Fördjupning i bolån med Hypoteket

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att öka risken mitt i coronakrisen
2. Tail risk var ingen avstickare från enkelt sparande
3. Asymmetrier: liten nedsida, stor uppsida
4. Kan vi påverka Lysa och Opti?
5. HSB Bospar och repliken från Danske Bank
6. Att ta sig ur Bospar visade sig bökigt
7. Är det dags att köpa nu? Avsnittet mitt i mars
8. Tjänstepensionen in i mars och allokering på Lysa
9. Hur portföljerna ligger den 7 september
10. Teslablankningen som gått minus 35 procent
11. Det finns ingen rim och reson i Teslas värdering
12. Inte intuition, utan aggregerad information
13. Lekhinken: under 1 procent av kapitalet
14. Guld, kantareller och att vänta in marknaden
15. Vadet med Coeli om indexfonden
16. Mo och idén om en livsplanskickoff
17. Dykdalben som metafor för en finansiell plan
18. Livsplanskickoffen i augusti
19. Vi har ofta fel bild av vår egen ekonomi
20. Den unge deltagaren och de negativa antagandena
21. Erik Strands galna förutsägelser
22. Till midsommar är corona över på börsen
23. En puff för Patreon-communityn
24. Teman, börsintroduktioner och saminvesteringar
25. Extramaterial: testamente och bonusavsnitt
26. Kommande avsnitt: bolån med Hypoteket
27. Ränta på ränta på två håll
28. Tre minuters avsnitt inspirerade av marinkåren
29. Två shout-outs och avrundning

Att öka risken mitt i coronakrisen

Jan: Under våren, mitt under brinnande coronakris, när börsen var back 10, 20, 30 procent, pratar vi om att öka risken. Att ta en större andel aktier, sänka räntorna, öka månadssparandet. Det har vi nu rullat tillbaka.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 171, och jag tänkte att detta skulle vara ett lite mer avslappnat avsnitt. Lite så här: hur gick det sen? Och sen lite puff för Patreon, prata lite om kommande avsnitt och sådant. Jag tänker så här, förra veckan hade vi ganska tre timmar. Det var mastigt.

Caroline: Två avsnitt, tre timmar.

Jan: Precis, 39 livsråd till våra döttrar.

Caroline: Eller till dig.

Jan: Ja, till vem som.

Caroline: Till vem som, ja.

Jan: Och sen tänker jag att det har varit ganska många sådana här avsnitt, till exempel tidigare i år, som vi inte har följt upp. Så jag tänkte att det vore roligt att titta lite tillbaka. Och eftersom vi också är i början av hösten, titta lite framåt.

Caroline: Ja.

Tail risk var ingen avstickare från enkelt sparande

Jan: Vi har nu i somras gjort två ganska tunga avsnitt om tail risk. Alltså det här med att försäkra portföljen mot en nedgång, eller paradoxen med högre avkastning till en lägre risk. Och det var många som var så här: ja men gud, nu gör ni avsteg från den här principen om enkelt sparande för alla. Jag tänker så här att det var egentligen inte något avsteg, eller det är inget avsteg, utan det är fortfarande avsnitt 99 och 133 som är viktiga. Spara i en fondrobot, till exempel. Vi gillar ju Lysa eller Opti eller någon av dem. Och det är fortfarande basen. Det var till och med så pass mycket bas att det kom med som ett av de här 39 råden i förra avsnittet.

Men jag vill säga att nu under de senaste veckorna pågår det ganska mycket dialog och diskussion i kulisserna.

Caroline: Här på bloggen eller i världen?

Jan: Nej, men både och faktiskt. I världen har ju intresset för de här tail risk-strategierna ökat drastiskt efter att de hade haft en framgångsrik vår. Och så är det ju alltid, det som är populärt, eller det som har en bra run, det ökar ju alltid i popularitet. Guld har gått bra, aldrig varit så stort intresse för guld. Och tail risk-strategier har gått bra, aldrig så stort intresse för de här strategierna.

Men det jag tycker är kul är att det är så sjukt många av er som lyssnar eller tittar som är riktigt, riktigt duktiga. Jag har fått mejl från flera personer, och vi har nu en liten e-postlista där vi diskuterar det här. Det är bland annat en person som har jobbat med strukturerade derivat, både i Sverige och utomlands, mot storbanker och institutioner. Det är en annan som är kvantitativ analytiker och statistiker.

Caroline: Så ni diskuterar det här tail risk som du gick igenom i några andra poddavsnitt.

Jan: Ja, som vi gick igenom i de här, 166, 167.

Caroline: Ja, precis. Som man inte har hört om, eller är intresserad av. Vad snackar de om egentligen?

Asymmetrier: liten nedsida, stor uppsida

Jan: Egentligen, om jag skulle säga så här, behållningen av 167 och 168 var tanken om asymmetrier. För det funkar ju i livet, oavsett sparandet. Så för mig var det guldkornet.

Caroline: Men du har blivit lite hooked på asymmetrier. Förmodligen för att du omedvetet har sett det i ditt liv. Du får nästan säga någonting om asymmetrier. Och för att du har fått ord på det av den här filosofen, ekonomen...

Jan: Nassim Taleb. Asymmetrier handlar om det här att ofta är antingen uppsidan mycket större än nedsidan eller vice versa. Och tricket är ju att sätta sig i situationer i livet där du har en liten nedsida och en stor uppsida.

Tricket är att sätta sig i situationer i livet där du har en liten nedsida och en stor uppsida.

Och det kan vara att gå på dejt. Det kan vara att fråga någon om en dejt, eller fråga någon om ett möte, eller fråga någon om hjälp. Man kan få nej. Eller så kan man få ett livsavgörande möte.

Caroline: Ja, och så är det ju oftast så. Jag tackade ju ja till att flytta till korridoren.

Jan: Och där träffade jag dig. Hade jag aldrig kunnat lista ut innan.

Caroline: Till exempel på studentkorridoren, när vi bodde i Lund.

Jan: Det kan vara till exempel att inte använda preventivmedel om man inte är sugen på att ha barn i en viss fas i livet. Liten uppsida, väldigt stor nedsida. Men det handlar även om investeringar och pengar.

Caroline: Jag tänker så här att vi har pratat om det ganska mycket både i förra avsnittet.

Jan: Det har vi.

