det här avsnittet för?

Jan: Det här avsnittet är till för alla som egentligen äger en ny teknik-fond, eller Tesla.

Caroline: Heter det ny teknik eller är det liksom teknikfond?

Jan: Samlat namn för... Nej, men ofta heter det "Tin Ny Teknik" eller "Swedbank Robur Ny Teknik" eller "Lannebo Teknik". Egentligen, för att det här ska vara lite, vad kallar man det, evergreen, lite aktuellt oavsett period.

Caroline: Jag gillar när våra avsnitt, man kan lyssna på dem två år och de fortfarande är lika aktuella.

Jan: Så det här handlar väl egentligen om att 2017 hade man kunnat lyssna på det kring bitcoin, för då hade man haft glädje av det här avsnittet. Man kommer ha glädje av det här avsnittet nu med tanke på börsuppgången och ny teknik och Tesla. Och i framtiden kommer man ha nytta av det när vi kommer ha nästa bubbeltendenser. Så det är ett sätt att ifrågasätta sina antaganden och se.

Caroline: Det är väl alltid bra?

Jan: Ja, och dubbelkolla att man inte har ramlat i två av de här fällorna som är så lätta att hamna i, de här fallacy. Vi kommer titta på en börsbubblas anatomi. Hur tenderar en börsbubbla att se ut?

Caroline: Men du kommer inte prata om att det är en mikrobubbla eller så? Du har redan sagt det, men nu känns det ändå som att det är dit vi kommer.

Jan: Ja, men man kan aldrig säga att det är en bubbla förrän i efterhand. Eugene Fama, som fick Nobelpriset i ekonomi, säger till och med att börsbubblor inte existerar, för om de hade existerat hade man kunnat förutsäga dem.

Caroline: Nej, men det låter väl vettigt på något vis, men vi har ju bevisligen varit många bubblor. Av olika, vad ska man säga? Inte olika anatomi, men olika karaktär.

Jan: Ja, absolut. Så jag har vissa åsikter här, men det här är återigen, bara så vi är supernoga, vi tar det här alldeles strax när vi tar villkoren. Det här handlar inte om att man plötsligt ska sälja av sina fonder eller sälja av sina fondrobotar, Lysa eller så, utan det här är ett sätt att tänka. Och framför allt att identifiera vad som pågår, för kan man identifiera vad som pågår så kan man ofta känna sig mycket lugnare.

Patreon och frågesvar

Jan: Och det inspirerar mig också, jag tänker att vi ska ha ett frågesvar-avsnitt snart igen.

Caroline: Ja, de gamla godingarna.

Jan: Ja, precis. På Patreon var det en person som, jag har glömt namnet, undrade så här: hur ska man göra när någon ska locka tillbaka dem från den mörka sidan, från the dark side?

Caroline: Vad är den mörka sidan?

Jan: Ja, men typ som att man bara så här: men det är idiotiskt att ha Lysa nu, eller att ha haft Lysa de senaste fem åren. En fondrobot.

Caroline: Ja.

Jan: Eller en indexfond, för man kunde ju ha haft en ny teknik-fond som har gått fem gånger bättre. Så vad har man för argument och sådant? Det är sådant som jag tänkte att vi tar i frågesvar-avsnittet.

Caroline: Ja, men det inspirerade.

Jan: Just Patreon är en av de grejerna som jag tycker faktiskt är roligast i livet just nu. Patreon, det är vår RikaTillsammans-community. Vi är faktiskt ganska många personer i RikaTillsammans-communityn nu. Och det är egentligen till för dig som vill ha mer.

Caroline: Hur många är det?

Jan: Ja, men det är flera hundra. Vi har vissa poddavsnitt, ungefär ett till två poddavsnitt i månaden, som inte kommer ut på bloggen. Vi har haft ett populärt där vi pratar om tips och trick kring företag, starta företag, investera via företag. Vi har haft ett avsnitt där vi gick igenom alternativa investeringar och börsintroduktioner, tips och tricks kring det. Och vi har kommit med både tips på börsintroduktioner, och vi har till och med gjort investeringar tillsammans. Och haft våra sådana här fika tillsammans.

Caroline: Hur kommer man med i communityt?

Jan: Man går in på patreon.com/riket. Vårt mål är inte "snälla, stöd oss", utan snarare: "Häng med oss i vår community, för du kommer få ut så mycket mer av det." Och där ska jag faktiskt ge ett tips till dig som redan är med och som lyssnar. Patreon har precis infört att man kan gå med på ett helt år i förväg.

Caroline: Hur gör man? Man bara betalar?

Jan: Ja, precis. Och man väljer själv vilken nivå man vill engagera sig på. Det är det som gör det möjligt för oss att ha avsnitt som det här, som inte är sponsrat, som inte har någon reklam och så vidare.

Villkor och ansvarsbegränsningar

Jan: Innan vi kör igång, lite villkor och ansvarsbegränsningar som vår jurist säger att vi måste ta. Avsnittet är inte sponsrat. Och det här är inte personlig rådgivning. Det är inte som att vi säger: sälj det där, köp det där, i det här avsnittet. Och de som på Patreon har följt mig vet att jag har blankat Tesla. Och då förlorar man, jag tror vi har förlorat 40 procent av de pengar vi har blankat i Tesla.

Caroline: Det kunde jag ge mig tusen. Varför gör du det, Jan?

Jan: För jag är lite dum i huvudet. Och jag vill ha rätt.

Caroline: Kolla hur mycket mina Tesla-aktier är uppe i nu.

Jan: Ja, de är uppe i över 2 000 dollar per aktie.

Caroline: Ja, du köpte dem, jag tror, för 200 eller 300 dollar.

Jan: Ja. Vi rekommenderar alltid att börja med avsnitt 99 och avsnitt 133, som är basen i sparandet. Och den här informationen är sammansatt av många olika böcker och länkar och Wikipedia och lite sådant. Vill man veta mer så är det rikatillsammans.se.

Caroline: Vänta här nu, vad sa du? Att vi har sammanställt våra avsnitt med Wikipedia? Från Wikipedia?

Jan: Ja, det är väldigt lite från Wikipedia.

Caroline: Vadå, gillar inte du Wikipedia? Vi läser forskningsartiklar ibland. Eller menar du just det här specifika avsnittet?

Jan: Jag tittar på Wikipedia, men jag är väldigt skeptisk. Jag har rättat saker på Wikipedia.

Caroline: Ja, okej. Det har jag också i och för sig gjort. Men det borde ju vara ett tecken på att det är rätt.

Jan: Ja, det är jättebra.

The Tenth Man och Israel 1973

Jan: Men om vi hoppar in i det. Det finns ett koncept som heter the tenth man. Den tionde mannens uppgift.

Caroline: Ja, det här är spännande.

Jan: Och den tionde mannens uppgift kommer egentligen, tror jag, en sådan här tro-grej. Men när jag googlat så kommer det här från den israeliska underrättelsetjänsten.

Caroline: Jag trodde det kom från World War Z. Filmen med Brad Pitt när han ska besegra zombier. Eller hur är det nu? Virus som gör människor till zombier. Ja, sicken bra film.

Jan: Och vad händer där? Berätta. I den filmen.

Caroline: Jo, men är det inte någon som blir kallad den tionde mannen? För att han ska ju ifrågasätta allting.

Jan: Precis. Vart kommer han?

Caroline: Han kommer till Israel.

Jan: Ja, eller hur? Till Jerusalem.

Caroline: Ja, de har skärmat av allt.

Jan: Ja, och pratar med någon från den israeliska underrättelsetjänsten.

Caroline: Men okej, researchen är alltså inte tagen från filmen? Det var inte så kul.

Jan: Jo, men det är det. Nej, jag har inte tagit det från filmen. Jag tror snarare filmen har tagit det från samma källa som jag.

Caroline: Och det var?

Jan: Och det var en rapport från den israeliska underrättelsetjänsten. Du kan läsa vad som skrivs här.

Caroline: Okej.

Jan: "Following the recommendation of the Agranat Commission in 1973 to 1974, military intelligence established a control unit that was expected to play this role of the devil's advocate. Its responsibility was to produce a range of explanations and assessments of events that avoided relying on a single concept as happened in 1973."

Caroline: Ska vi först ta så här?

Jan: Ja, vi kan först ta vad det var som hände 1973. Det som hände var att våren 1973 fick den israeliska underrättelsetjänsten väldigt mycket underrättelserapporter om att Egypten höll på att planera ett anfall mot Israel. Men eftersom ingen i Israel trodde på Egypten, man trodde inte på deras förmåga att skapa en allians i regionen, så tog man det bara som att det var maskirovka. Att man dolde att det var missinformation och att man försökte lura Israel.

Caroline: Desinformation.

