Paradoxen med högre avkastning till lägre risk

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Paradoxen: högre avkastning till lägre risk
2. En riktigt bra idé, men svår att genomföra
3. Från 60/40 till 97/3: försäkring i stället för broms
4. Fonden som gjorde 4 144 procent under coronakrisen
5. Tack till communityn på Patreon
6. Vem är Mark Spitznagel?
7. Grundregeln: ingen risk, ingen avkastning
8. Fel risk i sparandet är vanligare än man tror
9. Aktier och räntor rör sig olika
10. Hur stora är de olika marknaderna?
11. Okorrelerade tillgångar sänker risken
12. När bubblor sätter modellerna ur spel
13. Rädslan att missa: pressen att äga rätt aktier
14. Finns det ett bättre sätt att hantera risk?
15. Köpa tillbaka aktierna på rea
16. Försäkringen nollar ut förlusten, och mer
17. Mediokristan och Extremistan
18. Varför har ingen tänkt på det här förut?
19. Mediokristan och Extremistan: längd kontra förmögenhet
20. Säljoptionen: kärnan i försäkringen
21. Kalle och Johan: ett konkret optionsexempel
22. Scenario 1 och 2: aktien stiger eller står stilla
23. Scenario 3 och 4: aktien faller
24. Från enskild aktie till hela marknaden
25. Motpartsrisken: tänk om säljaren inte har råd
26. Optioner: ett farligt instrument
27. Köpoptioner och säljoptioner
28. Riskberäkningar som inte håller i Extremistan
29. Fyra saker du måste ha rätt om
30. Vad Spitznagel och Taleb faktiskt gör
31. Frestelsen att ta mer risk på resten
32. Paradoxen igen: den totala risken sjunker
33. Verkliga utfall: minus 30 gav plus 4 000
34. Cambria Tail Risk: en lightversion
35. Säljoptioner i en stege, 5–15 procent under index
36. Funkar det i verkligheten? 4 144 procent säger ja
37. Räknestycket: 4 000 procent täcker 40 års premier
38. 11,5 procent mot 7,9 procent per år
39. När blir den inte bättre?
40. Varför asymmetrin gör det omöjligt att räkna ut
41. Jämför äpplen med äpplen: lägg till försäkring i båda
42. Problem med strategin: minimibeloppen
43. Går det att göra själv?
44. En inbjudan: kan vi göra det tillsammans?
45. Vad är haken?
46. Bonusavsnitt om teknikfonder, och ett tack

Paradoxen: högre avkastning till lägre risk

Jan: För att kunna få den här högre avkastningen till lägre risk behöver man försäkra sig med optioner. Problemet med optioner är att till skillnad från aktier, där du bara behöver ha rätt om riktningen, behöver du här även ha rätt om pris, tidpunkt och volatilitet.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 167, och jag tänker att det blir en liten fortsättning på förra avsnittet, 166, som handlade om det här. Lite paradoxen att ha en högre avkastning till en lägre risk.

Caroline: Ja.

Jan: Och till skillnad från många andra avsnitt är inte det här så konkret. Det är inte "gå ut och gör detta", utan det här är en relativt ny idé som har kommit framförallt från Nassim Taleb och Mark Spitznagel. Den handlar egentligen om ett lite annorlunda sätt att tänka kring sin portfölj och kring sitt sparande och investerande.

Caroline: Ja, väldigt spännande är det.

Jan: Ja.

Caroline: Det här förändrar ju allt.

Jan: Nej, så vill jag inte säga, men jag tror att detta...

Caroline: Det förändrar ganska mycket.

Jan: Nej, men om vi skulle agera på det här i våra portföljer så skulle det förändra ganska mycket.

Caroline: Ja, det skulle det.

Jan: Framförallt tillåter det att ta en högre risk, eller få en högre avkastning till en lägre risk. Ofta är det så att det kommer många idéer, du ska köpa nyteknikfonder, det kommer vi prata om i ett bonusavsnitt.

Caroline: Vem kommer det ifrån?

En riktigt bra idé, men svår att genomföra

Jan: Nej, men det kommer mycket. Tittar man i nyheter så är det "du borde göra detta" och sånt där. Men en riktigt solid idé som håller både i praktiken och har stora förgreningar, de kommer inte så himla ofta. Jag skulle säga att det här är den första riktigt bra idén jag har sett på tio år som faktiskt har en substans. Men problemet är själva implementationen.

Och det är därför jag tänker att det här är lite att tänka tillsammans. Det här är egentligen underlaget till en diskussion. Jag gör det lika mycket för tankespjärn.

Caroline: För dig som lyssnar.

Jan: Och för att jag har en agenda. Det finns vissa nyckelpersoner i Sverige, i finansbranschen, som jag vill ska titta på de här två eller tre avsnitten. För jag tror att det skulle kunna ha en påverkan, till exempel på hur AP-fonderna sparar i pensionen, eller hur vissa fondrobotar gör. Min våta dröm, eller hemliga dröm, är att Lysa ska se det här och tycka att det är en skitbra idé. Och kanske ta ett steg i den riktningen, eller undersöka om det går.

Caroline: Men det känns väldigt diffust, det vi säger här nu. Om man är helt nybörjare på sparande och investerande, så är det här ett överkursavsnitt, eller? Skulle du säga att man kan hänga med ändå?

Jan: Absolut. I grunden, för dig som är ny, så är det fortfarande avsnitt 99 som gäller. Om sparande i passiva, globala indexfonder till en låg avgift. Det är fortfarande det som är basen. Det är där man kan börja.

Caroline: Det är där man börjar, och det är där man slutar, tänkte jag också säga.

Jan: Och avsnitt 130 till 133, om de här fyra hinkarna. Man kommer kunna hänga med i det här, man kommer lära sig nya saker. Och även för den som är avancerad kommer vi dyka ner i vissa detaljer.

Från 60/40 till 97/3: försäkring i stället för broms

Jan: Men tricket, vad vi egentligen pratar om här, är att gå från en 60/40-portfölj, alltså 60 procent aktier och 40 procent räntor, till en portfölj som kanske har 97 procent aktier och 3 procent sådan här tail risk-hedge, alltså en försäkring. Vi kommer alltså på sätt och vis ersätta den här delen, livremmen eller krockkudden i portföljen, men snarare med en försäkring än en krockkudde. Det är väl det vi kommer prata om.

Caroline: Ja, det är säkert jättetydligt för dem som är nya. Men strunt samma.

Jan: Nej, men de som är nya ska inte lyssna på det här avsnittet. Då ska man lyssna och stänga av.

Caroline: Nej, men tänk om man vill det då.

Jan: Skit samma, vi skiter i det. Nu går vi vidare. Vi har en slide här med dagens avsnitt.

Caroline: Ja, okej. Vi går vidare.

Jan: Det viktiga här är att det finns ett antagande i finansbranschen som lyder: för att få en högre avkastning måste du ta en hög risk. Vad Taleb och Spitznagel visar, och vi kommer berätta vilka de är, är att det inte behöver vara helt sant. De visar det både praktiskt, inte bara att de kom på det på något universitet, utan de har visat det med riktiga fonder, riktig avkastning och riktiga kunder.

Det bygger på resonemang kring en fond som heter Universa, som inte går att köpa i Sverige. Det går inte ens att köpa den i USA, vi kommer prata om det. Jag tror att minsta insatsen de vill ha är 500 miljoner kronor. Så det här är inte för småspararen. Men koncepten de applicerar är väldigt intressanta.

Fonden som gjorde 4 144 procent under coronakrisen

Jan: Särskilt när man tittar på att den här fonden gjorde 4 144 procents avkastning under januari, februari och mars 2020, när vi hade coronakrisen och börsen föll med 30 procent. Så i det här avsnittet kommer vi prata om hur det går till. Hur gick det till när de skapade den här avkastningen? Hur ser teorin ut? Vi kommer också titta på en artikel som återskapade resultatet, replikerade det.

Det här har skapat ganska mycket väsen i finansbranschen. Samtidigt som folk är så här: "Äh, det där var..."

Caroline: För vissa har det skapat ganska mycket väsen, för det bevisade att det funkade.

Jan: Sen tror jag att det är ganska många som aldrig har hört talas om det. Hade jag inte läst Nassim Talebs böcker, den här Incerto-samlingen, så hade jag inte tänkt på det här.

Caroline: Men är det inte en snackis i finanskretsar, det här?

Jan: Nej.

Caroline: För att det är en paradox?

Jan: För att det är en paradox. Det går emot all konventionell visdom.

Caroline: Ja, okej. Så man vill inte prata om det då?

Jan: Det är svårt att säga någonting om det ens.

Caroline: Ja.

Jan: Det har varit mycket debatt om det. Och Taleb, som vi pratade om i förra avsnittet, han är en sån här underdog i hela den akademiska världen och i finansbranschen. Han är en nagel i ögat på många. Men grejen med vår blogg, det jag gillar, är att vi inte har en fördefinierad agenda om att det här måste vara rätt eller fel. Jag är ganska pragmatisk. Och jag upplever att det här sättet att tänka gör mitt sparande bättre.

Problemet är att det inte finns något riktigt bra sätt att göra mitt sparande bättre på det här sättet. Så hela den frågeställningen har jag inte löst. Varför jag vill sätta igång den här diskussionen är: hur skulle det här kunna se ut för en småsparare? På riktigt?

Caroline: På riktigt och konkret.

Jan: Och det klarar jag inte själv. Där behöver vi vara flera som tänker. Och som vi säger, det här skulle kunna gå att göra tillsammans med andra.

Tack till communityn på Patreon

Jan: Där vill jag också lägga en uppskattning redan nu. Vi har en RikaTillsammans-community där mycket av den här diskussionen pågår. Den är på Patreon, och där brukar vi lägga ut extra material. Vi har extra avsnitt som inte kommer ut på bloggen eller på YouTube. För dig som vill ha extra material, vara med i en live-podd och prata med gästerna, så fungerar det så att på podden på YouTube spelar vi in ett avsnitt med gästerna, och sen är det färdigt. I communityn bjuder vi ofta in gästerna till ett liveavsnitt. Vi har gjort investeringar tillsammans, och vi kommer med fler tips på investeringar man kan göra.

