Analys av en privatekonomi:Ett ungt par i 30-årsåldern utan barn

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen till en genomlysning av en privatekonomi
2. Inspirationen kom från ett foruminlägg
3. Att lägga RikaTillsammans-rastret ovanpå en ekonomi
4. Ett ungt par i början av sin resa
5. Nyckeltal man kan följa över tid
6. Reklam för RikaTillsammans-programmet
7. Börja i målen och drömmarna
8. Att lyssna efter målen i det som sägs
9. Sätt en prislapp på varje dröm
10. Prislapp på familj, trygghet och semester
11. Pension som mål, och nuläget
12. Reality check på lönen
13. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner
14. Sikta mot 50 000 i månaden över livet
15. Få sätt att öka inkomsten i Sverige
16. Privatuthyrning och att starta eget
17. Utgifterna: de stora kostnadsdrivarna
18. Parets faktiska utgifter
19. Resultaträkningen och första nyckeltalet
20. Sparkvot
21. FIRE och ekonomisk frihet
22. Aktiva och passiva utgifter
23. Att inte suboptimera bort livet
24. Aktiva och passiva inkomster
25. Tillgångssidan och boendet
26. Tillgångssammanställningen och en reality check
27. Avanzas siffror och perspektivet
28. Pension för en 29-åring
29. Använd rådgivarna rätt
30. Skuldsidan
31. CSN-lånet är förmånligt
32. Nyckeltal för balansräkningen: belåningsgrad
33. Belåningsgrad och kassaflöde
34. Nettoförmögenhet och soliditet
35. Fördelningen av tillgångarna
36. Rekommendation: bredda fonderna
37. Rekommendation: sänk risken inför bostadsköpet
38. Risker och svagheter
39. Den största risken: bristande riskförsäkringar
40. Inkomstförsäkring och sjukförsäkring
41. Styrkor och möjligheter
42. Jämkning, sparande och att köpa huset tidigare
43. Privatuthyrning som möjlighet
44. Avrundning: jättebra förutsättningar
45. Att prata om pengar i en relation
46. Gemensam ekonomi i längre förhållanden
47. Sammanfattning: det kommer att gå bra
48. Gör genomlysningen på fler ekonomier
49. Akut hjälp och en sista uppmaning

Välkommen till en genomlysning av en privatekonomi

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Detta är dagens avsnitt. Idag gör vi en genomlysning av en privatekonomi, och det är ett par i 30-årsåldern, utan barn. Jag får ju från tid till annan frågan: kan jag få feedback på min ekonomi? Vad ska jag tänka på? Är det något jag ska göra annorlunda? Ska vi strukturera om det? Och jag tänker att det alltid är roligt att få inblick i andras liv, andras ekonomier. Så idag kommer vi att använda en ganska strukturerad process för att titta på resultat- och balansräkning, det vill säga inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, för ett riktigt par som har skickat in sina uppgifter. Vi kommer att titta på en SWOT-analys, alltså risker, möjligheter, svagheter och styrkor. Och vi kommer också att prata om olika exempel på nyckeltal, så att du som lyssnar kan få insyn i någon annans ekonomi och inspiration till att göra detta själv. Förhoppningsvis, om du och ni andra gillar detta, kan vi göra fler sådana här exempel över tid.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkommen till RikaTillsammans, avsnitt 330.

Inspirationen kom från ett foruminlägg

Jan: Jag tänker att inspirationen till detta avsnitt började med ett meddelande i forumet. Du kan ju läsa.

Caroline: "Jag har länge tänkt göra ett inlägg som är ganska standard här på RikaTillsammans-forumet, där man berättar om sin ekonomi och frågar hur man kan eller ska göra på något annat sätt. Men jag är inte riktigt sugen på att outa mig, men skulle gärna få lite tips och råd på hur jag kan strukturera upp det bättre, om det nu skulle behövas. Det hade varit enkelt att fråga dig om du kan göra det, men jag antar att du har lite annat för dig."

Jan: Ja, och detta är en av de grejerna som jag älskar med forumet. För det var ju så det började. Jag kände mig ganska ensam i att prata ekonomi. Det pratas inte så mycket ekonomi. Och som det märks, man är inte så sugen på att outa sig kring det här. Jag tänker så här: inom vilket annat område i livet blir man framgångsrik om man inte får hjälp av andra? Vi står ju här bara tack vare att andra har hjälpt oss. Så jag tycker att detta är ett litet försök till en ny typ av avsnitt, som jag har tänkt på i flera år men aldrig riktigt kommit till skott med. Och så tänkte jag: ja, men nu testar vi.

Caroline: Det är roligt, förlåt att jag avbryter dig, men det är roligt hur du kan gå och tänka så i flera år och sen har du typ inte sagt någonting, utan det ska bara processas i dig.

Jan: Ja, men precis.

Caroline: Det ska bli jättespännande.

Att lägga RikaTillsammans-rastret ovanpå en ekonomi

Jan: Jag tänker att få lite insyn i andras liv, andras ekonomier. Ta en genomlysning, lägga det här RikaTillsammans-rastret ovanpå det. Och så får vi se vad det blir.

Caroline: Vad är det för raster egentligen?

Jan: Jo, så som vi har pratat i avsnitt 324. Vad är de viktigaste vinsterna för en god privatekonomi? Rastret kring sparande, rastret kring ett rikare liv bortom bara pengar och så vidare. Och liksom ge en second opinion. Sen är det också viktigt att detta inte är finansiell rådgivning, utan vi har en lista på oberoende rådgivare. Men detta är ändå ganska likt så som det är de gångerna jag jobbat i team, där vi jobbat med klienter, allt från privatekonomi-coaching, där man tittar på ekonomin så som vi gör nu, till när man jobbat med finansiella rådgivare som har alla licenser och så vidare. Man har även jobbat med den emotionella biten, där man är säker på vad som är viktigt. Vad är din livskompass? Vad är dina värderingar? Mycket av det som jag kommer att prata om sen, med RikaTillsammans-programmet.

Men han skrev också, en kort introduktion. Lite kort om mig: "Jag är 29 år gammal och bor tillsammans med min sambo i en bostadsrätt. Vi är båda ekonomer. Jag controller och min sambo redovisningsekonom, pluggar just nu och går på CSN och jobbar lite extra."

Ja, det är viktigt: när vi tittar på just den här ekonomin, så är det inte någon ekonomi som matchar alla, utan det är ett ungt par som närmar sig 30 och hamnar i den här kategorin DINK. Double income, no kids. Mycket jobb, går på CSN och så vidare. Men där är inga barn, inget stort hus.

Caroline: Men det finns inte så mycket utgifter som kommer med kanske hus och barn?

Ett ungt par i början av sin resa

Jan: Nej, jag tänker att man är i början på sin ekonomiska resa. Så vissa av sakerna vi kommer att prata om är kanske inte relevanta för någon som är 63 år och ska precis gå i pension. Man får ta det. Och i bästa fall kommer ni som lyssnar eller tittar på detta tycka att det här var så pass bra. Låt oss skicka in ett pensionärspar, låt oss skicka in en barnfamilj. Låt oss skicka in någon som är singelmamma till exempel, eller liknande. Så att vi får lite olika ekonomier som vi kan prata om. För alla tips och all feedback är inte relevanta i alla situationer. Eller ens kanske i deras fall.

Och här är det också viktigt: normalt sett gör man en sån här grej där man sitter och pratar. Nu har jag ställt ett antal frågor och fått ett antal svar. Så det är mycket här som jag också gör en kvalificerad gissning kring. Vissa fakta har jag undanhållit, för han ville ju just inte att det skulle vara identifierbart. Men jag tänker att det är stora drag.

Och jag tänker att när man tittar, för dig som ska lyssna, det är intressant att lyssna på andra, men man är ändå sig själv närmast. Så man vill ändå veta: hur applicerar jag detta på min ekonomi? Och det som jag tycker är så himla fint här är ju att vi kommer att titta på detta lite utifrån, inom citationstecken, ett professionellt perspektiv. Och professionellt perspektiv i detta fallet är så som företag jobbar. Alla ekonomier, oavsett om det är en privatekonomi eller en företagsekonomi, består av en resultat- och en balansräkning. Alltså inkomster och utgifter, det är det som kallas resultaträkning. Och balansräkning, som är tillgångar och skulder. Har man både inkomster, utgifter, tillgångar och skulder kan man börja dra vissa nyckeltal.

Nyckeltal man kan följa över tid

Jan: Och sen de här nyckeltalen. Vi kommer att prata om vissa nyckeltal som jag tycker är viktiga. Vi kommer att räkna ut dem för det här paret. Och sen, det roliga på en ekonomisk resa, är ju att de här nyckeltalen kan man ha koll på över tid. Den som är intresserad av att till exempel investera i aktier, även om vi avråder från det, det är ju det man får presenterat i rapporter och börsdata. Hur har utdelningstillväxten varit över de senaste fem åren? Vissa sådana nyckeltal kan man plocka ut även privat. Så vi kommer att titta på FIRE-tal, vi kommer att titta på ekonomisk trygghet, ekonomisk frihet, soliditet och så vidare. Så att man kan se: så här rör sig vår ekonomi åt rätt håll.

Och sen kommer vi också att titta på detta utifrån en enkel SWOT-analys, som är styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Vad har det här unga paret för möjligheter när de nu tittar framåt? Och jag har identifierat ett par risker som jag tycker att de inte har adresserat. Men det kan också vara bara att det inte kommer upp i samtalet. Vi kommer att avsluta detta med några rekommendationer att ta med sig. Och återigen, vissa av de här rekommendationerna är relevanta för det här paret, men inte för dig. Det kan vara saker som är relevanta för dig som inte dyker upp här. Det är därför jag tänker att vi över tid ska försöka få in lite olika ekonomier.

Caroline: Ja.