Jan: Desinformation, ja. Man försökte lura dem. Problemet var att, nu minns jag inte datumet, men på hösten 1973 anföll Egypten. Och då var Israel mer eller mindre oförberett. Samma dag mobiliserade de, som anfallet kom. Och det här var ett katastrofalt misslyckande.

Caroline: För hela den israeliska... För de hade blivit varnade faktiskt.

Jan: För de hade blivit varnade, men alla hade avfärdat det som helt osannolikt. Nej, det här är inte rimligt, det här är inte den förklaringen och sådant. Och det här översattes av en författare, Brooks, så du kan läsa vidare.

Caroline: "Brooks puts it a bit more dramatically. If ten people are in a room and nine agree on how to interpret and respond to a situation, the tenth man must disagree. His duty is to find the best possible argument for why the decision of the group is flawed."

Jan: Ja, det är superbra.

När den tionde mannen behövs

Caroline: Ja, så den tionde mannens uppgift i en grupp med tio personer är att hitta argument för att de andra nio har fel. Men det måste ju alltid gå.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Och i vilka situationer behövs det här?

Jan: Ja, ta World War Z, den här kvalitetsfilmen.

Caroline: Jag gillar sådana filmer, ja.

Jan: Där var ju tesen att alla andra trodde bara att det var ett virus som skulle gå över. Det var inte odöda människor. Det är ju helt orealistiskt att det skulle vara odöda. Och då sa han i filmen: jag var den tionde mannen och jag utgick från, tänk om det är sant att det är odöda, vad skulle vi behöva göra då? Nu är det lite extremt, men grejen är till exempel att jag vet att Ray Dalio använder det här i Bridgewater också. Han säger så här: verkligheten är inte så som jag ser den, utan jag måste omge mig med människor som ser verkligheten på ett annat sätt än vad jag ser den. Och genom att ha thoughtful disagreement kan jag få den bästa bilden av verkligheten. Så det är väl egentligen samma sak.

Jan: Så jag tänker lite att i det här avsnittet är det så här: låt oss utgå från att ha tankespjärn, eller utgå från den tionde mannen. Tänk om det är så att teknikfonder som har över hundratusen andelsägare på Avanza, tänk om det resonemanget är flawed.

Caroline: Alltså, med flawed menar du att det är felaktigt?

Jan: Nej, inte felaktigt, men att det är någonting som inte är hundra procent med det. Hur översätter man flawed?

Caroline: Ja, skadat. Vi behöver inte hålla på med sådana engelska ord.

Jan: Ja, men jag kan inte det svenska, så...

Caroline: Skitsamma.

Jan: Jag kollar på Google Translate sen. Jag gillar det här. Och det finns faktiskt med ett nyhetsbrev som heter The Tenth Man.

Caroline: Vem är det ifrån?

Jan: Jared Dillian heter han. Amerikan. Och det är ett ekonominyhetsbrev.

Caroline: Precis. Och det läser du? Förlåt att jag avbryter hela tiden, men du läser det? Med behållning, eller?

Jan: Ja, men ungefär som jag läser Expressen från tid till annan. Det är väl lite underhållning.

Marknaden, mediokristan och extremistan

Jan: Så det grundläggande, den tro jag fortfarande har, är så här: nej, det går inte att förutsäga marknadsrörelser. Det går inte att göra bättre analyser än andra på kort sikt. Marknaden är till en hög grad effektiv. Och människor gör beteendemisstag. Och sen har vi det här som vi introducerade i avsnitt 166 och avsnitt 167 med mediokristan och extremistan. Att det mesta i världen sker i mediokristan. Att det är lugnt och man kan förutse det. Men ibland inträffar extrema händelser.

Caroline: Ja, som terroristdåd.

Jan: Terroristdåd eller bubblor. Pandemier. Och då tenderar saker att bli lite överdrivna. Så det här handlar återigen inte om att ändra basen i en strategi, enligt avsnitt 99 eller våra modellportföljer, utan det är väl egentligen bara en sak att tänka på. Och sen tänkte jag också att, för jag tror att det är mycket fear of missing out, den här FOMO, att jag är rädd att jag missar någonting om jag inte äger en ny teknik-fond, för alla andra gör ju det.

Jan: Och jag tänker att om man redan har till exempel Lysa eller en global indexfond, ja, då har man redan en ganska stor exponering mot till exempel it-aktier eller ny teknik-bolag. För att ta ett exempel, lite grovt nu, säg att den amerikanska börsen står för 60 procent av börsvärdet. Det vill säga, köper man en indexfond kommer man normalt sett få ungefär 60 procent i USA. Ungefär 25 procent av den amerikanska börsen består av it-aktier eller ny teknik-aktier. Så det betyder att 25 procent av 60 procent, en fjärdedel av 60 procent, det vill säga 15 procent, redan är it-aktier eller ny teknik-aktier i ditt sparande. Och då kan man fråga sig: okej, hur motiverar du att jag ska ha mer än 15 av 100 kronor i det här? Jag har ju redan den här exponeringen.

Caroline: Ja.

Vad en akties värde består av

Jan: Så jag tänker att låt oss återbesöka det här. Vad består en akties värde av? Jag tror att man många gånger glömmer bort att en aktie egentligen är en andel i ett företag. Det har vi pratat om tidigare. Och genom att jag äger en andel i ett företag äger jag de facto en del av alla det företagets tillgångar och skulder. Och det är det som man brukar kalla för eget kapital.

Caroline: Vad är bolagets eget kapital?

Jan: Det är tillgångarna minus skulderna.

Caroline: Ja.

Jan: Så i det enklaste fallet, om vi skulle ha ett företag som bara är ett skal, de har ingen verksamhet, de har 10 000 kronor i kassan, inga skulder, och jag äger 1 procent. Då äger jag 100 kronor av de 10 000 kronorna. Väldigt förenklat. Så det är basen i ett företags värde. Men så har man vissa förväntningar om framtiden för det företaget, hur det ska utvecklas. Där man säger: nej, men det här företaget som har 10 000 kronor, vi tror att de har en så pass bra affärsidé, en så pass bra produkt, att om de säljer 100 sådana produkter för 100 kronor det kommande året, så kommer de tjäna ytterligare 10 000 kronor. Och då säger man: okej, då har det ett lite högre värde, för om ett år kommer det egna kapitalet vara högre.

Caroline: Makes sense.

Jan: Och sen har vi den sista delen i en akties värde, som man kan kalla spekulationen i det framtida värdet. Där handlar det om: okej, vad tror jag att den här aktien kommer vara värd i framtiden, som egentligen inte har så mycket med företagets tillgångar, skulder, egna kapital eller förväntningar om företaget att göra.

Caroline: Vad har det att göra med då?

Jan: Helt enkelt spekulation. Att det kommer gå väldigt bra för företaget.

Caroline: Ja, eller att det är många som kommer vilja ha den här aktien i framtiden, eller det kommer gå ännu bättre än vad företaget säger.

Jan: Ja. Så jag skulle säga att de första två är det som kallas för fundamentalt värde i bolaget. De första två, förväntningar om framtiden och eget kapital. Och om man ska titta på varför aktier ökar över tid, jo, det är att det egna kapitalet ökar i värde över tid med den vinst som företaget gör, minus den utdelning som företaget gör. Och sen blir det naturligtvis så att om företaget gör förlust, då minskar det egna kapitalet. Och hur mycket det här ökar brukar man räkna som avkastning på eget kapital. Hur duktigt bolaget är på att förränta sina egna pengar.

Var ligger Teslas värde?

Jan: Och jag kan från tid till annan fundera, det är ganska intressant att titta på en aktie och försöka sätta var någonstans värdet i den här aktien ligger. Till exempel Tesla, där upplever jag att den stora delen i Tesla handlar om en spekulation i framtida värde. Det är inte det egna kapitalet. Medan det finns bolag som ibland verkligen inte är populära, de är tråkiga, aktiemarknaden gillar inte dem. Då kan du köpa ett företag under dess bokförda värde.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det här är egentligen den första frågan att börja ställa sig kring till exempel it-aktier, eller kring Tesla eller andra. Var någonstans, i vilken av de här tre påsarna, ligger det mesta av värdet just nu? Vad köper jag? Köper jag det här för att jag tror att någon annan kommer köpa det dyrare, eller köper jag det för att jag genuint... Om vi tar Tesla, för det är så illustrativt. Tesla är idag värt mer än Toyota. Toyota producerar 11 miljoner bilar per år. Tesla producerar 300 000 bilar per år, till exempel. Så då känns det som att det är någon diskrepans mellan...

Caroline: Mellan vad de gör och vad de är värda, eller?

Jan: Ja, precis. Om jag skulle jämföra Toyota och Tesla, så skulle jag säga att Toyota värderas ganska mycket på eget kapital och förväntningar om framtiden. Det är ingen som tänker: ja, men Toyota kommer vara dubbelt så stort nästa år. Toyota är ganska tråkigt.