Caroline: Jag tänkte mer om man har kommit in här nu.

Jan: Nej, men detta är inte till för dig som är nybörjare.

Caroline: Är det det du säger?

Jan: Inte nybörjare, men så här, detta är ändå ett "hur gick det sen". Då behöver vi inte återupprepa hela avsnittet.

Caroline: Nej, det behöver vi verkligen inte. Men något får man väl säga.

Kan vi påverka Lysa och Opti?

Jan: Min poäng med 166 och 167 var ju: kan vi påverka några stora institutioner, till exempel Lysa eller Opti eller Sjunde AP-fonden, kring att tänk om detta är en sak de hade kunnat ta in. För jag tror inte det är en grej för småspararna.

Och Lysa har varit positiva. De har varit med i några diskussioner här och de säger så här: vi tycker detta verkar som en bra idé. Men vi måste naturligtvis undersöka det. Vi måste se om det går ihop med regulatoriska frågor, om det går i linje med vår strategi, om det finns likviditet. Men de tittar på det, vilket är cred till dem.

Och jag vet också att jag pratade med vd:n för Opti, som är den andra stora fondroboten som jag tycker är bra i Sverige. Han var också så här: gud vad spännande, detta måste vi titta mer på. Och sen naturligtvis, alltså här vet jag inte, jag vill inte ha fördomar, men Sjunde AP-fonden har jag också tagit kontakt med, och jag har inte ens fått svar. Vilket är lite trist. Men kudos till både Lysa och Opti. Och så får vi helt enkelt se vad det blir.

Men diskussionerna pågår, så det var inte två one-off-avsnitt och sen blev det inte mer med det, utan det kommer mera. Och jag vill säga tack till alla er som mejlat till kundtjänsterna på Lysa och Opti om att detta vore en bra idé. Patrik på Lysa sa så här: ja, vi har en hel del mejl, som vi nu har kategoriserat under tail risk, som vi kommer återkomma till.

Vi konsumenter har jättemycket makt och möjlighet att påverka.

Så vi ska aldrig glömma bort att vi konsumenter har jättemycket makt och möjlighet att påverka. Och sen får vi se om vi ska puffa på Sjunde AP-fonden också, men det hade varit sjukt gott. Och om inte det går så kommer jag också säga: går detta att göra på något sätt i någon variant för småsparare? Men det var inte det som var poängen med de två avsnitten, utan poängen var att sätta igång en konversation, som folk som skriver debattartiklar. Poängen är ju att få igång en konversation. Och det upplever jag att vi har lyckats med i den snäva lilla finansvärlden. Så jättekul. Tack till dig som tittar och lyssnar.

HSB Bospar och repliken från Danske Bank

Caroline: Sen hade vi ju vårt avsnitt om HSB Bospar.

Jan: Ja, det avsnittet, eller de avsnitten.

Caroline: Ja, det var avsnitt 160, 161.

Jan: Det började med en läsarfråga, vilket var så roligt. Vad tänker ni om HSB Bospar? Jag förstår att det inte blir ett helt avsnitt, men jag funderar, hur ska jag göra? Är det värt det? Är det bra att spara?

Caroline: Och vi hade ju haft den diskussionen innan. Jag hade frågat dig för flera år sedan: ska vi spara i HSB Bospar? Är det bra egentligen? Du sa nej, det är inte så himla bra.

Jan: Men det är bra. Vi har ju ändå fortsatt göra det sedan 2011.

Caroline: Ja, vi har ju ändå fortsatt med att vara barn.

Jan: Så det har inte varit kasst. Men i alla fall, i avsnitt 160 hade vi den diskussionen live. Och du var väl inte så positiv.

Caroline: Och jag sa så här, ja, det är ju när de gjorde det här bytet från Swedbank till Danske Bank. Det blev bättre, men det är väl fortfarande inte bra.

Jan: Och sen var vi ganska klara med det. Vi fortsatte spara i HSB Bospar, men sen kom det en replik.

Caroline: Ja, det kom väl ganska omgående en replik. Från Danske Bank, som tyckte att vi hade missförstått och att vi kritiserade dem obefogat. Och att vi hade vissa åsikter kring att vi bara kunde bo i vissa kvarter och sånt.

Jan: Att vi var snobbar?

Caroline: Nej, det sa de inte.

Jan: Jag hörde det.

Caroline: Nej, de sa kanske inte det.

Jan: Nej, så vi skrev en replik på deras replik. Och sen är det många av er som har undrat, hur gick det sen? Vi vet inte hur det har gått. Vi har inte hört någonting från HSB Bospar.

Jag har en kompis som har en kompis som jobbar i HSB:s kundtjänst. Och han sa så här: ja, vi var måttligt roade i kundtjänst efter era två artiklar. Så återigen, samma sak där. Vi har verkligen som konsumenter stora möjligheter att påverka. Det är väl min stora behållning.

Att ta sig ur Bospar visade sig bökigt

Caroline: Vi själva har fortsatt än så länge i Bospar. Jag vill bara ur det nu.

Jan: Ja, och framförallt nu blir det sjukt bökigt. För nu ska vi skriva på något avtal och då ska man logga in på Danske Bank. Där man inte har inloggning, eftersom vi inte är kunder på Danske Bank. Och detta är...

Caroline: Nej, men detta måste vi ta, Jan. Hur ska vi nu göra för att signera att vi inte vill bospara längre?

Jan: Ja, fast jag tror att vi inte behöver ta det avsnittet.

Caroline: Nej, men vi behöver inte göra... Men om vi nu hypotetiskt tänker att vi ska skriva under och att vi inte vill bospara mer. Och då måste man logga in på Danske Bank. Och så har man ingen befintlig inloggning där redan. Så jag kom inte in där. Jag vet inte hur, det kanske är någon annan väg som jag har missat.

Jan: Vi måste ringa dem.

Caroline: Men det är också så här sjukt stökigt. Vi måste ringa till kundtjänst för att lösa det. Så där lämnar vi saker att önska.

Jan: Men jag vet inte, jag kanske kommer tillbaka till att det här fortfarande är en asymmetri. Vad är nedsidan?

Caroline: Ja, nedsidan är kanske... Vi räknade ju ut hur många tusenlappar nedsidan var.