Jan: Och om jag skulle inspirera någon, så är det så här: lyssna på det här avsnittet kanske två gånger och lyssna efter vad metodiken är. För det är inte som att jag chansar här, utan jag försöker göra det som en strukturerad process. Be om en second opinion. Ta en kompis som är intresserad, gör samma uppställning som vi gör, för det är inget superavancerat.

Caroline: Bra.

Reklam för RikaTillsammans-programmet

Jan: Och jag tänker så här också: har man ingen kompis, eller vill göra detta själv, så vill jag göra lite reklam. Och det jag vill göra reklam för är RikaTillsammans-programmet 2024. RikaTillsammans-programmet är att vi under 12 månader gör många av de här sakerna. Inte bara analyserar siffrorna, resultat- och balansräkningen och en SWOT-analys. Utan i RikaTillsammans-programmet tittar vi även på de mjuka värdena. Livskompassen, vad du har för värderingar, vad du tycker är viktigt i ditt liv, vilka samtal du ska ha, vilka mål du har. Hur kommer din ekonomi se ut när du är 50, 60, 70, 80? Det är ett mycket större grepp, där vi gör det strukturerat.

Caroline: Ja, för det är ju också så att ekonomin ska användas till livet.

Jan: Ja, precis. Jag jämförde det förra året med ett gymkort. Både i form av att man gör vissa övningar, och man gör dem tillsammans med andra eller man gör dem själv. Och det kostar också som ett gymkort, 549 kronor. Men det fina är att på det här gymkortet går man två. Så om man går med sin partner kostar det inte dubbelt så mycket. Och det roliga är också att där finns en länk till programmet. Där kan man läsa vad de som går programmet i år har fått ut. Det är allt från ett lugn i sin ekonomi, till att ha fått en plan, till Niko, en av våra kompisar, som var så här: ja, men det var en sån liten grej, men den är helt ovärderlig. Han sa: jag lägger undan telefonen nu när jag hänger med mina små barn. För jag insåg att jag inte var helt närvarande. Jag tyckte det var så himla fint, för han var så här: du vet, för mig är det obetalbart, jag hade nog inte tänkt på det annars. Det fick han från ett ekonomiprogram.

Caroline: Ja, från ett ekonomiprogram.

Jan: Så jag menar att resultaten kan vara lite olika.

Caroline: Det kan vara lite olika, ja.

Jan: Men det kan man kolla, det finns en länk till RikaTillsammans-programmet, och det är under 12 månader. Och det fina är att du får med hela det här årshjulet. För jag tror inte vi kommer att köra det ett år till. Och jag tror på att man ska lära folk fiska. Så då får man både metspöet och krokarna och agnet och allt det där, så man kan göra det själv i livet sedan. Länk i beskrivningen.

Börja i målen och drömmarna

Jan: Då tänker jag att vi kör. När man börjar titta på en ekonomi, så har vi i tidigare avsnitt sagt att ekonomin är penseln man målar sitt liv med. Så jag tycker alltid, och det gör vi också i RikaTillsammans-programmet, att man alltid ska börja i målen och drömmarna. Så det var det första, när jag fick hans lista, "detta är mina fonder, detta är mitt sparande". Låt oss titta: vad har ni för drömmar om framtiden? Detta är svaren som personen skickade in.

Caroline: "Önskemål om framtiden är väl ganska vanliga, antar jag. Vi vill köpa ett större boende, skaffa familj och så vidare. Sparandet är mer för att kunna ha en trygghet i framtiden. Vad vi vill uppleva är att ha en ekonomisk trygghet, så vi kan göra det vi känner för. Allt från att kunna byta jobb om man skulle tröttna, till att kunna resa dit man vill. Ekonomisk flexibilitet, helt enkelt. Att ha möjlighet att gå tidigare i pension hade varit en lyx, och jag tror att det är därför jag sparar."

Jan: Ja, så vad jag gjorde sen var att jag...

Caroline: Ja, får jag bara säga. Det är skönt att det är liksom... Du vet, jag tycker ändå det är svårt att komma i kontakt med mål och drömmar. Men det behöver inte vara så här att vi ska flyga business class till Florida då och då. Det behöver inte vara att det ska gå åt så massor av pengar för en enskild upplevelse. Sånt kan man ju ha också. Men jag tycker det är svårt att komma på de enskilda grejerna, utan mer så övergripande, kanske i början i alla fall.

Att lyssna efter målen i det som sägs

Jan: Ja, och här ska jag också säga att det är klurigt. Jag har ju fuskat lite här med den här texten.

Caroline: Jaha, hur har du...

Jan: För vi har ju haft en konversation fram och tillbaka. Jag har klippt och klistrat, så han skrev inte det på det här sättet. Jag har klippt ihop det, eftersom detta är innehållet från fem, sex mejl. För vi är normalt inte så duktiga. När han skrev så här med pension, så kom det när vi pratade om pension, det kom inte som svar på frågan vad han har för mål och drömmar. Så det jag brukar säga, till exempel om man gör detta med en kompis: lyssna efter vad kompisen säger.

Caroline: Vad menar du då med att lyssna?

Jan: Jo, men vad jag gjorde här, för dig som tittar, det finns ett bildspel till det här, du som lyssnar behöver inte titta på det, men om du vill så finns det ett sådant. Vad jag gjorde sen var att jag tog en överstrykningspenna och så markerade jag: okej, vad är målet i den här historien? Man måste ibland bara fånga, när folk börjar prata på: men vänta, där var ett mål. Och de målen, i detta fallet, var ju större boende, skaffa familj, trygghet i framtiden, ekonomisk frihet, semester på sommaren, semester på vintern, pension. Så vad jag gjorde här var att helt enkelt plocka ut, konkretisera mål. För det är få av oss som har en lista på fem grejer. Det är oerhört få, tror jag, som har en lista. Och det är svårt. Det är ju det som duktiga finansiella rådgivare gör. Man ställer en öppen fråga, man lyssnar och sen tar man anteckningarna och plockar ut. Så i detta fallet för dem: större boende, skaffa familj, trygghet, flexibilitet, pension, semester.

Sätt en prislapp på varje dröm

Jan: Och det fina här, då kommer ju nästa steg, och här handlar det om att sätta en prislapp på alla de här sakerna. För få skriver ner sina drömmar eller sina ekonomiska mål. Ännu färre sätter faktiskt en prislapp på vad de här grejerna kostar, så att vi sen kan identifiera ett nuläge, räkna ut vad som är målet och sen räkna ut gapet.

Om vi börjar med ett större boende, så passar jag på. Nu vet jag inte vilken stad de bor i. Det framkom inte, jag glömde fråga. Och då kan man till exempel säga att ett större boende i deras fall var en villa. Då har jag plockat fram från mäklarstatistik, nu från oktober, att medelpriset för en villa i Sverige är 3,7 miljoner. I Stockholm 6,7, Göteborg 5,3, Malmö 4,7. Och sen kan man bryta ner det en nivå till. Okej, vad är kontantinsatsen på 15 procent, för de är unga? Vad är räntan efter ränteavdrag i dagsläget vid 4,5 procent? Och gissningsvis, vad är amorteringen om man behöver räkna på 2 procent?

Caroline: Ja, precis. Varför räknar du på 2 procent?

Jan: För att 2 procent är ju det du måste amortera om du ligger på 85 procents belåning.

Caroline: Ja, okej. Det är bra att man blir påmind om att det är så.

Jan: Ja, ibland till och med 3 procent om det är så att du lånar mer än 4,5 gånger hushållets årslön. Och för en villa i snitt på riket behövs det en kontantinsats på 550 000. Det behövs en ränta på 8 500 i månaden och en amortering på 5 000. Så kostnaden för finansieringen och amorteringskostnaden för en villa är då 15 000. Om vi tittar på hur det påverkar likviditeten, för amortering är inte en kostnad eller en utgift, så är det ungefär 13 000. Och sen får man räkna lite drift på det.

Caroline: Ja, precis. Så det får man punga ut varje månad, ungefär, i medel.

Jan: Ja, exakt. Och sen kan man räkna drift och så vidare. Men då har vi ett mål, och detta är viktigt, för det kommer tillbaka till: okej, har de råd med en sån här villa?

Prislapp på familj, trygghet och semester

Jan: Tittar vi på de andra sakerna, för att sätta målet, så är det att skaffa familj. Högt räknat: Swedbank gick ut nu med en ny rapport, att barn kostar 1,8 miljoner fram till 18-årsdagen. Det är både direkta kostnader, men även kostnader där man till exempel är föräldraledig eller behöver vara sjuk, alltså avsaknad av inkomst, om jag förstod det rätt. Men räkna 8 000 kronor i månaden per barn. Det är liksom vad ett barn kostar.

Caroline: Utslaget, ja.

Jan: Ja, precis. Och ett litet barn, första året, så tror jag att det är 140 000. Då ska man köpa in massa nya prylar, man är föräldraledig, man har inte samma lön.

Caroline: Jag tror att vissa nog inte känner igen den siffran, kan jag tänka mig. Det beror ju på hur man skaffar prylarna och sånt. Men strunt samma. Det här är något som, vad ska man säga, en schablon?

Jan: Det är en schablon, och det är högt räknat. Har man åsikt om siffrorna, ta dem gärna med Swedbank. Jag kan länka till var jag har tagit siffrorna. Så det är inte jag som har suttit och bara gissat vad vår familj kostar. Nej, detta är siffror tagna från annat håll.

Trygghet i ekonomin. Där brukar man säga tre månadsutgifter plus försäkringsskydd. Så i deras fall kommer vi att räkna på en till tre månadsutgifter. Kanske säg 50 000. Mellan 50 000 och 100 000.

Ekonomisk flexibilitet, alltså två semestrar. Där får man titta: vilken typ av semestrar gör vi? Det kan vara mellan 25 000 och 50 000. Våra semestrar brukar ligga på mellan 25 000 och 50 000. För två vuxna och två barn med boende, om man ska åka till någon storstad eller på en skidsemester. Jag tror till och med att skidsemester på fyra personer är 50 000. I underkant.

