Riksbankens valutavarning till ossmed globala indexfonder

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Erik Thedéens varning: hushållen sitter på en stor valutarisk
2. Idén bakom avsnittet och det heroiska försöket
3. Därför är valutan relevant för oss som sparar globalt
4. Citaten ur Affärsvärlden: vi säljer kronor
5. Så bidrar vi själva till kronförsvagningen
6. Att förstå valutaeffekten i båda riktningarna
7. Blodbadet på de små bolagen och valutans räddning
8. Thedéens varning: det kan gå snabbt
9. Alla driver sin egen agenda, även Thedéen
10. Valutarisken i konkreta tal
11. Experimentet: fem röster om kronan
12. Peter Bergman, Captor: hushållen har full valutarisk
13. Captors syn på risk-reward i valutan
14. Jan och Caroline om Peters problematisering
15. André Granström: en communityröst
16. Jan och Caroline om André och sparhorisonten
17. När valutarisken faktiskt realiseras
18. Oscar Björklund, Lysa: valutans väntevärde är noll
19. Lysa: lägg inte om strategin efter två års medvind
20. Big Mac-indexet enligt Lysa
21. Jan och Caroline om Big Mac-indexet
22. Vad Big Mac-indexet egentligen säger om kronan
23. Ingen kan förklara kronans värde
24. Andreas Runnemo, Småspararguiden: gör inget annat än vanligt
25. Att spekulera i valuta är som att tajma marknaden
26. Jan och Caroline om Andreas och konsensus
27. Teknisk fysik och ett internskämt
28. Henrik Tell: valutans förväntade avkastning är noll
29. Är det annorlunda nu?
30. Större fallhöjd, men samma riskspridning
31. Jan och Caroline om Henrik och bruset
32. Valutaron som symtom på fel risknivå
33. Mönstret: nya saker att oroa sig för
34. Trötthet på ekonomijournalistiken
35. Avrundning: ställ dig rätt fråga
36. Tack och vidare lyssning

Erik Thedéens varning: hushållen sitter på en stor valutarisk

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Det här är dagens avsnitt. Erik Thedéens varning från Riksbanken: hushållen sitter på en stor valutarisk. Idag kommer vi prata om det här med att svenska kronan har försvagats de senaste åren, vilket har varit superpositivt för oss som har sparat i globalfonder, eftersom det faktiskt är något vi har tjänat pengar på. Men nu på senare tid är det många som pratar så här: "Ja, men om den svenska kronan stärks så sitter hushållen på en stor risk, och de kanske inte är medvetna om det." Så dagens avsnitt handlar om det. Är det en risk? Men framför allt: vad ska jag som småsparare göra åt det?

Vi har bjudit in fem olika gäster som under ett par minuter pratar om det här. Vad ser de i den svenska kronans försvagning? Vad tycker de att man ska göra? Och eftersom vi pratar om sparande, om fonder, är det viktigt att säga att det här inte är finansiell rådgivning utan allmän information. Investeringen kan öka och minska i värde, och prata naturligtvis med en oberoende rådgivare innan du gör några förändringar i din portfölj. Med det sagt hoppas vi att du gillar det här lite annorlunda formatet, och så ses vi i kommentarerna efteråt.

Idén bakom avsnittet och det heroiska försöket

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkommen till dagens avsnitt 329.

Idén kom faktiskt för nästan en månad sedan, när det var som mest prat om den svenska kronans värde. Jag vet inte om du som lyssnar och tittar minns det, men det var väldigt mycket i media ett tag. Nu är euron på den högsta nivån någonsin och den svenska kronan har försvagats. Det var debatt på Aktuellt om vi ska gå med i euron eller inte. Normalt sett brukar jag försöka hålla mig utanför de diskussionerna. Jag tror det var Lars Calmfors som skrev en artikel, i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet. Jag tyckte den var så bra, för han är ju professor och har varit med jättelänge. Han skrev ungefär så här: det här är ett heroiskt försök att förklara den svenska kronans värde.

Det är ingen som riktigt vet varför den svenska kronan står där den står.

Jan: Det var inte riktigt vad han skrev, men vad jag tolkade ur det var: det finns de som inte vet varför den svenska kronans värde är där det är. Det finns de som ännu inte vet att de inte vet vad den svenska kronans värde är. Och sen finns de som får betalt för att ha en åsikt om vad den svenska kronans värde är. Så grejen var att det är ingen som riktigt vet varför den svenska kronan står där den står.

Därför är valutan relevant för oss som sparar globalt

Jan: Och det roliga är att jag inte heller ska försöka svara på det. Varför är den svenska kronan så låg? Varför är dollarn dyr? Varför är euron dyr? Varför är det så dyrt när vi åker utomlands? Men det jag tycker är betydligt mer väsentligt, och som är väldigt nära anknutet, är att väldigt många av oss sparar i globala indexfonder. Det här som vi alltid brukar säga, att spara i hela höstacken. Försök inte hitta nålarna, utan spara brett, billigt, långsiktigt, globalt. För Sverige är en pytteliten börs. Vi är ungefär 1 procent av det totala marknadsvärdet, och då borde vi spara utomlands.

Har man en global indexfond, eller en fondrobot som vi rekommenderar, så har man mellan 80 och 99 procent av sina pengar utanför Sverige. Och nästan, tror jag, 70 procent av det är i US-dollar, och sen är en ganska stor del i euro. Okej, så vad är kopplingen till RikaTillsammans? Jo, Thedéen, alltså Erik Thedéen, som innan var på Finansinspektionen och som nu är ordförande för Riksbanken, det som Stefan Ingves var, gick ut för ungefär en månad sedan med en stor artikel. Det var både i Dagens Industri och Affärsvärlden och SVT och massa andra ställen, där det hette: Thedéens varning, hushållen sitter på en stor valutarisk. Jag tänkte läsa några av de här sakerna som står i artikeln, och varför det är relevant. Håller du med om det? Om valutarisken? Ska vi ta det sen?

Caroline: Vi tar det sen, så att vi har problematiseringen. Jag vet inte ens vad det är för valutarisk.

Jan: Nej, men exakt. Det är det jag tror att vi ska gå igenom, eller som jag har förberett här.

Caroline: Ja.

Citaten ur Affärsvärlden: vi säljer kronor

Jan: Det är lite lösryckta citat från den här Affärsvärlden-intervjun, där Erik Thedéen och Kristin Magnusson Bernard, som är vd på Första AP-fonden, alltså det här pensionssparandet. Jag tror de hade ett seminarium på Handelshögskolan, som det citeras från. Då säger han så här, att svenska hushåll, du kan läsa citatet här: att svenska hushåll sparar i utländska tillgångar som globala indexfonder har däremot drivit på kronförsvagningen, menar Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden. "Så länge vi fortsätter att föredra utländska tillgångar framför inhemska blir det som att vi säljer kronor", säger Magnusson Bernard, och lägger till. Vi kan hålla där, så att vi förklarar vad det är hon säger.

Jo, då säger vi så här: när vi månadssparar varje månad, så tjänar du och jag lön i Sverige, i svenska kronor. Sen tar vi vår tusenlapp och säger: jag vill placera den globalt, billigt, brett. Då tar vi den och köper tillgångar i USA. Så ungefär 600 kronor av den här tusenlappen, alltså 60 procent, går till USA, till amerikanska aktier. Och innan vi kan köpa den amerikanska aktien måste vi växla, för amerikanska aktier säljs i dollar. Det här är inget jag behöver tänka på själv, utan det fixar fonden åt oss, eller fondroboten. Vad som händer då är att vi säljer svenska kronor och köper US-dollar, för att med den US-dollarn kan vi sen köpa den amerikanska tillgången. Och som i all annan ekonomi, tillgång och efterfrågan: det som säljs mycket faller i pris, och det som efterfrågas mycket ökar i värde.