Jan: Ja, och så uppsidan var ju de här poängen. Men återigen, vi behöver inte gå tillbaka och göra om det avsnittet. Men i alla fall, vi har fortsatt. Vi är kanske, eller jag, framförallt inte så mycket du. Du vill ju sluta och därifrån.

Caroline: Men det är väl jag som är lite dum i huvudet. Jag vill bara bort från förlorare.

Jan: Okej. Okej, jag känner att vi går vidare till nästa punkt. Så poängen är att vi inte har hört någonting mer från HSB Bospar efteråt.

Caroline: Nej.

Är det dags att köpa nu? Avsnittet mitt i mars

Jan: Sen gjorde vi i våras ett avsnitt mitt i brinnande coronakris, där i mars. Är det dags att köpa nu? För tricket är ju alltid att försöka göra tvärtom mot marknaden. Alla ville sälja.

Caroline: Ja, men det är en sån här klassisk klyscha. Eller alla ville inte det.

Jan: Men vi fick frågan av människor runt omkring. Ska jag sälja nu?

Caroline: Ja, men det är en sån här klassisk klyscha. Var rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda. Vem sa det?

Jan: Jag vet inte. Man vet aldrig. I finanskretsar är det alltid Warren Buffett. Och i andra kretsar är det alltid Einstein.

Caroline: Ja, true!

Jan: Jag tror inte han har sagt så mycket av de här grejerna som krediteras honom. En av de roligaste bilderna jag sett på nätet någonsin, det är en bild på Einstein. Och så är bildtexten så här: "I haven't said half the shit people say I've said." Jag tycker det är fantastiskt roligt. Men skitsamma.

Poängen är väl, och det är väl det som jag känner nu när vi har sparat och investerat i 20 år, att det är mycket enklare att göra tvärtom mot alla andra. Att jag börjar se så många saker där jag är så här: men detta är ju märkligt. Så vi skrev då lite försiktigt, för att vi vet att vi har många följare och lyssnare. Så nu är det kanske dags att köpa. Och vi själva gick in med ganska mycket pengar.

Caroline: Hur mycket hade marknaden gått ner då?

Jan: Jag vet inte exakt när vi gjorde det, men jag tror det var mellan minus 20 och minus 35 procent. Så det var där omkring. Och vi pratade om att detta var ett tillfälle, kanske, att om man hade möjlighet att öka sitt månadssparande, eller om man hade möjlighet att belåna sitt kommande 12 månaders sparande, då var det ett tillfälle att sätta in det.

Tjänstepensionen in i mars och allokering på Lysa

Jan: Jag pratade till exempel med en person nu, Andres, som vi träffade och tränade med i fredags. Han sa så här: jag satte in hela min tjänstepensionsavsättning i mars. Och jag var så här: shit, det hade inte ens jag tänkt på att man hade kunnat göra.

Caroline: Hur mycket kan det vara?

Jan: 30 procent av lönen. Om man är egenföretagare kunde man göra det. Det har ju visat sig väldigt lyckosamt om man gjorde så som vi sa, för börsen sen botten har väl gått upp nästan 40–50 procent.

Och vi pratade lite om belåning då också. Vi själva har rullat tillbaka belåningen. I mars pratade vi om att när vi ökade andelen aktier, för det var också en sådan grej vi pratade om, att sänka andelen räntor och utnyttja nu. Till exempel om du har en 90/10-portfölj, utnyttja nu de här 10 procent räntorna för att få fler aktier.

Caroline: Hur då? Hur gör man det? Var säljer man av sina räntor?

Jan: Till exempel på Lysa, så ställde du in 90/10. Och då kunde du ställa in 97/3 eller 100/0. Så vi hade till exempel en 60/40-portfölj som vi ändrade, tror jag, till 70/30. Och nu har vi ändrat tillbaka till 60/40, för nu har vi fått den där stora uppgången, den där rekylen. Så det där kan vara också verkligen...

Och sen hade vi det här avsnittet med investeringsdagboken som Mattias Psonius och Jessica, hans fru, hade gjort, vilket var helt fantastiskt.

Caroline: Ja, hur det kändes och hur man reagerade under coronan.

Jan: Ja, så i alla fall, det är alltid svårt att sia om framtiden, och historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Men vi har rullat tillbaka till vår vanliga strategi nu. Vi tog på oss mer risk i januari, eller där i februari, mars, och nu är vi tillbaka på klassisk strategi igen.

Caroline: Bra.

Hur portföljerna ligger den 7 september

Jan: Och tittar vi på portföljerna hittills, så RikaTillsammans-portföljen ligger plus 8, idag när vi spelar in detta som är 7 september. Globala barnportföljen minus 0,9, Nybörjarportföljen minus 0,8, och sen missen vi gjorde i våras var ju den här Försiktiga portföljen, som är minus 3. Och börsen, OMX30, ligger på plus 0,8. Så på helårsbasis ligger vi på plus minus noll, vilket jag tycker är jättebra med tanke på den vår vi har haft.

Caroline: Bra.

Jan: Sen också svårt att säga någonting om det vi gjorde för två avsnitt sedan.

Caroline: Vad blir det? 168.

Jan: Då var det så här: dras inte med i bubblor.

Caroline: Ja, ja. Med Tesla och så.

Jan: Tesla och ny teknik-aktier. Så det har bara gått tre veckor, så det är lite för tidigt att säga någonting.

Teslablankningen som gått minus 35 procent

Caroline: Hur har det gått för mina aktier, Jan?

Jan: Jag ligger minus 35 procent på min Teslablankning.

Caroline: För du har ju blankat och du har trott att de ska gå ner.

Jan: Ja. Så har de inte gjort.

Caroline: Jag tycker du ska bara köpa Tesla-aktier istället. Kanske inte nu, men...

Jan: Medan jag är så här, jag kommer att double down och gå in med mer pengar förmodligen i den här blankningen.

Caroline: Alltså detta är ju så här sjukt. Hur mycket har du gått in med i blankningen? Hur mycket har du förlorat hittills på det?

Jan: Jag har väl förlorat kanske 10 000.

Caroline: 10 000, Jan!

Jan: Ja.

Caroline: Vad?

Jan: Jag vet inte. Jag är ju liten i min... Vad ska man säga? Jag har ju små...

Caroline: Jag tänker ju att det är mycket pengar.

Jan: Det är inte så mycket pengar.