Caroline: Det känns som ett moget företag.

Jan: Det känns som ett moget företag. De är duktiga, medan Tesla har den här hajpen och förväntningarna om framtiden och alla berättelser om Elon Musk och Tesla. Så om spekulation i framtida värde är väldigt liten i Toyota, så är spekulation i framtida värde väldigt hög i Tesla.

Caroline: Ja, fast hur högt är ju svårt att säga.

Jan: Ja, absolut. Det är jättesvårt, för Toyota har också försökt att ha sina, vad kallar man det, sina berättelser.

Caroline: Ja, precis. Fast de är ju inte i närheten så bra som Teslas.

Jan: Ja, det är de kanske inte.

Berättelsen om Tesla

Caroline: Alltså, du som brukar prata om att saker ska vara sexiga. Berätta en sexig historia om Toyota.

Jan: Nej, men jag kommer inte ihåg någonting nu.

Caroline: Nej, men det finns ju inget.

Jan: Där finns ju inget.

Caroline: Men berätta en sexig historia om Tesla.

Jan: Ja, det finns. Du vet, han skickade ut en Tesla i rymden med radion på.

Caroline: Ja, och så spelade de David Bowie.

Jan: Ja, eller hur?

Caroline: Han har förändrat en hel bransch. Eller hur? Elbilar är framtiden.

Jan: Elon Musk, du vet, nästa vecka, han har sina företag. Det finns massor av historier.

Caroline: Vi kommer att prata om det där.

Jan: Jag tror att det bara är en reflektion för sig själv. Var någonstans ligger värdet i...

Caroline: Ja, men jag känner mig ändå inte superklar över ifall det är något fel med det eller inte. Var blir det osunt? Var blir det här värdet osunt? Jag tänker att Toyota har väl ett sunt värde, men samtidigt kan det ju vara så att Toyota tar felbeslut som gör att de inte hänger med i den här...

Jan: Min argumentation är inte för att Toyota är en bättre aktie än Tesla.

Caroline: Nej, vi har inte den argumentationen alls, utan det är mer: vad ska man gå på egentligen?

Jan: Nej, men man kan börja...

Caroline: Det beror också på vad man har för strategi. Är man någon som tycker det är kul med aktier, då skulle jag kolla försäljningsprognos, tillverkningsprognos, finansiering, track record.

Jan: Det är väl det som många invänder mot Tesla, till exempel. Jag upplever att konsensus någonstans, om man tittar på fundamentalt värde och förväntningar om framtiden, ligger på ungefär 1 300 US-dollar per aktie för Tesla. Och jag tror kursen bara häromdagen var över 2 000 dollar. Så jag upplever att med nästan 50 procent av värdet i Tesla just nu i spekulation och framtida värde...

Caroline: Men är det fel då?

Jan: Ja, nja, men du kan ju ha risken: vad händer om... Eftersom det bygger på förväntningarna, vad händer om de förväntningarna inte uppfylls? Då kommer det rasa.

Caroline: Ja.

Jan: Ja, då kommer aktien att förlora i värde. Bitcoin var ju samma sak. Bitcoin kommer förändra världen et cetera och vara på över 20 000 dollar.

Caroline: Jag vet inte om det är så snällt att jämföra Bitcoin och Tesla.

Jan: Jo, men det är en spekulation.

Caroline: Ja, det är en spekulation. Men jag bara undrar, om det är fel? Med spekulationen.

Jan: Nej. Nej, jag tror bara att man ska veta vad man gör och varför man gör det.

Att äga aktier för berättelsens skull

Caroline: Jag har ju Tesla-aktier och dem har jag köpt, för länge sedan visserligen. Men det var för att jag gillade själva idén, med att det ska vara sexigt att vara miljövänlig, eller att gå den vägen i alla fall.

Jan: Absolut.

Caroline: Och det var inte det på den tiden, när jag köpte dem, det var inte en enda jävla mulltoa som var sexig, eller inte en enda bil som var det.

Jan: Nej.

Caroline: Och jag håller fast vid aktierna, för jag gillar hela tanken med, ja, det är väldigt bra historier kring. Och vad Elon Musk håller på med på andra plan också, med rymd, SpaceX och så.

Jan: Och vi ska komma in på det här med historier. Det är därför vi ska prata om det här narrative fallacy.

Caroline: Ja, narrative. Och så berättelser. Narrative heter det på svenska också. Jag tror inte att man narrativar.

Jan: Och det finns överallt. Det finns inom politiken.

Caroline: Ja, absolut. Men det viktiga, du äger ju inte aktierna primärt för att tjäna pengar på dem.

Jan: Nej, där var det bara för att jag gillade företaget.

Caroline: Ja, och då blir det så att, då spelar det egentligen ingen roll för dig hur aktien går.

Jan: Nej, jag har haft dem länge.

Caroline: Ja, för du gillar berättelser. Och det här är ganska intressant, för du gillar dessutom också vad de aktierna...

Jan: Nu kommer det någon analys här.

Caroline: Nej, men du gillar vad den aktien säger om dig. Jag är en person som äger Tesla-aktier.

Jan: Ja, fast förutom här i den här podden går jag inte runt och säger att jag äger Tesla-aktier. Det gör jag inte. Det är jättepinsamt.

Caroline: Ja, det är jättepinsamt att erkänna att de säger någonting om en.

Jan: Ja.

Caroline: Varför är det pinsamt? Det är väl bara att acceptera det?

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Vi håller ju hela tiden på med sånt. Kläderna vi har och klockorna vi bär.

Jan: Ja, och jag kan också säga att en anledning till att jag gillar att blanka dem, för det säger också någonting.

Caroline: Ja, vad säger det om dig? Berätta vad du tror att det säger om dig.

Jan: Ja, det talar rakt in i mitt signifikansbehov. Att jag är annorlunda från alla.

Caroline: Du är inte som alla andra som bara åker på den här Tesla-trenden.

Jan: Ja, jag kan minsann tänka själv. Jag har minsann en annan åsikt och jag är beredd att sätta pengar bakom den.

Caroline: Som du hittills har förlorat 40 procent.

Jan: Var det viktigt att säga?

Caroline: Nej, det var det inte. Men jag förstår varför du har tagit upp det här med the tenth man. Jag tycker också det är viktigt med sådana oppositioner och människor som inte håller med. Det är jätteviktigt. Och det är också en spännande story.

Jan: Vad tänker du då för spännande story?

Caroline: Att vara den som går emot alla andra.

Jan: Ja, men inte bara för sakens skull, utan för att man kanske har något bra argument.

Caroline: Det kommer alltid finnas människor som inte håller med. Och det behövs.

Techfonderna och en bra berättelse

Jan: Jag började tänka på det här för ett litet tag sedan när jag såg en artikel i Breakit som hette, du kan läsa rubriken här.

Caroline: Det står så här: "Techfonder glödheta bland småspararna. En bra krydda, säger någon." Inom citationstecken. Det är någon sån ekonomi...

Jan: Jag tror att det är Johanna Kull på Avanza. Och jag tror att under året har varannan investerad krona gått i de här ny teknik-fonderna. Och tittar man på det så är det inte så himla konstigt. För tittar vi på fem år så har till exempel den här fonden Swedbank Robur Ny Teknik gjort, tror jag, 273 procents avkastning. Och jag tror att börsen i sig kanske har gått 20–30 procent under samma period. Så det säger sig själv.

Caroline: Vad är det, vet du vad det är i den?

Jan: Jag kan inte exakt, men jag skulle säga så här, att den följer egentligen det som är ett it-index.

Caroline: Ja, finns det? Det visste inte jag.

Jan: Ja, alltså ett branschindex för it-aktier. Sen finns det olika it-fonder, alla de här ny teknik-fonderna, som investerar till exempel i biotech eller bara de här stora it-aktierna, typ Apple, Facebook, Amazon, Netflix, Google. Och sen är det vissa som bara gör det i Sverige, andra som gör det utomlands. Så de har lite olika.

Jan: Men det som jag tycker är intressant är att om man börjar titta på dem, om vi tar Swedbank Robur Ny Teknik, för det här är en sjukt bra story kring de här. Tittar man på ännu längre sikt, en graf på 10 eller nästan 20 års sikt, sedan 1998, så har vi alltså över 10 gånger pengarna, trots att vi har it-bubblan 99, 2000. Så vi har sett en enorm uppgång. Och det här, det är inte relevant för dig som bara lyssnar att titta på de här graferna. Om du vill titta så har vi alltid bildspelet i samband med avsnitten.

Skicklighet eller tur?