Så bidrar vi själva till kronförsvagningen

Jan: Då säger hon så här: att när så många av oss sparar i globala indexfonder, säljer svenska kronor och köper amerikanska tillgångar, då bidrar vi till kronförsvagningen. Det är en effekt.

Caroline: Ja, men det låter helt logiskt.

Jan: Ja. Bra. Och det är inte bara privatsparare, det här gör AP-fonderna också.

Caroline: Okej.

Jan: Och så lägger hon till: "Man kan säga att man diversifierar sin portfölj genom att ha sin inkomst i kronor, låna i kronor och placera i utländska tillgångar. Jag recenserar inte det här beståndet, och det har funkat väldigt bra för hushållen." Vad jag tolkar att hon menar är att det här har varit en ganska avancerad och briljant strategi om man hade gjort det med flit. Men vi gör det inte med flit. Vad vi gör är att vi väljer kronor och får de här dollarna, och sen har vi vår tillgång. När vi äger den här, till exempel Teslaaktien i ditt fall, som du gillar, så rör sig aktien i värde. Men eftersom den är denominerad i dollar, den handlas i dollar, så har vi även valutasvängningen ovanpå.

Om vi säger att du köper din Teslaaktie för 100 dollar och sen går den upp med 10 dollar, alltså 10 procent, så är den 110, då har du tjänat 10 procent. Men säg att Teslaaktien inte hade rört sig alls, den hade varit helt platt från 1 januari till 31 december. Om dollarn försvagas, alltså om svenska kronan försvagas mot dollarn med 20 procent, då ökar dollarn i värde. Och eftersom du håller Teslaaktien i dollar, så har du vid en kronförsvagning tjänat trots att Teslaaktien inte har rört sig alls.

Caroline: Ja, jag fattar.

Att förstå valutaeffekten i båda riktningarna

Caroline: Men jag har ju hela tiden trott att vi skulle prata om att vi får mindre för våra pengar.

Jan: Ja, om vi bor i Sverige, svensk krona. Och det är det här hon säger: jag recenserar inte det här beslutet, för den briljanta effekten hittills är ju så här. Vilken valuta har du och jag våra lån i? Svenska kronan.

Caroline: Svenska kronan.

Jan: Så vi har tagit en svensk krona, köpt dollar, dollarn har ökat i värde, och vi har haft kvar våra lån i svenska kronor. Det har gjort oss rikare.

Caroline: Men har det det egentligen? För vi får ju mindre för våra svenska kronor, även om vi skulle handla dollar för dem. Förstår du vad jag menar?

Jan: Ja, men om du äger en massa, alltså om du har en miljon sedan tidigare i den här dollarn, och sen sparar in för 1 000 kronor, ja, då får du betala mer just nu i alla fall.

Caroline: Ja, för samma antal dollar.

Jan: Men eftersom du har din stora förmögenhetsmassa i dollar, så har du tjänat mer än det du förlorar.

Caroline: Ja, över tid i alla fall. Ja, okej. Bra.

Jan: Ska vi fortsätta då med vad hon...

Caroline: Ja, men då känner man sig ändå glad.

Jan: Ja. Och det här har varit extremt. Det är det här som gör att, jag tror att många av oss som sparar i indexfonder inte känner igen det här blodbadet på Stockholmsbörsen. Kollar man på till exempel Finanstwitter, vi har några trådar så här: vad gör ni nu när Stockholmsbörsen är deppig och investeringar går åt helvete? När jag läser det tänker jag: har jag missat någonting? Sen loggar jag in på Avanza, och vi ligger fortfarande på plus för helåret.

Blodbadet på de små bolagen och valutans räddning

Jan: Nej, men om du tittar, jag tror det var André Granström som skrev i forumet, jag har inte kollat upp det här, men han brukar ha rätt. Om man tittar på de små bolagen på Stockholmsbörsen, från Small Cap och neråt, alltså Small Cap, First North och alla de, då är snittavkastningen på de små bolagen, som är mer än hälften, minus 70 procent.

Caroline: Okej, ja, det känns ju som ett blodbad, absolut.

Jan: Vi har varit räddade av de stora bolagen, och vi har varit räddade de senaste två åren av att svenska kronan har försvagats. Vi som har placerat i globala indexfonder har tjänat på den där kronförsvagningen. Så vi ligger ändå på plus. Vi har kanske inte ens märkt att USA har gått dåligt, för vi har fått att USA gått positivt, kanske inte så jättebra, men vi har dessutom fått den här valutaeffekten på toppen.

Caroline: Ja.

Jan: Är du med på det där?

Caroline: Ja, så vi kan fortsätta.

Jan: Då var frågan från journalisten: är hushållen sårbara om kronkursen vänder? Då svarar hon: "Ja, men å andra sidan måste man fundera på under vilka omständigheter det skulle ske. Det vi kan förvänta oss är att vi går in i en period av relativ dollarsvaghet mot slutet av den penningpolitiska cykeln", säger Magnusson Bernard.

Caroline: Ja, och sen kan du fortsätta då.

Thedéens varning: det kan gå snabbt

Jan: Och sen kommer Erik Thedéen in. "Om kronan börjar förstärkas kan det vara att hushållen inser att de sitter på en ganska stor valutarisk", säger Erik Thedéen. Och sen fortsätter han: "Vi har ingen prognos, men om man tittar historiskt så ser man att det kan gå snabbt." Och sen tar vi det här att han, ja, Thedéens valutavarning till hushållen låter så här: det kan gå snabbt. Han befarar att det i så fall kan bli ett bittert uppvaknande för spararna. Hushållen har en betydande valutaexponering, både via sitt PPM-spar och via vanliga aktiefonder.

Caroline: Jag ska bara säga att jag älskar att du behöver översätta de här konversationerna för oss, för de flesta förstår kanske inte. Man måste ju ändå vara ganska intresserad.

Jan: Ja, jag vet inte.

Caroline: Ja, men det tror jag faktiskt verkligen, Jan. Man behöver vara intresserad av ekonomi och ha lite bakgrund och förkunskap, och det är det de säger.

Jan: Ja, precis. Så kontextuellt.

Caroline: Ja.

Jan: Okej, och det var det här som fångade mitt intresse, just den här meningen. Hushållen har en betydande valutaexponering, både via sitt PPM och via sina vanliga aktiefonder. Det de menar är ju ofta globalfonder.

Caroline: Ja, att det är lite så här, ja men globalfonder.

Alla driver sin egen agenda, även Thedéen

Jan: Sen måste man också hålla i minnet att alla människor driver sin egen agenda.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Erik Thedéen gick ju också ut och sa att nu köper Riksbanken, vi ska sälja av för 100 miljarder kronor. De tycker att Sverige har en valutareserv, Sverige har andra valutor, och så har de sålt av dem. För om de säljer av dollar blir det motsatt effekt. Då köper de kronor. Om det plötsligt köps 100 miljarder kronor blir det en efterfrågan på svenska kronor, och då ska svenska kronan, allt annat lika, öka i värde och dollarn minska i värde.

Och vad är högst på Thedéens arbetslista? Jo, att han ska hålla inflationen i schack. Han är chef för Riksbanken, vi har en hög inflation, de måste få ner den. Så Thedéen bryr sig egentligen inte så mycket om hushållen, utan hans mål är att få ner inflationen. Och hans problem har varit att den svenska kronan är svag. Om den svenska kronan är svag vill man jobba med räntan, men räntan motverkar det här med kronans värde. Så han kan inte fixa inflationen, för då sabbar han valutan. Därför försöker han gå ut och kommunicera på ett sådant sätt att inflationen sänks.