Caroline: Ja, jag tänkte precis säga det. Det låter i underkant.

Jan: Ja.

Caroline: Bra.

Pension som mål, och nuläget

Jan: Och sen med pension också, att sätta ett mål. Jag tycker det är ganska rimligt att räkna med ungefär 70 procent av de utgifter man har i 40-årsåldern. Det är en amerikansk studie som tittar på vad pensionärer har i utgifter i förhållande till resten av livet. För vi har ofta som mest utgifter i 30–40-årsåldern. Så där har vi något slags mål.

Och har vi nu målet, så tänker jag att vi ska titta på hur nuläget ser ut för dem. Tipset för dig som vill göra detta själv: prata om målet. Låt någon identifiera målen åt dig. Ta fram prislappen för respektive mål. I vissa fall är det enkelt, då är det bara att googla. I andra fall får man titta på schablon, till exempel Swedbank.

Tittar vi på ekonomin, så den första delen man tittar på, tänker jag, är inkomst. Och här, som vi pratar om i avsnitt 324, påstår jag alltid att det mest underskattade privatekonomiska rådet, som jag typ aldrig hör någon prata om, det är: jobba för att höja inkomsterna. Vi ska titta på utgifterna sen, men jobba för att höja inkomsterna. Och sen tror jag att det viktigaste här är att ofta ge en reality check.

Caroline: Vadå, tänker du?

Jan: Alla tycker väl: nej, men var ligger jag i det, var står jag i det ekonomiska landskapet? För jag upplever att man ofta har lite snedbild av sin egen ekonomi i förhållande till andra.

Caroline: Du menar det som vi ofta stöter på, att man tror att andra har sparat mer, att andra har mer investeringar, att andra har bättre lön?

Reality check på lönen

Jan: Ja, exakt. Vi kan ta dig. Vi har ju inte gjort någon hemlighet av detta, och det är publika uppgifter. Du har ju 50 000 i månaden i lön innan skatt. Var någonstans ligger du på den svenska inkomstskalan? Är det median, är det snitt, är det topp 1 procent, topp 10 procent, topp 25 procent?

Caroline: Jag tänker topp 10 procent kanske.

Jan: Ja, okej. Då ser vi sen om du har rätt. Så om vi kollar. Han som mejlade är 29 år gammal, ekonomicontroller, tjänar idag 43 000 kronor innan skatt, som motsvarar ungefär 32 000 netto. De senaste siffrorna från Medlingsinstitutet är att snittlönen i Sverige är 38 300 kronor i månaden.

Caroline: Ja, och för män?

Jan: För män 40 200 kronor i månaden, för kvinnor 36 200 kronor i månaden.

Caroline: Så de här 38 000, det var alla åldrars snitt?

Jan: Ja, alla åldrars snitt, båda könen. Om vi tittar på median. Jag tycker alltid, när man pratar om ekonomi, att det är viktigt att titta på medianen och titta på snitt. För median är ju det mittersta värdet. Problemet med snitt är att vi kan vara inne på en restaurang, och så är snittförmögenheten, säg en miljon kronor, högt räknat. Och sen kommer Elon Musk in, och plötsligt är snittet 100 miljoner. För att en person drar upp det. Då är det bättre att ställa sig frågan: vad är medianen i restaurangen? Den förändras inte om Elon Musk kommer in.

Caroline: Nej.

Jan: Så medianen, alla åldrar, är 34 200 kronor i månaden.

Caroline: Ja.

Jan: Men för män är det 35 500 kronor.

Caroline: Ja.

Jan: Och för kvinnor 33 000 kronor i månaden.

Caroline: Ja.

Jan: Och de 10 procent högst betalda i Sverige, ja, då är det 55 000 kronor i månaden. För män 59 300. Kvinnor 50 300. Så du, med din snittlön på 50 000 kronor i månaden, ligger på topp 10 procent i Sverige. Jag vet inte om du har tänkt på det innan.

Caroline: Jo, absolut har jag tänkt på det. Jag har tänkt på att det finns många yrken som är under. Och så är det kanske en del som är över.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner

Jan: Ja, precis. Och sen kan man också ha diskussioner om män och kvinnor. Det kan vi ta ett annat avsnitt. Den oförklarade skillnaden mellan mäns och kvinnors löner är ungefär 4 procent. Så det är inte så grovt som det är här, 59 mot 50, utan det beror på vad man jämför. Om man ska göra en äpple-till-äpple-jämförelse mellan mäns och kvinnors löner, så är den oförklarade skillnaden, det står på Medlingsinstitutets hemsida, jag tror det var 4 procent. Men vi kan säkert bjuda in någon som kan förklara det bättre.

Caroline: Bra.

Jan: Och om vi tittar och jämför på ålder, så han var ju 29 år gammal. För en 29-åring i snitt i Sverige är det 30 000 kronor i månaden innan skatt. Så den här personen ligger högre än, ligger före sina peers. Så där skulle man säga: tummen upp. Men sen gäller det ju inte bara att jämföra på ålder, utan man behöver jämföra på yrke. Och då har jag plockat fram det: en ekonomicontroller, vad tjänar de? Då tittar jag på Unionens hemsida, och då är det mellan 42 000 och 54 000. Så han ligger i det nedre spannet för det yrket han har, men högre på ålder.

Caroline: Han ligger inte utanför spannet i alla fall.

Jan: Nej, han ligger inte utanför spannet.

Caroline: Nej.

Sikta mot 50 000 i månaden över livet

Jan: Så jag skulle säga: bra jobbat i 29, du ligger bra på det, har kommit in på en hög lön tidigt i livet, och det är bland det viktigaste man kan göra i en privatekonomi. Målet jag skulle säga till alla, och jag fattar med all respekt att det inte går i alla yrken, det finns inte alla möjligheter, men det betyder inte att rådet är sämre för det. Det är att över tid sikta på att komma upp på ungefär 50 000 i månaden. Anledningen är att taket för SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och taket för maximal avsättning till pension, ligger ungefär där på 50 000 kronor i månaden. Till exempel för 2024 kommer taket för SGI vara 47 750. Maximal avsättning till pension går vid 51 250 kronor, eller 8,07 inkomstbasbelopp. Och det är inget han ska göra nästa månad, utan detta pratar vi över livet. I hans fall ligger det inom spannet för vad det yrket har. Och här finns det massor av sätt, allt från att byta jobb till extrainkomster.

Caroline: Men du har skrivit fint här, sikta på 51 000 kronor i månaden över tid.

Jan: Precis.

Caroline: Det är jättebra att veta, så man ligger inom sitt spann och vet vad man har att sikta på.

Jan: Och för den som vill jämföra här, återigen, jämför inte med den här 29-åringen, jämför med din egen ålder, jämför med din egen yrkeskategori.

Caroline: Och, ja, olika jobb. Var hittar man de listorna någonstans?

Jan: Googla. Just när det gäller löner är facket bra för att få en känsla. Ett annat tips som jag vet att många har skrivit i forumet, det är till exempel: kolla på Ratsit. Kolla vad motsvarande har. Prata med HR-avdelningen. Ställ en fråga i forumet. Oftast har de själva listor. Och det där är en sån underskattad grej, att faktiskt innan man börjar på ett nytt jobb, prata med facket. Vad är lönerna på det? Eller man kan till och med göra en lönekoll på vad andra har på det jobbet man ska börja på.

Få sätt att öka inkomsten i Sverige

Jan: Och sen är det ju tyvärr en sorg i Sverige att det finns få sätt att öka sina inkomster och öka sin lön, förutom att byta jobb. Och alla vill inte det, och det är helt okej. Men om jag pratar strikt ekonomiskt, så är det så här: vid 50 000 maxar man välfärdssystemet. Och sen finns det andra sätt att öka inkomsterna, som vi inte pratar om. Finns det saker att hyra ut? Till exempel, du har ju varit duktig och hyrt ut vår mossrivare.

Caroline: Ja, på Hygglo.

Jan: Jag tänkte på det nu när jag städade ner, att kunna hyra ut vår borrhammare. Vi hade kunnat hyra ut jättemycket som ligger här i källaren. Jag vågar bara inte, för att det är dina prylar.

Caroline: Jaså, nej, men det är... Sådana Bosch-prylar. Mina? Våra?

Jan: Ja, jag har köpt dem, men de är inte mina.

Caroline: Ja, men där finns... Jag kan hyra ut dem.

Jan: Ja, där finns sådana saker man kan göra. Jag vet att det här paret har bil. Det finns tjänster för att hyra ut sin bil, för att tjäna extra pengar. Vissa har ibland tillgång till fritidshus, eller till exempel föräldrarna har ett fritidshus, så man kan hjälpa föräldrarna att hyra ut grejer.

Och varför jag tjatar så mycket om inkomsterna är för att inkomsterna styr så mycket. De styr hur mycket man kan spara, de styr hur mycket jag kan investera över tid. Och där gillar jag, när det gäller investeringar, den här klassiska: sparar du tusen kronor i tolv år, så kan du efter tolv år, något förenklat, få ut tusen kronor i månaden resten av livet. Så det spelar så stor roll, den här inkomsten, särskilt i början av ens resa.

Privatuthyrning och att starta eget

Caroline: Privatuthyrning är också en jättebra grej. Kan jag till exempel, vi kommer in på det senare med en bostad, kan jag välja en bostad, de vill köpa hus, kan jag välja ett hus där vi kan ha en privatuthyrning? Kan vi ha ett attefallshus, eller finns det ett rum med egen ingång? Eller kan man renovera för att på det sättet få till en sån grej?

Jan: Så att där finns många saker. Och jag såg en undersökning hos Ramit Sethi, för amerikaner, så jag vet inte om detta gäller för svenskar, men där var det att 60 procent av de tillfrågade i den undersökningen någon gång har funderat på eller skulle vilja starta eget. Och du kan läsa vad han skriver där.

