Om inflation, skulder, räntefonder och början på en guldtrend

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vilket är egentligen det sämsta rådet i finansbranschen?
2. Basrekommendationen står kvar: bred, billig, global indexfond
3. Inflation, fonden och en favoritfråga från Tim Ferriss
4. Var köper man fonderna, och var hittar man Erik
5. Välkommen tillbaka, Erik Strand
6. Tre förutsägelser som slog in
7. Att se mönster utan att bli övermodig
8. Varför kraschen "var över till midsommar"
9. Förutsägelsen om företagsobligationerna
10. Syftet med att investera är att fatta bättre beslut
11. En 60-sekunderspitch för guld
12. Silver svänger mer åt båda håll
13. Citatet bakom Precious Green: guld som portföljskydd
14. Är 60/40-portföljen död?
15. Asymmetrin i räntefonder
16. När både aktier och räntor vänder samtidigt
17. Räntefonder och realräntefonder i Eriks portfölj
18. Monetär inflation kontra prisinflation
19. Vad mäts egentligen i inflationen?
20. En kommande prisinflation från öst
21. Förmögenhet som skydd i den nya världen
22. Frilansare från hela världen och västvärldens framtid
23. Förbered dig innan, inte när problemet kommer
24. Kriser är också möjligheter
25. Vad ser Erik framför sig de närmaste årtiondena?
26. Magiska pengaträd och Modern Monetary Theory
27. Det är vi som är staten
28. Vad betyder det här för mig som privatperson?
29. Tillbaka till problemet, inte lösningen
30. Eriks drömscenario: en total reset
31. Jan benar upp stegen mot kraschen
32. Skilj på prisinflation och monetär inflation
33. Hur påverkas Jan utan finansiella tillgångar?
34. Get your shit together — eller inte
35. Att bli bättre människor: ut ur ekorrhjulet
36. Bunden ränta som inflationsskydd
37. Lån som ett skydd mot staten
38. And just like that, Warren Buffett owns gold
39. Ray Dalio och pensionsfonderna börjar köpa guld
40. Jakten på avkastning driver dem mot guld
41. Guld som inflationsskydd: vad säger studierna?
42. Varför mätperioden är missvisande
43. Tänk själv, stirra dig inte blind på korta perioder
44. Guld är polariserat — bilda din egen uppfattning
45. Varför Erik är rädd för börsen
46. Ha gärna något roligt i portföljen
47. Risken med att lämna ifrån sig allt
48. Lekhinken som komplement till basen
49. Hur en fondrobot ombalanserar i en nedgång
50. Allt bygger på att det går upp igen
51. Vad händer om börsen aldrig återhämtar sig?
52. Hur mycket avkastning krävs för att hämta hem en 80-procentig nedgång?
53. Tror vi på börsen som koncept om 20–25 år?
54. Marknadsekonomi mot mixekonomi
55. En ny teknikrevolution som kan friska upp börsen
56. Tim Ferriss-frågorna: ett köp under 1 000 kr
57. Råd till en ny sparare
58. Det sämsta rådet: månadsspara
59. Pengar är till för att användas
60. En kontroversiell avslutning, och var du hittar fonderna

Vilket är egentligen det sämsta rådet i finansbranschen?

Erik: Vilka tycker du är de sämsta råden du brukar höra eller se i finansbranschen? Sådana du tänker att, nej, det där är ett rent idiotråd. Månadsspara.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privata ekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 173, och det är ett samarbete med AUAG Fonder. Och det är ju vår favorit Erik Strand som kommer tillbaka. Han har varit med, tror jag, fem, sex gånger tidigare.

Caroline: Ja, men han droppas in hela tiden.

Jan: Precis. Jag gillar ju Erik jättemycket. Vi har inte riktigt samma investeringsfilosofi, vi ser inte riktigt på samma saker, men han har egna tankar. Jag brukar alltid säga att när man har träffat Erik känner man sig lite klokare. Dagens avsnitt kommer egentligen handla om makroläget. Alltså, vad händer i världen? Vart är vi på väg? Det kommer handla om hans tre brutala förutsägelser.

Caroline: Som slog in. Som alla slog in, och jag mådde lite dåligt över att vi inte...

Jan: Vi var ju så nyfikna. Vad har han fler förutsägelser?

Caroline: Precis. Även om vi inte tror att man kan förutsäga framtiden, så är det ändå kul.

Jan: Precis. Med någon som lyckas ibland. Men framför allt mår man ju lite dåligt. Så jag börjar avsnittet med, vilka tips kommer du komma med den här gången som jag kommer må dåligt över att jag inte följde?

Basrekommendationen står kvar: bred, billig, global indexfond

Jan: Det är viktigt att se att även om vi nu intervjuar Erik och vi äger andelar i hans fond, så är vår rekommendation att spara brett i globala billiga indexfonder eller en fondrobot. Det står fortfarande kvar. Så är du ny och lyssnar eller tittar, ta gärna avsnitt 99 först. Guld ser vi som ett komplement till en bas. Och det är det Erik investerar i, guld och silver.

Caroline: Ja, han är ju expert på guld och silver. Han har två fonder som investerar just i guld och silver, och han kommer ha ett ganska långt resonemang om det caset och det scenariot som han tror på.

Jan: Men vad vi däremot är överens om är att alla borde ha lite guld i sitt sparande. Och där tycker jag faktiskt att avsnitt 143 är ett bra avsnitt att börja med. Där kan man se att guld är en skala. Det är allt från fysiskt guld som man kan ta och ha hemma som mynt, vilket är den säkra delen av guld, till en guldfond som till exempel Xetra-Gold, eller ända ut i andra änden, som han själv säger, Sveriges mest riskabla fond. Den här AUAG Silver Bullet.

Caroline: Som investerar i silver och silveraktier.

Jan: Precis. Så det blir mer och mer abstrakt. Från att ha riktigt guld hemma till att man kan investera på olika nivåer. Det blir olika fördelar helt enkelt.

Caroline: Olika fördelar, ja.

Jan: Och det pratar vi kanske inte så mycket om i dagens avsnitt som i avsnitt 143. Men man kan naturligtvis se det här avsnittet helt fristående.

Caroline: Ja, för det handlar ju inte bara om fonderna nu och vad Erik tänker och varför man ska investera i hans fond. Det blir alltid så filosofiskt och rätt, kan man väl säga, med Erik. Och han är himla pedagogisk kring olika resonemang.

Inflation, fonden och en favoritfråga från Tim Ferriss

Jan: Precis. Sen kommer vi prata om inflation. Dagens avsnitt kommer handla mycket om inflation. Alltså skillnaden på tillgångsinflation och prisinflation. Vi pratar om vart han ser att världen är på väg. Vi kommer prata lite om hans fond. Och sen har han den här, nu kan jag bara det engelska ordet, kickern. Jag har ju börjat ställa en ny fråga, jag har en ny favoritfråga i intervjuer.

Caroline: Är det kickern eller vad menar du?

Jan: Ja, precis. Jag brukar alltid fråga, vilka är dina tre bästa tips i privatekonomi? Men nu har jag, efter inspiration från Tim Ferriss, lagt till frågan, vilket är det sämsta rådet inom finansbranschen, eller som du brukar höra?

Caroline: Han svarade väldigt intressant på den frågan.

Jan: Ja, vi kan faktiskt avslöja det nu, för du kommer få förklaringen i slutet av avsnittet. Men han svarar månadssparande. Och jag trodde jag skulle trilla av stolen.

Caroline: När han säger att det sämsta rådet är... Det är spännande att höra hans resonemang kring det.

Jan: Som jag tyvärr kan köpa stora delar av.

Caroline: Ja, men jag tänker att för oss vanliga dödliga är det jättebra med månadssparande.

Jan: Absolut.

Caroline: Så det är väl också roligt att få bli utmanad.

Var köper man fonderna, och var hittar man Erik

Jan: Men jag tänker att det sista vi ska säga här är att vill man köpa Eriks fonder, så finns de båda som vanligt på Avanza och Nordnet. Men här är faktiskt en av få gånger jag kommer rekommendera SAVR, som är som en bank, ungefär som Avanza eller Nordnet. Jag kommer lägga en liten länk, en sponsrad länk, till det. För där får man hans fonder billigare, utan att det är på Eriks bekostnad. Men det tar vi också upp. Och slutligen, Erik kommer också vara med på Fika Tillsammans nu, jag tror det är 8 oktober. Så du som är med på Patreon kommer få möjlighet att ställa frågor eller bara lyssna med. Så det blir ytterligare en bonus.

Caroline: Förbered er. Ja.

Jan: Och lyssnar du på det här efter 8 oktober så finns det inspelat på Patreon. Så det är ett extra material för de som är med i RikaTillsammans-communityn.

Caroline: Hur kommer man in där?

Jan: Patreon.com/rikatillsammans. Så är det. Det finns en länk i anslutning till det här avsnittet, så klart.

Caroline: Bra. Men jag tänker att vi behöver väl inte prata mer nu, utan vi släpper på Erik. Och för dig som tittar på YouTube blir det lite magisk omförflyttning här när vi tar in Erik i studion.

Jan: Men innan vi släpper på Erik, jag kom på en extra grej. Det är faktiskt så att det har kommit in nästan 100 läsarfrågor till Erik. Vi kunde inte ta alla, men vi har spelat in två bonusavsnitt och de kommer nästa vecka. Så nästa vecka blir det dubbelavsnitt med Erik också, men då blir det frågor och svar helt enkelt. Och Erik har dessutom lovat att svara på frågor i kommentarsfältet. Så har du några frågor är det också möjligt. Och nu släpper vi på Erik.

Välkommen tillbaka, Erik Strand

Jan: Varmt välkommen, Erik Strand. Du är ju fondförvaltare. Du har två fonder, AUAG Silver Bullet och nu precis lanserat en ny fond som heter AUAG Precious Green. Och du har varit en av de mest, vad ska jag säga, uppskattade gästerna på RikaTillsammans. Du har en bakgrund som landslagsfäktare, som yogi. Du har också varit hedgefondförvaltare i många år, varit i finansbranschen. Och jag brukar säga, innan jag ska beskriva dig, att Erik är fantastisk att träffa, för man blir alltid lite klokare när man har träffat dig. Så varmt välkommen.

Erik: Tackar, tackar.

Jan: Vill du lägga till någonting i presentationen?

Caroline: Du brukar säga att man mår lite sämre också.

Erik: Ja, men jag tänkte att jag skulle vara... Det kommer vi till, det får läsarna upptäcka själva. Man blir klokare, man mår lite sämre initialt. Det låter dåligt, men det är inte dåligt. Det är tvärtom bra, för man behöver det.

Caroline: Jag upplever det så här. Det blir lite reality-check.

Erik: Ja.

Caroline: Och sen är det ju ofta idag, upplever jag, att man får leva i en sån ekobubbla, man får alltid bekräftat det man tror. Och jag gillade det jättemycket när vi träffade dig i ett av de första avsnitten, då sa du så här: nej, men som en duktig förvaltare måste man ha lite egna åsikter. Man kan inte gå emot, eller göra som alla andra, för då får man resultat som alla andra. Du har alltid gått lite din egen väg, och det tycker jag är fantastiskt.

Tre förutsägelser som slog in

Jan: När vi är inne på det, det här måste, det här är elefanten i rummet. Du har varit med i tidigare avsnitt, både avsnitt 143, 144 och 109. Och du gjorde, för ett år sedan, två förutsägelser. Den ena var att den bästa portföljen framåt kommer vara 50 procent aktier och 50 procent guld, och då ska man säga att den här gjorde du innan corona. Men när var det?