Så patreon.com/rikatillsammans är för dig som är intresserad och har följt oss ett tag, skulle jag säga. Ville du säga någonting mer om Patreon? Du sa att du ville uppskatta vår community.

Caroline: Nej, men det är mycket tack vare vår RikaTillsammans-community.

Jan: Och eftersom man väljer sin egen engagemangsgrad. Man säger "jag vill sponsra med det här". Vårt mål är att du ska tjäna pengar på att vara med i den communityn. Men det är mycket den som gör att vi kan lägga ner sjukt mycket tid på den här researchen, prata om någonting som skulle kunna göra allas vårt sparande bättre i stället för att prata om något annat.

Vem är Mark Spitznagel?

Jan: Så om vi hoppar rakt in i dagens avsnitt. Huvudperson i dagens avsnitt är Mark Spitznagel. Där är han på en bild. Han är flintskallig och har glasögon, kanske i 45-årsåldern.

Caroline: Ja, bonde från någon sån här...

Jan: Ja, han är före detta bonde, uppvuxen på landsbygden. Han gör inte jättemånga intervjuer, och oftast när han gör dem har han en ganska dyster syn. Han var kollega med Nassim Taleb.

Caroline: På universitetet då?

Jan: Nej, han har också tradat optioner.

Caroline: Ja, på samma jobb de hade.

Jan: Jag gissar att han och Taleb träffades på samma jobb när de tradade optioner på Chicago-börsen. Sen startade de en hedgefond tillsammans som hette Empirica. Och sen tror jag att Taleb gick mot det akademiska spåret, doktorerade och skrev alla de här böckerna om Black Swan, Antifragile och Fooled by Randomness, Lurad av slumpen.

Caroline: Ja.

Jan: Ja, Skin in the Game. Medan Mark Spitznagel fortsatte i finansbranschen med att förvalta andras pengar enligt de principerna.

Caroline: Men har de gått samman igen?

Jan: Nej, men Taleb är en slags senior rådgivare till dem. Det är Mark Spitznagel som sköter den här fonden, Universa. Man kan googla "fund Universa". Men du kan inte köpa den på Avanza eller Nordnet. Du kan inte ens köpa den i USA.

Caroline: Var måste man befinna sig?

Jan: Du måste vara en typ av förvaltare, en pensionsstiftelse. AP-fonderna hade kunnat köpa den i Sverige. Jag tror att Lysa skulle kunna gå dit och köpa den. Men som småsparare är det kört. Men bara för att det är kört betyder det inte att idén inte är valid.

Grundregeln: ingen risk, ingen avkastning

Jan: Han har skrivit en bok som heter The Dao of Capital. Det visade sig att jag köpte den för fyra år sedan, men jag läste den inte. Så den ligger på min lista, på min Kindle.

Caroline: Men där var han i alla fall i en intervju med Bloomberg.

Jan: Ja, han har gjort tre, fyra intervjuer som är bra. Jag kommer länka till dem. Framförallt kommer vi använda en av hans videor. Vi kommer återskapa den här och prata om hur den här strategin funkar.

Antagandet som allt investerande bygger på är att du får betalt för risken. Typ att sätta in pengarna på ett sparkonto med insättningsgaranti: ingen risk, ingen avkastning. För att få en hög avkastning behöver vi aktier eller någonting annat som ger en hög risk. Det är den klassiska regeln.

Det är därför vi till exempel har infört fyra-hinkar-principen i avsnitt 133, för att balansera den här risken. Som vi har pratat om i vår webbkurs vill man inte ha en bil med bara gas. Du vill ha en bil med gas och broms. Ibland vill man gasa, ibland bromsa. Men en bil med bara broms, då kommer du ingenstans. En bil med bara gas, då kommer du ingenstans heller.

Fel risk i sparandet är vanligare än man tror

Jan: Problemet, som vi brukar säga, är att de flesta människor, förmodligen inklusive du, eftersom det händer oss hela tiden, har fel risk i sitt sparande. Man har för mycket risk eller för lite risk.

Caroline: Ja, med risk menar du för mycket aktier eller?

Jan: För mycket eller för lite aktier. Har man för hög risk kan man hamna i en situation där portföljen exploderar. Man blir av med alla pengarna, och pengarna räcker inte till det man skulle behöva dem till i livet, till exempel pension. Har du för låg risk, alla pengar på ett bankkonto, ja, då kommer du aldrig förlora dem. Men å andra sidan kommer de kanske inte växa i den utsträckning du behöver för att kunna gå i pension. Vilket gör att i båda scenarierna har du en fallgrop som heter "pengarna räcker inte till". Är du med?

Så därför försöker man balansera tillgångar med hög risk, aktier, med tillgångar med låg risk, räntor. En klassisk fördelning är 60/40-portföljen, det vill säga 60 procent aktier, 40 procent räntor. Det är det vi pratar om att ha via Lysa, till exempel. För när vi pratar aktier pratar vi inte om enskilda aktier, utan om en global indexfond som köper aktier i hela världen.

Den här 60/40-portföljen är klassisk. Det är nybörjarportföljen. Vi skrev om den i boken Gör ditt barn rikt. Norska oljefonden använder den, och ganska många fonder. Teorin bakom att ha både gas och broms är att sannolikheten för att både aktier och räntor ska gå åt helvete samtidigt är obefintlig.

Caroline: Ja. Det känns som att... Nej, men jag är med. Jag är med.

Jan: Ja, okej, vad bra. Det är inte så mycket kommentarer på det idag.

Caroline: Nej, men jag tänker att jag förstår det här.

Jan: Okej, vad bra. Jag hoppas att du som lyssnar eller tittar också förstår det.

Aktier och räntor rör sig olika

Jan: Tanken är att när aktierna faller i värde, då håller räntorna sitt värde. En finansiell rådgivare har också sagt: vill du tjäna mycket pengar ska du använda aktier, hög risk. Vill du behålla pengarna du tjänat, då behöver du räntor. Så syftet med räntor är kanske inte alltid att tjäna pengar, utan bara att få en avkastning högre än inflationen.

Då pratar man om, och vi ska inte dyka ner i det här, att aktier och räntor är hyfsat okorrelerade. Att till exempel den amerikanska och den svenska börsen är högt korrelerade, har en hög samvarians. Man brukar säga att om USA nyser får Sverige förkylning. Om amerikanska börsen faller kommer svenska börsen också falla.

Caroline: Kanske till och med mer.

Jan: Kanske till och med mer. Vissa, till exempel en bloggranne, Cornucopia, Lars Wilderäng, som jag gillar, han brukar alltid skriva klockan tolv, för då har inte amerikanska börsen öppnat: "Svenska börsen avvaktar på att husse ska vakna." Så kan man lite tänka.

Caroline: Är det så med många länder, att de är korrelerade? Många länders börsmarknader?

Jan: Ja, för amerikanska börsen står själv för över 50 procent av världens totala börsvärde. Och eftersom vi pratar om att investera i förhållande till alla aktier i hela världen, blir USA hälften. Genom att investera i Lysa, eller en global indexfond, får du 50 procent USA. Så därför är det viktigt.

Vi kommer göra ett bonusavsnitt, för just nu får jag så mycket feedback: "Ny teknikfond, och Avanza har lanserat en ny fond." Jag har specifika åsikter om det.

Hur stora är de olika marknaderna?

Caroline: Vet du hur mycket den asiatiska marknaden står för?

Jan: Det beror på vad man räknar in i den asiatiska marknaden. Men grovt förenklat kan man säga att Nordamerika står för ungefär 66 procent, Europa för ungefär 15–20 procent, och då blir det som blir kvar i Asien typ 10 procent. Och av det är Japan kanske 5–6 procent.

Caroline: Ja, precis. Men det är jättesvårt att fatta att det inte är mer.

Jan: Ja, precis.

Caroline: För det man tror, eller jag tror, är att Kinas ekonomi, som ju går bra för det mesta, jag vet inte hur det har gått nu med corona, skulle växa otroligt mycket och ta över mer och mer.

Jan: Jo, men det är därför man ser att de här globala indexfonderna är felviktade. Det är därför till exempel Lysa, eller vi i våra portföljer, har en slagsida mot tillväxtmarknader. Vi säger att börsindexet inte motsvarar verkligheten, utan att man borde ha en högre vikt mot de asiatiska börserna, eftersom BNP-tillväxten är större i Asien. Problemet är att handla aktier i Asien inte är lika reglerat och lika enkelt som i USA. Så där är fortfarande problem. Det är mycket som ska hända för att det ska bli bättre.

Okorrelerade tillgångar sänker risken

Jan: Men om vi hoppar tillbaka, så är hela idén att man sänker risken i sitt sparande genom att välja okorrelerade tillgångar. Vi gillar till exempel att lägga till guld.

Caroline: Ja, för det korrelerar inte heller med aktiemarknaden.

Jan: Nej, tvärtom brukar man säga att när aktierna går ner går guld upp. Något vi också har sett under året. Förutom att allt har gått upp där.

Över en lång tidsperiod stämmer de här antagandena ganska bra. Den här portföljen med 60 procent aktier och 40 procent räntor fungerar ganska bra över långa tidsperioder och i olika investeringsklimat. Då pratar man om tillväxt, aktier går upp, recession, aktier går ner, inflation och deflation.

Vissa, som vi, nöjer sig inte bara med aktier och räntor, utan har lagt till guld. Tittar man på andra kan man lägga till råvaror, fastighetsfonder, skog, olika typer av derivat och så vidare. Så den här pajen, det här cirkeldiagrammet, i stället för att vara enkelt 60 procent aktier och 40 procent räntor, kan man göra oändligt komplicerat.

