Ditt pengaflöde berättar historienom ditt liv

Håller med om att det är en enkel & bra modell för att hamna hyfsat rätt.

När det gäller boende så tänker jag att man kanske behöver dela det i 3 delar.

• Driftkostnader för boende som går in i P&L och är där oavsett om man hyr eller äger. En del av utgifterna är samma kategori, el, försäkring mm. En del av utgifterna är enklare för hyresrätt dvs hyra medan med hus/Brf så är det en del månatligen (Brf avgift, sophämtning, ränta på lån) och en del uppstår när de uppstår (kyl, panna etc pajjar, renovering mm). Men likväl är det kostnader som går in i P&L.
• Värdet på huset går in i balansräkningen som tillgång. För det är ju en tillgång som över lång tid går upp i värde.
• Skulden till banken går in i balansräkningen som en skuld.

Enklast med de sista två är att ta nettot Tillgång - Skuld som en tillgång i tex 4 hinkars tanken.

Så tänker jag

Jag tänker mig att det framför allt är svårigheten att leva utan bo någonstans (vilket försvårar försäljningen) i kombination med den höga underhållskostnaden som placerar bostaden som en tärande tillgång. Annars kan vi applicera precis samma resonemang på min globala indexfond som jag har på ett ISK. Det är en tillgång som jag äger men den skapar inget inflöde i min ekonomi förrän jag säljer den, under tiden skapar den utgifter i form av årlig ISK-skatt. Om jag dessutom valt att öka risken med 10% belåning behöver jag även årligen behöva betala ränta på lånet.

Man kan ju även fundera kring om räntepapper är en tärande tillgång när räntan är lägre än inflationen. I så fall kan ju fundera på var man ska placera ett lån som har lägre ränta än inflationen.

Tack så mycket för ett (återigen) bra inlägg! Ett extra tack för att transkriberingen kommer ut så fort

Intressant att läsa, och jag funderar på min egen ekonomi. Jag och maken lägger in samma summa till gemensamma kostnader, och från de pengarna finns också ett gemensamt sparande till buffert och barn. Sedan har jag ett eget sparande, som jag kan se som mina tillgångar antar jag, och maken gör förhoppningvis likadant. Vi hade egentligen behövt sitta ner och gå igenom hela vår ekonomi någon gång bara för att ha en gemensam bild, och sätta gemensamma mål för framtiden. Jag får helt enkelt sätta honom att lyssna på boken och era avsnitt

Jag är superintresserad att matte så älskar sådana här avsnitt. Det får en att börja tänka i matematiska modeller.

Bolmeson säger i avsnittet att man kan se det som att alla människor och företag går med en resultat- och balansräkningskvadrant ovanför huvudet. Jag skulle vilja dra det en metanivå till och säga att alla tillgångar/ägodelar man har också har en sådan kvadrant. Här är några exempel:

Buffert på ett sparkonto
Intäkter: insättningsränta
Utgifter: värdeminskning (genom inflation) samt bankavgifter
Tillgång: kontobeloppet
Skuld: -

Utdelande aktie
Intäkter: utdelning samt värdeökning
Utgifter: courtage, värdeminskning samt ISK-skatt eller vinstskatt
Tillgång: aktievärdet
Skuld: eventuell aktiebelåning

Bostad
Intäkter: värdeökning
Utgifter: värdeminskning, driftkostnader, underhållskostnader, bostadsavgifter, ränteavgifter, försäkringar etc.
Tillgång: bostadsvärdet
Skuld: bolånet

Bil
Intäkter: -
Utgifter: värdeminskning, driftkostader, underhållskostnader, ränteavgifter, försäkringar etc.
Tillgång: värdet på bilen
Skuld: billånet

Bostads-, bil- eller konsumentlån
Intäkter: -
Utgifter: ränteavgifter samt uppläggningsavgifter
Tillgång: lånebeloppet
Skuld: lånebeloppet (minskar med amorteringen)

Sedan skulle jag precis som Kiyosaki och Bolmeson kategorisera dem efter om de ger en positiv eller negativ avkastning som en tillgång respektive en skuld. En bostad som går upp i värde är en tillgång medan en bostad som gått ner i värde är en skuld. En bil är oftast en skuld men det finns ju veteranbilar som ökar i värde som då blir en tillgång. Ett lån är alltid en skuld i sig självt även om det ger access till kapital som kan användas till något som genererar värde (det som Jan brukar kalla ”bra lån”). Klurigheten ligger i om man ser ett sparkonto som en tillgång eller en skuld eftersom det ju tappar i värde över tid…

Aktiva- och vilande tillgångar

Det som Kiyosaki kallar för tillgångar och Bolmeson för närande tillgångar skulle jag vilja kalla för aktiva tillgångar eftersom de aktivt/löpande ger pengar tillbaka. Här skulle jag innefatta utdelande aktier, fastigheter som man hyr ut samt rättigheter/e-böcker/YouTube-kanaler etc.

Det som Kiyosaki kallar för skulder och Bolmeson för tärande tillgångar skulle jag därmed kalla för vilande tillgångar eftersom de inte genererar några pengar förrän man sålt dem. Här hittar man exempelvis bostaden, vinsamlingar och lyxklockor men faktiskt även aktie- och räntefonder eftersom dessa är vilande/sovande tills man säljer dem.

En delmängd av ovanstående skulle jag säga är degraderade tillgångar (har inte funderat färdigt på namnet) där jag lägger in bil, båt, inredning, möbler, elektronik och i princip all konsumtion som man gör som faktiskt tappar i värde över tid. Man kan ha en bil som ger pengar när man säljer den (alltså en vilande tillgång) men man kommer alltid att gå med förlust.

Den sista kategorin är precis som ni säger då en skuld, som i princip är ett rent lån. Oavsett om det är bra lån som CSN-lån eller dåliga lån som SMS-lån eller vad som helst däremellan. Jag gör alltså precis som Jan skillnad på tillgångsobjektet (som är bostaden, bilen eller mobiltelefonen) och skuldobjektet (som är själva banklånet) även om dessa är direkt kopplade till varandra.

En helt separat fråga från ovanstående inlägg: hur skulle ni se pensionssparandet respektive pensionsuttaget som? Är det en tillgång respektive en intäkt eller alltid bara en tillgång?