Men en bieffekt av det kan bli att vi som investerar i globala indexfonder, det vi har tjänat de senaste två åren på att svenska kronan har försvagats, för då har vi fått avkastningen från aktierna plus värdeökningen i dollar. Om det blir tvärtom, då kommer vi som äger en global indexfond förlora motsvarande. Om svenska kronan stärks med 20 procent, och till exempel den amerikanska börsen går plus minus noll, då backar vi 20 procent i svenska kronor. Vi som har de globala fonderna, för de handlas till stor del i dollar. Så om kronan stärks förlorar vi pengar.

Valutarisken i konkreta tal

Caroline: Kommer vi ens se det?

Jan: Vi kommer se det på vårt konto, genom att det står minus 20 procent. För återigen, hundralappen vi hade innan, valutan går åt båda hållen. Innan sa vi så här: när kronan försvagas och Teslaaktien är 100, om kronan försvagas med 20 procent, då får vi nu 120 kronor för våra 100 dollar.

Caroline: Ja, visst.

Jan: På motsatt sätt, om kronan stärks med 20 procent mot dollarn, då får jag för mina 100 dollar nu bara 80 kronor.

Caroline: Ja, jag förstår.

Jan: Och det är det här som är valutarisk.

Caroline: Ja.

Jan: Som han varnar för, att hushållen har en valutaexponering i sitt sparande, både i PPM:en och i AP7 SÅFA, som är det vi brukar säga är det absolut bästa valet man kan göra i premiepensionen. Det är det man får om man inte har gjort något val, och det är det som med hästlängder har slagit snittet för de aktivt förvaltade fonderna. Är du med så här långt?

Caroline: Absolut är jag med. Jag undrar vart det här ska ta vägen, för jag har lite tankar nu om det.

Jan: Okej, men keep that thought.

Experimentet: fem röster om kronan

Jan: Det jag tänkte att vi ska göra nu, för första gången, lite experiment, är att jag har förberett det här avsnittet och intervjuat fem personer och ställt dem precis den här frågan. Thedéen har varit ute och sagt de här grejerna med svenska kronan. Vad anser du? Vad tycker du om det här? Och framför allt den relevanta frågan: vad ska jag göra åt det här som småsparare? Ska jag sälja av mina globala indexfonder? Ska jag exponera mer mot Sverige? Eller ska jag bara skita i vad Thedéen och Kristin Magnusson Bernard säger?

Caroline: Hon hette väl inte Ingrid?

Jan: Jo, hon hette väl Ingrid?

Caroline: Ja, det kanske hon gjorde. Jag känner inte igen namnet.

Jan: Okej, så jag tänker att du som lyssnar också får höra de här intervjuerna jag har gjort med de fem personerna. Det är ett par minuter per person. Vi börjar med Peter Bergman på Captor, som är räntehandlare. De jobbar med valuta, med att investera i räntefonder, och det är de som står bakom Captor Iris, Captor Aster. Vi har haft dem som gästförvaltare, Daniel Karlgren. Sen pausar jag, tänker jag, och så pratar vi om det, sen tar vi nästa klipp, pratar om det, och så blir det inte bara så här, vad tycker vi att man ska göra, med fem blandade personer.

Caroline: Ja, det är spännande, mycket bra.

Jan: Ja, så vi testar här.

Peter Bergman, Captor: hushållen har full valutarisk

Peter: Som du själv säger, vi har ju pratat om det ganska länge, att vi ser en jättestor risk i den svenska sparmarknaden. Under hela de sista 20 åren har sparandet alltmer blivit var mans eget uppdrag, så att säga. Man har inte livbolagen, företagen betalar inte pensioner till de anställda, utan man får pengar som man själv ska placera, både på PPM och sitt eget sparande. Och då har sparkollektivet alltmer blivit väldigt mycket aktierisk. Man har kommit fram till att långsiktigt ska aktier avkasta bäst. Och man har kommit fram till att man inte bara kan ligga i svenska aktier, utan man har globalt aktiesparande och följer någon form av globalt index eller liknande.

Skillnaden mellan den lilla individen som sparar i en globalfond och till exempel Skandia eller AMF eller AP-fonderna, är att de stora ovanpå sitt globala aktiesparande har en valutahedge, ett overlay som man kallar det, alltså en valutahedge som ligger på hela portföljen. Så om de har 70 eller 80 procent av alla tillgångarna investerade utanför Sverige, så har de bara valutarisk på kanske 20 procent av de tillgångarna. Vilket gör att när det svenska sparandet på lång sikt är till för att man ska kunna ha en dräglig pension, så har man mindre valutarisk än du och jag.

När vi sparar i en global aktiefond har vi i princip 100 procent av vårt sparande med full valutarisk.

Peter: Jan, när vi sparar i en global aktiefond har vi i princip 100 procent av vårt sparande med full valutarisk. För vi har en väldigt liten del av vårt sparande i svenska kronor. Och nu när kronan har försvagats extremt kraftigt mot i princip alla valutor utom norska kronan, innebär det att man har tjänat jättemycket på det som sparare.

Captors syn på risk-reward i valutan

Peter: Men det innebär också att om valutakurserna över tid går upp och ner, vilket de gör, så sitter man med en risk att dollarn går tillbaka till 8 kronor och euron tillbaka till 9, säg. Då är det procentuellt en ganska stor förändring av värdet på pensionen, eller värdet på sparandet i svenska kronor. Valutor svänger fram och tillbaka, det beror på många olika saker. Men det vi har sett ända sedan mitten på 80-talet är faktiskt att dollarn i princip har varit uppe runt 10 och däröver och nere runt 6 flera gånger. Och just nu är den på all time high i princip, dollarn, och även euron är väldigt nära all time high.

Då tycker vi på Captor att det är väldigt dålig risk-reward att ligga med så mycket valutarisk, när man ändå ska använda pengarna i kronor. Det är en annan sak om man tänker sig att man ska använda pengarna i en annan valuta, eller om man bor i ett annat land. Vi har en teori, och den slänger jag fram, det är som vi tror, och jag tror faktiskt att det är väldigt mycket det som nu Riksbanken är inne på, och AP1:s chef var ute och pratade om det. Att just det här sparandet som vi har i Sverige, och som vi också har i Norge till stor del, man har det i England, alla mindre valutor har ett stort privat pensionssparande, har faktiskt svaga valutor nu, för att pengasparandet är väldigt högt och pengarna går ut ur landet.

Jag har inte räknat på det, men varje månad i Sverige har folk sitt månadssparande, och det innebär att man köper aktier i främmande valutor. Så jag håller med om att det finns en väldigt stor risk att det blir en tråkig rekyl på den här positiva valutaeffekten, och jag tror inte att de flesta är medvetna om det. De flesta skulle bli väldigt besvikna om Nasdaq föll 30 procent och sen dollarn också föll 20 procent, så det blir väldigt mycket minus i portföljen.

Jan och Caroline om Peters problematisering

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Det är inte som att man känner sig så upplyft efter att ha lyssnat på Peter.

Jan: Det han gör här, du kan behålla hörlurarna, är att han problematiserar det. Han säger mer eller mindre samma sak som Thedéen, och det som jag har försökt förklara. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att det är väl bra att Peter nu får säga de här smarta grejerna, för jag var inte så smart när jag funderade över det innan, när vi pratade om citaten från Affärsvärlden. Jag tänkte: ja, men det är väl skitsamma. Jag ska inte ta ut mina pengar på ett bra tag, och jag kan leva med de här svängningarna och valutarisken. Men det kan man ju inte om man ska ta ut pengarna. Om man är på gång att ta ut dem, eller ska använda dem, eller ska ta ut sin pension. Då är det inte så roligt.