Erik: 2019.

Jan: 2019. Och sen, när vi intervjuade dig mitt under brinnande covidkris eller coronakris, då säger du att det här är över till midsommar på börsen. Inte i verkligheten, men på börsen. Så jag tänkte fråga dig innan vi kör igång, vilken förutsägelse kommer du göra nu som jag kommer må dåligt över att jag inte följde?

Erik: Framgent. Nej, men...

Jan: Hur kommer det sig att du visste det här? Att du trodde det här?

Erik: Jag är nog ganska, jag vet inte om jag ska säga dålig på att förutspå, eller det är inte min sak egentligen att förutspå, men man får en känsla när man ser mönstren i hur systemet reagerar på olika saker, och därav följer det. Jag hade lite tur faktiskt med en till. Jag sa just nu i somras att silver, när det bryter igenom 19, 21, så går det snabbt mot 30.

Jan: Ja, nu ligger den på 28.

Erik: Ja, det skedde också, till och med lite tidigare, men det var efter jag sa det. Så där hade jag lite flyt igen.

Caroline: Men jag tycker det där är så himla roligt, för det kastar ju ljus på en sån här aspekt hos mig.

Att se mönster utan att bli övermodig

Jan: Nej, jag kanske bara ska göra som Erik säger. Jag tycker att det här är fantastiskt också, att kasta ljus på ens egna känslor. För jag tror att när man har träffat rätt, blir det så himla lätt att man dras med i det där.

Caroline: Jag fattar inte vad du snackade om nu.

Jan: Okej, förlåt att jag är otydlig. Men jag tänker så här, att nu har Erik haft rätt här ett antal gånger, och då blir det så lätt att dra, men du vet, nu kommer han ha rätt även en fjärde och en femte gång. Hur gör du?

Erik: Eller tvärtom, jag närmar mig höjd till...

Jan: Exakt. Och det är därför jag ändå blev så glad också, för naturligtvis handlar det om tur, eller förlåt, skicklighet, erfarenhet, och precis som du säger, man ser mönster. Men där är också ett fragment av tur. Hur gör du själv för att inte bli overconfident?

Erik: Nej, där hamnar jag kanske sällan. Det är snarare så att det handlar om att kunna leva med, om vi pratar om odds. Om vi tar en tärning, en sexsidig tärning, och man investerar och har en åsikt, så kanske man ser att sannolikheten att jag har rätt är fem av sex. Och sen blir det en etta på tärningen ändå, alltså jag får fel. Då är det viktigt att kunna gå tillbaka och säga att jag blev fel, men jag hade oddsen på min sida. Så jag känner mig ändå bekväm med någonting som blev fel. För att veta och ha 100 procent sannolikhet på någonting man säger, det finns ju inte.

Det viktiga är att kunna gå tillbaka till sig själv och känna att jag hade sannolikheten på min sida. Någon utifrån som bara tittar säger att du hade fel. Då gäller det att kunna ha det bakom sig.

Erik: Det var fel, men sannolikheten var på min sida, och därför kände jag mig bekväm med det jag trodde. Så att där tror jag det är viktigt. Och inte en hybris på att man tror för mycket på att man har rätt. Jag är väl ganska säker på min sak. Jag ser makro och det finansiella systemet och de bitarna. Men sen när de frågar när det ska ske, det vet man ju inte.

Jan: Det är som i en Tesla, en blankning.

Erik: Ja, ja.

Jan: Här ska den gå ner.

Varför kraschen "var över till midsommar"

Jan: Jo, men jag tänkte så här. Nu var vi ändå med om en sak som inte har hänt, kan man säga, på de senaste 70 åren. Vi fick en pandemi. Och de flesta tänker väl så att det här har vi aldrig varit med om. Vi vet inte hur marknaden kommer reagera. Men det var ändå som att du förstod att marknaden är optimistisk och vi vill vidare. Var det så du tänkte? Vad tänkte du när du sa att det är nog över till midsommar?

Erik: Det var ju stödet från centralbankerna. Man gick all in med allt. Vi har ju redan skuldsatt oss alldeles för mycket innan det här. Och sen var man väldigt tydlig med att man inte kan tillåta det, man kommer bara trycka mer pengar för att hålla det flytande. Konsekvenserna av det är inte bra. Jag skulle inte säga att den börsuppgången, nu ska vi få lite dåligt, jag skulle inte ens säga att den är bra.

Caroline: Nej, men vi har haft känslan att det är något giftigt med den.

Erik: Ja, precis. Kul att börsen går upp, och kul om man äger aktier eller fonder när börsen går upp, men det betyder inte att den är bra eller sund. Eller att den går upp på riktiga grunder.

Jan: Men det tänker jag att vi ska prata om. Vi har fått in massor av läsarfrågor just kring det här, kring makro.

Förutsägelsen om företagsobligationerna

Erik: Men det var en företeelse som jag kanske kände var lite tydligare för mig. Och det var en sommar också, förra sommaren, när jag sa att vissa fonder kommer få problem när de äger företagsobligationer.

Jan: Ja. Precis.

Erik: Och det såg vi ju med Spiltan.

Jan: Ja, och det kom ju sen. Alltså, det kom åtta månader senare.

Erik: Efter att jag tog upp det en sommar.

Jan: När sa du det, och vad tänkte du då?

Erik: Fast det roliga är att det tänker inte jag på som en förutsägelse, utan så här: det var väl bara fakta.

Jan: Ja, men det var en tickande bomb. Det här kommer hända. Men det var ingen som riktigt förutsåg det, inte ens de som ägde de här. Alltså, de professionella investerarna som ägde de här innehaven hade förberett sig på det. Och det var många som fick problem med att köpa och sälja.

Erik: Ja, men det var det vi hade med Spiltan till exempel. Att de låste sin fond.

Jan: Absolut. Men då tänkte du på när det sker en stor nedgång?

Erik: När den nu sker. Alltså, att ha illikvida papper, som företagsobligationer, när det kraschar, i en fond som handlas varje dag. Ja, då kommer det bli... Det är ingen bra konstruktion. Och det var det jag sa, den sommaren. Och det var en liten förutsägelse. Det kommer bli ett problem ändå. Och sen kom det och blev så.

Syftet med att investera är att fatta bättre beslut

Jan: Du ska få möjligheten att göra massor av förutsägelser idag. Men jag vill faktiskt göra en bra återkoppling till det du pratade om innan, med oddsen. Jag gillar jättemycket Howard Marks, som är en sån här amerikansk förvaltare. Han säger så här, att syftet med att investera är att lära sig fatta bättre beslut. Och jag gillar den definitionen. Att syftet är kanske inte alltid att primärt tjäna pengar, men om du förbättrar din egen beslutsprocess, din egen strategi, så kommer du tjäna pengar som en följd av det.

Erik: Ja, och den är väldigt bra. Sen brukar jag säga att det är ganska bra om man gör alla misstag så tidigt som möjligt. Och så brukar jag lägga till att om man inte har gjort alla misstag inom finans och sen blir förvaltare eller rådgivare, så är man en risk. För man ska inte vara rädd för misstag, det är en stor del av lärandet. Och därför hänger det ihop med Marks.

Jan: Ja, precis. Bra.

En 60-sekunderspitch för guld

Jan: Jag tänker så här, nu har vi ändå pratat en liten stund, men för folk som kom in första gången är det ju så att du är en stor proponent för guld och silver. Så jag tänker, om du får en 60-sekunderspitch för guld, vi ska prata om dina fonder också, men varför tycker du att man ska äga guld?

Erik: Jag vill vända på det först och säga att om länder skötte sina finanser på ett riktigt, riktigt, riktigt bra sätt, så behöver vi inte investera i guld eller silver. Tyvärr är det inte så. Det skapas nya skulder och krediter. Och vi har en monetär inflation, inte en prisinflation. Och för att skydda sig mot det är det bra att äga guld.

Jan: Och sen sa du också, när vi sågs senast, att om du tror på guld, köp silver. Kan du också kort sammanfatta det? Det här med skalan. För det lärde jag mig mycket av.

Erik: Ja, det som är intressant, det som skiljer guld och silver på ett sätt, det är att guld har uppgångar när det blir väldigt oroligt. Kortsiktigt, om det är handelskrig eller vad det än kan vara, så kan guld plötsligt gå upp. Det gör inte silver. Men det är uppgångar som ofta går ner. Det som driver guld- och silverpriset långsiktigt, det är mängden krediter och skulder som skapas i systemet. Och i de perioder när guld går riktigt bra, eller ädelmetaller går riktigt bra, så går silver bättre än guld.

Silver svänger mer åt båda håll

Erik: Sen, ibland har de perioder när de väl har gått väldigt bra, då går de upp för mycket, för det kommer in för mycket köpare som driver priserna till nivåer som är för höga, även för guld. Och då kommer de gå ner efter det. Och i den nedgången går oftast silver ner mer. Så det gör att silver är intressantare. Tror man på en uppresa för ädelmetaller, så är det bättre att köpa silver. Tror man på en nerresa, kanske man ska gå ut ur båda, men framför allt vikta över till mer guld i så fall, så man inte tappar.

Jan: Jag gillar ditt resonemang att om man ser ädelmetaller så, att lägst risk inom kategorin är guld, och sen kan man ha silver, och sen guld- och silveraktier. Så det är en skala i det där också. Men vi berör inte alls andra metaller nu.

Erik: Inte än. Nej.

Jan: Nej. Men ädelmetaller pratar vi om nu. Guld och silver och ädelmetaller.

Erik: Ädelmetallerna är ju de intressanta, eftersom de är valutor och går in i det monetära tänket. Tittar vi på andra grundämnen och metaller, om det nu är litium eller koppar, de är viktiga och har sina egenskaper, men de är inte monetära på något sätt.

Jan: Nej, jag tänker, ja, men palladium, eller vad finns det nu?

Erik: Palladium är också en metall, men de används inte lika mycket monetärt. Det är ju silver och guld. Silver har använts mer än guld genom historien som valuta.

Jan: Precis, ja.

Erik: Det måste vara kopplat till det monetära systemet. För att förstå bara hur, alltså på franska till exempel, ordet pengar är silver. Alltså samma ord. Silver och pengar är samma sak. Så det är väldigt nära.

Jan: Ja, det är det. Spännande.

Citatet bakom Precious Green: guld som portföljskydd

Jan: Jag tänker att på din hemsida, nu kommer ett citat. Det är så här, jag hatar de här intervjuerna själv, när man ska få stå till svars för ett citat. Men du har skrivit så här: "Guld, ädelmetaller, ett starkare portföljskydd än obligationer eller räntor under såväl kortvariga systemchocker som under de närmsta årtionden då vi förväntar oss att värdet på pengar kommer vara priset vi alla får betala för de ekonomiska stimulanser som centralbanker och regeringar tillfört sedan 2008 i en dopad och skulddriven världsekonomi." Så om vi bryter ner det här. Det här är ju från, det har du skrivit om din nya fond, den här AUAG Precious Green som vi ska prata om sen.

Erik: Vi har skrivit att vi tror.

Jan: Att vi tror, precis.

Erik: Jag kanske utelämnade det.

Jan: Det viktigaste.

Erik: Ja, precis. Hela citatet, ja. Vi tror.