Caroline: "Jag har tänkt mycket på att starta eget, speciellt efter att ha lyssnat på er i några år. Jag arbetar som sagt som controller, och min magkänsla säger mig att det inte är så attraktivt att vara konsult i den branschen som jag verkar i nu, i byggbranschen. Men vad vet jag, kanske bara är en dålig ursäkt från mig för att slippa göra det obekväma, det vill säga att försöka sälja in mig själv och mina tjänster till företag."

Jan: En klok 29-åring. Och det är ofta det det handlar om. Att våga. Jag brukar säga: att driva företag är en personlig resa. Och jag skulle också säga: bara en liten sidoinkomst gör en stor skillnad. Det behöver inte vara att man ens försörjer sig på det. Men bara en tusenlapp extra i månaden, slå in det i en ränta-på-ränta-räknare, då är det 29 om pengarna dubblas vart tionde år. Det blir mycket efter ett tag.

Caroline: Ja, även små, små extrainkomster kan, om man inte behöver använda dem, bli jättemycket pengar över tid.

Jan: Så att öka inkomsterna. Förlåt att jag tjatar så mycket om det.

Caroline: Bra.

Utgifterna: de stora kostnadsdrivarna

Jan: Tittar vi på utgifterna, så nu har vi gått igenom inkomster. Och det som jag också pratar om i avsnitt 324, de stora kostnadsdrivarna, det är ju boende. Det är inte ovanligt att boende kostar 20–40 procent av inkomsterna. Vi har tagit med en tråd där nu på forumet: "är det normalt att boendet kostar 42 procent av våra intäkter?" Så boende, jag tror att boende är det som driver kostnader mest. Bil, räkna med att även en billig bil kostar 4 000 kronor i månaden. Resor, slår man ut det, mellan 2 000 och 5 000 kronor i månaden. Och barn, ja, räkna de där 8 000 kronor i månaden.

Så jag brukar säga så här: det är ju på utgiftssidan, alltså vad man lägger på mat, det är ju sällan slaget står på Ica eller Willys.

Caroline: Ja visst, man behöver inte köpa den dyraste maten, man kan förändra det, men det är svårt att spendera 50 000 i månaden på mat.

Jan: Ja, det är svårt. Men det är inga problem att spendera 50 000 på ett boende som är för stort. Med räntor, amorteringar, drift och en renovering, så är du på 50 000 där.

Caroline: Bra.

Jan: Och om vi tittar då, jag menar så här, man kan alltid också kolla: vad har vi för prenumerationer, vart går våra pengar? Men detta är de fyra grejerna. Så han gjorde en sammanställning här.

Parets faktiska utgifter

Jan: Du kan säga, hur såg deras ekonomi ut, boende?

Caroline: Boendet de har, ränta 1,08 procent, då är det 2 000 kronor i månaden för dem.

Jan: Ja. Det kommer att höjas till 4,5 procent, så då blir det vid årsskiftet...

Caroline: Ja.

Jan: Då blir det 8 000 kronor i månaden.

Caroline: Ja, innan ränteavdrag.

Jan: Ja. Så de har 2 000 kronor i ränta nu, den kommer att öka till 8 000.

Caroline: Så det är en ganska stor skillnad. Verkligen.

Jan: Avgift till bostadsrättsföreningen är 3 900 kronor i månaden.

Caroline: Ja.

Jan: Transport har de då. Billeasing 3 800 kronor i månaden. Andra fasta kostnader, exklusive mat och bostadsrättsförening, 7 000 kronor i månaden. Och totalt 20 000 kronor i månaden.

Caroline: Ja.

Resultaträkningen och första nyckeltalet

Jan: Och då har vi inkomsterna och utgifterna. Och då kan vi titta på resultaträkningen. Så här har jag gjort ett slags överslag. Jag har avrundat. Jag la in resorna, det kom inte med i hans sammanställning, så jag la på 5 000 kronor för resorna. Så då har de intäkter för honom, 32 000, hans sambo ungefär, gissade jag, typ 10 000 efter skatt, då CSN och lite extrajobb. Och sen en femhundring i ränta, som kommer från att de har ett sparkonto där de har sparat en del pengar. Så jag skulle säga att de har 42 500 kronor in efter skatt. De har utgifter på typ säg 28 000. Där har jag uppskattat maten till 3 000 och resor till 5 000. Så det är 28 000.

Så det betyder att de har ett resultat, och detta är det första nyckeltalet, alltså summan av alla inkomster minus summan av alla utgifter, på ungefär 14 500. Vilket innebär att de har ett sparande på ungefär 10 500 och en amortering på ungefär 4 000. Men jag räknar inte in amorteringen i kostnaderna. Och det stämmer ganska väl med vad han skrev, att det är ungefär 10 000 som de sparar i månaden.

Sparkvot

Jan: Och om vi nu tittar på några nyckeltal. Syftet med nyckeltal är att man ska kunna jämföra över tid. Man ska se: hur går det för oss? Ligger vi på plan? Behöver vi korrigera? Så resultat har vi räknat ut, 14 500. Då tycker jag att nästa nyckeltal är sparkvot. Hur mycket, för att bli rik, många gånger handlar det inte nödvändigtvis om att ha mycket, mycket inkomster, utan det handlar om vad som blir över i slutet av månaden. I detta fallet har jag räknat resultatet dividerat med totala inkomster. De hade ju 14 500, det var det som gick till sparande och amortering, dividerat med 42 000 som de hade in, och då har de en sparkvot på ungefär 35 procent. Vilket är ganska högt.

Caroline: Ja, det får man väl säga.

Jan: Men kanske inte för ett DINK-par. Det är högt, vi brukar säga 10 procent som något snitt över livet. Men det här är bra, för här har de dubbla inkomster. De har inget hus, de har inga barn.

Caroline: De har ju inte dubbla inkomster.

Jan: Ja, nej, i och för sig. Det har de ju inte. Alltså vad är detta? SINK?

Caroline: Nej.

Jan: Men låt oss säga att hans sambo inte hade haft CSN, utan kommit upp i typ samma lön. Då hade de verkligen kunnat lägga undan mycket mer.

Caroline: Exakt.

Jan: Exakt.

FIRE och ekonomisk frihet

Jan: Och det roliga är sen, om man har sparkvoten, då tycker vissa människor att det är roligt att titta på FIRE, ekonomisk frihet. Då finns det en tabell som Mr. Money Mustache tog fram redan för 11 år sedan, som heter "The shocking, simple math behind early retirement."

Caroline: Ja, men det är sjukt.

Jan: Och då kan man titta: vad har jag för sparkvot, och hur många år tar det mig till ekonomisk frihet om jag behåller den sparkvoten? Vid 35 procents sparkvot tar det 25 år att nå ekonomisk frihet. Så med den här livsstilen som de har nu, och återigen, hans sambo pluggar eller har bara halva lönen, så hade de ändå vid 55 års ålder kunnat checka ut. Och inte ens behövt pensionen. Så jag skulle säga att det till och med inte tar 25 år, för man behöver korrigera för pensionen, som man faktiskt tar. Så det är en lite ball grej, om man vill jämföra. Tabellen finns i forumdiskussionen, till dig som lyssnar, om du vill kolla hur lång tid det tar med din sparkvot.

Aktiva och passiva utgifter

Jan: Sen, någonting inom privatekonomi, så är den implicita sanningen ofta: ju lägre kostnader, desto bättre. Jag håller inte riktigt med om det, för jag tycker att man inte heller ska skilja på fasta och rörliga kostnader, som jag tycker är ganska kasst, utan jag gillar att tänka på det som aktiva och passiva utgifter.

Caroline: Ja, kan du inte säga vad skillnaden är där?

Jan: Jag tänker att passiva utgifter, det är sådana som jag måste ha, även om jag skulle vara helt passiv. Även om jag skulle ligga sjuk en hel månad. Vilka utgifter kommer jag att ha då? Det är försäkring, det är boende, det är mat. De som är obligatoriska, de går inte att välja bort. Och aktiva är de som jag kan välja. Så i deras fall är de passiva utgifterna boende, de kostnader de kallar för fasta kostnader, och mat.

Caroline: Ja.

Jan: Och den är då 19 000. Och om vi tittar, 19 000 av 28 000, så det betyder att 67 procent av deras utgifter är passiva. Och de aktiva, det som ger dem energi eller som de tycker är kul, det är då, jag har bara tagit resor och transport. Bilen behöver man inte, utan de gillar sin bil, för de har gjort semester, de åkte med bilen i Europa, de funderar på att åka till Norge. Så bilen gör deras liv rikare. Och det är då 9 000 av 28, alltså 33 procent.

Det är viktigare att ha utgifter du kan dra ner snabbt än att du har så låga utgifter att du inte unnar dig någonting.

Att inte suboptimera bort livet

Jan: Och detta tycker jag är mycket viktigare att hålla koll på, den här andelen. För om något skulle hända, så kan man ofta dra ner de aktiva utgifterna ganska snabbt. Och det är viktigare än att du har så låga utgifter att du inte unnar dig någonting, för då tappar du, då suboptimerar man på det här: ja, men då är inte livet så rikt som jag hade velat.

Caroline: Nej, exakt.

Jan: Är du med? De hade ju kunnat säga: det är klart de hade kunnat spara 9 000 kronor extra i månaden. Men det hade inte gått i linje med drömmarna, där de sa: vi vill göra en sommarresa och en vinterresa. Det är viktigt för oss, för det gör vårt liv rikt. Och då skulle det hamna i så kallad målkonflikt. Och genom att, istället för att utgå från att utgifterna ska vara så låga som möjligt, så kan man säga att de passiva utgifterna ska vara så låga som möjligt. Och låt oss hålla de aktiva utgifterna i linje med målen. Jag tror att det är ett mer balanserat resonemang kring kostnader. Håller du med?