Jan: Och det som jag tycker är så fascinerande är till exempel att Swedbank Robur Ny Teknik hade två förvaltare som hade den här stora uppgången, och de har blivit hyllade. Och jag vill också vara jättenoga och säga att jag har ingenting emot de här två fondförvaltarna. De har säkert gjort ett bra jobb, men samtidigt, alltid när jag tittar på aktiva fondförvaltare, så jämför jag alltid med indexet. Och börjar vi jämföra Swedbank Robur Ny Teknik med ett it-index, så skiljer det sig inte så himla mycket. Så det är alltid, som vi har pratat om i tidigare avsnitt, hur mycket är skicklighet, hur mycket är tur?

Caroline: Att de bara hade teknikaktier?

Jan: Ja, men de var... Precis, och vi kommer prata om det, för att i en story brukar vi nedvärdera saker som till exempel tur. Hade de bara varit fondförvaltare i en verkstadsteknisk fond, så hade de aldrig haft tio gånger pengarna under den perioden, oavsett hur duktiga de är.

Caroline: Jag tänker också att det måste ha funnits en uppsjö av aktier inom tech genom de här åren, som man kanske inte skulle satsat på.

Jan: Precis, men då hade man avvikit från index.

Caroline: Ja, och det gjorde de inte. Så de har ju ändå tagit beslut.

Jan: Ja, men om vi tar till exempel så här, de hoppade av Swedbank Robur och startade ett eget fondbolag som heter Tin Fonder. Och det har blivit jättepoppis, så Avanza, som naturligtvis är ett vinstdrivande företag, startar en ny fond. Tin World Tech är med. Och sen har de haft en fond som heter Tin Ny Teknik. Så de hoppade av och sa: varför ska vi göra det här för Swedbank, när vi kan starta ett eget fondbolag och ta hela avgiften själva? Och tittar vi till exempel på Tin Ny Teknik, sen de startade sitt egna fondbolag, så har de gått i princip exakt som Swedbank Robur Ny Teknik, den gamla fonden.

Caroline: Jo, fast det är väl inte så upprörande? De vill göra samma sak som de gjorde på Swedbank. De har nog inte ändrat strategi.

Jan: Nej, men om det handlade om fondförvaltarna, att de var så himla duktiga, borde inte Swedbank gå sämre då? Eftersom de har lämnat...

Caroline: Ja, okej, de hade nya fondförvaltare på Swedbank. Ja, för de har lämnat de här två stjärnorna. Du har en poäng.

Jan: Ja, återigen handlar det inte om att basha dem, utan om att leka den här tionde mannen. Leka djävulens advokat.

Caroline: Och vad säger djävulens advokat här nu?

Jan: Nej, men djävulens advokat säger, precis som vanligt, hur mycket handlar om skicklighet, hur mycket handlar om tur? Eller om vi översätter det till lite mer tekniskt fondspråk, hur mycket handlar det här om alfa och hur mycket handlar det om beta? Beta är det som marknaden ger, den avkastning marknaden ger, och alfa är den över- eller underavkastning som jag betalar för. För återigen, jag kan köpa en teknikfond för en avgift på kanske 0,2 procent, eller så kan jag köpa deras för 1,6 procent. Som är flera gånger högre. Och som investerare, om jag nu ska betala för aktiv förvaltning, så vill jag ha ett högt alfa. Det ska skilja sig mot marknaden, mot andra fonder. Men jag upplever inte att det gör det.

Caroline: Vadå upplever? Man kan bara titta på siffrorna väl?

Jan: Ja, men nu kommer jag säkert få, tionde mannen, min tionde man kommer säga: men nu har du tagit Swedbank, hade du tagit Lannebo Teknik, eller hade du tagit iShares, så att man alltid kan visa det man vill. Men jag upplever inte att det är någon massiv skillnad mellan Swedbank Robur Ny Teknik före och efter att de lämnar det.

Caroline: Nej.

Jan: Förstår du?

Caroline: Men det finns ju så mycket som talar för att Swedbank kanske bara behöll alltihop som de hade tagit in där.

Jan: Ja, precis.

Caroline: De har väl inte förändrats särskilt mycket, antar jag. Säkert körde de på.

Jan: Ja, eller så är det bara så att eftersom man äger samma aktier så påverkar marknaden, betat påverkar mer. Och återigen, det är inte...

Caroline: Men vad är en massiv skillnad och vad skulle det vara för dig? Att det var jättemycket högre? Vad hade du velat ha för att betala för aktivt förvaltad teknik?

Jan: Jag hade velat ha en avvikelse från hur andra teknikfonder går.

Caroline: Ja, på hur mycket?

Jan: Ja, helst uppåt såklart.

Caroline: Ja, jo, men det förstår jag. Med 20 procent eller?

Jan: Nej, men det är det här som gör det så himla svårt. Jag gillar mina indexfonder. Och jag är så här, ja, men jag har redan 15 procent it-aktier genom att ha en indexfond. Behöver jag liksom... Och så kommer jag tillbaka till forskningen som säger: nej, men väljer du bort någonting från ett index så tar du en risk du inte får betalt för. Och återigen, min poäng här är inte att göra någon analys på Tin Ny Teknik versus Swedbank Robur. Det har jag faktiskt inte ens gjort.

Caroline: Du tog ett exempel bara.

Jan: Jag tog ett exempel. Tänk om det inte är så att de här stories, som jag bara har gjort några klipp på, tänk om det bara är en bra story. Att man pratar om till exempel it, ny teknik och it-aktier.

Berättelsen om digitaliseringen

Jan: Till exempel brukar man säga: bolag som inte klarar av att digitalisera sig kommer få det jobbigt under 2020-talet.

Caroline: Vem säger det? Någon?

Jan: Ja, någon. Det sägs till exempel om it-aktier.

Caroline: Make sense, eller hur?

Jan: "2010-talet innehöll ett massivt teknikutveckling i takt med att världen blivit allt mer digitaliserad. Det kommer inte bli mindre av den varan framöver."

Caroline: Nej, det är sånt. Alltså förlåt mig. Nu håller jag med dig här. Det är bara, så kan det vara, eller det kan vara samma, eller...

Jan: Ingen vet.

Caroline: Nej, men vi kör på det. Jag känner alltid, jag gillar inte sån bullshit.

Jan: Jaså, men det är inte bullshit. Det är för många det. Det är anledningen till att man har de här ny teknik-fonderna. För att man tror att det kommer bli mer digitaliserat.

Caroline: Ja, absolut, det kan det bli, men det kan också vara samma som innan.

Jan: Ja, eller utvecklingen kommer snarare accelerera.

Caroline: Det borde innebära att det kommer många nya saker att investera i.

Jan: "Och områden som blir allt viktigare i framtiden i spåren av teknisk innovation." Eller till exempel Placera, som är Avanzas sådana här tidning. Eller rådgivningsnyhetstjänst. Placera lyfter fram Tin-förvaltarna, Erik Sprinchorn och Carl Armfelts historik i att hitta framtida vinnaraktier och pekar på fondens 32 procents uppgång hittills i år, betydligt bättre än snittavkastningen i fondkategorin. Det bygger en bra story kring dem. De är mycket bättre än andra. Och fler av de här uttalandena är ju deras. Men om vi tittar på hur det har gått i år, så har de till och med gått sämre än Swedbank Robur Ny Teknik. Men förstår du, det är en bra story att de var på Swedbank, de hoppade av när de startade sin egen fond. De har gjort det tillsammans med Avanza och nu ska de hjälpa småspararna att hitta de här bästa vinnaraktierna inom it-sektorn framgent.

Caroline: Ja. Okej. Visst. Jag gissar att det finns många sådana här exempel inom olika sorters aktier.

Jan: Ja, sådana här stories. Absolut. Det finns stories om Evolution Gaming och Fingerprint och allting. Återigen, min poäng här är inte att basha de två fonderna, jag vill bara ge exempel.

Caroline: Du tog dem som ett exempel. Men du har andra exempel?

Jan: Jag har andra exempel och nu ska vi komma in på det.

Narrative fallacy: drottningen och kungen

Jan: Så jämför då här. Nu får du vara min lilla guineapig. Testlabbråtta.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Ja, du ser inte så entusiastisk ut. Men jämför känslan. Återigen, det här handlar inte om att tänka.

Caroline: Men jag är entusiastisk. Jag går med på det här.

Jan: Ja, men min poäng är, och samma sak du som lyssnar eller tittar på det här. När jag nu ger två exempel, så sitt inte och logiskt utvärdera om Jan vill sätta dit mig eller någonting sådant. Utan bara spontant gå på den första känslan du får av de här två påståendena. Okej? Så det första är så här: "Drottningen dog och kungen dog." Det är påstående nummer ett. Påstående nummer två: "Drottningen dog och kungen dog av sorg."

Caroline: Ja.

Jan: Så vad är din känsla mellan de här två? Vilket känns det mest tilltalande eller mest tydligt?