Jan: Men om vi bryter ner det här. Jag upplever att det på något sätt sammanfattar din filosofi och din tro, som vi ska prata om. Att guld och precious metals är ett starkare portföljskydd än obligationer under kortvariga systemchocker. Kan du beskriva, vad tänker du då?

Erik: Ja, där har vi ju guldeffekten. I normalt gammaldags portföljtänk har man ju haft 60 procent aktier, 40 procent obligationer. För att obligationer ska vara ett riktigt skydd pratar vi ju statsobligationer i första hand, och inte företagsobligationer och high yield. Och vi ser ju, när det blir verklig oro, så är oftast guld ett väldigt bra skydd. Inte alltid. Det är inte så att bara för att börsen går ner går guld upp. Korrelationen är inte minus ett. Den är snarare noll. Men guld känns på alla sätt intressantare än obligationer.

Är 60/40-portföljen död?

Jan: Men om jag får spela lite djävulens advokat. Den här 60/40-portföljens död har ju förutsetts sen typ 90-talet med jämna mellanrum. Att räntor är döda, att de har varit i en bubbla. Vad är dina främsta argument? För jag brukar ändå sitta och rekommendera folk att man ska ha 60 procent aktier och 40 procent räntor. Vad tänker du är din främsta inriktning?

Erik: Nej, alltså tittar vi på räntesidan så är det enda som ger en avkastning idag företagsobligationer, och då i den högre riskskalan. Problemet med det är att när aktiemarknaden viker eller korrigerar kraftigt, då är korrelationen 0,8 på högriskobligationer och börsen. Man har inte det här skyddet. Det står obligationer i namnet, men man har inte det skydd som de här 40 procenten ska vara. De här 40 procenten ska ju vara statsobligationer och stabila bolag. Men det är väldigt få som, när de investerar idag i obligationer, köper statsobligationer och de största, stabilaste bolagen. För det ger inga räntor alls.

Jan: Alltså tycker man inte att det är värt att ha då?

Erik: Nej, då ger det ingenting. Tittar man på större investerare så måste de ju skapa avkastning. De har ett tryck på sig att skapa, inte bara skydda pengarna, utan skapa avkastning. Och då, får de noll på den sidan, måste de få all avkastning från aktiesidan.

Asymmetrin i räntefonder

Jan: Alltså, nu kan jag skjuta mig själv i foten. Jag är väldigt tydlig med det. Jag har pratat i många av våra senaste avsnitt om Nassim Taleb. Jag roade mig med att läsa alla hans böcker i somras. Och det som jag kan invända nu mot räntefonder är att räntefonder funkar så att när räntan går ner, då går värdet på räntefonder upp, och när räntan går upp, så går värdet på räntefonder ner. Så de är liksom tvärtom. Och tittar man på att de flesta räntorna just nu är på noll eller minus, för länder och för de mest stabila bolagen, så upplever jag att där är en asymmetri. Att uppsidan är väldigt liten för räntefonder och nedsidan är ganska stor, det vill säga om räntan ökar.

Erik: Ja, och det som är så intressant rent historiskt i cykler, kan man väl säga, är att börsen ofta går upp i tio år. Alltså, det är ingen förutsägelse, det är någon form av schablon. Och när den går ner, så går den ner snabbare och kraftigare under tre, fyra år. Och sen går det upp i tio år, lite åt det hållet. Medan på räntesidan och obligationssidan är det mycket längre cykler. Det är bra att äga obligationer i 30 år, och så är det dåligt kanske i sju, åtta, nio, tio år. Och sen är det bra i 30 år. Det är en helt annan cykel.

När både aktier och räntor vänder samtidigt

Erik: Och det som är intressant nu är att vi kanske närmar oss en period där de här sammanträffar samtidigt. Det vill säga, det har varit bra att äga obligationer i 30 år.

Jan: Ja, sen 80-talet har ju räntan gått från 7 procent till 0.

Erik: Ja, och så var den uppe lite. Över de senaste tjugo åren.

Jan: Men ändå trenden neråt, neråt, neråt.

Erik: Vilket har varit bra att äga obligationer under hela den här perioden.

Jan: Tittar man på, vad var det, mellan 80-talet och 20-talet, så tror jag att obligationer gav så här 4,5 procent, eller 5 procent. Det var helt sjukt. Och det betyder att i tidigare börskrascher har det funnits ett skydd på obligationssidan.

Erik: Men om du kommer till den punkten att de här vänder samtidigt, hur ska då alla stora aktörer agera, de som sitter med 60/40-portföljer, när både aktier och räntor är i ett läge där det kanske är dåligt att äga? Och det är någonting som nog bara händer kanske vart 30:e år. Börskrascher eller stora nedgångar händer vart tionde år, men de flesta av oss har inte varit med om den här 30-årscykeln.

Jan: Nej.

Räntefonder och realräntefonder i Eriks portfölj

Jan: Bra, så om vi fortsätter där. Så inga pluspoäng för räntefonder eller obligationer här. Hittar man dem i din portfölj? Har du några räntefonder?

Erik: Nej.

Jan: Har du någonsin haft det? Du har haft det någon gång i ditt liv?

Erik: Det finns ju de som vill prata om att ha inflation linked, alltså inflationslänkade...

Jan: Ja, tips eller realräntefonder. Det ska vi prata om sen. Men är det något du har då, realräntefonder? Se inte så entusiastisk ut.

Erik: Nej, jag är tveksam till det.

Jan: Det är väl självsagt. Vi kommer till det sen.

Erik: Vi kommer till det sen, ja.

Jan: Men kort, för nu avbröt jag, så nu kommer jag få feedback. Men vi hörde ju aldrig svaret. Vad är korta svaret på tips, eller på realräntefonder, eller inflationsskyddade räntefonder?

Erik: Alltså, problemet som jag ser är hur inflationsbiten mäts idag. Vi har ju hamnat i en värld där vi alltid pratar om prisinflation, medan alla de saker som gått upp i pris inte är med i det som vi mäter i prisinflationen. Om det nu är aktier som har gått upp, eller fastigheter som har gått upp, så finns det inte med i inflationstalen. Och det gör att hela begreppet, vad är inflation? Det kommer en ny värld.

Monetär inflation kontra prisinflation

Erik: Media och många experter bara fortsätter prata om att vi har ingen inflation, alltså ingen prisinflation. Men vi har samtidigt en enorm monetär inflation.

Jan: Kan du inte bara säga vad det är för någonting?

Erik: Ja, det tar jag gärna. Ett bra exempel på monetär inflation, det är att ta euron, som är världens näst största valuta efter dollarn. Den skapades 1999. Och mäter man euron i guld så har den gått ner 85 procent.

Jan: Den har förlorat sitt värde?

Erik: 85 procent. Alltså världens näst största valuta. Och det är monetär inflation. Och det är det vi ser, att det syns inte i någon prisinflation på det sättet.

Jan: Men låt oss fördjupa, för vi kommer prata mycket om inflation både i det här och kommande avsnitt. Det är viktigt att vi reder ut det här. Så inflation är egentligen att pengar minskar i värde, kan man säga.

Erik: Ja, det är den riktiga definitionen. Men när vi mäter inflation som vi använder i tidningar och i media, så är det hur mycket priserna har gått upp.

Jan: Exakt, på en korg med varor. Och så är det till exempel, för det här vet jag att andra bloggare också brukar prata om, priset på bostäder är till exempel inte med. Och vi har ju sett massiva prisökningar på bostäder. Börsen, aktier, är inte heller med. Och dessutom har de någon sån här substitutionsmetod, att om någonting ökar för mycket så byter de. Men jag kan inte det exakt.

Erik: Ja, men det är väldigt...

Jan: Vadå?

Erik: Nej, men där är en... Jag tror att de har tappat, och det är det som är viktigt att vi får upp ögonen för. Vad är det som händer, vad händer med våra pengar? Och att inte titta på de här gamla måtten av prisinflation.

Vad mäts egentligen i inflationen?

Jan: Så egentligen, så som jag tänker på det du säger, är det så att vi har staten och SCB, för det är SCB i Sverige som mäter inflationen, så säger SCB att nej, vi har inte inflation, eller den är relativt låg. Och det som både jag och Erik säger är, ja, fast ni mäter ju inte allting.

Erik: Nej.

Jan: Man tar ju bara ett urval. Och sen kan man dessutom titta på det här urvalet, och det vet jag till exempel att Cornucopia, en blogggranne, är mycket bättre på än vad jag är, för han har skrivit också om att man har något som kallas för substitutionsmetod. Att vissa saker, om det är någonting som ökar för mycket i värde, så kommer folk inte fortsätta köpa det, utan då kommer de byta ut det mot något annat. Och då är det rimligt att man gör vissa förändringar i den här korgen. Och sen finns det en del knepiga saker, som att om man tar en Coca-Cola, om de minskar den från 33 centiliters storlek till 30 centiliter och behåller priset, så räknar man inte med det då?

Erik: Shrinkflation. Det blir ett väldigt svagt mått.

En kommande prisinflation från öst

Erik: Jag tror däremot, jag har en teori längre fram om en ganska kraftig prisinflation också. Men den bygger mer på att, när vi ser Kinas och Indiens befolkning, alltså medelinkomsttagare, när den gruppen blir bara större och större och har börjat ha pengar som går att mäta med vad som är medelmässigt normalt kanske i Västeuropa, och börjar konkurrera om samma saker. Vetemjöl, eller vad det nu än är. Då kan vi få att, det kommer en helt annan köpkraft som vi inte är vana vid. Plus att vi under minst 20 år har drivit all produktion från väst, först över Portugal och Litauen, och sen nu är det drivet vidare. Så har vi varit i Ungern och Mexiko, det har varit billigt, men nu är liksom allt gjort i Kina, men nu är det inte Kina, utan nu är det Indien, och sen är det vidare och vidare. Men där har vi också nått vägs ände, som jag säger. Det är inte billigt, det finns ingen billigare plats att producera på.

Erik: Så vi har en 20–25-årig våg av sänkta produktionskostnader som inte kommer sänkas mer. Och det gör det ju också ganska intressant. Vad händer? Och samtidigt kommer kanske Indiens medelklass och Kinas medelklass att vilja ha samma varor, och konkurrera om samma varor. Så det finns en cocktail för konkurrens om varor, och då stiger priserna. Det finns också.

Jan: Det kommer ju leda till spännande grejer.

Erik: Ja, men det kommer nog hända inom tio år, men inte kanske just nu.

Förmögenhet som skydd i den nya världen

Caroline: Men vad ska man då göra för att inte behöva betala så mycket för sitt vetemjöl? Ska vi liksom själva försöka öka vår egen produktion i landet?

Erik: Nej, jag tror att problemet i Europa, i Västeuropa, är att vi kan hamna på efterkälken. Kineserna och indierna kommer vara mycket mer beredda att jobba tre timmar till för att ha pengar för det. För de är unga i den frågan. Vi vill inte riktigt jobba så, och inte så mycket. Vi vill hellre jobba lite mindre. Så det bästa skyddet man har i västvärlden, det är att ha fått bygga upp en viss förmögenhet, så att man har den som styrka för att konkurrera i rent arbete. Om man har ett vanligt arbete blir det svårare.

Caroline: Kommer vi bli fattiga då?

Erik: Ja, relativt. Om vi inte hinner spara ihop vår peng och känna att vi har en förmögenhet som de inte har hunnit bygga upp. Det är vår chans nu, men det blir svårare för våra barn och barnbarn.