Vår mest avancerade variant är RikaTillsammans-portföljen, där vi har 25 procent aktier, 25 procent guld, 25 procent bankkonto och 25 procent räntor.

Caroline: Ja, det låter ju ganska enkelt, men det är...

Jan: Poängen är i alla fall att man vill kombinera olika typer av tillgångar för att sänka risken. RikaTillsammans-portföljen har en lägre risk, men också en lägre avkastning. Det är därför vi placerar både nybörjarportföljen och RikaTillsammans-portföljen i mellanriskhinken. Vi säger så här: det här kommer inte göra dig superrik över tid, men RikaTillsammans-portföljen har bara sedan 1970 gått ner tre gånger.

Caroline: Ja.

Jan: Så det är liksom det.

Caroline: Vad är det du skriver här på din slide? "Går ganska väl över lång tid." Du har rätt mycket text här.

Jan: Ja, men texten här är inte så intressant. Den är mest för mig, för att kunna hålla mig på spåret med det vi pratar om.

När bubblor sätter modellerna ur spel

Jan: Sen finns det folk som tittar på de här olika korrelationerna. Då säger man att man inte kan förutsäga avkastning, men man kan förutsäga korrelationen. Det är till exempel den här fondrobotens affärsidé. Där finns riskparitetsstrategier och så vidare, olika mer eller mindre avancerade strategier.

Det här är egentligen vad vi gör nu, bygger upp grunden för det här resonemanget, för att titta på vad det är Universa säger. Vad är det Spitznagel och Taleb bygger på?

Problemet som uppstår är att ibland skapas det bubblor. Det skapas bubblor i aktier. Jag påstår till exempel att vi har en mikrobubbla i Tesla.

Caroline: Vad är en mikrobubbla?

Jan: En bubbla i ett enskilt företag.

Caroline: Är det en mikrobubbla då?

Jan: Jag påstår att det är en mikrobubbla. Vi kommer prata om det i ett bonusavsnitt, för jag stör mig på det här. Jag påstår att det är en bubbla i teknikfonder och framförallt i Facebook, Apple, Amazon, Netflix och de här. Där uppstår bubblor, där uppstår felprissättningar.

Framförallt pratas det väldigt mycket om att hela börsen hålls uppe av centralbankerna nu. Det gör att många av de här faktorerna, hur mycket guld man ska ha, hur mycket räntor, sätts ur spel. Det funkar inte på det sätt som det har gjort tidigare, eftersom vi inte längre tillåter att börsen faller. Trump mäter till exempel hela sitt egenvärde på om börsen har gått upp eller ner.

Caroline: Det var någon som läste en artikel för mig som skrev att ironin just nu är att det verkar som att den bästa, mest kapitalistiska marknaden just nu är i Kina och inte i USA.

Jan: Räntorna i Kina går till exempel upp, vilket de borde göra, medan de hålls nere i USA.

Caroline: Och i Sverige? Hålls de nere här?

Jan: Ja, ja.

Rädslan att missa: pressen att äga rätt aktier

Jan: När sådana här felprissättningar händer skapas det jättestor press. Det läggs på press på den som förvaltar, att man är en idiot om man inte har en ny teknikfond. Du är en idiot om du inte har Tesla. Du är en idiot om du inte har valt de här tillgångarna som går upp.

För mig är det enkelt, för jag känner mig som idioten i rummet. Men jag har 25 års erfarenhet. Jag vet att det där varar inte för evigt. Men tänk en fondförvaltare som blir av med sitt kapital. För folk tänker: "Varför ska jag ha pengarna hos dig? Du är en mupp. Jag kan ju lägga dem hos nyteknikfonderna, som har gått upp jättemycket på sistone." Det skapar stora problem. Det skapar den här rädslan att man missar någonting. Att man inte är med på tåget. Alla tjänar pengar på gaming-aktier, eller alla tjänar pengar på en ny teknikfond, eller alla tjänar pengar på guld.

Problemet är att när det blir allmänt känt är ofta loppet redan kört. Då har tåget redan gått.

Caroline: Och folk har redan gått av det på olika hållplatser kanske.

Jan: Ja, kanske. I bästa fall. Men de flesta går inte av, utan håller det hela vägen. Vi kommer prata om det i ett speciellt avsnitt.

Finns det ett bättre sätt att hantera risk?

Jan: Spitznagel och Taleb utgår från: tänk om det finns ett bättre sätt. Tänk om det finns ett bättre sätt att hantera risken, att bygga sin portfölj, så att man kan få den här högre avkastningen, men inte behöver ta den här idiotrisken med nyteknikfonder. Hänger du med?

Nu har jag tagit en massa skärmdumpar från en video där Spitznagel på fem minuter går igenom det här. Jag gör det för att vi ska kunna bryta ner det och prata om det. Det kommer finnas en länk till videon, för den är sevärd.

Caroline: Bra.

Jan: Han pratar så här. Om du har en sån här portfölj med stocks and bonds, aktier och räntor: tänk om du, precis som du i vanliga livet har dina levnadsomkostnader, men de flesta av oss har en liten del som kallas hemförsäkring, lägger dit en liten försäkringsdel, en försäkringstillgång. Syftet med den här försäkringstillgången är att när aktier faller i värde, när den delen i mitt sparande minskar, då kommer den här försäkringsdelen att öka oproportionerligt mycket.

Det är det vi pratade om i förra avsnittet, asymmetrier. Du har en liten del, kanske en, två, tre procent av det totala sparandet, i den här hemförsäkringen. Men i stället för att den skyddar om hemmet brinner ner, skyddar den dig om aktierna faller i värde. Om aktierna faller i värde kommer den öka oproportionerligt mycket. Sen utgår man, precis som med en hemförsäkring, från att när jag får ut den här stora avkastningen, då kan jag återvinna den för att köpa tillbaka mitt hus. Eller köpa fler aktier när de har blivit mycket billigare.

Vad tänker du? Du är ovanligt tyst i dagens avsnitt.

Caroline: Ja, men det är för att du går på.

Jan: Ja.

Caroline: Men jag känner mig entusiastisk. Det känns också som att vi har mycket att avhandla, och då blir jag inte sån att jag vill ställa massa frågor. De är oftast orelaterade.

Jan: Nej, men ställ frågor, det är ditt jobb här nu. Jag blir sur på dig om du inte ställer frågor.

Caroline: Ja. Det kommer nog snart.

Köpa tillbaka aktierna på rea

Jan: Okej.

Caroline: Vad är det för plump där i mitten?

Jan: Okej, för dig som bara lyssnar på det här avsnittet: som vanligt kan du ladda ner hela bildspelet och bläddra igenom det på telefonen. Det vi ser framför oss är att de här två olika delarna har olika färg. Han säger att när jag fått ut den här hemförsäkringen kan jag köpa tillbaka mitt hem, eller i det här fallet med aktierna köpa tillbaka aktierna och till och med passa på att köpa dem på rea. På bilden visar den blå fläcken i aktierna att du använder försäkringspengarna till att köpa mer aktier.

Caroline: Det är obegripligt. Om man inte har lyssnat på intervjun med honom.

Jan: Ja, men nu berättar jag.

Caroline: Nu berättar du det.

Jan: Det här kallas tail insurance, tail hedge eller tailförsäkring. Och det här med "tail" kommer också från förra avsnittet, 166, när vi pratade om normalfördelningen. Vi hade osannolika händelser, att till exempel börsen kraschar med 30 procent på tre veckor är egentligen extremt osannolikt. Det ska bara hända en gång på, ja, nu bara hittar jag på något, tusen år. Men här hände det uppenbarligen. Och sannolikheten för att de här händelserna ska komma i framtiden är högre än vad många av de här modellerna visar.

Caroline: Är det sådana svanshändelser?

Jan: Ja, precis. De som är väldigt osannolika.

Caroline: Ja.

Försäkringen nollar ut förlusten, och mer

Jan: Genom att skydda sig mot de här tail-riskerna, tail hedge, hedge betyder ju försäkring eller skydd, skapar man sig en försäkring, och den här försäkringen nollar ut förlusten i aktierna.

Caroline: Ja, men inte bara det väl?

Jan: Ja, eller, och den blir större. Genom att du kan ta ut den här förlusten i aktierna kan du ha en större andel aktier. Och eftersom den här biten, försäkringen, är en så pass liten del av din totala portfölj, mellan 1 och 3 procent, gör det inte så himla mycket om aktierna går bra. Det vill säga, huset brinner inte ner, aktierna faller inte i värde, ja, då är den totala förlusten i portföljen ganska marginell.

Men det spelar ingen roll att jag betalade 1 000 kr i månaden för den här hemförsäkringen, för jag har tjänat massa andra pengar. Eftersom jag kan ha en större andel aktier, finansierar en uppgång med råge den kostnad jag betalar för försäkringen. Jag kan ha mer aktier än jag hade haft annars i en 60/40-portfölj. Förstår du?

Caroline: Ja, det förstår jag. Men vad är det för händelser som ska till för att försäkringen ska falla ut? Det är ju inte att börsen går ner lite grann bara.

Jan: Det handlar om de här extrema händelserna, att börsen går ner kanske 11 procent på en vecka, eller 30 procent på en månad.

Caroline: Jag får bara inte säga, när faller den ut den här försäkringen? Det är ju ingen försäkring på det viset.

Jan: Det här är ju en liknelse vi har.

Caroline: Men beror det på hur försäkringen ser ut då?

Jan: Jag fattar inte frågan.

Caroline: När börsen faller? Den måste ju falla rätt mycket. Det är ju inte bara när den faller 3 procent.

Jan: Ja, men det beror på hur mycket den faller. Hur stort utfallet blir beror på hur mycket den faller. Ju mer den faller, desto mer får du ut. Går börsen upp får du ingenting. Går börsen ner lite får du också ingenting. Så det behöver vara en ganska stor rörelse.