Caroline: Ja, jag håller med. Jag sitter och funderar på, när jag läste någon FIRE-bok för ett tag sedan. Hela grejen där med att ha så hög sparkvot, det är också typ så att man oftast nöjer sig. Men jag får liksom inte rätt på det där med mina mål och att nöja mig. Jag tycker det är så klurigt. Vi kan ta det vid ett annat tillfälle.

Jan: Ja, men jag tror att detta är ett klokare resonemang. För ett mer balanserat liv. Det är inte ett resonemang som kommer att maximera hur snabbt det går till FIRE. Det går inte att maximera sparandet eller bli rikast möjligt, utan det är återigen mer balanserat.

Aktiva och passiva inkomster

Jan: Vill man räkna, nu har de inte pratat om ekonomisk frihet eller FIRE, jag har inte ens tänkt på det, men jag vet att många är intresserade, då kan man köra på två nyckeltal till. Då tittar man på aktiva och passiva inkomster. Aktiva är sådana du byter din lön, din tid, energi och kompetens mot. Passiva är typ dina kapitalinkomster, eller till exempel inkomster från uthyrning eller liknande. I detta fallet har de typ 500 kronor i månaden, ungefär 6 000 kronor per år, i räntor som de får på sina investeringar. Så jag skulle säga att deras inkomster idag är 98,9 procent aktiva, 1,1 procent passiva. Och då kan man sedan sätta det i relation till ekonomisk trygghet.

Caroline: Ja.

Jan: Om vi definierar att ekonomisk trygghet är att om jag skulle bli sjuk, så kan mina passiva inkomster betala de här passiva utgifterna. I deras fall är det 500 kronor i månaden in idag, dividerat med 19 000, som var de passiva utgifterna. Då har de en ekonomisk trygghet på 2,6 procent. Om man vill ha ekonomisk frihet: hur stor del av mina totala utgifter betalar den här utdelningen eller avkastningen på kapital? Då är det 1,8 procent. Och då låter det återigen så här: ja, det låter jättelågt. Ja, de är 29, de är i början av sin ekonomiska resa.

Och detta är ganska roliga nyckeltal att följa. Det viktiga är inte att det ska upp till 100, utan tricket är: ökar det från år till år, går det från 2,6 till 4,5?

Caroline: Ja, om de vill det.

Jan: Om man vill det.

Caroline: Det är inte säkert man vill, utan man är nöjd kanske. Ja, som du sa, han hade inte haft en tanke på FIRE.

Jan: Nej, så detta är inget tips, det är därför jag kallar det för överkurs. Jag vill ge exempel, för jag vet att vi har lyssnare som är intresserade. Och då räknar man ut detta, inte varje vecka, utan en gång om året, två gånger om året max. I RikaTillsammans-programmet använder vi ett verktyg som heter Spirecta, som vi har varit med och tagit fram för att jobba med sin privatekonomi. Där kan man få grafer och sånt på detta. Men återigen, man tittar på detta en, två gånger om året. Men det är ett kul nyckeltal.

Caroline: Bra.

Tillgångssidan och boendet

Jan: Tittar vi på tillgångssidan, så tänker jag, om vi återigen utgår från avsnitt 324, vad det gäller att få rätt på i en privatekonomi, så tycker jag att man behöver buffert, man behöver sparande till uppskjuten konsumtion, alltså resa. Vi ska resa till sommaren, så vi behöver spara till den. Sparande till bostad, pension, och sen ett finansiellt sparande. Och om vi tittar på deras situation, så kan du läsa vad han har skrivit om boendet.

Caroline: Boende, ja. "Lägenheten köptes för två år sen för 2,8 miljoner kronor. Och nu har vi en belåningsgrad på 76 procent. Det vill säga lånet är på 2,1 miljoner kronor, och egen insats 700 000. Lånet är bundet på 1,08 procent ränta och löper ut vid årsskiftet. Sen är det så att vi sparar för att köpa ett större boende. Vi tänker köpa ett hus. Sen vet jag inte om det är i nära framtid, men säg i alla fall fem år från nu."

Jan: Återigen, så här strukturerat får man aldrig det. Här har jag klippt och klistrat. Man får prata lite innan dess. Man får prata och lyssna på sig själv och hjälpas åt. Det är därför jag tror mycket på att göra detta tillsammans. Du sa ju det också i förra avsnittet, att du gillar idén att skriva ner sina tankar. Och att det först blir kladdigt, men sen kan man ta sin överstrykningspenna och titta på det.

Caroline: Ja, men det är bra med överstrykningspenna. Jag hade tänkt på den faktiskt. Att man skulle kunna få ut någon slags essens eller kärna.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Bra.

Tillgångssammanställningen och en reality check

Jan: Om vi tittar på deras tillgångssammanställning, exklusive pension, så kan du säga. Så ser det ut så här. Boende?

Caroline: Ja, 2,8 miljoner. Länsförsäkringar Global, 329 000 kronor. Avanza Zero, 45 000 kronor. Sparkonto med ränta på 3,4 procent, 3 000 kronor. Enskilda aktier, 45 000. Så summa då, 3,3 miljoner.

Jan: Ja, så de har ungefär 3,3 miljoner, varav ungefär 500 000 är finansiellt sparande. Vi kommer att prata om fonderna sen. Men återigen, en reality check här. Om man tittar bara på det finansiella sparandet, så kan man jämföra antingen med, som vi hade det här avsnittet med, Daniel Waldenström, som hade forskat på hur mycket folk har i finansiellt sparande. För någon i 29-årsåldern är medelsparandet 79 000, medianen är 23 000. De har en halv miljon sparat. Om vi tittar på Avanza, hur många i 25–34-årsåldern har en halv miljon kronor? Då är det 6 procent. Tittar vi på 500 000 i alla åldrar, så är det 13 procent av alla Avanzas kunder som har sparat ihop en halv miljon kronor. Så reality check: en fantastisk ekonomisk situation på det sättet. Och då har vi inte ens räknat med de där 700 000 som de har i boendet.

Caroline: Så att här, samma sak. Jag hoppas att han har gett sig själv en stor klapp på axeln, en guldstjärna, för att liksom se...

Avanzas siffror och perspektivet

Jan: Och då ska man också komma ihåg att Avanzas siffror är sneda, för Avanza har ju inte alla Sveriges människor som kunder, utan de har bara, inom citationstecken, två och en halv miljon kunder. Sen kan man argumentera för att alla som är kunder på Avanza inte har alla sina pengar där.

Caroline: Nej, det är klart.

Jan: Men ändå, lite reality check. Att man tror ju alltid att alla andra har det så mycket bättre. Värt att komma ihåg också för dig som lyssnar. Återigen, den här bilden finns i forumet, i diskussionen. Men det är färre, sju procent av alla Avanzas kunder, som har en miljon kronor på Avanza. Och inte ens hundratusen kronor har 36 procent av alla Avanza-kunderna där.

Caroline: Ja.

Pension för en 29-åring

Jan: Tittar vi på pension, så kan du läsa vad han skriver.

Caroline: Ja. "Det tycker jag är svårt. Dels för att jag inte vet hur bra eller dålig prognos jag har nu när jag kollar på minpension.se. Jag hittar inga bra riktvärden. Att ha möjlighet att gå tidigare i pension hade varit en lyx, och jag tror att det är därför jag sparar."

Jan: Ja. Och sen hade han total pension. 473 000 i allmän pension, 124 000 i tjänstepension. Och här skulle jag säga: han har en bra lön, ligger före de i sin egen ålder. Ligger han maxad? Nej, det gör han inte, eftersom han inte har de här 50 000 i lön. Men jag skulle säga, om vi tittar för en 29-åring, så är tipset, det viktigaste kring pension för en 29-åring: se till att du är på ett jobb med tjänstepension, så att du får den här 4,5-procentiga avsättningen som är enligt kollektivavtal. Jobbar man statligt, så tror jag till och med att den är 5,1 eller 4,7, något högre. Men kolla med arbetsgivaren. Det är en to-do.

Det andra, när man tittar på placeringen av tjänstepension, eftersom man är ung och ändå inte kan röra pengarna, så ha en så bred, billig, passiv, global aktieindexfond som möjligt. Och sen spelar det inte så stor roll om det är AMF eller Swedbank eller Länsförsäkringar eller något sådant. Ha så hög aktieexponering som möjligt. Vissa sådana här tjänstepensioner tvingar in en i en traditionell försäkring av någon anledning. Undvik det om det går. Går det inte, så återigen, så hög risk som möjligt. Är man 29 och har pension om 30 år, så hög risk som möjligt. Det är detta vi pratar om med livscykelanalys.

Använd rådgivarna rätt

Caroline: Ja, men om man nu är helt ny till det här med var man ska ha sina pensionspengar och så där. Och de flesta går ju till banken då, för att få lite tips och råd om hur man ska göra det. Vad ska man...

Jan: Kolla med facket, skulle jag säga. För ofta kommer tjänstepensionen med facket eller med arbetsgivaren. Och sen kolla i forumet. Många har till exempel någon byrå eller någon som ska hjälpa till med det. Men använd de här pensionsrådgivarna som man har via jobbet till att få reda på vad du har, hur mycket som avsätts, var någonstans du kan göra ett val. Men följ inte deras rekommendation.

Följ forskningens råd, inte rådgivarnas råd.

Utan rekommendationen här är som alltid det vi pratar om i avsnitt 99, i avsnitt 302, i avsnitt 324. Alltså brett, billigt, långsiktigt sparande i hela världen, alla bolag, alla branscher, alla länder, alla storlekar. Äg hela höstacken. Men använd rådgivarna till det som inte handlar om framtiden. Vad har du för avtal, vad är avsättningen, vad finns det, vad kan du göra? Vilket försäkringsskydd ska du ha?

Caroline: Ja, och billigt.