Caroline: Ja, jag tror inte någon kommer bygga upp någon förmögenhet. Vanliga människor i Europa kommer väl inte bygga upp någon?

Erik: Nej, men om man ska sitta bra och lite lugnare i den framtiden, så får man nog spara. Eller skapa. Spara behöver man inte göra, men man kan skapa pengar också.

Caroline: Ja.

Frilansare från hela världen och västvärldens framtid

Jan: Jag tänker att det där är en jättespännande diskussion. Jag har ju pratat mycket om det här också, till exempel att jag älskar en sajt som heter Upwork, där man kan köpa och få hjälp av frilansare från hela världen. Den genomsnittliga timlönen för en konsult i världen är ungefär 8–10 dollar per timme. Varför ska jag anlita en svensk ingenjör för 800 kronor i timmen när jag kan få en indier för 10 dollar i timmen, 100 kronor i timmen, för en åttondel av kostnaden? Och då hävdar folk fortfarande att en svensk ingenjör är bättre än en indisk ingenjör. Och jag säger, ja absolut, men han är inte bättre än åtta indiska ingenjörer. Så det är många sådana saker som håller på att hända. Sen kan jag också, jag håller med om det scenariot, jag tror inte vi i Västeuropa eller västvärlden kommer kunna fortsätta vårt liv så som vi har gjort tidigare.

Caroline: Som vi gör nu, menar du?

Jan: Ja, eller som vi gör nu.

Caroline: Ja, jag tycker inte vi har dragit ner på vår standard.

Jan: Nja, jag vet inte.

Caroline: Jag kollade bara, som det var nu i tidningarna, att kineserna köper upp massa företag i Västsverige. Alltså, vi håller ju på att bli...

Jan: Men det sker så långsamt. Så jag tror inte det är så många som tänker på det.

Caroline: Men jag kan bli ganska dystopisk.

Jan: Ja, det är en obehaglig känsla. Nu är vi där igen. Man mår lite sämre och är lite klokare.

Förbered dig innan, inte när problemet kommer

Erik: För mig är det ganska enkelt. Man ser, även det vi hade med covid-19 eller corona, att lärdomen, oavsett problemen, det är, vi ska inte gå in på dem, det är sannolikhet igen. Jag har ju en bättre chans om jag har en bra hälsa. Det vill säga att jag tränar, rör på mig, äter bra, inte stressar ihjäl mig. Och då tänker jag att om jag inte tänkte på det innan det här kom den här gången, så borde lärdomen vara att nästa gång något sånt här händer, om det händer om sju år eller tio år, då ska jag vara i bättre form. Och då tänker jag samma sak ekonomiskt. Om vi ser att det finns lite moln som inte är så ljusa, utan lite mörka moln där borta för oss, hur förbereder vi oss innan? I stället för att få ett problem, blunda och sen bara få problemet när det kommer. Då ser man det, okej, då kanske jag ska förbereda mig lite.

Caroline: Jo, men jag tänker ändå att det kan kännas överväldigande när kineserna köper upp Sverige. Vad ska jag göra i min lilla värld? Är du med? Jag vill också förbereda mig, för mina barn och barnbarn, och tänka så att vi ordnar det för dem. Men det känns som att det är svårt att fatta vad det är jag kan göra.

Erik: Men det är det jag tror, att som RikaTillsammans gör, att dela med sig av kunskap. Kunskap, intresse för ekonomi eller intresse för framtiden, gör att man börjar fatta rätt beslut. Och det tror jag inte är någonting man gör från en dag till nästa, utan det är en process. Men det är som hälsa. Man blir inte frisk på en dag, utan man får gå många promenader, man får äta rätt många dagar, det är ett livsverk. Men ändå, inställningen och inte händelsen, och sen "oj, jag skulle kanske ha gjort..."

Kriser är också möjligheter

Jan: Och sen tror jag jättemycket på det som du också sa redan i en av de första intervjuerna vi gjorde, att en börskrasch, det är så lätt att se dystopiskt på, nu kommer det krascher och man förlorar pengar. Men det är också en möjlighet. Många av de stora förmögenheterna har ju skapats i börskrascher. På samma sätt är det här. Det handlar bara om att se sanningen i vitögat. Jag gillar ju Tony Robbins, han brukar säga så här:

The truth will set you free, but first it may piss you off.

Jan: Det handlar om att se vart vi är på väg, och sen, om jag kan förbereda mig att ha en ekonomisk buffert eller att ha hälsa, så kommer det i alla fall inte göra situationen värre.

Erik: Nej, och det är verkligen så att de jag har träffat som har skapat större förmögenheter, de har verkligen gjort det när de har köpt i kraschen, om det var 92, eller köpt fastigheter. Det är där det görs. Och det jag tänker, där är en fantastisk möjlighet i det också. Med Indien och liksom, vi har ju folk som har flyttat till Kina och gör utländska...

Jan: Sen är ju en börskrasch också intressant för alla unga, eftersom de får möjlighet att köpa börsen till ett helt annat pris för de pengar som de ändå får genom sina jobb. Så att lönen är värd någonting. För när den är väldigt hög, då är börsen väldigt dyr. Så det är väldigt svårt för unga att tjäna ihop pengar som ger tillräckligt mycket aktier på börsen eller fonder. Så för dem är det inte heller en nackdel med en börskrasch.

Erik: Och kanske inte för de som äger guld heller. Då kan de köpa mycket börs för guld.

Jan: Precis.

Vad ser Erik framför sig de närmaste årtiondena?

Jan: Jag tänker att vi ska hoppa tillbaka till den andra delen av meningen här. Vi skulle bryta ner citatet. Vi har brutit ner den första delen, att vi tror att guld är ett starkare portföljskydd. Och sen skriver du, under de närmaste årtiondena då vi förväntar oss att värdet på pengar kommer vara priset vi alla får betala för de ekonomiska stimulanser som centralbanker och regeringar har tillfört i en dopad och skulddriven världsekonomi. Så vad tänker du? Vad är det du ser framför dig?

Erik: Det är ju precis vad vi gör. Vi löser ju inte problemet. Jag menar, om vi pratar om det här, jag såg det aldrig, men namnet är så känt, det här Lyxfällan. När man ska lära människor att ta sig ur en skulddriven ekonomi som privatpersoner och få ordning på det hela. Det är egentligen vad länder och hela systemet skulle ha gjort. Och nu pratar vi om innan pandemin. Men det har vi inte gjort. Vi gör tvärtom. Vi bara stoppar in mer av samma drog i systemet. Och det får den här drogade patienten att springa och se jättebra ut. Men det kommer ett pris. Hade det varit gratis att trycka pengar...

Magiska pengaträd och Modern Monetary Theory

Erik: Nu har det nästan blivit ännu värre, för nu pratar vi verkligen om, eller nu skriver man ut checkar rakt av. Det vi pratar om, vi pratar lite om det här MMT, Modern Monetary Theory.

Jan: Men vet du vad, jag har sett en annan förkortning. Magic Magic Monetary.

Erik: Ja, den finns också. Ungefär där vi är. Det börjar bli intressant, när det blir en självklarhet att det ska vi göra. Man har ju gjort det i USA, man ser ökad konsumtion för att man ger ut checkarna. Och en del köper sådana här billiga aktier för checkarna. Det finns en massa konstiga saker. Nu i Tyskland ska man göra ett jätteexperiment på det. Man har ju gjort det i Finland, men man ser ju ganska... En del tycker det känns ganska okej, eller så ska man göra.

Jan: Men för att sammanfatta för den som inte vet vad det här magiska pengaträdet eller Modern Monetary Theory är, så handlar det väl egentligen om, om jag har förstått det här rätt, för jag tycker det är jätteklurigt, så är det så att så länge en stat kan ge ut pengar i sin egen valuta, så är det inte något problem att betala tillbaka skulderna, eftersom man kan bara trycka mer pengar som betalar tillbaka. Eller hur har du förstått det?

Erik: Ja, det är klart att det går att betala, så länge du trycker pengar, men de blir mindre värda.

Jan: Ja.

Det är vi som är staten

Erik: Vi lever ju i en världsekonomi, så man lever inte i ett isolerat system, och staten har ju inte pengarna, utan... Alltså, vad man glömmer är ju att det är vi som är staten.

Jan: Ja.

Erik: Staten är inte en egen individ som har massa pengar, som tar hand om oss och räddar oss, utan det är vi som är staten. Och det är jätteviktigt att veta, eller förstå det, och känna det, att vi är ett. Det är vi som gör staten, inte staten som gör oss.

Jan: Så om jag skulle sammanfatta ditt framtidsscenario, så är det så här, det är inte ens nästan som att du tror att vi kommer hamna i ett inflationsscenario, utan du är i princip övertygad om att vi går mot ett höginflationsscenario.

Erik: Ja, då säger jag igen då, inte sån prisinflation, utan det är en monetär inflation. Värdet på pengar minskar, och det är egentligen enda räddningen för centralbankerna.

Vad betyder det här för mig som privatperson?

Jan: Men om vi översätter det, vad har det för konsekvens för mig som privatperson? Om vi tittar tio år framåt i tiden, vad är det du ser framför dig, och hur tycker du att man ska agera? Att man ska ha guld och inte räntefonder och aktier? Det verkar ju...

Erik: Nej, man kan ha aktier också, men aktier kommer stiga, aktier kommer gå upp i värde för att det skapas mer enheter av pengar. Och det är klart, för alla som har aktier ser det bra ut på kontot. Men för de som ska köpa aktier, som är unga igen, för samma lön, den har ju inte stigit. Eftersom vi inte har en prisinflation, ligger den kvar. Men de får mindre och mindre andelar aktier av sina pengar. Så vi får effekten av att de unga blir fattigare.

Jan: Men kan du inte beskriva hur du ser världen 2030? Att vi är mitt i det här brinnande scenariot som du beskriver. Hur ser... Alltså, jag vet att du är optimist egentligen.

Erik: Ja, men det är också bra i det här brinnande scenariot. Jag är ju optimist på att människans största gåva är vår innovationskraft. Det vill säga att skapa nya lösningar. Vi är väldigt vassa idag på ny teknik. Både inom grön teknik, men även inom andra områden. Och förut har den stora lösningen egentligen alltid legat i energi. Man har kunnat mäta människors välstånd eller utveckling på hur mycket energi man har råd att använda. Nu kanske det inte går, av att vi ska använda mindre energi, men historiskt har det varit en nyckel. Ju mer energi vi har kunnat ta fram, ju högre välstånd har vi skapat, om man nu kallar det välstånd. Men där kan vi se stora saker som kan förändra systemet. Och jag vet inte om vi kan hitta ett system där robotar gör allt.

Tillbaka till problemet, inte lösningen

Jan: Fast nu är du inne på lösningen, Erik. Vad vill du ha då? Framtidsbilden.

Erik: Om vi kan ha robotar som gör jobbet, de kostar ingenting i lön. Vi behöver inga pengar för det.

Jan: Men nu är du inne på lösningen. Jag tänker så här, låt oss titta på problemet.

Erik: Ja, precis.

Jan: Jag känner mig som bara... Jag tycker det är jätteintressant, men det var inte det jag frågade. Men jag tänker så här. Okej, så om vi hamnar i ett sånt här inflationsscenario. Så till exempel, vad som händer är, ja, aktier kommer öka i värde, men jag kommer inte ha råd att köpa aktier, för min lön kommer inte ha ökat i värde. Saker kommer bli dyrare. Det kommer bli högre arbetslöshet.