Jan: Nej.

Caroline: Så tänker jag. Vad tänker du då?

Jan: Nej, jag tänker att vi ska fortsätta. Jag ska outa my stupidity.

Caroline: Du behöver inte säga någonting.

Jan: Nej. Men jag tycker att han har rätt, det är ofta så här det låter. Och det är inget han har sakligt fel i. Faller den amerikanska börsen och dollarn faller, då blir det jättetråkigt. För då får du förlusten för aktierna och förlusten för kronstärkningen. Han säger också att svenska kronan har varierat upp och ner. Flera av oss minns när dollarn kostade 6 kronor, och vi minns nu när dollarn kostade typ 11–12 kronor, eller om det var euron som kostade 12 kronor. Det är något som de flesta inte har tänkt på.

Sen tycker jag att det man kan lägga till som kommentar är att många av de här pensionsbolagen, Skandia Liv och så, deras uppdrag är just att betala ganska mycket i närtid. Deras kunder har verkligen utgifterna i närtid. Så det kanske inte är så att man får fundera så här, var är jag någonstans på min ekonomiska resa?

André Granström: en communityröst

Jan: Men vi tar fler röster. Nu tar vi André Granström, som också har varit med här. Han är en stor entusiast, han har en egen analystjänst. Vi har intervjuat honom, och han jobbar inte inom finans, utan han är liksom självlärd och funderar väldigt mycket utifrån communityn. Så det här är en communityröst.

André: Jag skulle väl inte nödvändigtvis oroa mig. Problemet med valutor är, jag kommer inte ihåg vem det är som har sagt det, men jag brukar citera det ibland: "Currencies aren't hard, they're just confusing." Det är jättesvårt att förutspå valutor och hur de ska gå på sikt. Och det ska vara ett nollsummespel. Har du ägt tillgångar nu sedan kronan började sin riktiga utförsåkning, då har du fått medvind. Då tycker jag att det bara är att tacka och ta emot. Och kommer det en liten smäll nu, så är det lite den risken man har tagit, och den risken man får. Så nej, jag skulle inte säga... Jag menar, sitter du på en aktieportfölj, oavsett om det är fonder eller rena aktier, så har du förhoppningsvis investerat långsiktigt, säg på tio år. Då tror jag nog ärligt talat att en förändring i valutan, om den sker fort, inte kommer vara det som avgör om det går bra eller inte. Min åsikt är att Stockholmsbörsen är lite undervärderad, men det är inte främst på grund av valutan. Det är en del av det, men det har med andra faktorer också att göra.

Jan: Om man sitter med sin globalfond och tänker: "Men det här är mitt långsiktiga sparande." Känner du inte så här: "Åh, nu måste jag springa och byta", eller "sälj av"?

André: Nej, gud nej. Om något så är det väl tvärtom. Det är väl det vanligaste misstaget man ser på börsen. När man börjar känna den där paniken och börjar göra beslut för att man känner någon form av stress, det är då det går riktigt illa. Då är det bättre att ta det lite lugnt och fundera själv på vad man vill göra. Och jag menar, jag har en stor del av min portfölj i globala tillgångar som är noterade i dollar. Så nej, jag känner ingen större oro. Det gör jag inte. Jag tror att det kommer jämka ut sig, men framtiden är lite för osäker. Globala indexfonder är bra att ha i portföljen.

Jan och Caroline om André och sparhorisonten

Jan: Lätt skrivet. Vad tänker du när du hör André?

Caroline: Men det var väl kanske så jag också tänkte. Att jag sitter här och behöver inte bry mig om valutarisken, eller det som händer på börsen egentligen. För jag ska ju spara långsiktigt. Så jag är inte rädd för det. Och det måste ju ha hänt tidigare. Att vi har haft olika scenarion åt samma håll.

Jan: Ja, men det är det jag menar. Svenska kronan har varierat mellan 6 och 12 kronor. Den går upp och ner kring det där. Och det vi är oroliga för nu är att den är i den ena extremen. När vi tittar på sådana här grafer, du vet, 100 kronor investerade i aktier 1970 fram till idag, det har ökat, vad var det, 160 gånger. Då är det inräknat alla de här svängningarna, att valutan ökar och minskar i värde. Men jag tänker att André inte säger så mycket om de som har sin pension med den här valutarisken, och att man kanske ska ta ut pengarna.

Caroline: Jag tror också det, han tänker inte så mycket på det.

Jan: Ungefär som jag inte tänkte på det förrän Captor, Peter, berörde det. Men då kommer vi också in på något annat. Om det är så att du ska ta ut dina pengar inom två år, då ska du inte ha dem i aktier överhuvudtaget. Då är vi tillbaka på sparhorisontregeln. Pengar som ska användas inom 0–2 år ska vara på ett bankkonto med insättningsgaranti. Pengar som inte ska användas på tid, eller där du har en tioårig sparhorisont, ja, de kan vara 100 procent aktier. Och sen alla pengar däremellan, då ska det vara en kombination i den enklaste formen mellan sparkonto och aktier. Så att ha full aktieexponering för pengar jag ska använda i närtid, det är jättedumt. Men det är mer dumt utifrån ett sparhorisontperspektiv än ur ett valutaperspektiv. Är du med? Att man redan har gjort bort sig på allokeringen innan man ens pratar om valutarisken.

När valutarisken faktiskt realiseras

Caroline: Men tänk om jag nu är i den sitsen att jag ska börja skaffa mig mer räntor och så.

Jan: Ja.

Caroline: För att jag ska trappa ner aktieinnehavet.

Jan: Ja, i så fall är det bara att säga: grattis till att sälja av dina globala tillgångar nu när du får väldigt mycket svenska kronor för dina dollar. Men om det skulle varit i det scenariot där valutarisken har realiserats, då är det ju inte så kul.

Caroline: Nej, då är det inte så kul.

Jan: Och det är därför vi har det här avsnittet. För jag ser det som att öka medvetenheten om att det här är en risk som finns. Och det jag hoppas vi ska kunna ge i slutet av avsnittet är: okej, vad ska jag göra med den här risken om jag är i den situationen?

Caroline: Ja, det är jättebra. Okej.

Oscar Björklund, Lysa: valutans väntevärde är noll

Jan: Så nästa videoklipp, då är det Oscar Björklund från Lysa. Han är chef på deras fondförvaltningsbolag, så han är den som tillsammans med andra sätter ihop portföljen man får om man investerar i Lysa. Så vi kör Oscar. Och här, som ni märker, är det Zoom-inspelningar. Så ljudet är lite sådär, och jag bryter ibland in från Zoom-inspelningen.

Oscar: Ja, men det finns ju oändligt med personer som har åsikter om svenska kronan. Och det är väl kanske inte så konstigt, det har varit en rejäl rörelse på slutet. Man får komma ihåg att om man tittar tillbaka, åtminstone på euro mot dollar, så verkar det som att kronan har hållit sig relativt stabil mellan 1991, när den släpptes fri, och kanske 2020. Inte stabil, men åtminstone inte driftat så långt åt något håll, utan varit ungefär stabil men ganska volatil. Kronan tenderar att gå upp och ner. Det är en komplex marknad, vi pratar om valutamarknaden. Sen har kronan försvagats gentemot både euro och dollar de senaste två åren. Och det är väl den prisrörelsen man ofta refererar till i media, när man pratar om att svenska kronan har försvagats. Men det är som sagt en komplex marknad, och jag tror att det finns många nyanser kring varför det är så, och huruvida vad lösningen är på sikt, eller vad som kommer ske, om det går tillbaka eller rör sig mer, eller om inflationen kommer lösa delar av problemet.