Caroline: Den andra.

Jan: Eller hur? Varför det?

Caroline: Nej, men i den första måste jag själv fundera. Varför dog kungen då? Dog de tillsammans? Jag tänker så snabbt.

Jan: Alltså, det är bara för att du har doktorerat eller vadå?

Caroline: Nej.

Jan: Nej, jag tror alla tänker så snabbt faktiskt.

Caroline: Vadå, varför dog han också? Dog de i en bilolycka tillsammans? Men här, i tvåan får jag en förklaring.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Roligt, jag tänker inte alls "varför dog jag". Jag är så här, jaha. Varför ska jag bry mig?

Jan: Men i alla fall, du är ju helt rätt inne på det. Den första meningen har två fakta. Eller två faktum som är helt oberoende av varandra. Kungen dog, drottningen dog.

Caroline: Nej, först var det drottningen som dog och sen dog kungen.

Jan: Nej, det stod det inte.

Caroline: Nej, okej, men jag antar det.

Jan: Ja, men precis. Redan där börjar vi. För att vår hjärna tycker att det där är jätteklurigt. Drottningen dog och kungen dog. Vi vet inte när, vi vet inte vem som dog före, vi vet inte vem som dog efter.

Caroline: Fast du säger ju att du inte bryr dig om det. Att analysera vem som... varför kungen dog. Dog han efter eller dog han samtidigt?

Jan: Nej, men jag bara illustrerar för att vi börjar nysta i det här som kallas för narrative fallacy.

Caroline: Så vi håller på. Vi hittar på egna.

Jan: Nej, men precis. Varför är det här jobbigt? Jo, det är jobbigt för att vi inte har någon kausalitet i det. Vi har inte att det ena leder till det andra. Vi vet inte vilken ordning, vi vet inte varför. Det blir extremt jobbigt för vår hjärna, för då måste den lagra det som två oberoende saker. Hänger du med?

Caroline: Ja, är det svårt för oss att lagra det som två oberoende saker?

Jan: Ja, men jämför det med att lagra det som den andra meningen. Den har egentligen mer information och gör dessutom en koppling. "Drottningen dog och kungen dog av sorg." Om vi dessutom säger: "Drottningen dog och sen dog kungen av sorg." Mycket enklare att komma ihåg, eftersom vi förstår varför kungen dog, för han dog ju av sorg. Men egentligen ger den andra meningen mindre information än den första.

Caroline: Vilket är lite ologiskt. Det är mindre information, för den tar ju bort en massa andra faktorer. Jag fattar inte. Vad tänker du?

Jan: Drottningen dog. Och kungen dog.

Caroline: Och kungen dog. Det känns som att det är väldigt lite information i det påståendet.

Jan: Ja.

Caroline: Och sen får jag mer information om själva orsaken till döendet för kungen i alla fall.

Jan: Ja, vi går vidare.

Caroline: Du säger att jag får mindre information än egentligen.

Jan: Ja, jag påstår att den andra, om vi skulle ta det här ur ett investeringsperspektiv, då skulle jag säga att den andra är sämre. För att den första kommer ge upphov till fler följdfrågor och förmodligen en bättre analysprocess. Kommer du ihåg det vi har pratat om utifrån ett investeringsperspektiv?

Caroline: Det kan jag förstå.

Jan: Så har vi sagt: syftet med att investera är inte att tjäna pengar. Syftet med att investera är att fatta ett bättre beslut.

Peter, Linda och the conjunction fallacy

Jan: Vi tar ett annat exempel, okej?

Caroline: Men jag hajar det.

Jan: Så vilket påstående, nu är frågan inte vilket som känns, utan nu ska du svara på vilket som verkar mest sannolikt.

Caroline: Ja. Okej.

Jan: "Peter verkade lycklig. Han mördade sin fru."

Caroline: What?

Jan: "Peter verkade lycklig. Han mördade sin fru för att få hennes arv."

Caroline: Okej, men det är logiskt ju.

Jan: Ja, alltså vilket är mest sannolikt?

Caroline: Tvåan tror jag. Nej, men vänta. Jo, vad var frågan? Vilket som var mest sannolikt?

Jan: Ja, mest sannolikt.

Caroline: Ja.

Jan: Vilket gillar du mest?

Caroline: Jag vet inte, Jan.

Jan: Jo, du gillar, du sa tvåan. De flesta av oss gillar tvåan mer. "Peter verkar lycklig, han mördade sin fru för att få hennes arv." Precis samma sak som med kungen. Kungen dog av sorg. Du vet, vi lägger till en förklaring. Oavsett om den förklarar. Det är för att hjärnan är lite lat. Den vill gärna veta. Så att den kan avfärda och gå vidare till nästa sak.

Caroline: Ja, precis. Om den inte får en förklaring, då uppehålls man i det.

Jan: Ja, precis. Och lägger energi på det.

Caroline: Precis.

Jan: Och då kan jag bara säga: nej, men då kan jag gå vidare. Okej, vi tar exempel nummer tre. "Linda är 31 år gammal. Hon är singel, hon är smart, hon säger vad hon tycker. Hon har en universitetsexamen i filosofi. Som student var hon väldigt engagerad i frågor som gällde jämställdhet, diskriminering, och hon deltog också i demonstrationer för klimatet och mot kärnkraften." Vad är mest sannolikt? "Linda jobbar på bank." Det är alternativ ett. Eller "Linda jobbar på bank och är engagerad i feministrörelsen." Det är alternativ två.

Caroline: Alltså, vad fan, jag... Jag vill säga tvåan.

Jan: Ja, de flesta säger tvåan.

Caroline: Ja, fast jag tror inte på det.

Jan: Varför inte?

Caroline: För nu är du uppsatt. Bli uppsatt för att bli blåst. Nej, inte bli blåst, utan för att visa upp mina fördomar om banktjänstemän. Det är en konservativ bransch. Jag tror inte det är så många som är ute efter att förändra den heller, ens.

Jan: Okej, men jag hade sagt så här. "Linda jobbar på universitetet" som nummer ett, och nummer två "Linda jobbar på universitetet och är engagerad i feministrörelsen."

Caroline: Absolut.

Jan: Vilket?

Caroline: Ja, ja. Tvåan. Att hon jobbar på universitetet och är engagerad i feministrörelsen. Okej, det känns mycket bättre. Inte på bank och jobbar för feministrörelsen. Men jag hoppas, jag hoppas att det är så att det finns i verkligheten.

Jan: Okej. Spännande att höra vad du som lyssnar eller tittar, vad du valde. De flesta i alla fall, när man har gjort det... Daniel Kahneman och Amos Tversky gjorde det här experimentet. Det här kallas för the conjunction fallacy.

Caroline: Jag är fortfarande brainfucked här. Vad är utgången på det här?

Jan: Att det är fel.

Caroline: Vilket är fel?

Jan: Två. Alltså, vad som är mest sannolikt är nummer ett.

Caroline: Och vad var nummer ett nu? Säg det igen. Att hon jobbar på bank eller universitet eller whatever. Bara hennes yrke?

Jan: Tricket är här. Det första alternativet är så här "a". Och alternativ nummer två är "a och b". Och sannolikheten för att någonting som är a och b är alltid mycket lägre eller samma som a.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Så att sannolikheten, och din fråga var ju vad som är mest sannolikt. Så om vi tar i det här fallet, vi bara tar ett enkelt räkneexempel. Om vi sätter en ganska låg sannolikhet för att Linda jobbar på bank. Om vi säger att sannolikheten är 5 procent.

Caroline: Så det är 95 procent att hon är engagerad i feminist... Alltså att alternativ b har en mycket högre sannolikhet, 95 procent.

Jan: Så kommer ändå en kombination av a och b vara lägre än a på egen hand. För i det här fallet får du en sån här, vad är det, jag får alltid fel på det här, konjunktion. Att du multiplicerar de två sannolikheterna. Så då blir det 0,05 multiplicerat med 0,95, och 0,95 gånger 0,05 är 0,0475. Så sannolikheten för att hon jobbar på bank blir då i det fallet 5 procent. Men att hon jobbar på bank och är engagerad i feministrörelsen är bara 4,7 procent.

Caroline: Ja, jag förstår det. Men du hade lika gärna kunnat säga att hon jobbar på universitet.

Jan: Ja, det spelar ingen roll.

Caroline: Det blev lite fel här nu för mig, för jag trodde inte att hon jobbar på bank.

Jan: Nej, men det spelar ingen roll. Det var därför jag bytte det mot universitet.

Caroline: Ja, precis. För då hade jag bara svarat kristallklart ja och gått i fällan.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så jag ska komma ihåg det. Inga fler exempel med bank. Att konservativa banktjänstemän skulle vara engagerade i feministrörelsen. Det får du komma ihåg att det är inte sannolikt för mig. Och då går jag inte i din fälla.