Mediokristan och Extremistan

Jan: Det var därför vi hade det här samtalet förra avsnittet, om Mediokristan och Extremistan. Så länge portföljen befinner sig i Mediokristan får jag inget betalt. Men så fort vi hamnar i Extremistan kommer jag få mycket betalt. Och det Taleb säger och visar, som vi pratade om i förra avsnittet, är att de här extrema händelserna är mycket vanligare än man tror.

Jag tror i någon intervju jag såg sa Spitznagel att det räcker att det inträffar en sån här svart svan per århundrade så har du fått tillbaka pengarna du har lagt. Det är inte som att du kommer få det varje år. Och det är det som blir så ointuitivt. Det betyder att du varje år betalar pengar, du betalar, du går med förlust, förlust, förlust, förlust, förlust, och sen vinner du jättemycket.

Caroline: Men man går ju inte med förlust så mycket väl? Du är medveten om att du betalar för att ha den här försäkringen. Men du har ju samtidigt, vad var det, 97 procent aktier i din portfölj. Så det kommer ändå gå bra i portföljen, medan du vet att du lägger en viss summa i den här försäkringen.

Jan: Exakt. Och nu gör du det där hoppet som många inte gör, du börjar se det som en helhet. De flesta tittar så här: "Den fonden går dåligt i portföljen. Varför vill jag ha den skiten? Jag ska ha en ny teknikfond." Ungefär som vi har räntefonder. Det är ingen som vill ha räntefonder i sin portfölj idag. Det är den vanligaste invändningen vi får. Varför ska man ha räntefonder, för en avkastning? Och då håller räntefonderna ändå sitt värde. Tänk att ha något som går back, går back, går back, går back.

Det kräver ganska mycket, och det kräver att man ser hela sin ekonomi som en helhet.

Caroline: Ja.

Jan: Är du med? Det är ganska svårt att förstå, eftersom just den här försäkringsdelen bygger på asymmetrin. Du har lite nedsida men en stor uppsida. Det funkar oavsett om aktierna går upp, för då täcks det jag betalar för försäkringen av den stora vinsten, eftersom jag kan ha mer aktier. Om aktierna går ner tjänar jag in pengarna på den här försäkringen. Vilket leder till just den här paradoxen: att jag faktiskt kan få en högre avkastning med en lägre risk.

Jag kan faktiskt få en högre avkastning med en lägre risk. Det är paradoxen i det här.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tycker att vi är klara nu med det här, egentligen. Då har vi väl förklarat det. Förutom vad det är för någonting i den här försäkringen.

Varför har ingen tänkt på det här förut?

Jan: Okej, då går vi vidare och tittar på vad det är i försäkringen.

Caroline: Jag tycker det låter sjukt bra det här. Så varför gör man inte så redan? Varför har man inte tänkt ut det här redan, Jan?

Jan: Ja, det är en bra fråga. Jättebra fråga. Jag vet inte. Vi själva, Caroline, vi har hållit på sedan 1996. Vi har inte tänkt ut det.

Caroline: Vi är som alla andra.

Jan: Det är klart att vi är. Man bygger på den kunskap och erfarenhet som finns i finansbranschen, och så gör man sin portfölj utifrån den kunskapen. Medan man kanske inte ifrågasätter den. För det är ju så många smarta människor som håller på med det här. Men så jävla smarta är vi kanske ändå inte. Jag har faktiskt inte hört någon prata om det här.

Jag tror också att ett annat problem är, för vi har pratat om Sharpekvoten, kommer du ihåg, en riskjusterad avkastning?

Caroline: Jag kommer aldrig ihåg riktigt exakt vad det är för någonting.

Jan: Nej, men den visar hur mycket risk du har tagit för att få en viss procent avkastning. I den här modellen funkar inte Sharpekvoten. Är ni med? Sharpekvoten är ett ganska vanligt nyckeltal på Morningstar. Man pratar om value at risk, som är en modell för att modellera risken.

Caroline: Det är så bra.

Jan: Det funkar inte i den här. Man får väl ha ett annat nyckeltal, och säga att de andra inte funkar. Det är det vi pratar om, Mediokristan och Extremistan. De flesta använder verktygen från Mediokristan i Extremistan. Och det är då det går åt skogen. Vi lever i Extremistan, där de här osannolika händelserna...

Caroline: Vi lever i båda två. Nu förlorade du mig. Jag trodde vi bodde i Extremistan, men vi använder verktyg från Mediokristan.

Jan: Men kommer du ihåg normalfördelningen? Vi sa att normalfördelningen funkar. Nu använder vi massa ord från förra avsnittet. Kolla på det om du är lost.

Mediokristan och Extremistan: längd kontra förmögenhet

Caroline: Om jag ska sammanfatta det kort, så är det en metafor som Taleb använder för att beskriva två olika sorters sannolikheter. Mediokristan är allt förutsägbart. Säg att vi pratar om längd. Om vi tar tusen personer i en stadion, så kommer alla svenskar vara runt 150 till 210 centimeter. Variationen kommer inte vara särskilt stor. Den som är kortast är 150, de som är längst runt 210 centimeter. Skulle vi hitta Sveriges absolut längsta man, så kommer han inte vara långt ifrån 210 centimeter hög.

Om vi i stället flyttar till Extremistan och tar tusen personer och rankar dem efter förmögenhet, och sen tar dit till exempel Ingvar Kamprad, när han levde, eller Fredrik Lundberg, eller några av Sveriges miljardärer, då kommer de påverka snittet jättemycket. En enskild händelse i Extremistan kan ha en stor påverkan på resultatet, medan en enskild händelse i Mediokristan inte har det.

Jan: Och den här strategin med försäkring bygger på att det finns ett Extremistan, medan Lysa och alla andra portföljer normalt bygger på att vi bara befinner oss i Mediokristan.

Caroline: Ja.

Säljoptionen: kärnan i försäkringen

Jan: Om vi går vidare, så kan man säga att om vi utgår från att det här funkar i Extremistan, så tjänar man mer pengar när aktier faller och mer pengar när aktier ökar i värde. Och vi kan dessutom köpa fler aktier när de är billiga, eftersom vi kan utnyttja försäkringen till det.

Hur det funkar i praktiken handlar om att man köper något som kallas en säljoption. Det är den som ligger i den här lilla slicen, i försäkringen. Det är det Universa är, eller det de här, Taleb, pratar om. Det kommer också från att både Spitznagel och Taleb har varit optionshandlare.

En säljoption är helt enkelt ett kontrakt om att jag får lov att sälja en viss vara vid ett visst tillfälle för ett specifikt pris. För att få den här möjligheten betalar jag en premie. Jag betalar för att någon ska vilja köpa min vara vid ett visst tillfälle för ett visst pris.

Caroline: Kan du ta något exempel? Du hade ju det här med olivpressarna förra gången.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det vill du inte ta.

Kalle och Johan: ett konkret optionsexempel

Jan: Nej, vi tar ett de facto riktigt exempel. Hur funkar det här i praktiken? Vi säger att vi har Kalle och Johan, två investerare. Kalle äger 100 aktier i ett företag, ABC kallar vi det. De aktierna är just nu värda 10 000 kr. 100 aktier för 100 kr per styck. Är du med? Han är rädd, de här aktierna är viktiga för mig, jag vill försäkra mig mot en nedgång. Han vill kunna sälja de här 100 aktierna till ett visst pris vid ett visst tillfälle, eller vara garanterad att de har ett visst pris vid ett visst tillfälle i framtiden. Han vill köpa den här försäkringen, precis som vi vill köpa en försäkring till hela vår portfölj. Är du med? Så han är köparen.

Då bör man fråga sig: varför vill någon sälja den möjligheten? Jo, då har vi till exempel Johan. Johan gillar det här företaget ABC, men han tycker att 100 kr är för dyrt. Han tycker att aktien har stigit lite för mycket. Han säger: min strategi är inte att försöka förutsäga marknaden, utan jag vill köpa bra bolag till ett bra pris. Och han har räknat fram att 90 kr är ett bra pris. Om aktien faller till 90 kr är han beredd att köpa, för då har hans modell visat att det är bra.

Caroline: Ja. So far so good.

Jan: Johan och Kalle kommer överens om att Johan säljer en säljoption till Kalle. Är du med? För 6 kr per aktie, totalt 600 kr. Så går Johan med på att köpa Kalles aktier för 90 kr per aktie, när som helst Kalle vill sälja det kommande året. Är du med? Det är under en viss tidsperiod.

Så i det här fallet har Kalle försäkrat sig, så att han de kommande 12 månaderna har en botten på den här aktien på 90 kr. Han kan när som helst under de kommande 12 månaderna sälja de här för 90 kr, oavsett vad som händer med aktien. För det betalar han 600 kr, 6 kr per aktie.

För Johan: han har ändå tänkt köpa den här aktien för 90 kr. Och nu har han tjänat 600 kr på att göra någonting han hade tänkt göra oavsett. Hänger du med?

Caroline: Ja.

Scenario 1 och 2: aktien stiger eller står stilla

Jan: Okej. Är jag väldigt tydlig idag? Det känns som att det brukar vara mer frågor. Men ja, jag fortsätter.

Caroline: Ja, jag känner... Det är jobbigt att du får mala på. Jag har ju fått feedback om att jag avbryter dig och är väldigt oartig.

Jan: Jag bryr mig inte om det. Jag vill ha ett samtal.

Caroline: Ja, du vill ha ett samtal.

Jan: Okej, så vi fortsätter på det här exemplet, och så tänker jag att vi tar lite olika scenarier. Låt oss säga att priset på den här aktien går upp till 120 kr. Vad händer för Kalle? Vill han utnyttja optionen?

Caroline: Nej, men vad låg de på från början? 100 kr.

Jan: Nej, men om han vill sälja då?

Caroline: Ja.

Jan: Vill han sälja för 90 kr?

Caroline: Nej, det vill han inte.