Erik: Du vill höra mitt andra scenario.

Jan: Ja, hur kommer vardagen...

Eriks drömscenario: en total reset

Erik: Eller ett annat drömscenario jag har nu, om jag får gå lite utanför ramen. Jag ska inte göra som alla andra, sa du. Mitt egentliga drömscenario någonstans, det är ju att allting skulle krascha riktigt, riktigt ordentligt. Så att vi får börja om i vårt tankesätt och vår livsstil. Att vi ska börja tänka helt annorlunda. Och för att vi ska börja tänka helt annorlunda, inte bara göra lite på ytan, då tror jag att en total supermega-krasch...

Caroline: Men för hela världen då, eller?

Erik: Ja, det blir som en reset av hela... Och det ekonomiska är det som driver det till en reset. Men reseten gör att vi börjar tänka om, vad är det vi vill som människor? Jag är en människa som älskar frihet och den fria människan. Och jag ser att vi går bara åt andra hållet. Vi har mindre och mindre frihet, och vi är mer och mer övervakade, uppstyrda. Vi ska uppfylla roller, och sen ska vi vara glada att vi går i pension. Alltså, jag överlevde livet. Vi tappar väldigt mycket mänsklig livskvalitet bara för att ha trygghet av staten.

Erik: Och jag tror att det mänskliga är den för mig största problematiken, mer än den ekonomiska, om det nu är en krasch, eller för att man driver penningtryckande för långt. Det är bara någonting som utlöser. Och jag hade ju drömt om att se att vi blev bättre människor, alltså riktigt snälla människor, och inte håller på med alla dumheter som människorna gör.

Caroline: Alltså, du är så himla fin och optimistisk. Det blev ändå lite diffust, tycker jag.

Jan benar upp stegen mot kraschen

Jan: Jo, för blir det en riktig krasch? Låt mig försöka då. Men om det blir en riktig krasch?

Erik: Ja, gör det då, så kan jag komplettera.

Jan: Men jag tänker så här. Okej, så vad händer om inflationen ökar? Okej, vad kommer hända? Till exempel lån, räntorna, rörliga räntor kommer gå upp. Kan vi vara överens om det?

Erik: Nej.

Jan: Nej?

Erik: Nej, för jag köper inte... Jag vill komma ifrån att säga att inflationen, det som du sa, den här prisinflationsfrågan.

Jan: Men kommer inte den att vara med?

Erik: Nej, det kommer komma senare. Utan vad man vill uppnå nu, det är mer av monetär inflation. Det vi har sett. Men man vill ha ännu mer. För att enda sättet för centralbankerna och länderna nu att bli av med skulder, det är ju att ha en inflation. Fast mer än monetär. De vill inte få för mycket prisinflation, utan de har inte råd med höga räntor. Så räntorna får inte gå upp.

Jan: Men det blir ju så här, en långivare, om jag ska låna ut mina pengar till någon och jag ser att mina pengar kommer minska i värde, så kommer jag vilja ha högre betalt. Men då säger du, nej, men det kommer inte ske, eftersom man inte kommer låna pengarna av någon annan, utan man kommer bara trycka dem. Och då kan man hålla räntorna nere.

Erik: Precis. Du kommer inte ha, privata långivare kommer inte låna ut till nollräntor. De kanske lånar ut till Tesla för att få 6 procent, men de kommer inte låna ut till 0 procent.

Jan: Men det gör ju staten.

Erik: Ja.

Jan: Så staten håller hela det systemet under armarna, kan man säga.

Skilj på prisinflation och monetär inflation

Caroline: Nej, men jag tänkte, Jan, det var bra att du vill bena upp det här nu. De här stegen mot kraschen. Det var det du ville väl?

Jan: Nej, jag vill egentligen säga så här, om vi pratar om att urskilja det här. Det jag tar med mig, det är att vi behöver skilja på prisinflation och monetär inflation. Monetär inflation, kan man säga, det är den som påverkar tillgångar, stater, skulder, aktier, etc. Och sen har vi prisinflationen som påverkar mig i min vardag. Kan man säga så?

Erik: Men där är ju ändå en koppling mellan det här. Alltså om folk skulle börja sälja av sina aktier, börja ta ut pengar, då kommer det väl resultera i en prisinflation också. Men det kommer inte hända, så det kanske är ett teoretiskt scenario. Nej, och jag tror att prisinflation kommer drivas en dag av de stora medelklasserna i Kina och Indien.

Jan: Okej, inte av att centralbankerna trycker pengar?

Erik: Nej, det tror jag inte, för de kommer låna ut till noll, och så länge de lånar ut till noll så kommer det inte hända så mycket där. Och produktionskostnaderna kommer inte sjunka. För vi har ändå någonting som inte driver pris, och det är ju att vi på gott ändå börjar försöka konsumera lite mindre som människor.

Hur påverkas Jan utan finansiella tillgångar?

Jan: Så om jag omformulerar frågan så här. Om jag är så här happy go lucky, jag är liksom Jan som är student, eller jag är så här i 40-årsåldern, jag har inga besparingar på aktier, jag har bara min bostadsrätt som jag har lånat på till 60 procents belåningsgrad. Då behöver jag egentligen inte bry mig om den här risken som du pratar om, utan då behöver jag egentligen bara tänka på... Utan det här är bara relevant för oss som har pengar i aktier och framför allt pengar i räntor. Kan man säga så att Jan utan ekonomisk-finansiella tillgångar inte kommer påverkas?

Erik: Du kommer ändå få en konkurrens om priser på ett sätt. För pengar är egentligen bara relativt. Någon kan ju tycka att om jag har en miljon så har jag hur mycket som helst. Men om alla har en miljon så är ju inte en miljon någonting. Problemet är att om du inte har några tillgångar och inte skapat några tillgångar och lever på pengarna, du kan fortsätta köpa det du vill köpa, men om alla andra, genom att ha aktier som hela tiden går upp i värde, plötsligt över åren helt enkelt har väldigt mycket mer pengar, då kommer det bli skillnader när det börjar bli tryck på priser och andra saker, eller konkurrens om varor. Du kanske inte märker det på ett år, du märker det inte på två år, men du kommer märka skillnaden. Helt plötsligt står det där att har du då inga tillgångar i aktier eller fonder, så har du problem.

Get your shit together — eller inte

Jan: Jag tänker så här, 90 procent av Sveriges befolkning har ju inga aktier. Och en stor del av Sveriges befolkning har ju problem, 25 procent hade svårt med en oförutsedd utgift på 10 000 kr. Vad jag egentligen är ute efter är, du säger, nej, men Jan som inte har några finansiella tillgångar, han kommer inte märka någon större skillnad där och då, utan han kommer märka en större skillnad kanske över en tioårsperiod. Att livet blir tuffare, jag kanske inte kan gå i pension, sjukvården kanske inte är lika bra, jag får inte lika mycket när jag... Om jag sparar 10 procent av min lön så kommer jag inte få lika mycket aktier. Jag kommer ha svårt att konkurrera. Medan Jan med finansiella tillgångar, han är så här, get your shit together nu, för annars kommer du utsätta dig för en stor risk, till exempel genom att inte ha guld, eller genom att inte ha massor av pengar i räntor. Kan vi säga så?

Erik: Var det här då 2030?

Jan: Nej, det här är nu.

Caroline: Jag trodde hela tiden vi skulle prata om scenariot med kraschen. Och hur vi blir bättre människor.

Jan: Ja, men det har ju Erik pratat om.

Caroline: Ja, men det var väldigt diffust. Hur ska vi bli bättre människor? Ska vi odla vår trädgård och sådana saker?

Att bli bättre människor: ut ur ekorrhjulet

Erik: Jag tror vi har mycket vi kan förbättra, och jag tror det är ett helt program i sig.

Jan: Nej, du behöver inte gå in på det. Ge highlightsen. Vad du tror.

Erik: Nej, men jag säger att för mig är det att många människor tvingas mer eller mindre springa runt i ett ekorrhjul, har inte tid för... Du ska ha jobb, du har barn och du har hus och du är gift. Du vill ha kärlek. Folk har inte tid med sin kärlek över tid. Alla de här viktiga sakerna i livet. Utan vi ska bara klara av allt och sen ha pengar på kontot. Men det är ju kärlek, om det är mellan två människor, eller om det är mellan många människor, eller överhuvudtaget. De bitarna, de riktiga, det hinns inte med.

Caroline: Nej.

Erik: Och det förstör ju människan till slut. Det är inte dit vi ska, tycker jag.

Caroline: Nej.

Jan: Nej, precis.

Erik: Och då kan kraschen kanske vara någonting som får...

Caroline: Reset.

Erik: Ja, reset. Nu slutar vi med det här rat racet. Alltså springa runt och vara duktiga. Är detta verkligen det hållet vi vill? Lite nytänk kanske. Sen, hur det slutar, vet vi ju inte. Det får vi ta längre fram.

Jan: Ja, precis.

Bunden ränta som inflationsskydd

Jan: Bra, jag tänker, okej, hur går vi vidare? Då säger du egentligen så här, okej, att guld... Eller så här, min anledning, primärt varför jag köper guld, har ju inte varit för att skydda mot ett inflationsscenario. Utan jag har ju liksom gillat guld för att det inte har samma korrelation som aktier, det vill säga att det gör min portfölj bättre. För jag tänker så här, om man ska spekulera i inflation, så här, binda ett bolån på 30 år. Det borde väl ha samma effekt som ett inflationsskydd. Eller kanske till och med bättre än guld.

Erik: Ja, det beror ju på vad det blir för ränta, vad bankerna ger dig för ränta.

Jan: Ja, men säg att, som Danske Bank erbjuder 2 procent-ish. Och så kan du få bryta det när du vill. Och så har du 30 års bindning. Du kan bryta den när du vill, men det är en 30-årig period.

Erik: Ja, det är ju en väldigt intressant positionering. Att ta den positionen.

Jan: Ja, om man tror på ett inflationsscenario.

Erik: För jag tänker, inom 30 år kommer det hända. Jag tror som sagt att...

Lån som ett skydd mot staten

Jan: Men tror du att det skulle vara så här... Nu vet jag att du inte gillar skulder, för du har en sån här syn som jag uppskattar, som är att att ha skuld inte är att vara fri, och du värderar frihet. Men säg till exempel, vi har ändå ett par miljoner i bolån, för räntan är typ under 1 procent. Men då har jag tänkt så här, ja, men i min portfölj, i stället för att ha guld, alltså inte i stället för, men kanske minska lite guldandelen eller de här realräntefonderna, och så säger jag så här, nej, men jag tar Danske Bank och betalar 2 procent eller 2,5 procent i ränta. Jag ser den merkostnaden som ett sånt skydd mot inflation. För att ha lån är ju ett skydd mot staten.

Erik: Ja, det är väl kanske ibland det värsta med så som jag ser världen. Och det var väl en kille från Unga Aktiesparare som kom fram till mig efter att ha lyssnat på ett föredrag och sa: "Okej, men då ska jag köpa guld, fastigheter och så ska jag låna så mycket jag kan." Och det blir ju tyvärr rätt. Sen gillar ju inte jag lån. Och ska man... Så det tar emot. Men rent, om man nu bara tittar på lite siffror. Som ett inflationsskydd.