Jan: Ja, fast du gick ju ändå i den. Du ville svara två.

Caroline: Ja. Skitsamma, Jan.

Jan: Alltså, även professorer och statistiker svarar fel på det här. Och det här hänger ihop med att om vi hör en bra berättelse som hänger ihop, så gillar vi den. Och vi kommer ihåg en berättelse med fakta mycket bättre än att bara komma ihåg fakta i sig själva.

Storytelling och forskarna

Caroline: Kan du säga det igen? Säg det en gång till, Jan. Vet du vad jag har fått? Det här är ett sånt här stickspår nu. Har du en tes?

Jan: Jag jobbade med forskare för att få dem att paketera sina budskap lite bättre, så att folk förstod vad de sysslade med och förstod alla de här svåra begreppen. Då sa jag: ni ska använda storytelling. Och jag fick höra... Jag vill ha upprättelse här nu.

Caroline: Av mig?

Jan: Ja, av dig här.

Caroline: Vad har jag gjort?

Jan: Du har sagt att man kan komma ihåg fakta bättre om man får det paketerat i en historia.

Caroline: Ja, det sa jag precis.

Jan: Ja, du sa det.

Caroline: Visst sa du det?

Jan: Ja, jag tyckte väl att jag hörde det. Jag har väl alltid sagt det.

Caroline: Jag vill bara att resten av Sverige ska höra det här. Jag fick höra av forskare att det inte var elegant. Det ville de inte syssla med. Sorry, men forskningen talar emot er. Jag är fortfarande bitter för det. Jag har blivit så motarbetad av människor i universitetet. Inte alla. Vissa gjorde det jättebra.

Jan: Vi kan gå vidare nu. Det gäller alla faktiskt. Om man vill få någon att komma ihåg fakta, så väv in det i din story. Där du dessutom har kausalitet.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Kausalitet och tempus. Alltså att det ena leder till det andra. Det var en sådan, för att. Och sen hände det. Du kan ju läsa vad Nassim Taleb skriver i boken The Black Swan från 2007 om det här.

Caroline: "The narrative fallacy addresses our limited ability to look at sequences of facts without weaving an explanation into them or, equivalently, forcing a logical link, an arrow of relationship, upon them."

Jan: Jag bara försöker fatta vad han sa.

Caroline: Okej, så narrative fallacy handlar om att vi har en begränsad förmåga att titta på ett antal fakta utan att väva ihop dem och sätta likhetstecken mellan dem.

Jan: Kungen och drottningen dog. Drottningen dog och kungen dog av sorg. Mycket enklare att komma ihåg. För att vi har en förklaring. Gärna dessutom om vi lägger på ett tempus. Drottningen dog och sen dog kungen av sorg.

Caroline: Jag förstår. Okej.

Jan: Eller "Peter var lycklig. Han mördade sin fru för att få hennes arv." Eller hur? Där är det ju i grunden... Fast det här vill vi inte... Nu adresserar vi det här för att vi vill lära känna oss själva. Eller för att det här är det mest använda tricket av försäljare. Titta på en hemsida, till exempel om ny teknik-fonder. Och läs texten. Och se hur många olika fakta bara vävs ihop.

Caroline: Kanske därför som forskarna inte ville jobba på det här viset.

Jan: Men det är inte fel.

Caroline: Det är inte fel. Det är bara det att vi måste vara kritiska till vad vi läser och vad vi får berättat för oss.

Jan: Ja, och vad jag vill uppnå. Det här är så här, inget slår en bra historia.

Caroline: Nej.

Jan: Jag skulle gjort samma sak själv.

Caroline: Ja.

Jan: Däremot, om man förstår det här sättet som fakta presenteras på, så kan man också bli mer kritisk till vad man får serverat åt sig.

Caroline: Om man själv också kan använda det.

Jan: Ja.

Anekdoter, val och Ulla

Jan: Det är till exempel så här i val. Klassiskt, nu har vi val nästa år, va? Tror jag att det är. Kolla så här, journalister och experter på det här. Man tar en politiker som vill förändra a-kassan och den här förändringen i a-kassan kommer vara bra för 99 procent av befolkningen. Då drar man dit det där ena fallet som det inte blir bättre för. Och så drar man den anekdoten. Och så, titta vad synd det är om Ulla här, som kommer hamna mitt emellan. Vad skulle du säga till Ulla? Är du med? Bra story kring Ulla. Trots att egentligen, faktamässigt, så är det ett bra beslut som de tänker ta. Anekdotisk bevisföring.

Jan: Ska du fortsätta läsa?

Caroline: "Explanations bind facts together. They make them all the more easily remembered. They help them make more sense. Where this propensity can go wrong is when it increases our impression of understanding."

Jan: Ja, absolut. När vi tror att vi förstår mer än vad vi gör, då är vi illa ute.

Caroline: Ja, särskilt om vi tror på berättelsen av de här olika faktumen.

Jan: Tesla, återigen, kommentar på bloggen: "Jan, det är för att du inte förstår Tesla, för Tesla äger även Solar Plant." Eller det här: de har ingen overhead med massa ingenjörer som bara kan fossilbilar. De har en massa andra sådana här projekt. Vi hittar på ett narrativ. Vi hittar på en berättelse utan att titta på de här bitarna.

Caroline: Ska man sammanfatta den här narrative fallacy, den här conjunction, det här hur saker hänger ihop. När vi egentligen hittar på att det där med att det hänger ihop känns bättre, är egentligen någonting som är tvärtom. Att det ska vara det och det och det är egentligen bara någonting som minskar sannolikheten för att det ska vara sant. Vilket inte är det vi tänker på, utan vi tänker: det och det, då borde det bli bättre.

Jan: Så vi älskar historia och storytelling. Det är så vi har lärt oss. Det är så bra lärare fungerar. Det är så vi har berättat kunskap. I flera tusen...

Caroline: Över generationerna, ja. Världen och kultur och kunskap.

Jan: Precis. Och vi tenderar också förminska fakta som inte har en förklarande roll i en historia. Berättar man en historia tillräckligt många gånger, och vi har sådana här "kungen dog och drottningen dog", då kommer det falla bort till slut. För att vi upplever inte att det finns en förklarande roll. Det hänger inte ihop med resten av historien. Och det finns ju också sådana regler, som i filmskapande. Häng inte upp ett gevär på väggen i första scenen om du inte avser att använda det i sista scenen.

Caroline: That's right. Eller hur?

Jan: Och då plockar du bort det där. Eftersom det bara stör.

Tur, slump och regression to the mean

Jan: Och det som vi ofta tenderar att plocka bort är faktorer som tur. Alltså slumpens inverkan på en händelse. Eller vi tenderar att plocka bort det här som man kallar på engelska regression to the mean. Till exempel där Jim Collins, det skrev vi om för ett par år sedan, de här böckerna Good to Great. Och vad som hände där ett antal år efter var att de företagen inte var så great längre, utan då hade vi den här regression to the mean. Och där finns massor av sådana här exempel.

Jan: Jag läste något annat när jag gjorde research, något exempel som var så här: du vet, Steven är en lång person som är duktig på sport, och han har en mamma som inte accepterar att han ligger på sängen hemma, och du vet, han kommer att bli en NBA-spelare. Och så tänker man: ja, det låter väldigt klart. Han är lång, han är duktig, han är atletisk, han jobbar hårt och hans mamma...

Caroline: Hans mamma följer upp honom.

Jan: Ja, och så har vi massor av sådana här fakta. Men om vi bara tar ett steg bakåt. Det faktumet gäller flera tusen människor. Men det är inte alla som kommer spela i NBA för det. För där kan vara skador, man kan ha otur, man kan ha... Talangscouten kom inte den dagen man var bäst. Man är inte på ett universitet som gjorde att man kunde spela basket. Så vi tenderar att ogilla slump, och vi tenderar att ogilla tur. Det är därför jag är ganska tydlig med att där är vissa saker som bara, det var bara ren tur. Jag önskar att jag kunde säga att det var skicklighet. Men det kan ju handla om tur. Men till och med när det gäller slump och tur så vill vi förklara det med hårt jobb.

Caroline: Leder det till mer tur?

Jan: Ja, ja, såklart. Och så kan det ju vara.

Caroline: Ja. Fast jag vet inte.

Jan: Nej.

Caroline: Är det så, tror du?

Jan: Nej, och jag vet inte.

Data istället för anekdoter

Jan: Jag tror att det viktigaste är, som vi kommer att titta på här alldeles strax, att istället för att lyssna på storyn, titta till exempel på Charlie Munger, Warren Buffetts sådan här draghäst.

Caroline: Vapendragare.