Jan: Det är ju ganska många av oss som sparar, och jag vet att även du gör det, i globala indexfonder. Nu har vi tjänat på det de senaste två åren av att ha våra besparingar i utländsk valuta. Men ska man oroa sig extra mycket nu? Vad tänker du?

Lysa: lägg inte om strategin efter två års medvind

Oscar: Jag tänker att det har varit toppen att man har tjänat lite på det de senaste två åren. Det kan mycket väl vara så att man kommer tjäna lite på det de kommande två åren också. Men det skulle också kunna vara så att det ger en lite negativ utveckling, eller en delvis betydande negativ utveckling under en period, i förhållande till utländska placeringar. Sen ska man ha med sig att den stora drivaren på sikt för värdet på sina placeringar i utländska aktier kommer vara aktievärdet. Eftersom valutor inte har någon förväntad positiv eller negativ avkastning, utan de rör sig främst baserat på utbud och efterfrågan, huruvida en valuta ses som ett bra betal- och sparinstrument. Så jag tror inte på att lägga om sin strategi bara för att man har haft medvind i två år, utan jag tror att man ska fortsätta hålla sin strategi. Och så kommer det där lösa sig över tid. Under perioder kommer man tjäna lite extra på kronans rörelser, och under perioder kommer man tjäna lite mindre. Men förutsättningen är ändå att man ska få en positiv avkastning från aktieinvesteringar i andra länder.

Jan: Kan du säga något mer om det där att det förväntade väntevärdet på valutan är noll?

Oscar: Ja, exakt. Valuta är ju ingen tillgång som genererar ett kassaflöde så som ett bolag. Ett bolag genererar utdelning över tid, och ett räntebärande instrument genererar kupongbetalningar och återbetalning av nominalbeloppet över tid. Valutan genererar inget inneboende värde, utan den reflekterar bara hur marknaden prisar varor och tjänster i ett land kontra ett annat.

Big Mac-indexet enligt Lysa

Oscar: Man kan använda sig av det här Big Mac-indexet. Det är ganska populärt för att jämföra. Enligt Big Mac-indexet just nu är svenska kronan snarare övervärderad än undervärderad. Vi är topp sex dyraste Big Macs i världen. Vilket talar för att det finns andra krafter i bakgrunden som kommer påverka växelkursen framgent. Vissa hävdar att man kan se svenska valutan som en BNP-aktie, hur går det för landet Sverige? Men riktigt så enkelt är det inte, utan de flesta transaktioner handlar inte om att köpa bara valuta, utan kanske att man investerar i ett land och därav blir tvungen att växla valuta. Eller man vill köpa tillgångar, fastigheter, aktier, obligationer i ett land, och därav blir tvungen att köpa valuta för att komma åt den marknaden.

Jan: Om man sitter och lyssnar på det här och blir lite orolig, vad tänker du att man ska göra då?

Oscar: Jag tycker inte det här är skäl att vara orolig. Jag tycker att valuta är en del av att investera globalt. Och forskningen säger att det är bäst att sprida sina risker på en global aktieportfölj. Däri är valutan en delkomponent som gör att man kan få lite volatilitet uppåt och lite volatilitet neråt över tid. Har man en långsiktig strategi så kommer det jämna ut sig över tid. Sen är det klart att valutan skulle kunna göra en faktisk påverkan på avkastningen i portföljen om man skulle behöva ta ut pengarna i närtid. Och det är därför man ofta säger att har man kort placeringshorisont, då ska man ha mer av sina placeringar i räntebärande instrument, som har lägre volatilitet. Och då vill man också ha en stor del av det denominerat i svenska kronor, så att man inte har en stor valutavolatilitet kopplat till de räntebärande instrumenten. Så det handlar mycket om ens placeringshorisont, skulle jag säga. Har man lång placeringshorisont, då kan man gotta på sig den volatilitet som valuta medför. Men annars kanske man ska undvika det.

Jan och Caroline om Big Mac-indexet

Jan: Vad tänker du, Oscar är klok, han?

Caroline: Ja. Jo, men han är väldigt balanserad. Jag vet inte, jag har inte så mycket. Jag tycker det är jättespännande med Big Mac-indexet.

Jan: Ja, berätta.

Caroline: Jag har hört talas om det, men jag har inte tänkt på det på väldigt länge. Att det är något sådant att man jämför vad en Big Mac kostar i olika länder eller världsdelar, och att det skulle säga någonting. Men jag kommer inte ihåg vad det är.

Jan: Det säger det egentligen. Vad man gör där är att man byter referensram. Man säger så här: en Big Mac är likadan i alla länder. Låt oss då säga, om vi skulle handla med Big Macs, hur mycket svenska kronor får jag för en Big Mac? Om jag köper en Big Mac i USA och tar med mig den till Sverige, hur många svenska kronor hade jag fått om jag hade sålt min Big Mac i Sverige? Så det är det Big Mac-indexet gör, att man byter referensram. Och enligt den referensramen är Sverige, tror jag, på sjätte plats.

Caroline: Hur dyrt det är?

Jan: Det var typ Norge, Luxemburg. EU-snittet var liksom dyrare.

Caroline: Men han pratade också om att Norge hade hamnat i samma sits som Sverige.

Jan: Ja, precis. Norska kronan har gått ännu värre än svenska kronan. Så de har samma problematik.

Vad Big Mac-indexet egentligen säger om kronan

Caroline: Men Big Mac-indexet, är det kopplat till hur dåligt det har gått för kronan? Eller valutan? Lyssna nu här, det förvirrar mig lite.

Jan: Jo, men så här, jag fattar vad som förvirrar dig. Vi pratar här om att svenska kronan har försvagats, vi har tjänat på det, och den borde stärkas. Är du med? Vad Oscar säger är att om man, halvt på skämt, bara tittar på Big Macs, så är Big Macs bland de dyraste i Sverige.

Caroline: Dyrast i världen.

Jan: Ja, förlåt, dyrast i världen. Och då, enligt om man skulle utgå från Big Mac-indexet, är det konstigt att den svenska kronan skulle stärkas. För då skulle den bli ännu dyrare.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Så han säger att det beror på lite, nu överdriver jag, men då tänker man så här: Riksbanken versus Big Mac-index. Jag tror att det var på det här seminariet som Big Mac-indexet kom upp. Men det visar bara att man kan stå på olika ställen. Vad han säger är att det inte alls är säkert att den svenska kronan ska stärkas.

Caroline: Nej, och sen sa han väl också att det är mycket annat som finns bakom det här Big Mac-indexet.

Jan: Exakt.

Caroline: Så man kan inte bara säga att det är valutan som spelar roll för den.

Jan: Ja, alltså jag vill inte att fokuset, det gör jag bara av farhåga nu, att fokuset från det här avsnittet kommer bli: du vet, Big Mac-indexet. Och så blir det: jag fattar, du baserar dina beslut på Big Mac-index.

Caroline: Nej, men det är klart att det inte ska vara det. Det var bara att det var något att hänga upp det på.

Ingen kan förklara kronans värde

Jan: Ja, det här är cykelställsnivå. Och det är så intressant hur jag, och kanske fler med mig, vill göra en sak, valutan, till någonting som har så stor påverkan på allting. Och det har det kanske inte. Han sa att det är mycket annat som ligger bakom.

Caroline: Ja.

Det finns bara två typer av experter: de som inte vet, och de som ännu inte vet att de inte vet.