Jan: Nej, eller hur? Så i det här fallet utnyttjar inte Kalle optionen, och optionen förfaller. Är du med? Kalles vinst är inte 20 procent, utan 14 kr. Eller hur? För han har betalat 6 kr för den här optionen. Så Kalle är jättenöjd. Och Johan är också nöjd, för han har tjänat 6 kr per aktie. Optionen är förfallen, han har ingen mer skyldighet, och han har tjänat pengar trots att han inte har ägt aktien. Är du med? Så båda två är nöjda.

Om vi säger att priset stannar på 100 kr, kommer Kalle utnyttja optionen?

Caroline: Men han vill... Vänta nu, den var på 90 kr, va?

Jan: Ja.

Caroline: Han kommer inte utnyttja den då.

Jan: Nej, eller hur? För han kan ju sälja på marknaden för 100 kr. Så optionen förfaller, men eftersom premien har kostat 6 kr har han de facto förlorat 6 procent. Så Kalle är inte jättenöjd. Han har en förlust på 6 procent. Men å andra sidan har han haft den här tryggheten i att veta att jag kan sälja.

Tittar vi på Johan, så är han nöjd. Han har tjänat 6 kr per aktie och kan egentligen nu, trots att aktien kostar 100 kr, köpa den för 94 kr. Eller hur? Varför kan han det? Jo, för han har fått 6 kr per aktie. Han vill ju inte köpa för 100, så nu kan han köpa med rabatt.

Caroline: Ja, det är klart det har han. Visst. Okej.

Scenario 3 och 4: aktien faller

Jan: Om vi säger att priset faller till 88 kr, då kommer Kalle kräva att Johan köper den här på 90 kr.

Caroline: Jag skulle vilja svara på den frågan. Ja, han vill ju sälja sina aktier för 90 kr i stället för 88 kr per styck.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Är han nöjd? Han är väl okej?

Jan: Nja, han har förlorat 16 procent. Eller hur? I stället för 12 procent.

Caroline: Ja, var förlorar han de pengarna nu? För den har ju gått från 100... Ja, 16 procent.

Jan: Den har gått från 100 till 88. Om han inte hade haft någon option hade han förlorat 12 procent. Men han har förlorat 16 procent, för strikepriset, de kom överens om 90 kr, och sen har han betalat 6 kr. Alltså har han förlorat 16 procent. Det är ju rätt mycket. Så han är inte jättenöjd. Det här var ungefär worst case för honom. Johan är nöjd. Han köper på 90 kr, eller hur? Han måste betala 2 kr överpris, eftersom han har lovat köpa på 90 men den är på 88. Men han har ändå 4 kr kvar i vinst, så han köper de facto på 86 kr. Eller hur? Så i det här fallet är Johan ganska nöjd.

Det sista scenariot: priset faller till 60 kr.

Caroline: Ja, då vill Kalle sälja.

Jan: Ja. Till 90 kr, eller hur? Som de kom överens. Ja, för då har han begränsat sin förlust till 16 procent. Eller hur? I stället för minus 40 procent. Och Johan, han behöver täcka den här optionen till en kostnad på 84 kr och gör 24 kr i förlust. Men han köper fortfarande billigare än om han hade köpt på 100 kr. Eller hur? Hade han köpt på 100 kr hade han haft hela förlusten.

Så optionen, på det här sättet, skapar möjligheter för båda två. Det finns ett incitament för både en köpare och en säljare av en sån här säljoption.

Caroline: Absolut. Okej.

Från enskild aktie till hela marknaden

Jan: Nu har vi pratat om en säljoption på ett enskilt företag. Vad Universa gör, de köper inte säljoptioner på enskilda företag, utan på hela marknaden, många olika tillgångsslag och så vidare.

Caroline: Ja, ja, såklart. Och det är det som finns i den här försäkringen då?

Jan: Ja.

Caroline: Säljoptioner.

Jan: Ja.

Caroline: Kan du bara berätta hur det går till när hela marknaden går ner? Då kommer de här säljoptionerna, och man säger inte "falla ut" väl?

Jan: Ja, men det händer ju det här. Då är det det som händer: man tjänar pengar på att Universa är Kalle. För då har de köpt de här optionerna. De kan sälja, för de har krävt att Johan köper på 90, men värdet är 60. Så där är en vinst på de här 30 kr per aktie. Eller hur? Vad de egentligen skulle kunna göra är att köpa aktierna på 60 och sen sälja dem på 90. Då har de gjort 30 kr i vinst. Är du med?

Caroline: Jo, jo, men det är det. Okej, säljoptioner är det som ligger i försäkringen.

Jan: Ja.

Caroline: Var det någon som blev förbannad när de... På Universa, ja, det är ju någon som har fått betala Universa.

Jan: Någon måste betala Universa, ja. Och säkert många olika aktörer, eftersom de hade köpt många olika sorters säljoptioner.

Motpartsrisken: tänk om säljaren inte har råd

Caroline: Ja. Och här är ju massa risker också. Nu under coronan pratar vi om. För vad som skulle kunna hända är till exempel att om Johan har gett ut så mycket optioner, han måste ju köpa alla de här.

Jan: Jo, jo.

Caroline: Men då kan man ju inte... Tänk om han inte har råd.

Jan: Nej, men man kan inte sälja så att man inte har råd.

Caroline: Det är klart man kan.

Jan: Men då går man i konkurs.

Caroline: Ja, och då får ju inte Kalle någonting.

Jan: Nej.

Caroline: Så då måste Kalle, Universa, ändå vinnlägga sig om att köpa från många olika aktörer, så att det inte slår tillbaka.

Jan: Ja, exakt.

Caroline: Men har de något annat än säljoptioner? Kan man ha någon annan grej i den här försäkringen också? Jag kan tänka mig att om det här blir lite mer välkänt, att man kan göra så här, då måste det utvecklas en hel del instrument man kan lägga i försäkringen som fungerar.

Jan: Alltså, skulle alla göra det här så skulle det inte funka.

Caroline: Nej.

Jan: För då skulle de här säljoptionerna bli så pass dyra att ingen vill ställa ut dem.

Caroline: Men varför måste Universa ha så mycket pengar i sin fond? Varför vill de inte ta in mindre än 500 miljoner kronor?

Jan: Jag har ingen aning. Det kan vara allt från tillstånd till att de bara vill ha professionella investerare. Det kan vara precis vad som helst.

Optioner: ett farligt instrument

Jan: Men om vi fortsätter lite. Jag har ju undvikit optioner, eller derivat.

Caroline: Ja, det känns som ett farligt instrument.

Jan: Ja, för avkastningen är ofta noll eller flera hundra procent. Det var ju flera gånger här du såg Kalles option inte falla ut.

Caroline: Ja. Jo, men jag vet inte vad det är för personer som sysslar med sådana här säljoptioner i vanliga fall.

Jan: Det är ju sånt Taleb och Spitznagel och deras kollegor gör.

Caroline: Män och kvinnor som tror att de kan förutsäga marknaden. Är det så det funkar? För här gör de det systematiskt och tänker att vi inte kan förutsäga marknaden. Det kommer gå som det går.

Jan: Men de behöver ju inte det.

Caroline: Nej, men jag förstår det. Men när man är i finansmarknaden och jobbar som en sån här säljoptionstrader, är inte det ett ganska farligt jobb? Med tanke på att det kan vara så att man vinner ingenting, men man kan förlora jättemycket.

Jan: Jo, men så är det. Men återigen, den här holistiska synen kommer in. För Universa gör det ingenting att de förlorar hela sin...

Caroline: Jag pratar inte om Universa. Jag pratar om de som inte gör det på det här sättet som Universa gör det. Där man tänker så här, vi har den här lilla delen i själva fonden.

Jan: Jag fattar nog inte vad du menar.

Caroline: Nej, men okej. För jag kan inte finansmarknaden. Jag tänker så här: kan man jobba som säljoptionstrader, att det är det enda man gör?

Köpoptioner och säljoptioner

Jan: Det finns ju köpoptioner också. Det är det som är det komplexa. Det finns köp- och säljoptioner.

Caroline: Ja, det har jag inte räknat ut.

Jan: Så det finns motsatsen också. Att jag vill köpa en viss grej till ett visst pris vid ett visst tillfälle. Men då tjänar jag pengar på uppgången. Jag säger så här, jag vill kunna köpa den här aktien för 100 kr om tolv månader, för om den har stigit till 120 har jag gjort en stor vinst. Eller hur? För då kan jag köpa den för 100 kr trots att den är på 120 kr. Och för att jag ska kunna köpa en köpoption måste det vara någon som säljer en köpoption. En motpart. Så du kan köpa och sälja köpoptioner, och du kan köpa och sälja säljoptioner.

Caroline: Det känns ju som det kan vara sjukt komplicerat.

Jan: Ja, och dessutom...

Caroline: Hur kan man... Nu när jag... Jag förstår att jag är lite dum i huvudet. Men hur kan det vara så att finansbranschen, hela marknaden, inte redan har kollapsat av all den här komplexiteten? Och så laborerar dessutom marknaden med att gå upp och ner.

Riskberäkningar som inte håller i Extremistan

Jan: Det är ju här, när man har hört talas om många sådana här spektakulära explosioner, typ Barings Bank och sånt, då är det sånt här som har gått åt helvete. Derivaten har exploderat.

Caroline: Har de inga sådana här säkerhets... Vad ska man säga? Beräkningar?

Jan: Och det är det som är hela Talebs grej, att de riskberäkningarna är åt helvete. De funkar i Mediokristan, men så fort det händer en grej som är extrem i Extremistan slutar de funka. Och det här är ju too big to fail. De andra bankerna räddade man ju, för det kan sprida sig. Säg att jag har den här försäkringen och du har försäkringen någon annanstans. Och så kan inte jag betala, och så kan inte du betala. Och så blir det dominobrickor.

Tittar vi på optioner är det så att vissa kallar de här optionerna för weapons of financial mass destruction. Det här kan verkligen gå åt helvete, eftersom det inte är som en aktie som ökar lite och minskar lite. Som vi brukar prata om med en global indexfond: sannolikheten för att den ska bli värd noll är obefintlig. Det skulle innebära att flera tusen av världens bolag går i konkurs samtidigt. Att en säljoption eller köpoption blir värdelös, det är mer regel än undantag. Så du behöver veta vad du gör när du håller på med de här optionerna.