Caroline: Men för många är det mycket pengar, ja. För var fjärde person i Sverige har inte råd med en oförutsedd utgift. Jag hade inte gillat att säga minus 10 000.

Jan: Vi låg ju minus 500 000 i mars.

Caroline: Ja, det gjorde vi. Det gjorde vi, men det kändes inte lika mycket som att vara minus 10 000.

Jan: Nej, men grejen är att du har tagit ett beslut att du ska blanka Tesla. Du ska sätta pengar på att det går ner. Det är ju ditt eget beslut. Det är ingen som har sagt att du måste det.

Caroline: Nej.

Jan: Medan marknaden kunde vi inte göra mycket åt i mars.

Det finns ingen rim och reson i Teslas värdering

Caroline: Okej. Ja, men alltså så här...

Jan: Vi ska inte göra en återupprepning här av avsnitt 166 eller 168 eller vad det nu är. Men alltså så här, det är ingen rim och reson i det där. Återigen, i Teslas värdering.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Alltså återigen, som vi var inne på precis innan. Var rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda. Alla är ju giriga just nu kring ny teknik och Tesla.

Caroline: Men du, när du ser sådana saker. Girigheten eller den här euforin. Var ser du den då? Läser du Veckans Affärer? Vad är det för källor du har till att plocka upp de här signalerna? Du är ju runt på nätet och håller på och läser jättemycket.

Jan: Ja, men för mig blir det så här. Jag upplever så här, detta kommer ju låta helt sjukt. Men jag upplever att det blir någon slags... Alltså, jag vågar knappt säga detta. Det känns som att för mig de senaste åren nu har det blivit mer och mer Matrix. Du vet, man ser vad som pågår, man får en känsla för hur det ser ut. Du bara garvar åt mig.

Caroline: Nej, nej, nej. Men det är kanske som att du har blivit äldre och erfarnare.

Inte intuition, utan aggregerad information

Jan: Ja, men det är lite som Blink. Malcolm Gladwell beskriver det i Blink. Det är en aggregering av, till exempel Tesla. Titta på analytiker. Jag såg någon siffra, 30 analytiker som följer Tesla har uttalat sig. Mer än hälften av dem avråder från Tesla. Det är några som är så här köp och behåll, och det är bara två. Två av 30 analytiker som hade köprekommendation på Tesla.

Sen handlar det om fundamentala siffror. Tesla var mer värt än alla andra amerikanska biltillverkare. Det är en massa sådana faktorer. Så det är inte som att jag vaknar på morgonen och bara: åh, nu fick jag en intuitiv känsla. Det som är min dumhet här, som går emot allt det normala, det är ju att man inte ska försöka förutse marknaden. Och marknaden kan vara irrationell långt mycket längre än vad jag är likvid. Det är en sån här klassiker. Så detta är bara en liten del i vår lekhink. Det är inte någon stor summa pengar.

Caroline: Jo, men det här med Matrix, Jan. Det kommer ju till när man är i Matrix och är Neo. Att man kan inte... Det är ingen som sitter på de rätta svaren, inte ens de här 30 analytikerna.

Jan: Nej, det är klart att de inte gör. De har ju haft fel. Jag har ju haft fel hittills.

Caroline: Så du läser dem och sen tar du till dig det de säger.

Jan: Ja, det och en massa andra artiklar. Jag får ju tre, fyra nyhetsbrev varje dag som jag läser och får en känsla för. Och jag vill återigen säga, jag sitter inte här och säger att jag har en bättre känsla än alla andra.

Lekhinken: under 1 procent av kapitalet

Jan: För mig blir detta, nu är vi inne på lekhinken, alltså 10 procent av ens totala sparande. Och dessutom är den här Tesla-positionen mindre än 1 procent, långt mycket mindre än 1 procent av vårt totala kapital. Så återigen, majoriteten av våra pengar ligger i Lysa. Och i Lysa förutser vi inte marknaden, vi investerar långsiktigt, vi låter pengarna vara.

Men om man tycker att det är kul att testa så här, så är ju börsen, marknaden, ett fantastiskt kul sätt att testa sin teori eller testa sin tes. För du får ju direkt svar. Och sen hatar jag att ge råd, eller ha en åsikt, eller ge tips. Och detta är inget tips här. Men att ha en åsikt som man inte backar upp med sina pengar. Alltså, talk is cheap.

Har man en åsikt och uttalar sig om någonting, då ska man fan sätta pengar bakom.

Lite som Nassim Taleb skriver: var du en kung och startade ett krig och det var ett jävla dumt krig, ja då slutade det ofta med att du fick ett spjut i bröstet och så sorterades du ut ur den mänskliga genpoolen. Och är man en kass investerare, ja då ska man sorteras ut ur den mänskliga marknaden. Finansgenpoolen.

Så det är därför, återigen, detta är en liten position. Men jag är så här fascinerad över den här euforin. Det känns som att alla har glömt hur våren var. Utan alla är liksom giriga.

Caroline: Jo, men det har vi. Det har vi absolut glömt.

Jan: Det är verkligen som att världen bara vill fortsätta i sina gamla spår. Och ännu bättre.

Guld, kantareller och att vänta in marknaden

Jan: Vi ska ha ett avsnitt här snart om guld med Erik.

Caroline: Med Erik Strand.

Jan: Vi har ju pratat om guld i fem år. Nu har guldet börjat röra på sig. Tricket är ju att alltid försöka, detta är AktieFeber, Arne Talving som sa detta. Jag tycker detta är så sjukt bra metafor. Han sa så här: tricket med att vara duktig på att investera, det är att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, vakta kantarellerna och vänta på att alla andra kommer dit. Är du med? Visst, det kan ta lång tid.

Caroline: Åh, det kan ta lång tid.

Jan: Och det kan vara jävligt ensamt och du kan frysa där och du kan känna att jag dör här av svält. Och kanske någon gång har man otur, så gör man det också. Då sorteras man också ut.

Caroline: Ja. Nej, men hela tiden när du satt här och snackade, började jag fundera på det här med omvärldsanalys. Som jag är ju jätteintresserad av. Jag tycker att det är trist att vara en del av sin samtid. Jag tycker det är mycket roligare att säga: nu under den här 200-årsperioden, då sker detta för mänskligheten. Det är spännande. Så det var därför jag frågade dig också delvis hur du plockar upp information och specifikt då kanske Tesla.