Jan: Egentligen är min poäng inte att du ska säga ja eller nej. Min poäng är egentligen att lån med bunden ränta egentligen är ett inflationsskydd. Det är väl egentligen bara det, att det är ett sätt. Sen håller jag också med, intuitivt känns det jävligt kasst.

Erik: Sen tror jag, som sagt, om de kommer kopplade mer till prisinflation, så tror jag att man kan vänta fem år till med det. För jag tror inte vi kommer se någon prisinflation.

Jan: Nej. Ja, bra.

And just like that, Warren Buffett owns gold

Jan: Sen tänker jag så här, två andra observationer. Jag följer ju många nyhetsbrev. Och jag fick en rubrik i ett nyhetsbrev som jag tyckte var väldigt rolig. För ett argument som väldigt många använder mot guld är att Warren Buffett har sagt så här: "Det är en sten du lägger i ett kassaskåp, och sen låter du den ligga där, den växer inte i värde och du betalar för att ha den." Alltså, det är helt meningslöst. Och sen kom det en rubrik i ett nyhetsbrev: "And just like that, Warren Buffett owns gold." För han köpte in sig.

Erik: Ja, när sa han det? Det kan ju vara så att han har ändrat sig.

Jan: Ja, men vilket är roligt, han verkar ju ha ändrat sig, för han köpte in sig på en ganska stor position i Barrick Gold. Vad tänker du? Har han äntligen kommit till insikt?

Erik: Ja, det var ju kul. Jag hade någon som hade köpt sig in i fonden, så sa han, men du hann före Warren Buffett, så att... Då kan man vara nöjd. Nej, men det som är intressant är ju, Warren Buffett har ju varit en av de största ägarna i silvermarknaden för många år sedan. Så silver har han inte haft några problem att äga. Och guld har han haft den åsikten om. Sen har någon annan sagt, i de tiderna, att det är precis vad guld ska göra. Det ska behålla sitt värde. Det handlar inte om att det ska gå upp i värde egentligen, utan om att behålla sitt värde. Och nu har Warren Buffett gått in i marknaden. Det har ett stort symbolvärde, så klart, när någon, dels en så stor och känd investerare, kanske den mest kända, gör det. Och dels därifrån, vilken position han kommer. Nu har han köpt in sig i ett bolag. Ett bolag ger ju utdelning. Så han har gått lite in på...

Jan: Som ska vara väldigt bra, har jag förstått också. Det här Barrick Gold.

Erik: Ja, det är ju ett av de två största bolagen. Jag skulle inte tycka att de största är de bästa bolagen. Men det är där han har börjat köpa.

Ray Dalio och pensionsfonderna börjar köpa guld

Erik: Och samma sak är det ju med Ray Dalio, som kanske inte är ett lika känt namn, men som är världens största hedgefondförvaltare, med Bridgewater. De har ju ökat upp till 17 procent guld mot 8,5 procent, så de har ju dubblat sin guldposition.

Jan: Det är de senaste åren då?

Erik: Nej, nu. Nu. Och han har ju skrivit mycket om guld på LinkedIn.

Jan: Ohio tror jag, eller de som...

Erik: Ja, men det har jag också.

Jan: Du får inte ta det här, för det var min nästa grej. Det var Ohios polis och brandman som förvaltar pensioner, som hade köpt 5 procent av sin portfölj i guld. Och det var 7,5 miljarder kronor. Alltså 750 miljoner US-dollar. Bara guld, ja. Men vad är det som gör att de här tar de besluten?

Erik: Det som är intressant här, det är ju att det här är början på en trend. Vi har tre stora, Warren Buffett, som är megakänd, Ray Dalio, som är extremt känd inom finansvärlden, om vi säger så. Och sen behöver vi få pensionsfonder att börja köpa. Och det är ju bara en utav, det finns så många sådana i USA och i alla andra länder. Och börjar de ta den här positioneringen, förut har vi haft centralbankerna som äger massor så klart, men börjar pensionsfonderna gå in och stoppa in foten, och börjar den ena, så är det mycket lättare för nummer två. För man kan alltid säga, titta, och här gjorde de det. Och då får du en enorm köpkraft in i den här marknaden. Det kommer vara väldigt bra för de som går in först, för de kommer få bättre pris och så prisökningen.

Jakten på avkastning driver dem mot guld

Erik: Och det ligger väl lite i det här 60/40 vi pratade om förut, att alla de här ser att, okej, aktier fortsätter upp så länge man trycker pengar, och det kan fortsätta, men någonstans går det kanske inte upp lika mycket som det gjort. Och på räntesidan har vi inget att hämta, och enda sättet vi kan få pengar på ränta går till high yield, och det såg vi att det var inte roligt om det går ner. Och då måste vi hitta någonting annat. Och det är svårt att hitta något annat. De försöker med vad man kallar för att få bra avkastning på illikvida placeringar. Vilket jag egentligen inte tycker om, men de tycker om det, för de har ingen tidshorisont. De kan ligga med dem. Och det kanske är jättetacksamt att värdera dem, för du behöver aldrig värdera ner dem, eftersom det inte är någon likviditet i marknaden. Så bokföringsmässigt är det väl jättebra. Kanske ger det bra avkastning, men jag tycker inte om när man inte vet värdet varje dag på någonting. Så jag tror att de kommer tycka att guld är väldigt intressant. Och även silver, om vi ska prata mer om det också.

Erik: Det är en intressant trend, och där kan man bara säga att alla som har gått före dem kan känna sig lite nöjda.

Jan: Ja. Och sen är det också så här, kom ihåg att det var någon som sa att all världens guld får ju plats under Eiffeltornet. Så det finns bara, det är liksom en ganska begränsad mängd guld. Så det är därför det kommer drivas.

Guld som inflationsskydd: vad säger studierna?

Jan: Jag tänker, vi ska ta upp här till exempel, André Granström på Facebook och flera andra har ju pekat på att det har kommit en del studier eller artiklar, framför allt från många finansiella rådgivare. Så att naturligtvis, de har ett case, eller de är part i målet. Men att guld inte är en bra hedge mot inflation, utan aktier är bättre. Och så säger man ofta, till exempel en period mellan slutet av 80-talet och 2006 typ, så har guldet underpresterat mot inflation, och då var aktier bättre. Så jag tänker, vad tänker du? Du har ju också sett de artiklarna.

Erik: Först finns det här lite roliga, när man tittar på tidsperioder, och så finns väl ordspråket om lögn, förbannad lögn, och sen statistik. Alltså, med statistik kan man göra det mesta. Jag såg den här artikeln och jag reagerade när någon lade upp det. Jag tror jag var med i samma artikel i någon tidning här också för ett tag sedan. Hur tänker de här? När vi hade mycket inflation i systemet, riktigt mycket inflation, det var ju 70-talet. Och då gick ju guld, jag vet inte hur många procent, 100 procent, alltså hur bra som helst. Och det var ju den stora inflationsperioden.

Varför mätperioden är missvisande

Erik: Sen gick priset upp så mycket, och sen, för att knäcka inflationen, höjde ju USA räntan från 10 procent till 20 procent. Sänkte den till 16 och sen höjde den till 20 procent. Och då knäckte du inflationen. Och då knäckte du den uppgång som hade varit i guld fram till 80-talet, genom att rädslan för inflation försvann när man satte så hög ränta. Och den sista uppgången på guld hade ju varit, som jag sa i början, att det går upp för mycket i slutet. Även om guld ska upp, så kommer det gå upp över den nivån. Det skapar lite luftbubbla i det också. Och som ska ner, beroende på då att man höjde räntorna så dramatiskt. Och så mäter de när guld har gått upp som mest, och börjar mäta en period där. Det är svårt att se att guld ska gå upp från en topp.

Erik: Jag tycker hela mätperioden är väldigt märklig i den undersökningen. Det är lite som att man vill uppnå någonting, och så väljer man en period som passar. I stället för att, om man pratar om inflation, då ska man ta den period när vi hade som mest inflation. Och tar man 70-talet då, då får man ju ett helt annat resultat. Jag har lite svårt för sådana där artiklar när man får det att se ut på ett visst sätt.

Jan: Ja, mäter du en märklig punkt. För jag tror, ska man ta mätpunkter så måste man verkligen hitta varför man börjar just vid den punkten.

Erik: Och det kan ju vara... Mäter man guld, då brukar jag säga, okej, då får du börja mäta 1971, alltså 15 augusti, när priset släpptes fritt, eller någonstans där. Du kan inte börja, eller hur? Hur som helst, eller mäter du alltid var tionde år, alltså perioder från 2002, alltså blint?

Tänk själv, stirra dig inte blind på korta perioder

Jan: Men kan man inte säga så här, för att sammanfatta lite, när man tittar på de här artiklarna, så brukar jag säga, okej, men titta på tidsperioden. Vad händer om man tar en annan tidsperiod? Håller antagandet då också? Sen upplever jag också att folk stirrar sig blinda på korta tidsperioder. Att man tittar på ett år. Och det skriver de själva i studien, att guld har ju varit en bättre inflationssäkring över decennier eller århundraden än på ett enskilt år. Så är det ju också som du säger, att korrelationen kan vara olika. Och samma sak som jag brukar säga, guld är ju inte negativt korrelerat mot aktier, utan korrelationen är typ 0. Så det kan, som jag upplevde både 2008 och nu 2020, att när aktien började gå ner, så började guldet också gå ner. Och sen hämtar sig guldet. Och samma med silvret, det har ju varit nästan sex månaders släp innan det hände någonting där.

Erik: Men vad är det här för artiklar, Jan?

Jan: Ja, men det finns, vi kan länka dem.

Erik: Ja, men vad är de publicerade?

Jan: Ja, men det är både nyhetsartiklar, men sen är det också på SSRN. Det är Claude Erb, Campbell Harvey och massa, det är ju massa olika.

Erik: Alltså, är det institut eller universitet eller?

Jan: Det är lite blandat. Nej, men min poäng...

Erik: Ja, det är klart att vi kan diskutera dem, Jan.

Jan: Men vi behöver inte diskutera.

Erik: Nej, men det är ett fenomen, och det är många läsare. Och därför är det bra på ett sätt att ta upp det och se vad det är. Men vad som har hänt bakåt i tiden, det känns mindre relevant. Man lär sig från historia, och det är nyttigt med historia, men det är inte det som är framtiden. Framtiden är alltid annorlunda, den rimmar, men det är inte samma. Så jag tror inte man ska lägga så mycket vikt vid dem, utan man måste bilda sin uppfattning och därav verkligen tro på den. Och alla får ju tro på sin syn. Och det är inget fel om någon tror på något annat.

Guld är polariserat — bilda din egen uppfattning

Jan: Jo, men det är svårt också att bilda sig sin egen uppfattning. Man försöker förstå saker, och sen läser man de här artiklarna. Så många läser dem. Då kan det ju vara så att man inte lär sig någonting. Men jag vill gå vidare där.

Erik: Ja, vi kan gå vidare. Men tänka själv, tror jag. Inte bara läsa och ta allt som sanningen.

Jan: Och problemet, som vi också kommer ta upp som en läsarfråga, det är att guld är väldigt polariserat. Folk är väldigt anti eller väldigt för. Det är det som också gör det problematiskt. Men om du skulle säga kort, Erik, vi har varit inne på det här med lån som ett inflationsskydd, varför tycker du inte aktier är ett bra alternativ?

Erik: Har jag sagt det? Nej. Nej, jag tror aktier är... Jag sa ju 50 procent aktier, 50 procent guld.