Jan: Ja, billigt, max i pensionen, max 0,2 procent. I värsta fall max 0,4. Och detta är i linje med de rekommendationer som Pensionsmyndigheten gör. Så det är inget som vi har hittat på här. Och sen PPM:en som man styr själv, så man kan logga in på pensionsmyndigheten.se och kolla att den är AP7 SÅFA. Har man gjort de här grejerna, kolla upp det, bred billig global indexfond, AP7 SÅFA, sen kan de somna om i 20 år. Då behöver de inte göra någonting mer med sin pension förrän man är typ 49–50. Då tycker jag, vid 50 års ålder, då är det dags för nästa avstämning. Och då kan man till exempel lyssna på avsnittet vi har med Monika, för där kan det finnas vissa mindre anpassningar man vill göra. Där kan det vara bra att, till exempel när vi hade Monika, göra en pensionsavstämning, eller ställa frågor i forumet. Men mellan 25 och 50, då är det de här tre viktigaste grejerna. Sen kan man bara glömma bort det och gå vidare.

Caroline: Bra.

Skuldsidan

Jan: Tittar vi på skulder. I deras fall var det inte så mycket att titta på på skuldsidan. Du kan berätta vad de har.

Caroline: Bolån, 2,1 miljoner. CSN, 300 000.

Jan: Ja, så de har 150 000 var. Så att 2,4 miljoner i lån. Här, återigen, får man titta. Hade vi haft en ekonomi med konsumtionslån, lån till föräldrar, kreditkortsskulder och så vidare, då hade man fått jobba mer med skuldsidan. Hur ska vi ha en amorteringsstrategi, vilket lån ska vi ta först, hur ska vi omfördela, ska vi slå ihop dem? Så det finns mycket att göra på skuldsidan i vissa situationer, men i deras fall är detta så ren skuldsida man kan ha i den åldern.

CSN-lånet är förmånligt

Jan: Och jag skulle inte ens rekommendera att amortera på CSN-lånet, utan vi har ju också trådar i forumet där vi till och med säger: CSN-lånet ska man nog maxa medan man har tid. Vi har en tråd där vi har jämfört vad CSN-räntorna varit per år och vad avkastningen varit på börsen. Resonemanget är: om jag hade tagit ett överskott, alltså jag behövde inte hela CSN-bidraget, utan jag lånade max, och sen hade jag bara investerat i en svensk indexfond. Och jag tror jag räknade på mig själv att om jag hade tagit, vad räknade jag, 2 000 kronor, investerat 24 000 per år, mellan 2000 och 2005 när jag pluggade, så hade det idag varit värt 600 000, 800 000 förra året, men sen föll ju börsen jättemycket förra året. Så även efter det stora fallet har det varit värt 600 000.

Caroline: Ja, det är kul.

Jan: Nu säger jag inte att det är det man ska göra, jag säger bara att man kan överväga det, man får räkna på det, man får titta på sin egen situation. Men CSN-lånet är så förmånligt för att räntan är så billig på det.

Caroline: Men hur har det förändrats över tid, CSN-lånets ränta?

Jan: 2022 var det 0. Nu tror jag att det kommer att öka till någon procent. Så det följer ränteläget. För det är staten som lånar upp de pengarna och sen sätter räntan. Men de lånar upp för alla studenters studielån samtidigt. Så räntan är förmånlig.

Nyckeltal för balansräkningen: belåningsgrad

Jan: Bra, då har vi gjort tillgångar och skulder, så då kan vi räkna ett par nya nyckeltal för balansräkningen. Och då tycker jag att det viktigaste nyckeltalet här är belåningsgrad, i deras fall. Det är inte som att jag tycker att det är det viktigaste nyckeltalet generellt. I deras fall är det ett av de viktigaste. Belåningsgrad, det är bolånet dividerat med marknadsvärdet på boendet. I detta fallet 2,1 miljoner dividerat med 2,8, alltså 73 procents belåningsgrad. Och nästa ribba i amorteringskravet, för de är ju på 70 procent. Du måste amortera 2 procent ner till 70 procent, 1 procent från 70 till 50 procent. Och sen har du det där tillägget med 1 procent om du har lånat med 4,5 gånger din årslön.

Caroline: Har du zoomat ut? Ja, jag sitter och funderar så. Undrar vad de unnar sig för någonting gott? Det blir så mycket siffror. Jag hoppas de dricker vin ibland, eller typ äter smågodis. Emellan Excel-filerna.

Jan: Så här, man ska leva sitt liv utanför Excel.

Caroline: Ja, men det var bara för att det blir torrt för mig.

Jan: Ja, jag fattar.

Caroline: Därför sitter jag och tänker på smågodis.

Belåningsgrad och kassaflöde

Jan: Ja, men varför jag räknar på detta är för att, okej, vid 70 procents belåning så kommer de ju, för då behöver de bara amortera hälften, så då förbättrar de sitt kassaflöde. Så om de går från 2,1 miljoners belåning till 1 960 000, det vill säga 140 000 kronor i amortering, så kommer de bara behöva amortera 1 600 kronor i månaden istället för 3 400.

Caroline: Ja, precis. Du pratar om att förbättra sitt kassaflöde.

Jan: Ja, och detta hänger ihop med att deras räntor kommer att öka drastiskt. Så vi måste, för det är ju den största risken.

Caroline: Ja, precis. Ja, det är bra att du säger det. Man måste parera det lite.

Jan: Ja, för räntan går från 2 000 i månaden till 8 000 i månaden innan ränteavdrag.

Caroline: Ja. Vad är ränteavdraget?

Jan: 30 procent. Så man kan säga att man får rabatt på att låna pengar med 30 procent. Det är en annan diskussion.

Caroline: Det är en annan diskussion, ja.

Nettoförmögenhet och soliditet

Jan: Det andra nyckeltalet som är relevant för dem är nettoförmögenheten, eller eget kapital, alltså tillgångar minus skulder. De har totala tillgångar på 3,3. De har totala skulder på 2,4. Så de äger 900 000. Det är deras förmögenhet. Och för den som är lite nördig kan man räkna ut även: okej, hur mycket av mina tillgångar äger jag själv? Alltså, vad är min soliditet? Att jag delar min nettoförmögenhet med mina totala tillgångar. I deras fall är den 27 procent. Så de äger 900 000 av 3,3 miljoner, för någon annan äger ju 2,4 miljoner och har en fordran på dem på 2,4 miljoner.

Återigen, varför vill man räkna detta? Jo, för att se: äger vi mer och mer av våra tillgångar över tid? Det är ett sånt nyckeltal. Det säger inte så mycket för sig själv, 27 procent, utan det säger något så här: om ett år är det 30 procent, om två år 33 procent, om fem år, då blir det plötsligt så här att vi rör oss i rätt riktning.

Fördelningen av tillgångarna

Jan: Och sen tycker jag även att man ska titta på fördelningen av tillgångarna. De har 3,3 miljoner och 2,8 är bostaden. Så jag tycker, och detta är inget konstigt, de flesta av oss har majoriteten av våra pengar i vår bostad.

Caroline: Så det är bostaden som påverkar allt, kan man säga. Den påverkar mycket.

Jan: Så det är både deras största risk man pratar om, men också en möjlighet. Och detta spelar roll när vi ska titta på vad slutsatserna är att dra. Sen kan man göra det som, jag kommer ihåg när vi hade Jesus och pratade om det här med att titta på din ekonomi, men exkludera pension och exkludera boendet, så att du ser din finansiella förmögenhet. Så då har jag räknat om, jag har exkluderat boendet från tillgångarna, och sen har jag bara tittat på de här indexfonderna. Och då konstaterar vi att de har 73 procent av sina pengar i de här aktieindexfonderna, 18 procent på sparkontot, 9 procent i enskilda aktier, 0 procent i räntor.

Rekommendation: bredda fonderna

Jan: Och här kommer vi till en av de första rekommendationerna. Ett: jag är inget fan av Avanza Zero direkt. Avanza Zero är absolut en indexfond, den är absolut billig, den är gratis, men det är en koncentration på Sveriges 30 största bolag. Så där hade jag gärna sett att man tittade på en bredare fond.

Caroline: Ja, för det är risk i Sverige.

Jan: Ja, hellre en bred global. Eller egentligen, helst en bred global fond, men där kan man argumentera att de hade Länsförsäkringar Global, bra val. Men här vill man då ha en exponering mot Sverige hellre via ett bredare svenskt index, typ SEB Sverige Indexnära eller alla bolag i Sverige, eller något liknande. Så det var en liten kort kommentar där.

Rekommendation: sänk risken inför bostadsköpet

Jan: Sen kan jag också uppleva att om de använder det här sparkontot för att amortera, för att komma ner till de där 70 procenten, så kommer plötsligt alla pengarna att vara placerade i aktier, i aktierelaterade tillgångar. Och med tanke på att de vill köpa ett boende om fem år, så tycker jag att man ligger snett i risk. Så då tycker jag att den här tumregeln, 10 procent i aktier per år man har kvar till målet, gäller. Jag hade tyckt att fördelningen här borde vara 50 procent aktierisk och 50 procent typ sparkonto, eller 50 procent en bred räntefond. Så till exempel, hade man haft en fondrobot som Lysa, då hade jag ställt in den 50 procent räntor, 50 procent aktier, eller till och med haft det som buffert. Så jag är inte super impressed med fördelningen. Jag är jätteimponerad över att ha 500 000 i finansiellt sparande. Det är grymt, sjukt bra jobbat. Men jag är inte så förtjust i de enskilda aktierna, inte så förtjust i fördelningen av de här pengarna, utan jag hade hellre sänkt risken och anpassat det för att nå det här målet med att kunna köpa en bostad om fem år. Då hade jag inte haft så hög risk.

Caroline: Make sense.

Jan: Make sense.

Caroline: Och jag tror det är ganska vanligt att man har det så här. Tänker att fem år, det känns som så lång tid.

Jan: Ja, men man behöver inte tänka så ingående på det där.

Caroline: Det är väldigt vettigt, det är ju det du säger.