Jan: Alltså, ingen, så här, då är vi tillbaka på Lars Calmfors. Ingen kan förklara svenska kronans värde, varför den beter sig på ett visst sätt. Än mindre kan de förklara vart den är på väg. Nu är det många som tror, för att den har gått ner i två år och historiskt har varierat, att den kommer gå upp. Och om den går upp blir det en valutasmäll för hushållen. Är det en rimlig tro? Absolut. Vet man det med säkerhet? Inte en aning.

Men vad jag lutar åt är så här: vi vet ju inte vart marknaden ska gå heller. Och i alla andra sammanhang säger vi: fokusera på det du kan kontrollera, och skit i resten, ha en strategi för resten. Och valuta kan vi kontrollera än mindre än vi kan kontrollera aktiemarknaden. Så grejen är, det ärliga svaret borde vara från alla experter: jag vet inte vad som kommer hända i framtiden. Varav mitt skämt i början, det finns bara två typer, de som inte vet och de som ännu inte vet att de inte vet. Och han försöker bara på ett enkelt sätt illustrera att det finns olika perspektiv. Men för guds skull, basera inte ditt beslut på ett Big Mac-index. Men det är attraktivt att göra det, för det är en klassisk cykelställskonversation. Det är jättekomplext att prata om till exempel riskparitet. Låt oss då prata om cykelställ. Eller en Big Mac. För det fattar ju alla. Alla har käkat en Big Mac och vet vad man köper den för och vad den borde kosta.

Andreas Runnemo, Småspararguiden: gör inget annat än vanligt

Jan: Vi ska ta en ny video här. Då är det Andreas Runnemo som driver Småspararguiden, där han svarar på olika typer av läsarfrågor.

Andreas: Det är en lite spännande situation. Jag minns att jag för nästan ett år sedan var på någon konferens för institutionella placerare och modererade någon expertpanel, och alla var jätteöverens om att kronan var alldeles för svag. Den skulle ner, och man skulle välja att satsa lite mer på svenska aktier eller svensk valuta. Och det var ju ett år sedan.

Jan: Ja, förlåt, jag var bara tvungen att pausa där. För här säger han det. Han var på en konferens för ett år sedan, där folk trodde att det vi pratar om nu skulle hända, att man skulle köpa svenska aktier. Och vad är det som har hänt det här året?

Caroline: Ja, den har försvagats ännu mer.

Andreas: Och nu, allt man läser i tidningen, alla svenska experter verkar rörande överens om att vi har en fantastisk valuta som är för svagt värderad. Och det är lätt att gå med i det. När alla man pratar med, och allt man läser, säger det, har man lätt att tänka: men det är bara den dumma internationella kapitalmarknaden som inte fattar vilken fantastisk valuta kronan är. Men min grund är alltid så här: så länge ingen förklarar för mig varför de här välbetalda, kompetenta, välutbildade, internationella kapitalförvaltarna, som sitter och lägger jättemycket och har tillgång till all data och så vidare, varför de inte har fattat just det här, så kommer jag inte själv att spekulera i vare sig att kronan är för svag eller för stark. Utan jag beter mig precis som jag skulle gjort om dollarn stod i åtta kronor. Det vill säga, jag behåller min globalfond.

Att spekulera i valuta är som att tajma marknaden

Jan: Men jag vet att du brukar svara på läsarfrågor på Småspararguiden. Om jag hade skickat in en fråga: ja, men jag är lite orolig för mitt sparande, hur ska jag göra, hur ska jag tänka i den här situationen? Hur hade du resonerat?

Andreas: Jag tror vi fick någon sådan läsarfråga i våras. Vi resonerade väl hit och dit om valutagreppet. Men det enkla är att säga, den första frågan är: ska man göra något annat nu än vad man brukar göra? Och då är mitt svar nej. Jag tycker att finansiell forskning är ganska tydlig med att det här med att försöka tajma marknader på olika sätt, det är skitsvårt, även om man är proffs. Att försöka göra det som privatperson och spekulera i att nu ska kronan stärkas, det tycker jag absolut inte man ska göra. Sen är möjligtvis den lite större frågan, borde man ha lite home bias, eller borde man ha någon liten valutasäkring på någon del av sin globala fond? Och det tycker inte jag, men det är en svårare fråga där man kan tycka lite olika. Kommer någon och säger att man ska ha 20 procent i svenska fonder, så säger jag inte att du är dum i huvudet, utan då säger jag att jag lutar åt ett annat håll, men jag är också ödmjuk någonstans. Så djupt har inte jag gått det. Jag kan inte säga att jag är helt hundra på det.

Jan: Så kan man säga att du resonerar lite som att spekulera i valuta egentligen är samma sak som att spekulera i marknadstajming, kring någon annan faktor? Liksom: "Åh, nu tror jag inte på techbolag, eller nu tror jag på energi." Det hamnar i samma påse, att jag har en tro på framtiden.

Andreas: Ja, men det gör jag absolut. Jag brukar fråga mig: om jag satt som hedgefondförvaltare och var övertygad om det här, skulle det vara svårt för mig att ta en position och driva marknaden i en riktning? Och valutor är jättelätta att handla med. Om finansmarknaden var övertygad om att svenska kronan var alldeles för svag nu, då skulle man sätta igång och positionera sig åt andra hållet, och då skulle den stärkas och så skulle det försvinna. Så det finns inget i det här som marknaden hade trott, alltså om alla hade varit överens hade det inte sett ut så här. Utan det ser ut så här för att det ändå är ganska många, ganska stor del av pengarna, som tycker att kronan inte ska vara starkare än så här.

Jan och Caroline om Andreas och konsensus

Jan: Ja, vad tar du med dig från Andreas? De säger ju ungefär samma sak på lite olika sätt.

Caroline: Jag gillar honom. Han är så, jag är ödmjuk nog att inte tro någonting speciellt.

Jan: Ja, jag gillar hans perspektiv. Och just det här tog jag med mig: men det är bara den dumma internationella kapitalmarknaden som inte har fattat hur bra den svenska kronan är. Och det han säger i slutet, om det vore så att den svenska kronan är felprissatt, då hade någon tagit position, och det är jättelätt att köpa valuta, det är inte svårt. Då hade den felprissättningen försvunnit. Så grejen är att den svenska kronan är svag, precis som Andreas säger, för att det är det som är konsensus ute i världen. Det är bara vi här i Sverige som kan ha en annan åsikt.

Caroline: Jag vet inte, vem har en annan åsikt? Vem sitter och tycker så att... Eller jag sitter inte och tycker det, men jag tänker så här, ja, men då är det väl... Jag kan ju inte det här, men jag tänker att då är det väl så att vår industri, whatever, att vi inte levererar.

Jan: Ja. Och sen, lite beroende på vad du har för politisk läggning, tycker du att det är vänsterns fel. Är du vänster tycker du att det är högerns fel. Jobbar du inom kriminalvården tycker du att det är gängens fel. Och jobbar man inom finans tycker man att det är globalspararnas fel. Lite beroende på var man står och vilken fråga man tycker är viktig, kan man applicera det på den här problematiken.

Caroline: Jo, men så är det ju.

Teknisk fysik och ett internskämt

Jan: Men det har inte någon av dem gjort, i alla fall, utan de är mycket balanserade kring det.

Caroline: Ja.

Jan: För alla de här är ju grymma. De är duktiga. Andreas, det här är roligt, vet du vad han har för utbildning? Teknisk fysiker. Jag var bara tvungen att säga det. Jag tycker det är ganska roligt, för jag har hört att man bara lallar runt på den här teknisk fysik-utbildningen.

Caroline: Jaha, tack för det. 180 poäng matte, eller hur var det?