Jan: Vapendragare. Fan av checklistor. Som gör att man systematiskt och kvantifierbart går igenom, till exempel innan man investerar i någonting. Istället för att lyssna på en bra story. En annan sådan här som borde tilltala dig, det är att lyssna på data istället för anekdoter, eller experiment istället för historier. Och att värdera erfarenhet istället för historik. För historik kan man alltid... jag kan alltid dra fram någon graf som visar, under någon tidsperiod, det jag vill göra. Så jag tror att det handlar om att försöka identifiera vad det är som jag vet i förhållande till det som jag tror. Och det kan vara lite klurigt, för jag som älskar försäljning, jag vet ju att det som säljer är en bra story.

Jan: Och det kan man komma ihåg, alla som kommer vilja ha dina pengar kommer ha en bra story.

Bedragare som master storytellers

Jan: Vi ska faktiskt göra ett avsnitt, jag jobbar på att göra ett avsnitt tillsammans med en polis som jobbar med bedrägerier.

Caroline: Sådana ekobrott då?

Jan: Ja, bland annat. Han hörde av sig, Mikael heter han. Men det var lite roligt, för när han... Ett tips till er som lyssnar, som är poliser: ni vet att när ni skickar ett mail med er signatur, så är det som att det står "polisen i sydväst, i Skåne" eller någonting.

Caroline: Ja, precis. Eller bedrägeriroteln.

Jan: Och för mig, jag blir som när jag blir stannad av polisen vid en alkoholkontroll. Min första tanke är: när drack jag senast? Sen kan jag komma på, ja, sex månader sedan. Och så berättade jag det för Kaspian, en kollega till mig. Och så sa han: ja, det finns ett sånt uttryck som heter "han rodnade bara som en oskyldig kan". Och det är alltid så här, så står det bara så, så är det liksom första tanken.

Caroline: Nej, men det är jättekul. Skicka från era Gmail istället.

Jan: Nej, ni kan skicka det. Det är roligt att höra. Och tack till er som jobbar inom både försvar och vård och polismakt. Jag tycker att ni gör ett fantastiskt jobb. Men i alla fall, vi ska försöka göra ett avsnitt med honom. Och jag tror att det är en av de frågor vi ska ställa. För jag tror att alla som jobbar med att lura folk har sjukt bra... Alltså, de är master storytellers. Annars hade de inte lyckats. Just när det gäller storytelling behöver man inte ens berätta hela historien. Det är bättre, tror jag, när man ringer i alla fall. Nu gissar jag bara här. Om man ringer och ska lura någon att ta fram sitt bank-id, då måste man ta en halv historia och sen utspelar sig resten i den uppringdes huvud. Att nu har det värsta hänt.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Eller annat. Det är samma som jag läste på Quora. Jag har börjat gilla Quora.

Caroline: Jag vet att du har gillat det. Det går i perioder för mig.

Jan: Men då var det också någon som skrev: du har aldrig haft riktigt roligt innan du har skickat ditt första Nigeria-brev.

Caroline: Och det var så här, jag bara gissar. Nej, jag kan fatta att det måste ge upphov till roliga trådar. Jag har nog dålig fantasi.

Jan: Vad ger det upphov till?

Caroline: Jag vet inte. Kan vi inte bara stanna vid det, Jan?

Jan: Om man nu skickat Nigeria-brev och ber någon om pengar för att få ut sin prins till bror som har blivit felaktigt fängslad av en diktator.

Caroline: Så du verkar ju veta mer.

Jan: Ja, vi låtsas att det är så.

Caroline: Vad är det man kan få tillbaka för mail?

Jan: Redan där är det en bra story. Man blir lite så här, varför är prinsen fångad och hur kan jag hjälpa till och liksom...

Caroline: Ja, men vad är det man får tillbaka? Jag kan inte ens föreställa mig.

Jan: Ja, jag vet inte heller. Vi får ju testa det. Man får kolla.

Caroline: Nej, man ska inte testa det.

Jan: Grejen är att vi stämmer av det med polisen innan vi gör det. Och vad vi ska göra för att det inte ska vara olagligt.

Caroline: Nej, men vi ska inte göra något sånt, Jan.

Jan: Och där finns ett TED-talk där det är någon som svarar på sådana här... Det är en komiker som berättar hur det går till när man svarar på sådana där Nigeria-brev.

Caroline: Ja, precis. Man kan...

Jan: Strunt samma.

Caroline: Säg det. Vi kan lägga en länk.

Jan: Vi kan lägga och leta upp den.

Caroline: Bra.

Börsbubblans anatomi

Jan: Så jag tänkte så här, det sista vi ska ta här bara kort, apropå då tionde mannen. Det finns en fransk, eller spansk... Nu vet jag inte vilket land han är ifrån, men det finns en professor, tror jag, eller disputerad person som heter Jean-Paul Rodrigue. Som 2008 blev ganska känd för att göra en graf, en aggregerad graf över en börsbubblas anatomi. Alltså hur tenderar en börsbubbla att se ut. Och så sa han: där är fyra distinkta faser och den här grafen kan man mer eller mindre applicera nästan på alla bubblor. För det var det han konstaterade. Oavsett om det är bitcoin eller Tesla eller ny teknik-aktier eller it-aktier på 90-talet, de tenderar att se likadana ut.

Caroline: Vad? Jag är intresserad.

Jan: När du lägger upp Teslas aktieuppgång bredvid den här aggregerade anatomin av en bubbla...

Caroline: Det känns som att det är lite förakt i rösten, älskling. Jag vill gärna se det.

Jan: Ja, men du ska få se det. Så säger han så här, det består av fyra stycken faser. Vi kommer lägga ut länk också till det här, för det här är en ganska intressant bild. Den första fasen kallar han för stealth phase, eller smygfasen. Och här är aktören ofta så kallade smarta pengar. Här investerar man i bolag som kommer börsnoteras, eller man köper bolag med rabatt, där det finns en väldigt tydlig anledning till varför man köper en hundralapp för under hundra kronor. Det brukar man kalla för smarta pengar. Till exempel på Patreon gjorde vi en sådan affär under 2020, när vi investerade i ett onoterat investmentbolag.

Jan: Den andra fasen är den uppvaknande fasen, och här kommer de mer institutionella investeringarna. Det är ofta pensionsfonder, stiftelser, börsnoterade fonder. De upptäcker att den initiala uppgången har skett och nu ser man att långsiktigt kommer det här bli en bra affär. Och man ersätter ofta de smarta pengarna, så att man gör ofta en vinsthemtagning. Och vad som händer då är att vi får se en första nedgång. En liten nedgång då det sker en vinsthemtagning. Och det här kallar man för en björnfälla. Att folk tror att det kommer bli björnar nu. Björnen river ner aktiekursen och tjuren drar upp den.

Jan: Men här kommer vi hamna i fas tre som är den så kallade bubbelfasen. Och här är den främsta aktören allmänheten. Och här är det några olika saker som alltid händer. Media vaknar. Till exempel: var med på uppgången, Tesla har gått upp från 300 till 600 dollar. När du köpte så var det i uppvaknandefasen. Du köpte innan det blev populärt att äga Tesla, vilket märks på börskursen. Sen blir det entusiasm. Titta, det här går bra. Sen kommer man in i den här girigheten. Jag vill också tjäna pengar på det här. Det går alltid upp. Och sen blir det så här, det är annorlunda nu. Och man ser lite ner på dem som inte köper. Det som är så spännande med en bubbla är att den tenderar att alltid dra in folk. Den drar in de här som är skeptiska. Och sen drar den in de som är negativa.

Caroline: Men är det inte där för att man är rädd för att missa någonting?

Jan: Ja, absolut. Och sen, när den är på toppen, kommer den fjärde fasen som är själva kraschfasen. Och kraschfasen är också ganska intressant, för den sker nästan alltid i två steg. Först kommer en nedgång, där den första fasen är den här förnekelsefasen. Det går snart upp igen. Det är bara temporärt. Det ska upp igen. Och det här kan ibland ske på uppgång också. Att det är nedgång och sen går det upp. Och så ner och så går det upp igen. Så folk har lärt sig så. Det går upp igen. Och så gör det det. Och när det går upp så blir det det här återgången till det normalläget. Se, det var bara temporärt att det här hände. Och sen kommer den stora kraschen. Du vet, den här rädslan, kapitulationssituationen. Att bara, nej, nu skiter jag i det och loggar inte ens in. Det här med aktier är inte till för mig. Och sen till slut blir det nästan en förtvivlansfas, där det faller under sitt fundamentala värde och sen börjar det stiga igen. Så det är en ganska tydlig sådan här graf.

Tesla och it-index på grafen

Jan: Så jag tänker... Och nu? Om du tittar på Tesla-aktien.

Caroline: Mm, på grafen här då? Hur lång tid har du tagit?

Jan: Jag har tagit sen start.