Jan: Eller? Jag tror att aktier... Varför inte 100 procent aktier? För det är väl det som många andra sitter med?

Varför Erik är rädd för börsen

Erik: Ja, jag är jätterädd för börsen. Just att den är så högt värderad. Bolagen. Allt jag ser på börsen är obehagligt. Det enda jag tror, att den går upp, det är för att det skapas mer krediter. Men det bygger inte på något fundamentalt. Så jag tycker det är scary, om jag får säga så. Det är lite obehagligt. Och särskilt om vi ser vissa bolag då. Tesla.

Jan: Ja.

Erik: Och många andra bolag också.

Jan: Amazon.

Erik: Jag vet inte vilka, men ja, några. De blir så stor del av börsen. Vi pratar nästan som att de blir större än länder. Att de blir en världsmakt. Det är lite obehagligt, stora delar.

Jan: Kort tips. Realräntefonder.

Erik: På vad?

Jan: Nej, men inte tips. Alltså tips. Alltså de här, inflation linked.

Erik: Ja, man kan ju äga dem, men jag tror...

Jan: Inflationsskydd. Det är det vi pratar om.

Ha gärna något roligt i portföljen

Erik: Nej, alltså jag känner att... Jag börjar känna så här att jag tycker det är kul när man har saker som man tycker om i sin portfölj. Som är lite roligt att ha med. Som är lite spännande att ha med. Så att man skapar ett intresse runt det, och att man inte bara har tråkiga stenar som ligger. Nu menar jag inte guld som en sten, utan nu menar jag tråkiga obligationer som inte ger någonting. Nej, jag tycker inte det är spännande på något sätt.

Jan: Men det där tänker jag också, det var en sån fråga som jag vet att du brinner för. Hur mycket intresse och kunskap behöver jag, eller vill jag ha, som sparare? Vad tänker du?

Erik: Nej, men jag tror... På ett sätt ska man ju egentligen inte, som jag menar, nu har jag ju fonder och jag tycker det är kul när någon investerar i fonden. Men om man börjar i grunden, så ska ju en investerare köpa aktier för att få en relation till sin investering och veta, eller tycka om sin investering på något sätt. Och sen kommer ju fonder, och det är lite lättare kanske att köpa fonder som agerar utomlands och så vidare. Så fonder är okej, men börjar man släppa allting till någon annan som gör allt...

Risken med att lämna ifrån sig allt

Jan: Så tycker jag att det är en jättebra idé. Men jag vet att du inte gillar det.

Erik: Det kan ju vara smidigt, men risken är att om jag inte tänker på det jag har investerat i eller har någon relation till det, utan det alltid är någon annan som gör allting, då kommer jag inte, alltså efter tio år kommer jag inte ha någon kunskap om det. Jag kommer inte ha någon känsla för det, utan jag är bara i händerna. Och jag tror, som ni gör egentligen, har gjort med RikaTillsammans, det är ju att ni ändå sprider lite kunskap om ekonomi. Och då tycker jag att man inte ska tappa den, utan man ska tvärtom vara lite engagerad i sitt sparande. Man kan överlåta en viss del, men jag tror det är viktigt att man i alla fall också har en del där man skapar egen kunskap.

Jan: Det gör vi i lekhinken.

Erik: Det gör vi i lekhinken.

Jan: Om det nu har kommit det här med robotförvaltning och att låta någon annan, och det går ju att motivera varför det är jättebra och så vidare och fattar alltid rätt beslut. Även om det kan bli intressant hur de ska reagera i en riktig börskrasch som inte går upp igen.

Erik: Men det är en annan fråga. Det är jag inte nyfiken på faktiskt. Vad det står i deras regelverk, hur de agerar.

Jan: Det låter som en bra fråga till fondrobotarna.

Lekhinken som komplement till basen

Erik: Men jag tror att om man köper, okej, jag har en fondrobot för att det finns argument för det och jag känner mig bekväm med det. Då tror jag att den här lekhinken ni pratar om, utan att jag ska lägga mig i det, kanske ska bli en större del. Att den blir mer spännande, för det blir ett komplement. För släpper man allt till robotar, efter tio år har man ingen kunskap, inget intresse för ekonomi.

Caroline: Men måste man ha det? Om man inte har det från början, men man vill bara spara pengar och ha trygghet.

Erik: Det är det som är viktigt att ha. Det är som om man med sin hälsa måste ha kunskap om den, eller om hur kroppen fungerar. Man kan inte bara få det, det kommer inte bara att gå. Man har så stor nytta av att ha kunskap om ekonomi. Och även om det inte är kul, så är det väldigt värdefull kunskap, och att sprida information om ekonomi är väldigt viktigt.

Jan: Jag håller med. Jag har faktiskt två reflektioner. Det här har vi inte ens pratat om, det är ett kommande avsnitt. Men jag tycker så här, basen, det här är min tro, med allt det där, men att ha basen i en fondrobot som man kompletterar med guld, för fondrobotarna tar ju inte in guld. Och sen det intressanta, vad jag upptäckt, är att om man har sin bas, om man räknar att den räcker, då kan ju lekhinken faktiskt växa obehindrat. Man vet alltid att jag har basen där, och då kan man utöka lekhinken. Men det är så vi har tänkt väl?

Caroline: Ja, men vi kommer göra ett nytt avsnitt om lekhinken.

Hur en fondrobot ombalanserar i en nedgång

Jan: Men hur gör de där, du väljer en procent aktier eller risk?

Caroline: Ja, precis, aktier. Jag väljer en fördelning.

Jan: I fondrobotar. Ja, till exempel. Och vad gör den när det går ner?

Caroline: Ja, den fortsätter.

Jan: De ombalanserar för att hålla 70/30. Den köper mer aktier? Om börsen går ner?

Caroline: Ja.

Jan: För räntor?

Caroline: Ja, för att hålla fördelningen konstant. Så den ombalanserar.

Jan: Hur ofta?

Caroline: Om vi tar då Lysas intervall på 3 procent.

Jan: Men gör den det varje dag eller varje vecka?

Caroline: Varje vecka. Nej, nej, nej. Den gör det varje... Nej, så här. Varje avvikelse om två eller tre procent. Och då kan det vara ofta eller sällan, i rörelsen. Så att om du har 70/30 som inställning och sen minskar det till 67/33, då kommer den ombalansera till 70/30.

Jan: Och hur skulle det bli om börsen går ner 80 procent?

Caroline: Ja, men då kommer den ha ombalanserat ner under tiden. Så att även efter nedgången på 80 procent kommer du ha 70/30.

Jan: Du kommer ta väldigt mycket på slutet då. När du äger väldigt mycket i den brantaste nedgången.

Caroline: Ja, det blir väl i följd.

Jan: Det beror på hur snabbt det går ner, va?

Caroline: Nej, det beror inte... Nej, men den kommer ombalansera. Den kommer göra samma. Så att innan kraschen har du 70/30. Efter kraschen har du 70/30.

Jan: Men mindre pengar. Ganska mycket mindre då.

Caroline: Ganska mycket mindre pengar. Än om du hade behållit.

Jan: Hade du behållit 70/30 på vägen ner?

Caroline: Ja. Jo, jo, absolut. Men så kan man ju argumentera. Så blir det på samma sätt på vägen upp.

Allt bygger på att det går upp igen

Jan: Men hela resonemanget bygger på att det ska upp igen.

Caroline: Ja, men å andra sidan, tror du på en marknad som inte kommer komma upp igen?

Erik: Jag tror att vi inte vet vilken marknad vi kommer se i framtiden.

Jan: Fast jag tänker, okej, det här var ju intressant. Jag skulle ju runda av här nu. Det intressanta är att vi inte kan använda allt som har hänt innan till framtiden. Men tror du inte att aktiemarknaden kommer, alltså över tid, om vi tittar, nu är jag dryga 40, så om 25 år när jag ska gå i pension, tror du inte att aktiemarknaden har ökat?

Erik: Jag tror inte den kommer öka 7 procent eller 10 procent om året som den gjort historiskt, utan kanske 3–4 procent.

Jan: Men jag tror ändå att jag kommer ha de här 25 åren med 3–4 procents avkastning i årsgenomsnitt. Tror du inte det?

Erik: Jag tror att det kommer gå upp om de trycker mycket pengar. Och det kommer de ju göra.

Jan: Ja, men vad...

Erik: Jag vet inte heller var vi är på väg.

Jan: Nej, men om vi nu... Nu får du prata klarspråk, Erik.

Erik: Nej, men om vi nu säger att de skulle... Det här skulle ju vara negativt för ett guldpris som har gått upp jättemycket, om de slutar trycka pengar. Och det är ju inte bara för börsen. Men det finns ju ingen självklarhet. Nu tror vi att de ska trycka pengar, och det är de signaler de ger, att de ska göra det, men man vet ju inte vem som sitter och bestämmer.

Vad händer om börsen aldrig återhämtar sig?

Jan: Men så här, tror du att börsen faller med 80 procent och sen återhämtar den sig inte? Är det det vi pratar om?

Erik: Jag tror att det kan hända scenarier som vi inte riktigt känner oss...

Jan: Okej, för låt mig få må dåligt här nu. Hur ser ett sånt här scenario ut? Jag skulle vilja räkna på den där kalkylen, hur mycket man har kvar vid en sån, nere vid 80 procent. Hur mycket pengar man har kvar. Men skit i fondrobotarna.

Erik: Ja, det kan vi också göra.

Jan: Men säg så här, jag har 100 procent aktier för att det ska bli enkelt att räkna. Vi förlorar 80 procent av dem. Jag bara hänger kvar i den här nedgången. 80 procent av värdet. Så jag har 100 000 kr i aktier. Jag bara hänger kvar. Jag stoppar huvudet i sanden. Det går ner 80 procent.

Erik: Det har gått ner 90 procent 1929. Så det har hänt.

Jan: Men tror du inte att vi kommer se en återhämtning?

Erik: Jag tror att den kalkylen blir lurig. Den blir enkel om man bara använder aktier. Men mixar man, det är då den blir lättare.

Jan: Ja, jag fattar att den blir lurig. Men jag tänker att det är ett annat case. För det du säger så här, men om inte marknaden går upp. Jag tänker då måste det vara krig. Hur mycket pengar har man kvar?

Erik: Nej, nej.

Jan: Men hur mycket pengar har man kvar?

Erik: Ja, jag fattar det.

Jan: Men tror du så här, för det som jag har där bara... Här går börsen ner 100 minus 80. Då har man ju 20 kvar. Men hur mycket har man i den här 70/30 kvar?

Erik: Ja, men det kan vi göra ett räkneexempel på.

Hur mycket avkastning krävs för att hämta hem en 80-procentig nedgång?

Jan: Men tror du inte att den kommer gå upp sen då, från de där 20 000 kr? Uppåt. För det är egentligen det du säger.

Erik: Ja, men det är det som är det intressanta i en sån stor nedgång. För att de 20 ska bli 100. Hur mycket avkastning ska vi ha?

Jan: Ja, men då behöver det typ 900 procent. Det behöver jättemycket. Men vi tror att det kommer gå upp någon gång i alla fall. Om börserna aldrig mer ska återhämta sig, så måste det ju bli en sån apokalyps.

Erik: Ja, men tror du? Nej, men det behöver bli Japan. Det behöver bli medeltid igen.

Jan: Nej, men så här, Japan har inte återhämtat sig.

Erik: Har de inte det?

Jan: Nej, inte sen 80-talet.