Jan: Ja, men jag läser ju väldigt mycket. Och sen är det lite roligt, det finns så mycket olika åsikter. Pratar du till exempel med Coeli-förvaltaren Andreas och Henrik, så säger de så här: tio minuter lagda på makroanalys är tio minuter förslösade. Ja, det tycker de. Så det finns inget rätt svar i det här.

Vadet med Coeli om indexfonden

Jan: Vad hade vi mer på listan? Nej, men vi ska fortsätta. Men i alla fall, vår grundläggande strategi i det vi pratar om i avsnitt 99: spara långsiktigt i en fondrobot, eller om du har möjlighet att öka sparandet i nedgångar, jobba med allokering med räntor och aktier, eller följ vår modellportfölj. Det måste vi ändå säga, det har gått över förväntan. Så det är coolt.

Caroline: Ja, när vi var inne på det, tävlingen med Coeli. Jag tänkte precis fråga faktiskt.

Jan: Ja, i avsnitt 40. Nu är vi på avsnitt 171, så detta är alltså 130 veckor sedan. Det är snart tre år sedan. Då slog vi ett vad med Andreas Brock och Henrik Milton på Coeli. Coeli Global. Att en indexfond skulle gå bättre än deras aktivt förvaltade globalfond. Så jag satsade mina pengar på Länsförsäkringar Global Indexnära, och de satte pengar på sin egen fond. Och så sa vi så här: om fem år träffas vi här och förloraren bjuder på middag.

Caroline: Ja. Och vill du gissa hur det går? Det går bra för oss.

Jan: Jag kan säga så här, i tre år har det gått bra för oss. Vi har lett fram tills nu.

Caroline: Vad hände? Och hur mycket har det gått bättre för dem? Är det ett försprång?

Jan: Det blir svårt. De ligger på plus 39 procent.

Caroline: Ja, men det är två år kvar.

Jan: Ja, och vi ligger på plus 29 procent. Så vi har lett.

Caroline: Jag tror inte saken är utagerad än.

Jan: Nej, det tror inte jag heller. Men kudos till Henrik Milton. Och det är så pass att jag faktiskt har sagt så här: ni får komma tillbaka, detta måste vi prata om.

Caroline: Ja, vi måste prata om vad som hände.

Jan: Ja. Och Henrik är ju fantastisk. De är så himla duktiga. Och Henrik är ju så himla rolig.

Caroline: Ja, men vi har ju ett lägre beta i nedgångar och ett högre beta i uppgång. Det var hans svar.

Jan: Jag var bara så här: okej Henrik, tack. Jag fattar vad du menar. Nej, jag fattar inte det. Jag tror ingen annan gör det. Det är därför vi måste prata om detta. Så de kommer tillbaka i oktober. Andreas och Henrik kommer tillbaka. Det ska bli roligt och det känns intressant.

Caroline: Intressant. Men de leder i alla fall.

Jan: Så jag tror att de kommer att säga, vad var det vi sa.

Mo och idén om en livsplanskickoff

Jan: Sen hade vi avsnitt med Mo, vår goda vän. I avsnitt 134 pratade vi om att njuta sig till framgång, eller låta livet kännas lika bra som det är. Eller att pengar inte är lösningen, utan pengar är bara en förstärkare, som en volymknapp. Och då, jag vet inte vad det heter på svenska, men vi floatade. Vi testade en idé. Vad heter det på engelska? Float. Let's float an idea. Att man testar.

Caroline: Jag tycker inte vi ska använda sådana anglicismer här.

Jan: Nej, men ett provskott gjorde vi då. Vi sa så här: låt oss testa att ha en livsplanskickoff. För vi har den här tesen, vi har båda jobbat tillsammans med finansiella rådgivare och med massa människor. Då konstaterar vi så här, för att ha en god ekonomisk plan behövs tre komponenter. Det behövs en livskompass, att veta vad som är viktigt, mina värderingar, mina grundläggande egenskaper, mina livsintentioner. Det behövs en plan som gärna är illustrerad, där man kan göra olika scenarion.

Caroline: Vad då för slags plan? Ekonomisk plan?

Jan: En ekonomisk plan, alltså typ en pimpad Excel-fil. När jag visade den för min kompis Niklas, Danir Liv, sa han så här: "Jan, om vi i världens tidsände någon gång, Gud kommer tillbaka och det kommer vara en sådan här Hall of Fame för Excel-filer, så kommer din Excel-fil att vara en kandidat." Och då blir jag så här.

Caroline: En kandidat, ja. För man tänker ändå att det finns nog en hel del pimpade Excel-filer där ute. Okej, men jag vill gärna titta på den sen.

Jan: Ja, pimpade Excel-filer. Och sen det tredje handlar om själva den praktiska investeringsstrategin.

Dykdalben som metafor för en finansiell plan

Jan: Och då blev det liksom som Mo, som gillar att segla, så pratar de om, ja men det är ju som en dykdalb. En dykdalb, det är en sådan grej som man har ute i gamla hamnar.

Caroline: Ja, berätta nu vad det är.

Jan: Ja, men det är tre stockar som är sammanbundna. De flesta har nog sett det, men man vet inte vad det är. Så det är ofta tre eller fler stockar som står i havsbotten och så är det ett rep runt om dem. Och det coola med en dykdalb.

Caroline: Man ser dem vid ytan.

Jan: Man ser dem vid ytan, för man använder det antingen för skepp att lägga vid, alltså att man band fast skeppen vid, eller för att hindra skepp att åka på en bropelare eller nåt. Det är en enormt stabil konstruktion. För när trycket ökar på den ena, så tar de andra spjärn.

Caroline: Jag har sett det här i någon barnbok faktiskt.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jag bara, Jan, vad är det här nu för någonting?

Jan: Ja, och det heter en dykdalb.

Caroline: Men ni använder uttrycket för att beskriva...

Jan: Ja, de här tre delarna för en finansiell plan. Att man behöver en livskompass, man behöver en plan där man kan testa olika scenarion, och man behöver en finansiell strategi. Till exempel det vi gör med Lysa.

Livsplanskickoffen i augusti

Jan: Så vi hade den i augusti nu och det blev jättekul. Vi var 20 deltagare. Det var fem gifta par och sen var det tio vanliga deltagare som gick på egen hand. Och det var fantastiskt roligt. Då hade vi en hel dag först med den här kompassen, värderingar. Man fick identifiera vad som är viktigt för mig. Och så var det roligt också, när man gjorde det som par, så var det så här: gud, det där har jag inte tänkt på, och det är så viktigt för dig.