Fyra saker du måste ha rätt om

Jan: Det här är bland det svåraste du kan göra. När du köper en aktie eller en indexfond behöver du egentligen bara ha rätt om riktningen. Kommer börsen gå upp eller ner?

Caroline: Ja, och det vet vi ju att det kan man inte veta.

Jan: Nej, men vi kan veta att med stor sannolikhet kommer det gå upp över tid. Ett enskilt år vet man inte, men över tid.

Caroline: Men säljoptionerna, vad sa du? Ett år i taget?

Jan: Ja, man kan ha jättelånga. Men du vill ju hitta någon som vill ställa ut den.

Caroline: Ja, det är inte alla som vill det.

Jan: Nej, för ju längre tidsperiod, desto större risk. Precis på samma sätt som med lån, bolån. Om jag lånar på tre månader kan jag få en bra ränta. Lånar jag på tio år vill banken ha en försäkring för att de tar en risk i tio år. Så ju kortare option, desto billigare, och ju längre tidsperiod, desto dyrare. De faller också i värde ju kortare tiden blir.

Så när du håller på med optioner räcker det inte att du har rätt om riktningen. Du måste dessutom ha rätt om prisnivån, rätt om tidpunkten och rätt om svängningarna. För det kan svänga under eller över den här nivån vid en stor krasch eller en stor uppgång. Är du med? På det sättet är det också riggat.

Eftersom man ofta tar en risk när man säljer en option, är sannolikheten, brukar man prata om, nästan tre fjärdedelar, alltså 75/25 eller 70/30, till fördel för den som säljer optionerna. Är du med? Så du har oddsen emot dig när du köper optioner. Och det är ofta bankerna eller andra som säljer optioner.

Caroline: Jag förstår.

Vad Spitznagel och Taleb faktiskt gör

Caroline: Så vad är det Spitznagel och Taleb gör?

Jan: Jo, de köper de här stora säljoptionerna, och så väntar de på de här stora nedåtgående rörelserna, som under coronakrisen. Och de skiter i om de förlorar de här säljoptionerna och de faller helt och hållet i värde. De kan bli av med hela det kapitalet, eftersom vi relaterar till det i vår portfölj som en försäkring, som en premie.

Caroline: Ja, som man betalar och så kommer den inte tillbaka.

Jan: Ja, i de flesta år. Så därför tar de de här positionerna och optionerna, och sen kan de säga: nej, det blev ingenting, vi förlorade alla pengarna. Medan en vanlig fond aldrig hade kunnat göra det där att de förlorar alla pengar.

Caroline: Du använder så stora ord, "vi förlorar alla pengarna".

Jan: Vi förlorar pengarna i premien.

Caroline: Ja. Men resten av fonden... Jag tänker bara att du måste vara noga med vad du säger.

Jan: Ja, vi förlorar alla pengarna.

Caroline: Man förlorar inte alla pengarna i den här fonden, utan bara den lilla...

Jan: Ja, men vi pratar ur olika perspektiv. Spitznagel och Taleb har inget emot att förlora hela innehavet i sin fond. Är du med? Medan jag, som investerar mina pengar, investerar bara 3 procent av mitt kapital i deras fond.

Caroline: Ja, ja, okej, okej.

Jan: Och eftersom jag vill ha den här försäkringen varje år, är modellen att säga att första januari varje år ger jag dem 3 procent av min portfölj. Nu bara hittar jag på. Och sen räknar jag med att under det kommande året, i de flesta åren, kommer de förlora de 3 procenten av mitt totala kapital, som är 100 procent av deras kapital. Förstår du?

Caroline: Jag förstår.

Jan: De kan vara Kalle och förlora allt varje gång. För det räcker att de vinner. Men på pappret ser det ut som att fonden går jättedåligt varje år.

Caroline: Ja.

Jan: Och den kommer gå jättedåligt varje år. Förutom när en sån här grej som corona inträffar. Då kommer den göra 4 000 procent. Är du med?

Caroline: Ja, ja, visst.

Frestelsen att ta mer risk på resten

Caroline: Men vad var det jag tänkte här nu? Kan det bli så här, när man nu förlorar 3 procent av sin portfölj varje år, att man tar mer risk i den övriga delen?

Jan: Ja.

Caroline: För att man tänker att man kommer förlora garanterat 3 procent. Och resten då tar man... Eller hur känner du kring det? Vill du inte köpa mer riskfyllda grejer? Sånt som kan gå upp...

Jan: Ja, det här är ju de fula bilderna du pratade om. Det är ju det som händer. För det gör att jag kan gå från en 60/40-portfölj, 60 procent aktier och 40 procent räntor, till en portfölj med 97 procent aktier och 3 procent tail risk, Universa. De 97 betyder att jag har 37 procent mer aktier. Och de 37 procent mer aktierna kommer ge mig en högre avkastning än de 3 procent jag betalar till dem.

Caroline: Jo, jo, absolut. Men i min hjärna blir det som att jag tänker att jag kommer förlora 3 procent av min portfölj. Jag vill gärna ha en ordentlig avkastning på resten.

Jan: Ja, och det får du.

Caroline: Känner inte du så?

Jan: Nej, jag känner inte så mycket.

Caroline: Och du tänker att du inte vill ta så mycket risk på de där extra aktierna du har fått?

Jan: Jo, men nej, det har vi inte. Nej, vi har inte pratat om det.

Caroline: Det var jag som tog upp det nu. Att jag kände att nu har jag extra aktier, då kan jag ta mer risk, för jag kommer ändå förlora 3 procent. Så jag vill ta mer risk så att jag har bättre chans att vinna pengar också.

Paradoxen igen: den totala risken sjunker

Jan: Ja, fast den stora poängen, för du har sagt att den stora sanningen är att om jag tar mer risk kan jag också vinna mer. Men grejen är, och det är det som gör det så kontroversiellt, du har fel. För du sänker ju risken.

Caroline: Jo, men på resten menar jag.

Jan: Ja, men den totala risken är ju lägre. Trots att du förlorar.

Caroline: Jag fattar inte.

Jan: Nej, obviously. Och du är så glad att jag kom hit, va?

Caroline: Jag är jätteglad, för jag tyckte du var innan som att du fattade allting, och nu är vi äntligen här.

Jan: Ja, men det kanske var för att du babblade på. Vad jag också tänkte på mat idag. Strunt samma.

Den totala risken är ju lägre, för om risken med aktier är att de kan falla i värde, men om de här 97 procent av aktierna faller i värde, då kommer den här försäkringen täcka upp det.

Caroline: Ja, men inte om det inte faller mycket. Det kan ju vara så att det faller lite hela tiden, och då faller inte försäkringen ut.

Jan: Ja, fast om det faller lite, lite över tid, så har det till slut ackumulerats till mycket. Och då funkar försäkringen. Det värsta du kan råka ut för är en sidledesgående marknad.

Caroline: Ja, det kanske är det jag är ute efter.

Jan: Ja, men en sidledesgående marknad, det är inte så det brukar vara. Eller hur? Går marknaden upp tjänar du pengar på aktierna och förlorar på försäkringen. Går aktier ner, faller i värde...

Caroline: Jo, men du talar inte om för mig hur mycket de måste gå ner. Det kan ju också vara som att de bara inte rör sig så mycket.

Jan: Ja, men det kan vara olika.

Caroline: Det går inte upp ens.

Verkliga utfall: minus 30 gav plus 4 000

Jan: Ja, men nu hade vi minus, om vi bara tar exempel från verkligheten. Om vi tar Universa: börsen gjorde minus 30, då fick du 4 000.

Caroline: Procent, ja.

Jan: När, tror jag, 2015 eller 2016, börsen under en augustimånad gick minus 11 procent, då gjorde den plus 20.

Caroline: Okej, när börsen gick minus 11 gjorde den plus 20.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, ja, okej. Så man kan ändå se i en tabell hur det kommer gå för försäkringen när börsen går ner 5 procent, 10 procent.

Jan: Ja, inte riktigt.

Caroline: Nej?

Jan: Nej, det är inte riktigt. För det är asymmetriskt, Caroline.

Caroline: Ja, okej.

Jan: Så det är inte linjärt.

Caroline: Nej.

Jan: Det är inte motsatsen. Sådana fonder finns också, den kommer vi prata om nu, Cambria, som säger så här: om börsen går minus 10 så kommer denna gå plus 10. Om börsen går minus 20 går denna plus 20. Sådana produkter finns.

Caroline: Sådana finns också, okej.

Jan: Det här är asymmetriskt. Det är som ränta på ränta över lång tid. En skillnad mellan minus 11 och minus 20 procent kan vara skillnaden på Universa mellan plus 100 och plus 1 000.

Caroline: Ja.

Jan: Det är asymmetriskt. Det är det som är hela grejen i det här.

Cambria Tail Risk: en lightversion

Jan: Och eftersom Universa inte riktigt går ut med hur de jobbar, finns det en annan sån här fond som heter Cambria Tail Risk. Det är en lightversion.

Caroline: Är den också ny, eller?

Jan: Nej, den är också något år gammal. Den bygger på samma teknik med säljoptioner.

Caroline: Är det också en kompis till Taleb?

Jan: Nej, han heter Meb Faber. Han bloggar, skriver och har Twitterkonto. Så han skriver lite mer om det här. Men hans fond har typ 85 eller 90 procent räntefonder, och sen har den 10 procent sån här tail risk. Så denna kommer aldrig göra 4 000 procent, eftersom det är 90 procent räntefonder och en liten sån här extra grej. Medan Universa, det är all säljoptioner, mer eller mindre.

Okej, du kan läsa, så här skriver han i sin beskrivning av fonden.

Caroline: Okej. "The Tail ETF targets a long exposure of approximately 80 % to 95 % in US government bonds, typically of approximately 10-year maturity."