Jan: Ja, så återigen, vad är det vi har gjort? Vi har tittat på hela tillgångssidan. Vi har exkluderat pensionen, vi har exkluderat boendet, så vi har bara tittat på det finansiella sparandet. Vi har tittat på de inbördes vikterna, vi har tittat på de enskilda innehaven, och sen har vi satt det i perspektiv mot målet. Vi hade inte kunnat säga det här sista om vi inte hade vetat om målen som vi hade i början.

Caroline: Nej, exakt. Okej. Bra.

Risker och svagheter

Jan: Om vi tittar på risker och svagheter. Vad är...

Caroline: Vi kom in på det nu.

Jan: Ja, precis. I deras ekonomi är det uppenbara att räntan kommer att öka. Det kommer att försämra resultatet och det kommer att försämra sparandet. Så de kommer att gå från, vad var det, 14 000 kronor i månaden i sparande och amortering, till typ 8.

Caroline: Ja.

Jan: Det är fortfarande bra, det är typ 20 procent. Men det är inte alls lika bra som det var historiskt. Den andra risken eller svagheten är att det är väldigt mycket kapital uppbundet i boendet. Det är inte så mycket man behöver göra något åt, men man behöver bara vara medveten om det. Och sen upplever jag en hög aktieexponering i förhållande till målen. Så här hade rekommendationerna låtit: överväg att ändra allokering bland tillgångarna. Överväg att sänka risken i det finansiella sparandet. Byt ut Avanza Zero, byt ut de enskilda aktierna, om det inte är så att aktierna är hobby eller något sådant. Överväg att sätta allting i en fondrobot, så att man slipper mecka med det. Håll koll på lifestyle. För vad som kommer att hända här är att när inkomsterna ökar, så tenderar utgifterna att öka. Att man unnar sig det där lördagsgodiset och vinflaskan. Och det är fine, men håll koll på det. Och just genom att följa upp de här nyckeltalen, det är då man har koll på det.

Den största risken: bristande riskförsäkringar

Jan: Det andra här, som jag upplever egentligen är en större risk, som de inte alls har pratat om, är så här... Nu så. De är ju sambos. Har man koll på det juridiska skyddet? De har ändå valt att vi ska bo ihop, vi har köpt lägenhet ihop. Så då börjar man närma sig det här att juridiken blir viktig. Och det jag till exempel upplever här, jag tror att han skrev att de bara hade en hemförsäkring. Och det är superbra, för det måste man ha. Men man saknar många andra riskförsäkringar.

Och jag tänker så här, nu kommer vi att göra ett par avsnitt här i närtid om livförsäkring. Alltså, vad händer om jag dör? I detta fallet, om till exempel han skulle dö, då går inte hans arv till henne, utan det går förmodligen till hans föräldrar. För jag gissar att det inte har nämnts någonting om barn. Och då är det till exempel ganska sannolikt att hon inte kommer att ha råd att köpa ut hans föräldrar från lägenheten. Och då kommer hon inte att kunna bo kvar. Sen är det kanske inte ett problem om man är 29 år gammal. Det jag menar är att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir och ju fler som beror på en. Men i detta fallet, om vi skulle ta en livförsäkring på 2 miljoner, alltså som skulle betala hela bolånet, så kostar det för en 29-åring 400 kronor per år.

Caroline: Ja, det kan vara värt det.

Jan: Ja, det är liksom 30 kronor i månaden. Och då tycker jag att det är värt att betala 30 kronor i månaden för att ta bort den risken.

Caroline: Men sådana här samboavtal och så, ska de ha det?

Jan: Ja, det tycker jag. Det blir mer och mer viktigt.

Caroline: Jag tänker, livförsäkringen, går den verkligen till henne då?

Jan: Nej, det har jag också skrivit, att han behöver sätta henne som förmånstagare.

Caroline: Ja, precis. Så det är bra att du säger det.

Inkomstförsäkring och sjukförsäkring

Jan: Så det de har täckt är ju standardriskerna, alltså hemförsäkringen. Men jag skulle även titta här, för han skrev att han är med i a-kassan, men inte facket. Så en risk är uppsägning. Det är väl en av de större riskerna. Och a-kassa har han, men finns det en inkomstförsäkring? För det är en hög lön, men a-kassan täcker ju inte 42 000 i månaden.

Caroline: Nej.

Jan: Så där hade jag tittat. Sjukdom: vad händer om man skulle bli sjuk?

Caroline: Ja, någon av dem kan ju vara väldigt jobbig.

Jan: Ja, till exempel sjukskriven. Så här har jag faktiskt skrivit, att överväg, kolla upp och teckna eventuellt inkomstförsäkring, sjukförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring. Och de här kommer ofta i ett paket via facket. Man betalar så här 150 kronor i månaden, ungefär, och så får man hela det här paketet. Så han kan kanske teckna det, men hon som är student?

Caroline: Ja, men det finns ju oftast liknande. Hon måste också kunna säkra upp.

Jan: Ja, det finns ju ofta så här, du kan vara studentmedlem i facket. Och hon jobbar ju deltid.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så hon kan också köra från sitt håll där. Så jag skulle säga, och det är väl inte så kort, vi hade inte heller det i den åldern. Men jag menar, om jag ska ge ett perspektiv som de inte har tänkt på, så är det asymmetriskt. Sannolikheten att dö, den är svinliten. Det är så här 0,0 procent-ish. Men kostnaden är också 0,0 procent-ish. Och skulle det mot förmodan hända, så kan det vara ganska schysst. Att då kan sambon bo kvar i lägenheten och ha en bra fortsättning där. Så detta skulle jag säga är svagheterna, det är riskerna där.

Styrkor och möjligheter

Jan: Och sen om vi tittar på styrkorna och möjligheterna. Vad är det som är bra här? Jag tycker så här: riktigt bra lön för att vara 29 år. Så en fantastisk start på lönekarriären, bättre än vad jag hade. Bra sparkvot, bra sparande, även efter den nya räntan. Och naturligtvis kommer ekonomin att bli mycket bättre när sambon slutar plugga och börjar jobba. Målet för båda, sikta på de där 50 000. Och återigen, sikta mot stjärnorna och hamna på trädtopparna. Oavsett hur man vänder och vrider på det, ju högre lön desto bättre.

Här också, rekommendationer jag hade gett: undersök möjligheten till den här extrainkomsten. Och det kan vara som vi pratade om, hyra ut grejer, hyra ut bilen, starta den där extra konsultverksamheten vid sidan om, medan man jobbar för arbetsgivaren, eller gör andra grejer. Eller titta: vad har ni för hobbyer? Och bara ställ frågan, kan man tjäna pengar på detta? För tiden finns nu. När huset kommer och när barnen kommer, då kommer inte tiden att finnas. Så möjligheten är nu.

Jämkning, sparande och att köpa huset tidigare

Jan: Ett annat tips att undersöka, jämka, så att man får det här ränteavdraget. Normalt sett räknas det av i deklarationen. Men man kan jämka så att man får tillbaka pengarna tidigare, eller att man drar av mindre på skatten. Så att man kan balansera det flödet. Öka sparandet kan de ju också göra. Minska resandet och säga: nej, men det blir inga semestrar. Så gjorde vi ett tag. Nej, nu är det inga semestrar, nu sparar vi till huset. Och det kan vara motiverat. Okej, men vi sparar de här 5 000 som vi lägger på semester per månad, till att lägga dem till en kontantinsats. Samma sak som han själv skrev, bilen är kanske en onödig lyx. Så där har de ju 8 000 direkt varje månad, om man inte har resor och ingen bil. Och då blir det 100 000 per år.

Caroline: Jag tänkte att bilen var 8 000, men det var den inte.

Jan: Och en grej till att överväga. Nu vet jag inte var de bor. Men jag hade övervägt att köpa huset redan nu. Min känsla är lite beroende på vad de tittar efter och var de bor. Med 700 000 inne i det befintliga boendet, med 500 000 i finansiellt kapital, så är det 1,2 miljoner. De borde kunna klara ett hus nu.

Caroline: Ja, fast då är det rätt mycket av deras pengar in i boendet.

Jan: Absolut. Men det är också okej, tycker jag. För, har du buffert och har du... Eller, vad är det man behöver spara till i Sverige egentligen?

Caroline: Ja, men det är buffert, boende, barn och kanske lite pension.

Jan: Men de är unga. Har de bufferten på plats, så är det ju boendet. Och problemet, till exempel om man har att en bostadsmarknad viker, så är det ofta att du blir fast i boendet. Och hellre då bli fast i ett boende jag kan bo i tio år, alltså det där huset, än bli fast i en bostadsrätt som inte passar det syftet jag har.

Caroline: Nej, det är sant.

Jan: Så jag vågar inte säga någonting, men jag har en sån här känsla, jag hade velat utforska det där, att kanske ta det där huset lite tidigare. Men sen beror det också på var man är i relationen, var man har tänkt att bo, de är ju fortfarande unga. Så här kommer ju 40-plussarens perspektiv. Men rent finansiellt har jag en känsla av att man borde kunna klara det.

Privatuthyrning som möjlighet

Jan: Och gör man dessutom så att, till exempel som vår kompis Elisabeth, tar ett boende med en uthyrningsdel, ja, då har du ju sänkt risken, då har du ökat kassaflödet, det kanske till och med blir rikare av att bo i boendet, för nu har du en privatuthyrning. Och som jag har sagt innan, privatuthyrning är bland det mest lönsamma man kan göra i Sverige, för det är så skattemässigt förmånligt. Så det är till och med ibland mer förmånligt att ta pengar man annars hade haft i aktier, för att renovera, bygga till eller göra om huset så att man kan hyra ut. För det kommer på det kapitalet sannolikt att ge en bättre avkastning än vad du kommer att få på börsen. Så det är också en sån grej som jag hade tittat på.

Och sen, bor man i bostadsrätt, så har man kanske större acceptans för att ha en uthyrningsdel än någon som är 55 plus och bott i eget hus i 15 år. Då är man inte så sugen på att ha en inneboende.

Caroline: Nej, det är faktiskt sant det du säger. Att man kan bli lite bekväm.