Och sen den andra dagen gick vi bananas på Excel. Och den roligaste upplevelsen var en kvinna som var så här: jag har som dröm att när jag fyller 65 eller vad det var, så vill jag åka till Galápagos. Och så var hon så här, jag vet inte riktigt om det funkar, det borde funka. Ekonomiskt var hon tveksam. Så la vi in detta i den här mallen, i den här planen. När du fyller 65 eller vad det nu var, så ska du åka till Galápagos.

Men min pimpade Excel-fil, detta var ju meningen att det var uttag. Så den la till Galápagos varje år, från att hon var 65 till att hon var 100. Av misstag.

Caroline: Okej.

Jan: La den där Excel-filen till en Galápagosresa om året, mellan att hon var 65 och hon var 100. Och det coola var att det höll. Hennes ekonomi höll. Hennes ekonomi i det scenariot vi hade gjort höll för det där. Och hon blev så entusiastisk: gud, alltså detta kommer att gå bra, jag kan åka till Galápagos varje år tills jag dör.

Vi har ofta fel bild av vår egen ekonomi

Jan: Och det var precis det där. För vi har många gånger en bild av vår ekonomi som ofta är annorlunda än vad verkligheten är, eller vad någon annan ser när de tittar på det.

Caroline: Varför är det så, tror du?

Jan: Nej, men för att det är så enkelt att använda ekonomin som ursäkt. Man inte har råd, eller tänk om det går åt skogen, eller jag ska göra så här och sen ska jag göra. Och vem blir jag om min ekonomi nu är så bra? Det är ju samma sak som när du slutade jobba på universitetet och du sa till mig så här: "Men Jan, jag har inte doktorerat för att bli en hemmafru." Eller att det var jobbigt när folk frågade dig, eller skulle du börja i skolan: "Vad ska du göra nu?"

Caroline: Ja, men det är fortfarande jobbigt. "Vad gör du nu för någonting egentligen?" "Jag har inget. Jag gör inget."

Jan: Nej, men du har rätt. Det kanske är så att de flesta av oss inte har så himla bra koll på ekonomin egentligen. Vare sig utgifter eller hur det kommer se ut framgent.

Caroline: Om jag fortsätter att spara så här.

Jan: Framförallt framgent. Om man gör så som vi gjorde i livsplanskickoffen. Man tittar på det 30 år eller 40 eller 50 år framåt. Eller vad man borde göra för att få ett riktigt bra liv om två år eller om tio.

Den unge deltagaren och de negativa antagandena

Jan: Sen hade vi en annan deltagare som var ung, som var typ 20-ish. Som var så här: shit, jag har lagt in alla negativa påståenden, som att avkastningen inte kommer vara 7 procent på aktier, att jag inte kommer få en så hög lön som jag kommer få när jag är klar med plugget. Och det kommer ändå bli massa pengar här. Så nej, men det var sjukt roligt. Det är det man får när man går den här kickoffen. Då märker man att allting kommer att hålla sig.

Jag ska inte gå in för mycket på det där. Men jag vet ju till exempel så här när jag jobbade med de här finansiella rådgivarna. En av behållningarna som en av våra klienter tog med sig, det var att vi hade skrivit så här: "Det kommer gå bra för dig."

Caroline: Skrev ni det i analysen?

Jan: Ja, vi skrev det i analysen. Det kommer gå bra för dig. Du har en god ekonomi, du har tagit bra beslut, och när vi tittar på det framgent: det kommer gå bra för dig. Och sen hörde jag liksom på omvägar, eftersom vi har lite samma umgänge, hade den här personen sagt till sina kompisar så här: "Alltså det kommer gå bra för mig, jag har papper på det. Jag har koll på att det kommer gå bra. Från en finansiell rådgivare."

Så ja, det är lite roligt. Så det blev fantastiskt. Vi kommer köra en kickoff i januari i Stockholm och sen får vi se om vi tycker att det är kul. Kanske i augusti nästa år också. Men jag sätter en länk om man tycker att det var kul. Så det var en idé som kom fram mitt i ett poddavsnitt, som sen blev någonting och som nu faktiskt har skapat skillnad för andra människor.

Caroline: Bra.

Erik Strands galna förutsägelser

Caroline: Hur gick det sen? Erik Strand och hans förutsägelser. Kan vi inte bara säga vem han är?

Jan: Erik Strand är fondförvaltare som är expert på guld och green tech. Guld och silver och ädelmetaller. Och sen är han filosof och han har varit hedgefondförvaltare. Och han säger att en duktig hedgefondförvaltare alltid har egna åsikter. Man går inte på alla andras. Så jag är ju så här att när man har träffat Erik är man alltid lite smartare. Eller jag känner mig alltid lite smartare efter att ha träffat honom. Ibland kan jag också känna mig lite jobbig efter att man har träffat honom.

Caroline: Ja, han kastar ljus på vissa grejer som man inte hade en aning om, som var lite jobbiga kanske.

Jan: Exakt. Och det är precis de människorna som han har som mest värde av. Och han har ju varit den gästen som vi har haft här flest gånger och som är mest populär hos er. Varje gång han kommer tillbaka är det massor av frågor. Han har varit med på vår Patreon, han har varit med två gånger, och så frågar jag er om han ska komma tillbaka en tredje gång. 95 procent av alla säger ja, jag vill att han kommer tillbaka igen.

Och han har gjort sådana helt galna förutsägelser. När träffade du honom senast? För han pratade om silvret då.

Caroline: Vi träffade honom förra året, 2019.

Jan: Och då sa han så här: ja, men jag tror att den bästa portföljen framgent kommer att vara 50 procent aktier, 50 procent guld, inga räntor. Alltså, kollar vi då 2020, vad har gått bra? Guld har gått bra, aktier har gått bra, räntor har gått sådär. Och jag kommer ihåg att jag mådde så himla dåligt när han sa det.

Till midsommar är corona över på börsen

Jan: Sen intervjuade vi honom mitt i brinnande coronakris. Och så frågade jag så här: när tror du att detta går över? Han bara: till midsommar är corona över på börsen. Inte i verkligheten, men på börsen.