Erik: Men det som är intressant är ju att du kan ha en väldigt lång fördröjning på det. Du kan ha en tidsperiod där du inte... Alltså rent statistiskt, ja, men det är klart, det har alltid gått upp igen. Men jag tror... Ja, jag tror inte det är så enkelt att göra en automatisk modell som man vet kommer funka forever.

Jan: Nej, men det fattar jag. Men nu pratar du återigen om implementationen på fondrobot, som vi kan diskutera för- och nackdelar.

Erik: Det behöver inte vara en robot.

Tror vi på börsen som koncept om 20–25 år?

Jan: Nej, men precis. Men så här, tror du, om 25 år, eller om 20 år, tror vi att börsen kommer vara, tror du att börsen som koncept skulle ta slut? Typ som räntefonderna. För jag tror ändå på den här cykeln, att det kommer hämta sig. Vi vet inte hur världen kommer se ut, men att vi kommer ha en positiv årsmedelavkastning på börsen över en 20-årsperiod. Det tror jag ju på, absolut.

Erik: Jag vill ju vara positiv till börsen, men det jag skulle vilja se, det är ju att det blir en börs med sunda företag.

Jan: Ja.

Erik: En börs med massa bolag som inte är sunda. Jag undrar hur det ska rensas ut, att vi får en sund börs. För en sund börs tror jag på. Men vi har inte en sund börs.

Jan: Jag tror inte det kommer hända. Jag tror inte att det kommer bli utrensat.

Erik: Jo, men hade vi haft räntor och så vidare, så hade vi ju fått en mycket sundare börs, om vi inte hade räddat bolag som borde försvinna.

Marknadsekonomi mot mixekonomi

Erik: Jag tyckte det var någon som skrev, någon vettig, för några dagar sedan, att vi kan inte rädda de gamla dinosaurierna, de bolag som har affärsidéer som inte håller, utan vi måste släppa fram friska företag, nya företag. Alltså vårt skapande, vår innovation, att de rätta bolagen kommer fram. Och då måste du ha en marknadsekonomi. Och tyvärr så lämnar vi marknadsekonomin till någon konstig mixekonomi som man inte vet vad det är. Och det tror jag är, även för börsen, någon gång en nackdel. Det är inte rena bolag man köper, utan man köper någonting som är halvräddat av någon. Det är inte riktigt samma rena börs som det var, tycker jag.

Jan: Som det var när, ungefär?

Erik: Nej, men alltså 10 år sedan eller 20 år sedan, då var börsen renare. Nu har den blivit sjukare och sjukare, företeelserna inom den och de bolag som finns där. Det finns jättemånga jättefina bolag, jättebra bolag, men det finns mycket annat skräp och konstiga saker. Så det är lite obehagligt, tycker jag. Just det här att det inte är en... Annars tror jag jättemycket på börsen. Eller på bolag. Jag tror på människor, att de driver företag, skapar någonting för världen. Hela den grunden är väldigt bra.

Jan: Jag läste någonstans, jag gillar ju den, att inte tro på börsen, det är att inte tro på människors kreativitet och utvecklingsförmåga.

Erik: Men vi måste ge dem förutsättningar för att det ska få blomstra. Och rätt företagande. Och ta bort de gamla.

En ny teknikrevolution som kan friska upp börsen

Jan: För jag tänkte, när Apple kom och blev riktigt stora med sin smartphone, då var det ju väldigt bra för börsen, kan man tänka sig. Det var väldigt friskt. För det var massa bolag som levererade till Apple också. Det var en jättestor teknikrevolution som skedde när vi fick smartphones.

Erik: Ja, vad är din poäng?

Jan: Jo, men då tänker jag att det skulle kunna hända inom 10–15 år. En ny sådan teknologisk revolution.

Erik: Fast det är inte det som är problemet.

Jan: Och det måste ju ändå avteckna sig i hur börsen beter sig.

Erik: Men vi har ju fortfarande, jag menar, vi har jättemånga bra bolag, många bra innovationer, och människan är duktig på att skapa. Men det blandas med så mycket konstigheter från staten, genom det här räddandet, att du behöver inte ha en sund... Alltså, kan du låna pengar gratis i ett företag, så behöver du inte ens ha en sund affärsmodell.

Jan: Nej.

Jan: Och det som Erik säger, till exempel, centralbankerna har ju börjat köpa obligationer, det vill säga att de har börjat låna ut pengar indirekt till företag. Och om du inte behöver ha disciplin med dina pengar, utan du kan slösa, ja, då var det ju som till exempel Uber under en period, åkte du taxi för 100 kr, då betalade aktieägarna 89 av de 100 kronorna. Och då är det ju liksom... Det är inte så sunt.

Tim Ferriss-frågorna: ett köp under 1 000 kr

Erik: Nu vill jag avsluta.

Jan: Ja, ja, vi får väl avsluta.

Caroline: Varför är det alltid intressantast på slutet?

Erik: Det är då man är igång.

Jan: Men vi kommer återkomma. Vi har massor av frågor. Vi ska göra ett bonusavsnitt här med läsarfrågor. Men vet du vad, jag gillar ju Tim Ferriss. Och du också, Caroline. Och han har några intervjufrågor som jag tycker är riktigt bra. Så jag har stulit de här, rakt upp och ner. Så jag har inga anspråk på att frågorna är mina, men jag gillar dem. Så, vilket köp under 1 000 kr har påverkat ditt liv mest positivt det senaste året? Vad har du köpt som var billigare än 1 000 kr, som har varit en höjdpunkt i ditt liv de senaste åren? Det kan vara vad som helst.

Erik: En bok.

Jan: Ja. Fanns det ingen finansbok?

Erik: Nej.

Jan: Men berätta vilken bok. För det var nästa fråga, vilka böcker? Ja, men säg boken.

Erik: Nej, men jag älskar fantasyböcker.

Jan: Ja. Det är trevligt. Vad är det för någon då?

Erik: Nu läser jag Game of Thrones-böckerna. Alltså böckerna. På andra boken nu.

Jan: Ja. Har det förändrat ditt liv?

Erik: Nej, det var det inte.

Jan: Nej, det var inte det som var frågan. Frågan var vad som påverkat ditt liv positivt.

Erik: Påverkat mitt liv. Nej, men för mig är det positivt att, dels tycker jag att det är kul, och för mig är det också ett bra sätt att koppla bort. Jag går in i den världen och så får jag komma någon annanstans än i finansvärlden. Jag gillar böcker. Jag läser böckerna. Men jag läser inte så mycket finansböcker. Det läser jag faktiskt mest på nätet.

Råd till en ny sparare

Jan: Vilket råd skulle du ge en ny sparare? Kort. Det viktigaste rådet.

Erik: Nej, det tror jag är att våga göra misstag. Att våga investera. Inte i galna hävstångsprodukter, men våga investera lite mer. Våga lite mer där. Var nyfiken. Lär dig. Men, som sagt, nu pratar vi inte om att köpa hävstångsprodukter.

Jan: Det finns ju hävstångsprodukter på saker.

Erik: Min tanke är så här, att man ska inte gå över hävstång gånger två, tycker jag. Och skulle man investera med mer hävstång, som en del vill göra, mer än två, mer än sina egna pengar då, att man lånar pengar, man får en hävstång, alltså det går fort neråt då. Och då ska man vara professionell i det. Då ska man gå ur alla positioner samma dag. Om någon tror att priset ska gå upp under dagen, så går de in med hävstång under dagen. Men man ska ha alla pengar på kontot över natten.

Jan: Över natten.

Erik: Då kan man gå in, om man nu ska in i den matchen. Det är inget jag rekommenderar. Men sitt inte med hävstångsprodukter över natten.

Det sämsta rådet: månadsspara

Jan: Vilka tycker du är de sämsta råden du brukar höra eller se i finansbranschen? Sådana du tänker, nej, rena idiotråd.

Erik: Månadsspara.

Caroline: Va? Nu blir det inga extra avsnitt här.

Erik: Nej, men det är väl... Alltså, det är ju jättebra att månadsspara, men jag tror det är lite överreklamerat. Ja, lite så. För jag tycker det tar ifrån frågan om... Själv gör jag hellre så att jag säger hur mycket pengar jag vill ha på mitt lönekonto. Och där har jag löjligt mycket pengar, eftersom jag inte tycker om sådana pengar egentligen. Men jag har för mycket, för jag vill känna att jag har pengar som jag kan ta ut när som helst. De går att ta ut när som helst. Och sen det som blir över, hamnar i min investeringslåda. Och sen ser jag om den växer eller minskar, beroende på mina utgifter. Men jag skulle aldrig månadsspara.

Jan: Ja.

Erik: Det som blir över blir över, och det som inte blir över blir inte över.

Caroline: Det hade inte funkat för mig, kan jag säga.

Jan: Nej, och sen är du så här, you're a professional.

Pengar är till för att användas

Erik: Sen tänker jag, jag är lite också så här, jag tycker pengar är... Jag gillar ju när människor sparar eller investerar i mina fonder. Men pengar är till för att användas. Och jag har ju varit med i ganska många år. Du har ju en grupp som har svårt att spara pengar och göra pengar, där blir det ju en sak. Sen har du de som är för duktiga på att spara, så de har så mycket pengar som de aldrig kommer använda. Och då var det en ganska stor del av det sparandet i onödan, brukar jag raljera lite med. Det fanns inget syfte. Så jag kan tycka att, månadssparar man för hårt eller inte? Jag vet inte om det är den bästa... Det är ett sätt att spara, men att bara ha pengar sen, det tycker inte jag heller är en filosofi. Jag vill skapa, och det blir pengar vid sidan om. Men egentligen är det så att går jag bort med för mycket pengar på kontot, då har jag antingen jobbat i onödan eller inte levt tillräckligt. Man måste hitta en relation där.

Erik: Men det är klart, det beror på vem man pratar med. Men jag tycker det används lite för schablonartat, månadssparande. Du köper nedgångar och det är bra och så vidare. Men jag tycker det tappar lite i relation till att vara nära pengarna och tjäna dem.

Jan: För det är egentligen det du inte säger här. Du gör ju kopplingen till att pengarna ofta har kommit från ett arbete. Och då har den timmen arbete varit i onödan. För den timmen kunde jag då ha varit med min familj, eller i naturen, eller yogat. Och det tycker jag är liksom... Det är sunt ju. En optimering av...

Erik: Ja, precis. Att du behöver inte ha mer än de pengar du behöver.

En kontroversiell avslutning, och var du hittar fonderna

Caroline: Vilken fantastisk kontroversiell avslutning. Månadssparande är det sämsta finansiella rådet.

Jan: Jag tycker det är briljant. Och det är väl Erik i ett nötskal. Ta inte saker för givet. Jag tänker så här, man kan läsa mer om dina fonder på din hemsida, auag.se. Och vi har gjort avsnitt, och vi kommer göra de här, säg gärna även bonusavsnitten, där vi kommer dyka ner i fonderna. Men det är ju AUAG Silver Bullet och AUAG Precious Green. Så häng gärna kvar till bonusavsnittet som kommer i anslutning till det här. Så fantastiskt, stort tack, Erik. Jag tänker inte säga "hoppas du vill komma tillbaka", eftersom vi kommer köra... Vi ska bara ta paus, sen kommer vi tillbaka. Vi ska bara ta paus och köra ett nytt avsnitt som kommer vara med läsarfrågor. Tack så mycket.

Erik: Tack.