Caroline: Och det är sen 20?

Jan: Ja, 20, jag vet inte.

Caroline: 2011, kan det vara något sånt?

Jan: Nej. Nej, jag har bara tagit tre år.

Caroline: Jag tänkte väl. Tesla har väl funnits längre än så.

Jan: Men ser du, där är den första toppen. Den är ganska jämn, kursen. Underpresterar mot index. Sen kommer första toppen, lite nedgång. Och sen kommer en ganska stor uppgång. Lite nedgång, stor uppgång.

Caroline: Det måste man ju säga om många, många olika aktier. Att det kan se ut så här, Jan. Att de går upp.

Jan: Ja, men inte så här exponentiellt. Kolla här. Tesla har ju fyrdubblats i värde på ett år. Är du med? Den har gått från 500 dollar per aktie till över 2 000 dollar per aktie på ett år.

Caroline: Vad?

Jan: Du ser så skeptisk ut.

Caroline: Jag undrar vilken fas jag var i där, förnekelsefas.

Jan: Nej, du har inte varit i den. Bubblan har inte smält än.

Caroline: Men jag är i förnekelse över att det här skulle vara något konstigt.

Jan: Vadå, berätta?

Caroline: När du sitter och tittar här, så är jag så här, ja, fast... Men det betyder inte att jag kommer sälja mina aktier. Eller, vi har haft den här diskussionen. Du och jag. Utanför kameran. Ska jag sälja dem nu och sen köpa tillbaka dem sen då, eller vad ska jag göra?

Jan: Så här, du äger ju inte dem för att tjäna pengar.

Caroline: Fast om jag kan det så är det ju ett stort plus.

Jan: Ja, men då ska du ju sälja dem nu på 2 000. Du har gjort sju gånger pengarna. Vad klagar du för?

Caroline: Jag klagar inte. Jag säger att vi har haft diskussionen. Fast du sa så, nej, men du kan behålla dem. Så var jag så, ja, fast jag kan ju köpa tillbaka dem sen igen.

Jan: Ja, precis. Men då hamnar vi i det här att försöka förutsäga marknaden. Det kan du absolut göra. Men återigen, vad handlar det om? Fem Tesla-aktier du har.

Caroline: Två.

Jan: Två, ja. Så återigen, det spelar ingen roll. Hade du varit så här hundra procent av din portfölj, då hade jag garanterat sagt sälj av. Så återigen, det handlar om att se det i relation. Det svåra är inte att fatta ett beslut. Det svåra är att bestämma storleken på positionen och storleken på affären.

Jan: Här har jag dragit ut ett ny teknik-index. Ser du? Ser i princip likadant ut.

Caroline: Så då hade jag ändå rätt, att det här kan man tillämpa på många aktier.

Jan: Ja, alltså på alla aktier.

Caroline: Så då har hela teknikbranschen sett ut som Tesla-aktien. Så vad dillar du om? Att det skulle vara någon bubbla? Att Tesla skulle vara någon bubbla? De ser ju likadana ut.

Jan: Inte att de fyrdubblas kanske, i resten av branschen, men...

Caroline: Jag tycker det har gått två, tre gånger. Två hundra, sen 2 000...

Jan: Jag vet inte, det är ju inte så intressant. Men sen 2015 har det gått 300 procent. Så jag påstår att det är en bubbla både i it-aktier och it-cyklar.

Bubblor i sektorer

Caroline: Jag kan fatta, om man pratar om en bubbla, i en specifik aktie.

Jan: Ja, men det kan ju vara en bubbla i en sektor också.

Caroline: Hur kan det vara det, Jan?

Jan: Vadå, hur kan det vara? Det är ju jätteenkelt.

Caroline: Finns det exempel på bubblor i sektorer? Jag tänker att det bara brukar vara en aktie.

Jan: Vad kallas den där bubblan som var så här 99?

Caroline: It-aktien, ja. It-bubblan, ja.

Jan: Vad kallas kraschen 2008?

Caroline: Finans. Ja.

Jan: Vilken sektor tror du det var problem i 2008?

Caroline: Bankaktier.

Jan: Ja. Det är klart att det kan vara en bubbla i en bransch eller en sektor. Men betyder det här att man ska göra någonting med det? Nej, har du en global indexfond eller en basstrategi? Nej, låt det vara det. Det här händer ju konstant. Det här händer ju vart femte, vart sjätte, vart sjunde år. Och det går aldrig att förutsäga när det händer. Problemet är så här, det är många som sa att Tesla var övervärderat på 900 dollar. Är du med? Och hade de sålt av då, ja, då hade man missat uppgången från 900 dollar till 2 000 dollar. Det är ju det som är så svårt att spekulera i det här. Och det är därför man inte bör ta några större positioner i sådana här, utan det här är ju lekhinken. Jag har ju blankat för vad, 40 000, ungefär lika mycket som du har dina aktier. Det är inte mer.

Att pinpointa bubblor

Caroline: Ja, men vet du vad? Eller vad var det nu jag tänkte att jag skulle säga? Jo, kan du också se att du har ett sådant här speciellt beteende som försöker pinpointa bubblor som sker, eller som inte sker?

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Jag har hört det här innan, att det är nog en bubbla.

Jan: Ja, ja, absolut.

Caroline: Och sen har det kanske inte varit det ändå.

Jan: Nej, ni som har följt mig länge vet att jag har tyckt att det är en bubbla i fastigheter, i bostäder, de senaste tio åren. Men sen ändå så verkar det som att...

Caroline: Ja, jag har fel. Hittills i alla fall.

Jan: Ja, precis. Och det är ju det som är tricket. Det här är det kluriga, ska jag agera på det eller inte? Och då är jag så här, nej, jag kommer, i majoriteten av fallen kommer jag ha fel. Så mitt stora bassparande agerar jag inte på det här. Men jag agerar på det på marginalen. Och jag tror vi kommer ha ett poddavsnitt om det i framtiden, att det handlar om den här strategin mellan haren och sköldpaddan. Tricket är inte att vara sköldpadda eller hare. Tricket är att vara en skuttande sköldpadda. Att du ska kunna göra både och. Men du ska aldrig hamna i en situation där du kan explodera. Att om jag har fel så kommer hela vår portfölj att explodera. Det är ju det man behöver hålla sig ifrån.

Sammanfattning: vilka är dina argument?

Jan: Så sammanfattningsvis, jag tänker att vi ska runda av nu. Vi har pratat i över en timme och tjugo minuter. Tricket här är att fundera, antingen själv eller på din omgivning som äger till exempel Tesla eller en ny teknik-fond, eller som bara pratar om det här. Vilka är dina egna argument för att äga de här? Och de här argumenten som jag har, är det då fakta? Eller är det tro? Eller är det en förhoppning? Eller är det anekdoter? Eller är det att jag har sett andra tjäna pengar och jag vill inte vara idioten i rummet? Eller är det den här fear of missing out? Eller är det något annat? Vad är det som gör att jag fattar beslut på de här?

Jan: Och för mig funderar jag också så här, var ligger värdet? Ligger värdet i det egna kapitalet i aktien? Om vi tittar till exempel på Tesla eller it-aktierna. Eller är det i värdet av förväntningar om bolagets framtid? Eller är det en spekulation i det framtida värdet? Och sen, återigen, vila tryggt i att basen, det är därför jag älskar de här fyra hinkarna. Jag gör inga förändringar i min buffert-hink, min mellanrisk eller min passiva hink. Men jag kan däremot göra förändringar i min lekhink. Och sen beroende på hur stor den är såklart. Men vi kommer ändå ha de här it-aktierna och snart kommer vi förmodligen ha Tesla-aktier också via en indexfond, om Tesla väljs in, om de inte redan har valts in i det här amerikanska indexet. Så det här är väl mer så här att börja fundera i andra banor.

Jan: Bra, det var egentligen det jag tänkte vi skulle prata om. Men det har vi väl.

Caroline: Ja, vad tar du med dig från avsnittet idag?

Jan: Nej, men det var kul att prata om den tionde mannen.

Caroline: Ja. Och jag tycker vi kan nog diskutera det vidare.

Det finns en sån här bra fråga: Vad är det min hjärna gör för att lura mig nu? Eller: Vad är det andra vet som inte jag vet?

Jan: Ja, jag tror att det är väldigt bra. Det är två sådana här jättebra frågor. Eller en tredje sådan här bra fråga för tionde mannen, som är så här: om det här går åt helvete om ett år, vad är det som har gjort att det gick åt helvete då? Och det kan man fråga i vilket projekt eller vilken investering eller precis vad som helst.

Caroline: Grymt.

Jan: Tack så hemskt mycket till dig som har lyssnat och tittat. Och jag tänker att vi ses förhoppningsvis nästa vecka igen. Ha det så bra!