Caroline: Ja, mycket riktigt.

Jan: Till sommaren är det över. Så trots att jag vet bättre, så är jag så här: jag kommer lyda vad han säger nästa gång. Trots att jag vet att det är liksom så här, inget. Det kommer ta emot och kännas i magen. Ska jag ha 50 procent guld i min portfölj?

Caroline: Ja, och sen kommer han säkert ha rätt, och sen kommer han ångra sig igen.

Jan: Om han inte följer. Ja, så det är helt sjukt.

Caroline: Men hur kan han veta det?

Jan: Jag vet inte, det måste vi prata med honom om.

Caroline: Vilken kristallkula är det?

Jan: Ja, vi måste prata med honom om det. Och hans fond, AUAG Silver Bullet, som man har pratat om, Sveriges mest riskabla fond, den har ju bara i vår portfölj gjort över 80 procent i år. Så Erik Strand kommer tillbaka, och han har haft helt galna förutsägelser, vilket ska bli kul att prata med honom om.

Teslablankningen har vi pratat om. Så det är inte så mycket mer att säga.

En puff för Patreon-communityn

Jan: Jag tänkte faktiskt göra en puff för Patreon. För om jag ska ta med mig vår RikaTillsammans-community, så är detta någonting vi började för ett år sedan. Och det var lite så här knaggliga steg och vi skrapade knäna. Men det kändes...

Caroline: Innan vi kom igång med det.

Jan: Ja, men det känns i januari, när jag i ett tillfälle av genidrag tänker så här: vet du vad, tänk om jag inte behöver lista ut vad vi ska göra i RikaTillsammans-communityn. Tänk om jag frågar de som är med i communityn om vad de vill göra.

Caroline: Ja, stroke of genius.

Jan: Ja, men precis. Och då kom det en massa så bra förslag. Och sen har vi bara gjort de förslagen. Och det har varit så himla coolt.

Så till exempel i communityn har vi haft digitala fika-tillsammans-tillfällen. Alltså Zoom-möten, som är typ som live-poddar, där vi har haft frågor och svar. Vi har haft med gäster, som till exempel Erik Strand. Vi har haft med Lysa, vi har haft med Andreas och Henrik. Vi har haft med massor av olika människor. Sjukt uppskattat. Så det är som en live-podd, alltså som det här avsnittet, fast det är live och man kan vara med och påverka innehållet. Eller så kan man bara vara med och lyssna.

Caroline: Och det märks att vissa står och diskar, kan man se ibland att de gör, eller gör andra saker.

Teman, börsintroduktioner och saminvesteringar

Jan: Och vi har haft teman på de här fikaträffarna också. Vi hade ett tema kring företag och företagande och investeringar via företag. Och där var också flera deltagare som sa, så här gjorde jag med mitt företag och sen la jag det i träda. Som kunde dela med sig. Så jag lärde mig också saker av det där. Så det var jättekul.

Ett annat önskemål var börsintroduktioner. På bloggen här brukar vi ge en, två börsintroduktioner, sådana som är riktigt säkra. Typ Genova, tror jag att det var nu 2020, EQT 2019, Internationella Engelska Skolan och några sådana. Så vi hade gjort till exempel Pexip, tipsade vi om här i Patreon-communityn, och Train Alliance också. Så jag tror att vi har ett ganska bra track record, att de som har varit med och fått tilldelning faktiskt har tjänat lite pengar.

Caroline: Ja, precis. Så man kan köpa några aktier i ett företag som ska börsintroduceras.

Jan: Ja, och då tipsar vi och ger analys på Patreon-communityn. Så flera har faktiskt tjänat pengar på att vara med i communityn.

Sen har vi gjort saminvesteringar. Ibland dyker det upp bra investeringar, men de är för stora för att en person ska kunna göra dem. Så då har vi gått ihop och gjort de här investeringarna i onoterade bolag, vilket också har varit en sådan här "RikaTillsammans på riktigt".

Caroline: Det verkar som att du tänker.

Jan: Nej, jag tänker så att där, när kommer vi veta hur det har gått för den första vi gjorde? Det kanske är om ett år?

Caroline: Nej, ett år.

Jan: Om ett år. Då gick vi in i ett bolag som ska börsnoteras under 2021. Bolaget skulle egentligen noteras nu 2020, men på grund av pandemin drog de i handbromsen. Och så ska de göra det nästa år istället.

Extramaterial: testamente och bonusavsnitt

Jan: Ja, och sen har vi extramaterial, till exempel just nu. Vi hade ju det här avsnittet om livförsäkringar och testamente. Och vi har faktiskt ett bonusavsnitt med Allmänna Änke- och Pupillkassan som vi ska släppa. Men vi tog kontakt med en jurist och vi har jobbat fram vårt eget testamente. Och vi har jobbat fram ett annat juridiskt avtal som vi tror att många kommer ha glädje av. Så det kommer vi också lägga på Patreon. Så det är liksom så här massivt värde.

Och sen är det frågor och svar och anslag och veckans info.

Caroline: Det är ändå ganska lätt att hitta saker där, tycker jag.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Det låter ju som det är mycket där. Men man hittar det man söker.

Jan: Ja, precis. Och jag försöker att inte spamma, utan det brukar vara så här ett. Alltså, se det som typ ett halvt eller ett extra material i veckan. Inte ett helt avsnitt extra, det är det inte. Men kanske ett extra avsnitt i månaden, som inte kommer ut på bloggen eller i vanliga podden. Så man kan gå in på patreon.com/rikatillsammans om man är intresserad av det. Patreon.com/rikatillsammans, det finns en länk i beskrivningen.

Caroline: Bra.

Kommande avsnitt: bolån med Hypoteket

Jan: Om vi ska börja runda av strax, men kommande avsnitt nu under hösten. Jag tror att nästa vecka blir det två avsnitt med Hypoteket om bolån. För vi gjorde ett avsnitt förra hösten, avsnitt 130 om bolån, som blev väldigt uppskattat. Väldigt, väldigt många sänkte sina bolånekostnader och sina räntor. Vi delar med oss av det här tricket med att begära ut ett amorteringsunderlag. För om man begär ut ett amorteringsunderlag, då vet banken att man kommer att lämna och då erbjuder de ofta en lägre ränta.