Jan: 110 eller något sådant.

Caroline: Tack för det.

Jan: Det var ett internskämt från förra avsnittet, där det var mycket kommentarer i forumet.

Caroline: Ja, och från ett annat avsnitt där du sa att jag lallar runt när jag doktorerade.

Jan: Jaha, men... Ursäkta. Nej, men vi går vidare. För mig är inte "lalla runt" så negativt som jag upplever att andra...

Caroline: Nej, det är absolut inte negativt för mig heller. Men de där ute har uppfattat det som att jag inte satte ner foten, och att det var elakt sagt av dig.

Jan: Ja, men det var... Vi hade någon som också var på vår linje, att det inte är så negativt att lalla runt. Vet du vad? Sista personen vi tar in...

Caroline: Är det en kvinna?

Jan: Nej, det är det inte. Det är Henrik Tell. Vet du vad han har för utbildning?

Caroline: Teknisk fysik.

Jan: Teknisk fysik. Jag tycker ändå att det är lite ball att några av de som är finansiella rådgivare, Andreas Runnemo har ju också jobbat som finansiell rådgivare förut, och vi är ändå några stycken, och alla är vi så här: indexfonder. Men det är ett annat avsnitt, varför just vi gillar...

Caroline: Känner du några som har teknisk fysik-bakgrund som är helt åt ett annat håll, en annan åsikt?

Jan: Nej, men jag har min population of three här nu. Den är 100 procent, och det är jättebra.

Caroline: Bra anekdot.

Henrik Tell: valutans förväntade avkastning är noll

Jan: Nej, men skämt åsido. Henrik Tell är oberoende finansiell rådgivare. Han har också varit med tidigare i några avsnitt. När Lysa startade hjälpte han till och konsultade. Han hjälper förmögna människor med just hur man kan tänka kring sina placeringar. Så vi sätter på Henrik.

Henrik: Det finns ju inget säkert att gå på när det gäller valutorna. De kan gå åt vilket håll som helst. Men den förväntade avkastningen av en valuta är plus minus noll. Det finns ingen underliggande tillväxt eller något sådant som man har glädje av som investerare. På kort sikt kan det gå lite hit och dit, det tror jag. Och sen kan man också ha med sig att det finns alltid, eller i alla fall har funnits så länge jag har jobbat i branschen, ungefär varje eller vartannat år, någon som är ute och förklarar varför kronan är undervärderad och att den borde gå upp härifrån och så vidare. Och ibland är det personer som pratar i egen sak, och ibland är det någon ekonom som har räknat på ett eller annat sätt. Men man ska ha klart för sig att det är samma där som på alla andra marknader, att det är svårgissat. Det finns inget sätt att gissa mer pålitligt än vad marknaderna gör, om man säger så. Och de säger just nu att kronan är värd så här mycket, och då får man köpa det.

Jan: Vad skulle du ha sagt om jag hade kommit till dig, Henrik, och sagt: "Du, nu vill jag övervikta mot Sverige-fonder." Hade du varit så här: "Jättebra, Jan, kör på!" Eller hade du sagt: "Ah, Jan, nu är du på väg att ha otur när du tänker."

Henrik: Nej, men det är ju samma som tidigare. Vad är det du vet som inte marknaden vet? Vad är det som gör att du tycker att du är smartare än marknaden? För det behöver du ju ha. Jag säger inte att du har fel, det kan ju vara så, men man ska vara väldigt medveten om varför man gör saker, och vad man har för grund när man gör ett sådant beslut. För det du säger, det är ju ingenting som är okänt för någon. Alla marknadsaktörer ser de här sakerna, om det är kronkursen eller aktievärderingar eller vad det nu är, men av någon anledning ser det ut som det gör.

Är det annorlunda nu?

Jan: Men skulle du säga att det är en större risk att ligga kvar i de här globala aktierna? Är det annorlunda nu? Eller gäller samma sak, du vet, sitt still i båten, du har fortfarande en bra båt? Vad tänker du?

Henrik: Ja, alltså absolut, det är inte annorlunda nu. Jag ser inte något skäl att börja ompröva en sådan långsiktig global strategi som det ser ut nu.

Jan: Om jag hade varit din klient och kommit till dig, vad hade sammanfattningen varit? Bra, Jan, men sitt still i båten? Hur skulle du försökt lugna någon som är orolig?

Henrik: Oj. Till att börja med får man titta på det här långsiktigt. Du ska inte ha pengar i aktier som du kan komma att behöva närmaste halvåret eller året, eller lite längre än så. På den horisonten spelar den här kronkursen idag mindre roll. Den kan gå både upp och ner härifrån, och komma tillbaka igen, och upp lite till, eller vad den nu tar vägen under den tiden. Och som sagt, på lång sikt är den förväntade avkastningen från valutan noll. Så det finns ingen anledning att... det kan fungera, om man ska hålla på lång sikt.

Jan: Kan du säga något mer om det där med att på lång sikt är det förväntade värdet av valuta noll?

Henrik: Nej, men valutahandeln är ett nollsummespel. Det finns ingen underliggande tillväxt i en valuta. Det är naturligtvis räntan, förstås, i det landet. Men de tenderar att ligga inbakade i kurserna som det ser ut nu. Man kan inte förvänta sig att få någon uthållig tillväxt i en valuta, helt enkelt.

Större fallhöjd, men samma riskspridning

Jan: Och om vi utgår från det, då är det egentligen, skulle man kunna säga att det är feltänkt, eller att det är en större risk i en global fond nu än vad det var för två år sedan?

Henrik: Ja, men på ett sätt är den ju dyrare nu, så då borde fallhöjden vara större och så vidare. Samtidigt finns det inga garantier för att den ska tillbaka till samma nivåer någonsin heller. Men det är ingenting som... långsiktigt är risken inte större om du tittar på en global investering kontra en svensk. Du får ju en helt annan riskspridning med en bred portfölj. Kortsiktigt, ja, kanske. Är man orolig för det, så är det ju en sak, och då kan man ha lite mer i Sverige, ett sätt att tänka. Å andra sidan, är man orolig på den horisonten, den kortsiktiga horisonten, då ska man kanske inte ha så mycket aktier överhuvudtaget.

Jan: Ja.

Henrik: Ja, men precis.

Jan: Så det handlar egentligen inte om att, har jag den här farhågan, så är det kanske ett symtom på att jag har för hög aktieexponering, snarare än att jag ska försöka göra något smart med att byta globalt till svenskt.

Henrik: Ja, man ska fundera på det sättet, tror jag, och ställa sig den frågan i alla fall. Men annars handlar det om att du tror att du kan göra en bättre bedömning än marknaderna om vilka aktiemarknader som kommer gå bättre eller sämre den närmaste tiden. Det finns det inget pålitligt sätt att göra. Sen kommer det igen an på vad som är risk, och vad du har för kostnader framöver, och vilken valuta de ligger i, och allt sådant där. Så det finns hundra olika andra hänsyn att ta i det här, om man verkligen vill gräva ner sig. Men i allmänhet, om man är en långsiktig pensionssparare, eller sparar på fem, tio års sikt eller uppåt, så är det här bara brus vi ser idag.

Jan och Caroline om Henrik och bruset

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Det var roligt, det sista han sa. Om man har långsiktigt sparande så är det bara brus, det som händer idag. Sen görs det till en stor grej i Affärsvärlden.

Jan: Ja.

Caroline: Får man väl ändå säga. Det kanske är så att det är allmänbildande, att man behöver läsa det där. Men en helt vanlig människa skulle inte förstått det som stod i Affärsvärlden, det är min övertygelse. Man skulle bara blivit orolig.