Jan: Han säger att 80 till 95 procent av den här fonden består av räntefonder. Vi lånar ut till den amerikanska staten, som är det säkraste som finns på tio års sikt. För det får de en garanterad ränta. Är du med? Så det är låg risk där.

Kommer du ihåg den här barbell-strategin, som Taleb pratade om i förra avsnittet?

Caroline: Oj, den här skivstången. Ja, jag som hade mycket vikt på en och lite på den andra. Det var det, asymmetrin.

Jan: Ja, så det här är en asymmetrisk fond. Den har väldigt mycket i väldigt säkra tillgångar, och sen har den lite i väldigt hyperaggressiva tillgångar. Ska du fortsätta läsa?

Säljoptioner i en stege, 5–15 procent under index

Caroline: "The Tail ETF pairs the bond exposure with a ladder of puts purchased on the S&P 500, which range from 1 to 16 months to expiration."

Jan: Han säger att det vi gör är att vi kombinerar den här bond-exponeringen, alltså räntefonderna där vi lånar ut till den amerikanska staten med låg risk och låg avkastning, genom att köpa puts. Puts är det amerikanska namnet för en säljoption. Som vi köper på det amerikanska indexet, alltså på alla de 500 av USA:s största bolag. Och vi köper dem med en förfallotid mellan 1 och 16 månader. För man vet ju inte när det kommer inträffa, och man vill ha olika pris. Så det handlar inte bara om att köpa i januari till december, och sen nästa januari köpa igen, det är väldigt dyrt. Du vill köpa med olika löptider och olika pris. Är du med?

Caroline: Ja. "The strike prices of the puts are typically 5 % to 15 % out of the money."

Jan: Ja, jämfört med det här Kalle-och-Johan-exemplet, då hade vi en säljoption som är 10 procent out of the money, alltså 10 procent lägre än vad dagskursen är idag. Kommer ni ihåg att Kalle köpte en försäkring på 90 procent av marknadsvärdet?

Caroline: Ja.

Jan: Han säger att vi köper säljoptioner som ligger mellan 5 och 15 procent lägre än nivån idag. Är ni med? På Universa kan de köpa säljoptioner som ligger på kanske minus 30 procent under dagsvärdet, eller minus 50 procent under dagsvärdet.

Caroline: Okej. "The puts are not held to expiration in order to avoid the accelerated time decay that usually occurs during the final few months of an option's life."

Jan: Det här är det vi pratar om, tidsfaktorn. Ju längre tidsperiod, desto dyrare. Och ju närmare den närmar sig, när tidsperioden är kort, faller de i värde, eftersom då vet vi förmodligen vad utfallet kommer bli.

Caroline: Ja.

Jan: Så det här är egentligen strategin. Man köper säljoptioner som ligger i en stege på hela indexet, med den här samlingen mellan 1 och 16 månader, under ett visst värde för dagen. Det är det som är försäkringen. Så det här är hur det görs rent konkret. Om jag skulle gissa vad Universa gör, så skiter de i de här government bonds, utan de köper säljoptioner för hela paketet.

Caroline: Ja.

Jan: Och så litar de på att du själv är den andra änden av den där barbellen.

Caroline: Ja.

Funkar det i verkligheten? 4 144 procent säger ja

Jan: Och tittar vi, som sagt, 4 144 procent, så obviously funkar det.

Caroline: Vissa tittar inte på det här.

Jan: Nej, men det var en artikel från nätet, där det var just det att den här Black Swan-fonden gjorde 4 000 procent. Den här strategin funkar ju i verkligheten.

Caroline: Men du, om det inte hade varit en coronapandemi nu i år, hade du hittat det här då, tror du?

Jan: Jag tror snarare att det viktigaste för att jag skulle hitta det var att jag var sjuk nu i somras och läste Nassim Talebs böcker.

Caroline: Som du hade tänkt länge.

Jan: Som jag har haft på min lista väldigt länge. Så jag tror att det var snarare det. Sen blev det mer intressant nu, eftersom det blev enklare att hitta framförallt den artikeln vi ska avsluta avsnittet med, som har utvärderat hur det här funkar. Men visst är det så att det har ökat intresset.

Om vi tittar på Universa, så är deras rekommendation att man har en trettiondel av sin portfölj hos dem, vilket motsvarar 3,3 procent. Man utgår från att de här 3,3 procenten kommer bli värda noll varje år, att det är det man förlorar. Cambria, till exempel, som hade den här strategin med 90 procent räntefonder, de förlorar 1 procent i månaden av sitt totala kapital. Det är kostnaden för de här optionerna.

Räknestycket: 4 000 procent täcker 40 års premier

Jan: Nu är jag lite trött, så jag vet inte om jag har otur när jag tänker, men om den har gjort 4 000 procent, det är 40 gånger pengarna, så då räcker ju det. Har du då 3 procent i din portfölj gånger 40, så är det 120 procent. Vilket innebär att det täcker egentligen 40 års riskpremier.

Således blir frågan: hur ofta inträffar de här nedgångarna, så att jag kan betala den här premien och få den här vinsten?

Caroline: Precis, ja.

Jan: Är du med? Jag tror, utifrån det vi såg i avsnitt 166, att det här sker betydligt oftare än vad vi tror.

Jag tänkte att vi ska ta det sista här. Det var en amerikansk finansiell rådgivare som heter Michael Edesess, som har skrivit i Advisor Perspectives en artikel som heter Empirical Support for Tail Risk Strategies. Han har tittat på det här, för det här kallas tail risk-strategier. Han säger att det finns empiriska bevis för att det funkar.

Vad han gjorde var att titta på priset på säljoptioner mellan 2006 och 2020. Och så tittade han på om jag hade byggt den här strategin bakåt i tiden, hade jag då tjänat pengar på den? Han utgick från att jag placerar 3 procent hos Universa, i de här säljoptionerna, och 97 procent av mitt kapital i amerikanska börsen, alltså S&P 500.

11,5 procent mot 7,9 procent per år

Jan: Och då visar han att sedan start, om vi tar det som Universa, har en sån portfölj gjort 11,5 procent per år, jämfört med 7,9 procent för att bara ha det i 100 procent aktier. Genom att lägga de här 3 procenten där får du nästan 3,5 procentenheter bättre avkastning per år i genomsnitt. 3,5 procentenheter bättre avkastning per år är enormt mycket när man pratar ränta på ränta.

Caroline: Men vänta, hur mycket la du från början?

Jan: Han jämför 100 procent aktier med en portfölj med 97 procent aktier och 3 procent Universa. Förstår du? Till exempel i mars nu 2020, så en portfölj som hade 97 procent aktier och 3 procent Universa gick plus 0,4 procent, medan om du hade haft 100 procent i stället för 97 procent, då hade du gått minus 12 procent.

Caroline: Ja, det är ju övertygande, får man säga.

Jan: Ja, och sen jämför han det, vi behöver inte gå igenom den här tabellen, men han jämför det från start till slut. Han jämför det med en 60/40-portfölj, alltså 60 procent aktier och 40 procent räntor, och konstaterar att en sån här tail risk-strategi-portfölj egentligen blir bättre, inte i alla fall, men i väldigt många fall.

När blir den inte bättre?

Caroline: Men när blir den inte det?

Jan: Vid vissa specifika nedgångar.

Caroline: Men vadå, till exempel?

Jan: Nej, men om vi tar här, mellan maj och juni 2010, då gick amerikanska börsen ner minus 14 procent, medan en portfölj med Universa gick börsen ner 8,7 procent, men en 60/40-portfölj gick bara minus 7,5.

Caroline: Varför var det så? Varför blev det så då?

Jan: Ja, men för att då var inte nedgången tillräckligt stor.

Caroline: Nej, men det var det jag frågade dig om innan, hur stor måste nedgången vara?

Jan: Då är det svårt att säga, beroende på vad de har i sina säljoptioner.

Caroline: Precis.

Jan: Men om du tar till exempel mellan februari och mars 2020, då gick börsen, 100 procent aktier, ner minus 20 procent. 60/40-portföljen gick ner minus 12, vilket stämmer ganska väl överens med våra siffror i våra portföljer. Men om jag hade haft 97 procent aktier och 3 procent Universa, så hade det gått plus 13,5 procent. Det vill säga, jag hade gått 35 procentenheter bättre på hela portföljen.

Caroline: Jag förstår, men jag tycker också det är intressant när du säger att det inte går så i alla fall. Man vill gärna veta vilka fall det är i så fall, och hur ofta de inträffar.

Jan: Ja, men det är ju det som är så svårt att säga, eftersom det är asymmetriskt.

Caroline: Ja, jag förstår, men jag vill ju inte sätta mina pengar i att tro att det kommer nog lösa sig om det går ner. För det gör det kanske inte alltid.

Jan: Ja, men det ser du ju här.

Caroline: Men du kan inte säga i förväg hur mycket det är.

Varför asymmetrin gör det omöjligt att räkna ut

Jan: Är du med? Det är som att räkna någonting upphöjt till två.

Caroline: Jo, men tycker inte du det är lite jobbigt att man inte kan räkna ut det?

Jan: Nej. För det är bättre än alternativet. Och eftersom det är bättre än alternativet är det ointressant. Jag behöver inte veta hur mycket bättre än alternativet det är. Är du med? Det är stor skillnad på att multiplicera tre gånger tre, eller hur, det är nio, eller tre upphöjt till två. Eller ta tio upphöjt till två, det är hundra. Det är bara sju stegs skillnad, men det är över 91 i summan. Är du med? Tre gånger tre är nio, tio gånger tio är hundra. Skillnaden mellan tre och tio i faktorn är sju. Men skillnaden mellan nio och hundra är 91. Förstår du?

Det är det som blir asymmetrin. Det blir exponentiellt. Det är därför en nedgång på minus 50 procent, eller den här nedgången på minus 20, kunde ge plus 13. Eftersom den är mycket större än nedgången på minus 14 procent, som gav en mindre förbättring.