Och då pratar vi lite om de här bolåneinstituten, typ Stabelo och Hypoteket och sånt. Och då konstaterade vi att de inte är lika säkra som banker. Och då mejlade faktiskt en av grundarna till Hypoteket, var så här: jättebra avsnitt, och det är vissa saker som jag skulle vilja lägga till eller förtydliga. Och då var det så här, men kan du inte komma till podden?

Så i somras träffade vi då Dag Vargéus, och han fick läsarfrågor som vi spelade in. Jag tror det var 50 läsarfrågor. Så vi pratar om allt som har med bolån att göra. Och vi pratar även om det här, hur går det till i bakgrunden när en bank lånar ut pengar. Alltså det här med säkerställda obligationer och bolånefonder. Lite så här ett svar på den här frågan, skapar verkligen banker pengar? Så bara, nej, det funkar inte riktigt så. Så en bra repetition inför nästa vecka. Om du inte har sett avsnitt 130, se gärna det.

Ränta på ränta på två håll

Jan: Och sen blir det, och man behöver inte förbinda sig till något, utan man kan ta och begära ett amorteringsunderlag eller hoppa runt och se vad man får för erbjudanden. För grejen är att de pengarna, det var en av de grejerna vi gjorde i 130 och uppföljningen till avsnitt 130, var att om man sparar, alltså man kan spara flera tusen per år, om man sen dessutom investerar de pengarna eller extra-amorterar, så kan det bli flera hundratusen kronor.

Det är få ekonomiska beslut man kan spara så mycket pengar på som att förhandla ner sin bolåneränta och sen investera de pengarna.

Så det är få ekonomiska beslut man kan tjäna eller spara så mycket pengar på, som att förhandla ner sin bolåneränta och sen investera de pengarna och sen göra det över ett antal år. För då blir det ränta på ränta på två håll. Det blir liksom sjukt häftigt. Så se gärna, eller lyssna gärna på avsnitt 130 inför nästa veckas två bonusavsnitt med Hypoteket. Det ska bli jättekul.

Sen har vi Erik Strand som kommer tillbaka nu under hösten. Andreas Brock och Henrik Milton från Coeli kommer tillbaka. Jobbar kanske på att få tillbaka Magnus Alfredsson för att prata om hållbarhet och Proethos. Och vi har också ett avsnitt till om Allmänna Änke- och Pupillkassan. Så det är mycket roligt som kommer.

Tre minuters avsnitt inspirerade av marinkåren

Jan: Och jag har fått feedback på att vissa av våra avsnitt kan vara lite långa. Så detta har jag inte ens sagt till dig, men jag och Caspian har diskuterat att vi ska göra tre minuters avsnitt.

Caroline: Nej, men jag såg så här.

Jan: Av någon anledning hamnade jag på amerikanska marinkårens hemsida. Och de har så här The Marine Minute. Och så tyckte jag så här, fan, det var ändå ganska coolt. För jag ville kolla hur man gör armhävningar.

Caroline: Det är så här att man måste påverkas av rätt personer, rätt ställen, eller hur? Det hade inte kunnat vara någon annan som hade sagt du måste göra kortare avsnitt, Jan. Nej, då är det amerikanska marinen som kommer med något som är bra, tycker du. Hur man gör armhävningar, okej?

Jan: Ja, så hade de en minut om hur man gör korrekta armhävningar. Och så var det så här, ja men det där verkar ju som en bra idé. Då måste man bara koka ner någonting. Så att det blir väldigt användbart. Och så ger vi ut det i tre minuter då.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Fast jag tänkte att jag ger ut det. Du kommer inte vara med.

Caroline: Nej, jag kommer inte vara med.

Jan: Men min poäng med de här, vad skulle du vilja att vi gjorde tre minuters avsnitt om? Vilka frågor är det vi skulle, tycker du vi ska ta upp i de här tre minuters avsnitten? Och så tänker jag så här, att då har man tre minuters avsnitt och sen har man en och en halv timme. Så de som vill ha liksom...

Caroline: Alltså du menar två varianter på samma tema?

Jan: Ja, precis. Jag tänker till exempel, vi har ju ett avsnitt som heter spara, amortera eller belåna. Som är typ en timme och 45 minuter. Och då tänker jag så här, då kan man göra samma sak. Ska man spara, amortera eller investera? Och då gör man det på tre minuter. Men då kommer ju inte det vara i studier och detalj, utan då blir det bara sammanfattningen. Men jag tror att det kan vara spännande. Vi provar det.

Caroline: Vi provar det.

Jan: Så du får gärna komma, tycker du det verkar som en bra idé, kommentera gärna vad du skulle vilja att vi tog upp. Får du också gärna komma med.

Två shout-outs och avrundning

Jan: Och sen vill jag faktiskt göra två shout-outs. Det har vi aldrig gjort någonsin. Men i förra avsnittet, när vi gjorde de här 39 oombedda livsråden, sa jag att det var Caspian, vår kollega, som hade kommit med tipset och skickat oss en länk med en annan som hade fyllt år. Och jag var så här, gud vad bra Caspian, tack Caspian och sånt. Och sen när jag sa det till Caspian, när han sitter och klipper, han bara: du Jan, det var inte jag som har tipsat er om det här. Och jag bara, vem var det då? Så jag fick leta, och sen insåg jag att det var Elin Ross. En läsare. En läsare, och hon är med på Patreon, i Patreon-communityn också. Tack Elin. Tack Elin för inspiration till två jätteviktiga avsnitt, som dessutom jag har tänkt göra jättelänge, men som jag inte kommit till skott med. Så tack så mycket, Elin Ross.

Och sen, faktiskt, shout-out också till Jakob och Karolina Lidja, som jag vet brukar lyssna på våra avsnitt och har tipsat väldigt, väldigt många andra. Så när ni sitter där på flyget och lyssnar på våra avsnitt, vi uppskattar det jättemycket.

Och sen avslutningsvis tänker jag att det kommer lite överraskningar. Vi har en liten tipslåda med grejer som händer under hösten, som jag tror att du som läser och lyssnar och tittar kommer uppskatta. Är det något mer du tänker, Caroline, innan vi rundar av det här avsnittet?

Caroline: Nej, det är bra. Det är bra.

Jan: Så då återstår egentligen bara att säga, tack så hemskt mycket, och så ses vi nästa vecka, då det blir Hypoteket.