Jan: Nu spelar vi in det här typ första november, och den här artikeln kom ut 22 september i Dagens Industri. Så jag var så här: ja ja, the moment has passed, för nu har det inte varit något snack den senaste månaden om det här. Nu är det konflikter runt om i världen och massa annat som händer. Så jag upplever, kontentan jag tar med mig från det här, är att det är precis samma sak som gäller idag, som gällde för ett år sedan, som gällde för två år sedan, som gällde för fem år sedan.

Investera långsiktigt, brett, regelbundet. Var passiv, lat, oengagerad, ointresserad, oinloggad. Har du en bra båt, sitt still i båten.

Jan: Investera långsiktigt, brett, regelbundet, var passiv, lat, oengagerad, ointresserad, oinloggad. Har du en bra båt, sitt still i båten. Det här är bara en krusning på ytan. Det är något att vara medveten om, att förvänta. Det kommer gå upp och ner. Och det är inget vi ska agera annorlunda på.

Valutaron som symtom på fel risknivå

Jan: Jag valde att ta Henrik till sist, för jag tycker att han kastar ljus på den där frågan: om det sitter och oroar dig för valutan, så är det bara ett symtom på något annat, på att du förmodligen har tagit för hög risk. Så tricket är inte att behålla och försöka ombalansera till Sverige, eller valutahedga, eller göra någonting, för då löser du fel problem. Det initiala problemet är i så fall att du förmodligen har lagt dig på fel risk i aktieexponeringen. Och kommer du på att du har lagt dig på fel risk på aktier, ja, men grattis till att du kommer på det nu, när du har haft två års konstant uppgång tack vare valutan.

Det andra jag tror är att vi människor, eller jag till exempel, jag ogillar överraskningar. Jag kan ta en dålig nyhet, men jag gillar inte att bli överraskad. Och då tänker jag så här: om det nu är så att den svenska kronan stärks, vilket inte är säkert, som alla här säger, Henrik Tell är också inne på det, men vad är det du vet som inte den internationella kapitalmarknaden vet, så behöver jag inte tänka: "Fan, jag gjorde fel, jag skulle ha gjort det här, jag lyssnade inte på att valutan kan påverka kursen." Utan genom att lyssna på det här är det så här: om det är så att den svenska kronan stärks, ja, då kommer vi förlora på det under den perioden. Sen kommer det förmodligen fortsätta som det har gjort historiskt, det kommer svänga, och då kommer vi tjäna på det. Så det är inte en bugg, det är inte något som plötsligt har dykt upp från sidan, utan snarare har det som hänt nu varit att ljuset har kastats på det.

Mönstret: nya saker att oroa sig för

Jan: Och vad ljuset kastas på går i olika perioder. För nu, vi gjorde i början av september ett avsnitt där någon sa: ja, men börsen är som ett kasino, eller som Solvalla, det vill säga om indexfonderna blir för stora, då blir det ett problem. Och då är det lätt, om man inte har kunskapen och kontexten: ja, det är en jättestor risk i indexfonder. Då fick vi bryta ner det och säga: nej, men det kommer aldrig ske att alla pengar hamnar i indexfonder. För om alla pengarna hamnar i indexfonder, då kommer det bli lägen för de som är aktiva, och så kommer det balanseras upp.

Och sen, till exempel en diskussion vi har på forumet nu, är så här: Nvidia har gått 200 procent under 2023, äger du en indexfond, då har du väldigt mycket placerat i något enstaka bolag. Och då är det en risk. Nej, återigen, det är inget som är nytt, det är så det funkar. Det är det som är poängen med en indexfond. Så man kan hela tiden stressa upp sig och hitta anledningar.

Caroline: Ja, men det är lagt åt det hållet. Caroline är så här: alltså jag var mycket bättre för en och en halv timme sedan, då jag inte visste om alla de här grejerna, jag visste inte ens om att du hade gjort sex intervjuer med massa folk. Om en fråga som jag inte ens har brytt mig om.

Jan: Nej.

Caroline: Men jag känner en trötthet kring ekonomijournalistiken. Det gör jag faktiskt. Samtidigt som jag fattar att det behövs bevakning på alla möjliga håll och ställen. Men det är liksom som att jag behöver inte bry mig om 95 procent av det som står, inte bara i Affärsvärlden, men kanske alla de tidningarna.

Trötthet på ekonomijournalistiken

Jan: Ja, exakt.

Caroline: Det är liksom bara underhållning egentligen. Det är som när jag går in på en nyhetssajt, jag vill bli underhållen. Det är inte som att jag vill få nya saker att oroa mig för. Men oj, det fick jag.

Jan: Ja, precis. Och det är det jag tycker. Henrik Tell avslutar det så bra, han säger att det är bara brus. Men jag menar, jag kan vara medveten om det. För om jag är medveten om det här, som vi har pratat om nu, förhoppningsvis det här avsnittet, så kan man hantera det som brus. Ja, där är en risk, så som Peter från Captor pratar, så som Thedéen säger. Men bara för att det är en risk behöver jag inte agera på det. För jag upplever så här, alla vi hade säger ju exakt samma sak. Jag kan säga att jag hade några till som inte fick komma med, jag hade intervjuat Rickard Nylund också, han fick inte komma med idag, och några till. Men det är liksom same, same.

Jan: Men om vi ska runda av det, vad tar du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Att de var ganska balanserade, tycker jag. Att de pratar om att ingen kan veta hur det ska gå, upp eller ner, eller hur stor valutarisken är. Och de flesta sa att är man långsiktig så behöver man inte bry sig, man behöver inte oroa sig.

Jan: Ja, men precis.

Avrundning: ställ dig rätt fråga

Jan: Nej, men jag håller med. Jag tar med mig det här: just keep buying, sitt still i båten om du har en bra båt. Ställ dig rätt fråga: om jag är orolig för en massa saker, hur ska börsen gå, nu har den gått upp mycket, nu har den gått ner. Tänk om det snarare är ett symtom på något annat, att jag sitter i fel risk, i stället för att försöka kompensera det.

Och sen lite som André brukar säga, som han inte sa i det här klippet: ska du synda, synda lite. Så till exempel, jag gör så att jag nysparar kanske lite mer i svenska börsen nu.

Caroline: Ja, men det känns lite bättre.

Jan: Men det är liksom en promille, det är inte ens 0,1 procent. Så kan jag sitta så här: åh, titta, nu hade jag rätt. Men jag behöver inte göra några yxhugg i sparandet.

Caroline: Snyggt.

Jan: Så tänker jag att vi avslutar också med att säga ett stort tack till dig som har lyssnat. Tack till dig som stödjer oss på Patreon, som gör det här möjligt, att vi kan ta den här tiden, göra de här intervjuerna, klippa ihop det och prata. Det gör stor skillnad. Och tack till de fem som ville svara.

Caroline: Ja, men såklart.

Tack och vidare lyssning

Jan: Tack till Peter Bergman på Captor, André Granström på Vecurium Consulting, Oscar Björklund på Lysa, Andreas Runnemo på Småspararguiden och Henrik Tell på Effektiv Förmögenhetsförvaltning. Och det kan också sägas, bara för sakens skull, att ingen har fått betalt, varken jag eller vi eller dem.

Och sen tänker jag alltid så här, om man vill gå vidare och lyssna på ett annat avsnitt kring det här, alltså avsnitt 99, där pratar vi mycket om forskningen. Vi har också avsnitten länkade här under, de här just keep buying-avsnitten, som jag skulle säga är väldigt, väldigt bra på det ämnet. Så ett stort tack, och så tänker jag att vi ses nästa vecka.