Caroline: Jag förstår det, ja. Men det låter ju för bra för att vara sant egentligen. Det måste finnas tillfällen när jag inte kommer få utdelning på den här försäkringen.

Jan: Ja, och det är väl det som är paradoxen i det. Det är egentligen, nej, där är ingen nedsida.

Caroline: Men då vill jag väldigt gärna veta, när kommer jag inte få utdelning på den?

Jan: Ja, i en sidledesgående marknad.

Caroline: Bara så att jag vet det.

Jan: Ja, i en sidledesgående marknad.

Caroline: Men du sa också att det var någon gång när börsen gick ner 10 procent.

Jan: Ja, men den har ju gått bättre än alla tillfällen. Försäkringen gör din portfölj bättre, men den är inte nödvändigtvis bättre än en 60/40-portfölj.

Caroline: Nej.

Jämför äpplen med äpplen: lägg till försäkring i båda

Jan: Så du måste skilja på att 97/3 alltid är bättre än 100. Okej?

Caroline: Ja.

Jan: Men en 97/3 är inte alltid bättre än en 60/40.

Caroline: Nej, det är jätte...

Jan: Särskilt i en nedgång.

Caroline: Men det är orättvist att jämföra dem.

Jan: Eftersom det vi pratar om lite är att jämföra äpplen med päron.

Caroline: Men man måste ju ändå jämföra dem, för att kunna välja vilken strategi man vill ta.

Jan: Ja, eller så säger du så här: jag bor i en villa, eller jag bor i en bostadsrätt. Det vill säga, jag har en 100 procent aktieportfölj, eller jag har en 60/40-portfölj. Och så lägger vi till en försäkring. Genom att lägga till försäkringen blir båda portföljerna bättre.

Caroline: Ja, visst. Ja.

Jan: That's it. Det är det som är poängen. Hur mycket bättre går inte att säga.

Caroline: Nej.

Jan: För det beror på vad som händer. Okej? Bra.

Problem med strategin: minimibeloppen

Jan: Tittar man på problem med strategin, så är det så att Universa verkar ha en gräns på 50 miljoner US-dollar. Räknar man en trettiondel motsvarar det 1 500 miljoner USD, eller 13 miljarder kronor omräknat. Vilket realistiskt sett innebär att det är Sjunde AP-fonden i Sverige som kan göra det här. Lysa skulle kunna göra det när de är dubbelt så stora. Jag tror att Lysa har 6 miljarder i förvaltat kapital i dagsläget.

Men det jag ser är att för mig, hade jag suttit på Lysa, så är det här en no-brainer. Särskilt för de människor som har högre aktieexponeringar. Jag ser liksom inte nedsidan.

Caroline: Men har du pratat med Oscar på Lysa om det här då? Och vad har han sagt i så fall?

Jan: Ja, han har sagt "intressant". Jag tror att han har kontaktat Universa och försökt få kontakt med Spitznagel. Men sen har det varit svårt för oss att prata, eftersom vi inte haft samma grund att stå på. Så han är en av dem som jag mer eller mindre tvingar genom de här tre timmarna, med både förra och det här avsnittet. Så Oscar, det här är så här dedicated to you. Bland annat.

Går det att göra själv?

Jan: Sen tänker jag att andra alternativ är att det finns fler sådana här tail risk-fonder, som Cambria. Men de är svåra, för då är det inte den här 3-procentsgrejen. För då får jag plötsligt med en massa räntefonder som jag kanske inte vill ha.

Caroline: Ja, okej, de har annat.

Jan: Är du med? Så jag vill ha det här rent. Och då kommer vi egentligen till det sista alternativet, som är: går det här att göra själv? Går det att sätta ihop? För det går att köpa säljoptioner på svenska börsen. Men jag har inte ens umgåtts med tanken att göra det själv. No way. Det finns säkert lyssnare och tittare där ute som tänker att det kan man göra. Det är därför det här för mig är att tänka tillsammans.

Jag tänker så här: hade man kunnat göra det här själv? Kan jag köpa säljoptioner någonstans, på Avanza eller Nordnet?

Caroline: Ja.

Jan: Men det gäller att man är sjukt duktig, att man inte köper fel, så att man går runt och tror att man har en försäkring.

Caroline: Ja, för Taleb och Spitznagel har ju ändå jobbat med det här.

Jan: Ja, de har gjort det här i över 30 år.

Caroline: Så de kan det?

Jan: Så jag hade ju hellre lagt pengarna hos dem, såklart. Men nu verkar inte det vara ett alternativ.

En inbjudan: kan vi göra det tillsammans?

Jan: Det finns ju några sådana som är duktiga på optioner i Sverige. Det finns en optionsblogg. Så jag har faktiskt tänkt att jag skulle försöka ta kontakt med några som är riktigt duktiga på optioner och säga: hade ni kunnat konstruera sådana här portföljer? Vad hade det kostat? Och vad hade man kunnat få ut av det?

Och sen hade man väl i så fall tittat på, är det värt det, om vi gör som vi har gjort i Patreon, att vi går ihop till exempel? Eller om det är någon av er som lyssnar och tittar på det här som känner att jag har jobbat med optioner, eller jag kan det här med optioner, att man kan sätta ihop det. För jag känner inte att jag har den kompetensen att göra det. Jag kan förklara det, jag fattar det. Men sen, från att fatta det till att göra det rent praktiskt, det är lite klurigt.

Caroline: Ett stort språng.

Jan: Ja, så min poäng här var att förklara hur det funkar, varför det funkar och poängerna med det. Tycker du att vi har lyckats? Vad tar du med dig? Vi ska avsluta här nu. Vad tar du med dig från ett ganska avancerat avsnitt?

Vad är haken?

Caroline: Nu var det ett tag sedan jag var i akademiska sammanhang, men jag känner hur takterna sitter i, att man är intresserad av det där när det inte funkar. Kritisk bara.

Jan: Men du berättade att det var en gång som det inte funkade.

Caroline: Ja, så att man går in och vill veta risken med det, eller när det inte fungerar som det är tänkt och så där. Dit vill jag. Det har att göra med också att det är jobbigt att vara lite naiv och tro att allting kommer bli jättebra om man bara gör så här.

Jan: Ja, precis. Vad är haken?

Caroline: Vad är haken?

Jan: Ja, och det är ju det som är hela grejen.

Det här är den bästa idén jag har hört på tio år inom sparande.

Jan: Den andra bästa idén jag har hört de senaste tio åren, det är det här med globalt indexsparande, fondrobot. Men det är liksom inget nytt. Det här är relativt nytt. Hur gör du sparandet bättre utan några uppenbara nedsidor?

Den uppenbara nedsidan här är såklart om man ska göra det här själv. Ett, att veta att man köper rätt optioner, att man gör det på rätt sätt, att man inte tar motpartsrisken, att man köper de här av Avanza. Och sen är vi så jävla många som köper dem av Avanza. Avanza tänker att det här kommer aldrig hända. Och plötsligt sitter vi med krav på Avanza som de inte kan betala, och så går Avanza i konkurs. Och då faller ju kontrakten, då faller optionerna.

Caroline: Så skulle det kunna hända?

Jan: Ja.

Caroline: Nej. Men Avanza kan väl inte ha oändligt många sådana här? De har ju ett visst antal säljoptioner, de kan väl inte ha hur många som helst.

Jan: Har du sett The Big Short?

Caroline: Jo, men jag har sett... Jag får se den igen. Den ligger i min lista på Netflix, men...

Jan: De gjorde ju det.

Caroline: Så någon typ av säkerhetsribba måste man väl ha? Att man säger att det är helt osannolikt att börsen kommer falla med 50 procent de kommande tolv månaderna. Eller 70 procent.

Jan: Just nu är det så färskt att det har fallit. Vi fick en svart svan i början på året. Men fråga hur många som hade... Jag hade gärna kunnat köpa en säljoption på till exempel nyteknikfonder. Jag tror att de kommer falla i värde. Alla tror att de kommer gå upp.

Bonusavsnitt om teknikfonder, och ett tack

Caroline: Det är många som ska tycka att jag är en idiot.

Jan: Jag har ju blankat Tesla. Det tycker många att jag är en idiot för.

Caroline: Du är ju en av många som har blankat Tesla.

Jan: Nej, det är fortfarande en majoritet som köper Tesla.

Caroline: Men Elon Musk blir ju så sur över att folk blankar Tesla. Då måste det ju vara ett antal människor som har gjort det. Eller har de bara pratat om det?

Jan: Nej, de har gjort det också. Men vet du vad, vi sparar det till bonusavsnittet. Det kommer ett nytt avsnitt om det här med teknikfonder.

Men jag tycker det har varit jätteroligt att höra era kommentarer till det här. Vad tänker ni? Verkar det logiskt? Verkar det förståeligt? Är det någonting ni hade varit sugna på?

Lysa, när vi hade Oscar här, så hade han ett förslag: önskade ni någonting från oss, mejla till kundtjänst. Så jag tänker så här, att om du tycker att det här verkar vara någonting du hade velat ha i ditt Lysa-sparande, så kan du lägga ett mejl till Lysas kundtjänst om att säga: vi skulle vilja ha tail risk-försäkring eller tail risk-hedge, om vi har höga aktieandelar. Så får vi se om vi kan nudga Lysa i rätt riktning. Jag hade tyckt det var sjukt coolt.

Caroline: I den riktningen, ja.

Jan: Grymt. Stort tack för den här veckan. Nästa vecka vet jag, antingen kommer det handla om de här nya teknikfonderna, eller så blir det en intervju med Hypoteket, som är ett sånt här bolåneinstitut som lånar ut pengar till bolån. Där intervjuade vi en av grundarna och pratade bland annat om det här att banker inte skapar pengar, utan att det är skillnad på säkerställda obligationer och bolånefonder. Så jag hoppas att du kommer tycka att det är intressant. Vi ses helt enkelt. Tack så mycket för idag.