Jan: Ja.

Caroline: Vi hade ju kunnat ha en inneboende, utan problem, platsmässigt. Men jag vet ju att du hade inte gillat det.

Jan: Nej, men vi hade behövt dela köket med någon. Det hade ju inte gått.

Caroline: Nej. Det hade varit väldigt jobbigt.

Jan: Ja, det beror på.

Caroline: Nej, jag vet inte.

Jan: Ja, men du märker. Jag är liksom chef i köket.

Caroline: Ja, men du har bott på korridor.

Jan: Jag har bott på korridor, och jag var också chef i köket där ibland. Ja, det var väldigt jobbigt. Jag måste dricka vatten, jag fick sån adrenalinkick.

Caroline: Ja, men bra. Nej, men det är sant som du säger, att man kan ju, om man bara är mer intresserad av att få den där inkomsten, så går det väl bra. Man kan säkert få det att funka bra.

Jan: Ja, så jag tror att de har ett tidsfönster, där det där är mer accepterat än vad det blir om 15 år.

Caroline: Bra att du säger det.

Avrundning: jättebra förutsättningar

Jan: Så återigen, och det är överkurs, men jag vill bara visa på möjligheten. Så skulle jag liksom skicka iväg dem. Hade vi haft ett möte och jag skulle avrundat, då hade jag sagt så här. Ni har jättebra förutsättningar. Ni ligger före de flesta i er egen ålder. Ni ligger före många andra. Ni har inte vunnit det ekonomiska spelet eller det ekonomiska loppet, men det är för att ni är 29 år gamla. Men ni har sprungit ifrån era peers i både finansiellt kapital och i löneinkomst. Där finns många möjligheter. Där finns många rattar att skruva på.

Men jag skulle också säga så här: den tuffaste ekonomiska tiden ligger framför er. Ni kommer att ha en period nu då ni har det bra, särskilt när sambon kommer att börja jobba. Då kommer man att uppleva sig själv som rikast. Sen kommer hela den där bo-och-barn 40–50-årsåldern, då man är som fattigast. Sparar man 10 procent så är man så här, shit, vilken bra månad. Och sen kommer den där 55–60-plus-åldern igen, när barnen är utflugna, huset är amorterat, och man är tillbaka där med double income, no kids. Så där skulle jag säga: förbered er på den. Och det är naturligt. Det är okej att använda sina pengar till boendet.

Att prata om pengar i en relation

Jan: Och sen skulle jag också säga så här, att prata om pengar och ekonomi. För nu har de uppdelad ekonomi. De jobbar så att man betalar procentuellt. Och det funkar. Men jag har en personlig, subjektiv åsikt: när man sen köper hus och har barn, så upplever jag att de par där det lyckas bäst, det är oftast där det är en gemensam ekonomi. Alla pengarna går in i en.

Caroline: Ja.

Jan: Jag har inga vetenskapliga bevis, det är en subjektiv åsikt. Vi har mycket diskussion kring detta i forumet. Men jag upplever att många gör misstag. Detta kanske dyker upp i en annan sån här genomlysning. Men det ska vara rättvist. Det är viktigt för folk att det är rättvist. Och så ska det vara rättvist i pengarna. En tes jag driver i forumet är: tänk om det är så här att vi mäter, alltså pengar råkar vara enkelt att mäta, och så blir det enkelt att göra rättvist? Jag kan vara öppen med det. Jag lagar inte mat hemma, jag städar inte och jag tvättar inte, jag lämnar aldrig och jag hämtar sällan. Jag hämtar då och då, men det jobbet gör du. Det är mycket mer svårmätt än att mäta hur mycket som kommer in på kontot den 25:e.

Mäter vi det som är lätt, eller mäter vi det som är rätt?

Gemensam ekonomi i längre förhållanden

Jan: Och varenda undersökning visar ju att kvinnor gör mer obetalt jobb hemma. Så är det då rättvist att vi ska mäta att det ska vara rättvist på lönen som kommer in, för att den är enkel att mäta, och det är mycket svårare att mäta det där obetalda hushållsjobbet? Och då kommer motargumentet: ja, men män gör klassiska grejer, som att de renoverar mer. Eller, jag bryr mig egentligen inte, utan min poäng är: mäter vi det som är lätt, eller mäter vi det som är rätt? Och min upplevelse, när jag pratar med många som är i långa förhållanden, eller som är framgångsrika i ekonomin, så är det i princip utan undantag att de har gemensam ekonomi, trots stora skillnader i inkomst, att man har balanserat ut rätt på ett annat sätt än hur mycket som kommer in på kontot.

Caroline: Ja, men också det du säger, att man ska prata om det, både hur man får livet att funka, med den som kanske hämtar mest på dagis och sådana saker, eller tvättar eller whatever. Och sen också pengarna som kommer in och som går ut.

Jan: Ja.

Caroline: Det kan bli så att man hittar någon bra individuell lösning, som vi har, där vi båda känner att det är rättvist.

Jan: Ja.

Caroline: Och det har tagit oss tid att komma fram.

Jan: Ja, det har tagit oss tid att komma fram. Och vi tar det ett annat avsnitt. Och det kanske inte ens är politiskt korrekt, vårt ser ju jädrigt dåligt ut. Men vi är ju båda nöjda med detta.

Caroline: Exakt.

Jan: Exakt. Ja, men så här, prata om ekonomi. Vad är viktigt för er? Hitta era framgångsfaktorer. Gör den där avstämningen. Vi gör ju avstämning vid nyår och vid midsommar. Då brukar vi titta: hur ser det ut? Och ett samtal om framtiden är ju ofta ett samtal om ekonomi, där det kommer in som ett perspektiv.

Sammanfattning: det kommer att gå bra

Jan: Och sammanfattningsmässigt skulle jag säga så här: det kommer att gå bra för er. Har ni det här intresset, har man hittat, man har fattat indexfonder när man är 29, man tar kontakt, man hänger här, det är klart att det kommer att gå bra.

Caroline: Bra.

Jan: Vad tänker du? Vad tar du med dig?

Caroline: Ja, jag tänkte själv på min studenttid, när vi bodde på korridoren. Jag visste inte ens att man kunde ha hemförsäkring. Vi pratade inte om sådant hemma. Det är så intressant. Jag tänker, shit, vad kunde ha hänt? Om det bara började brinna eller... Jag vet inte. Nej, men jag tar inte med mig något specifikt, utan bara helheten, så att om man gör detta på sin ekonomi, så har man nog gjort vad man kan.

Jan: Ja, precis. Nej, jag tror det också.

Caroline: Och, ja. Var det roligt att göra detta, Jan? Tyckte du att det var skoj att göra den här genomlysningen?

Jan: Ja, men jag tycker det är ganska kul. Man får ju perspektiv på andras. Sen är jag ju nörd, jag tycker ju detta är kul. För mig går detta ganska lätt. Men jag tar...

Caroline: Men då kommer du kanske inte få se de här nyckeltalen, hur de utvecklas.

Jan: Ja, det är lite jobbigt.

Caroline: Ja, jag fattar det.

Gör genomlysningen på fler ekonomier

Jan: Ja, men jag blev lite inspirerad. Det är skomakarens barn. Jag blev lite inspirerad. Vi skulle kunna göra detta på vår också. Det är nyår snart.

Caroline: Ja, det är nyår snart. Då kan vi göra det.

Jan: Då kan vi göra det. Jag gör gärna detta med fler exempel. Jag tar gärna in, du som lyssnar eller tittar, en barnfamilj hade varit kul att titta på. Ett pensionärspar, ett singelhushåll, en låginkomsttagare. Någon som känner: min ekonomi, jag skulle bara vilja höja allting i den.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Och jag skulle verkligen säga: alla ekonomier har styrkor och svagheter. Alla. Och jag påstår så här, det är aldrig kört.

Det är aldrig kört. Det finns alltid något sätt att förbättra eller ta det till nästa nivå.

Caroline: Helena Roth har ju sagt att vi får titta på hennes ju.

Jan: Ja, jag har faktiskt gjort det. I RikaTillsammans-programmet gjorde vi hennes ekonomi som ett exempel. Så jag har gjort detta tillsammans med henne. Så är man intresserad, ta kontakt via forumet. Skapa en tråd. Och jag kan naturligtvis inte säga att vi kan göra alla. Utan hojta till att detta skulle vara kul att göra. Så får vi säga, till exempel den här personen hörde av sig typ i augusti. Så det har tagit mig en och en halv månad innan jag kom till skott.

Akut hjälp och en sista uppmaning

Jan: Behöver man, man känner att detta är akut, jag behöver hjälp på riktigt, eller jag vill ha detta, så kan jag också rekommendera, det finns finansiella rådgivare, eller så kan man köpa den här tjänsten. Men annars tycker jag, jag gillar ju att lära sig fiska. Och om inte annat ska jag säga så här: men fan, häng på RikaTillsammans-programmet nästa år. Då kommer vi ju att göra detta och mer därtill. För nu har vi bara tittat på resultat- och balansräkningen. Vi har inte pratat så mycket om identifierade mål. Vi har inte pratat så mycket om värderingar. Vi har inte pratat om livskompass. Vi har inte pratat om massa andra grejer. Och då gör man det i lugn och ro under loppet av ett år.

Caroline: Bra!

Jan: Och om man vill lyssna på nästa avsnitt, om man inte har, så avsnitt 324 skulle jag säga, väldigt uppenbart här. Vad är det viktigaste att få rätt på i privatekonomin? Avsnitt 99, hur kommer man igång med sitt sparande? Och sen kan du bara hänga på i forumet, där det garanterat kommer att komma kommentarer. Så får vi se om personen som har skickat in också hör av sig.

Caroline: Ja, det hade varit kul.

Jan: Det hade varit kul. Så får det bli to be continued. Stort tack till dig som har hängt med och lyssnat. Och så ses vi i forumet, och så ses vi nästa vecka.