Sluta försöka tajma marknaden och börsen!

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det finns bara två typer av investerare
2. Återkoppling till värde och tillväxt
3. Bättre bilförare än medianen
4. Vad definierar ett värdebolag?
5. Exempel på värdebolag
6. Exempel på tillväxtbolag
7. Varför ska en småsparare bry sig?
8. Äg allting och håll balansen
9. Att få ut forskningen till folket
10. Vad är marknadstajming?
11. Två frågor till investeraren
12. Hjärnan älskar mönster
13. Hjärnan vill fortsätta mönstret
14. Övning: skriv slumpmässigt
15. Slumpmässighet är svårt
16. Tillbaka till marknadstajming
17. Två hästar i stället för två aktier
18. Svarta måndagen och investerarpsykologi
19. Professor Valeri Zakamulin om marknadstajming
20. Varför timing-strategier är så lockande
21. Behovet av att göra något
22. Jans egen jakt på timing
23. Studien: 68 marknadstajming-gurus
24. Konsensus i forskningen
25. Hur hittar man en studie?
26. Trust, but verify
27. Varför håller vi på med marknadstajming?
28. Börsen har fallit 90 procent
29. Kontrollera det du kan kontrollera
30. Faktor ett: du måste ha rätt två gånger
31. 74 procent rätt krävs
32. Faktor två: de bästa dagarna
33. Faktor tre: fel fokus
34. Bull markets är längre och högre
35. Lid dig igenom nedgången
36. Faktor fem: konsekvenserna är enorma
37. Den genomsnittliga investeraren mot index
38. Experterna har sämre än slumpen
39. Finns det andra åsikter?
40. Journal clubs och källkritik
41. Zakamulins resultat: överskattat
42. Data mining och cherrypicking
43. Uppmuntrande men inte signifikant
44. Zakamulins sammanfattande punkter
45. Låg risk, låg avkastning
46. Slutsats: sluta tajma marknaden
47. Vad tar du med dig?
48. Puff för communityn

Det finns bara två typer av investerare

Jan: Det finns bara två typer av investerare. De som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte själva vet att de inte vet. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 142. Jag tänker att detta är en fortsättning på vår serie om vad forskningen egentligen säger om vad som funkar.

Caroline: Ja, precis. Och hur kan jag som småsparare faktiskt använda det forskningen säger?

Jan: Vi har varit inne på det, att det är få områden där det är så stor skillnad mellan vad forskningen säger och vad vi småsparare faktiskt gör, eller vilka råd vi får från finansbranschen. Detta är en fortsättning på avsnitt 138 och 140. Även om man kan titta på eller lyssna på de gamla avsnitten så är de fristående. Man kan verkligen bara hänga med i detta även om man inte har lyssnat på de föregående.

Jan: Det jag tänker att vi ska prata om idag specifikt, det är att vi ska göra en återkoppling till det här med värde och tillväxt. Kommer du ihåg att vi pratade om det i förra avsnittet om studier?

Caroline: Ja, jo, lite grann. Du var lite jobbig där, du ställde så här: "Vad är skillnaden och hur definieras de?" Och jag blev frustrerad.

Jan: Jo, men du svarade väl bra på det?

Återkoppling till värde och tillväxt

Caroline: Ja, jag tyckte inte det.

Jan: Kommentarerna på förra avsnittet var så här: "Du yrade lite." Men har du skärpt dig nu då?

Caroline: Jag har skärpt mig nu.

Jan: Så ställde jag frågan på Twitter och på Facebook, i sociala medier. Hur tänkte ni kring värdebolag? Kan ni hjälpa mig med några svenska exempel? Eller hur definierar ni? Och så fick jag, en av kommentarerna var så här: "Står inte det i studien som du har läst?" Jag tyckte det var en bushaka.

Caroline: Bushaka, ja. Det stod säkert.

Jan: Ja, det är klart att det stod i studien. Det är också det där att man kan tycka att man fattar någonting i hjärnan. Men sen när man ska översätta det i ord, då ter det sig som att man inte kan det.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Så idag har jag faktiskt kompletterat med den formella definitionen. Jag har även försökt förklara det och sammanställt. Så det blir värde och tillväxt, och det blir exempel på bolag.

Caroline: Jag ska säga att det är jättelätt att sitta här och ställa frågor. Det måste vara jobbigt att vara i den andra änden, Jan.

Jan: Ja, tack. Tack för att du ser det. Sen fick vi feedback så här: "Gud vad ni är yra innan ni kommer till saken."

Caroline: Ja, vi ska inte göra det. Låt oss gå till saken.

Jan: Vi ska prata om marknadstajming. Det är den stora grejen i dagens avsnitt. Vi kom på det här med att tajma marknaden, att man försöker undvika nedgångar, bara vara med på uppgångarna och följa olika sådana här strategier som man kan göra. Ska vi se om det funkar eller inte? För det är väldigt, väldigt vanligt att man försöker. Och sen naturligtvis visa att det finns en solid grund för just det här passiva, långsiktiga, regelbundna sparandet, fondrobot eller indexfonder, så som vi pratar om. Det handlar inte om att bevisa att andra saker inte funkar, utan om att bevisa vad det är som ger bäst odds, tänker jag.

Bättre bilförare än medianen

Jan: Sen måste jag också säga så här. Nu blir det lite yra innan vi kommer igång. Vi fick sjukt mycket feedback på det här exemplet med genomsnittlig bilförare. Det var tydligen en engagerande fråga.

Caroline: Ja, ja. Kan du inte bara ta det igen? För det är inte alla som har hört det.

Jan: IF, försäkringsbolaget Telia, återupprepade en studie som gjordes i Sverige på 80-talet, där man mätte hur många bilförare som upplever sig själva vara bättre än genomsnittet. Och då var det typ så här, i en undersökning var det 61 procent av alla bilförare som upplevde sig vara bättre än genomsnittet, och bara 4 procent var sämre. Då tycker jag att om vi har ett genomsnitt, så är det ju hälften som är sämre och hälften som är bättre. Men då kom det massa diskussioner kring huruvida det beror på hur man mäter bilkunskap, eller vad man menar med genomsnittlig.

Caroline: Ja, det är en oerhört bred fråga.

Jan: Men vi konstaterade, man kan ställa frågan: är du en bättre bilförare än medianen? Det tyckte läsarna var bättre. Jag ber om ursäkt att jag sa det statistiskt inkorrekt. Är du en bättre bilförare än genomsnittet? Jag ska från och med nu säga: är du en bättre bilförare än medianen?

Caroline: Och för vissa säger inte det så mycket.

Jan: Nej, men för vissa är det viktigt. Det jag tänker, det man kan ta som take-away för många andra, det är att du kan vara ganska säker på att det vi säger här, det är underbyggt. Och när vi har fel så säger vi det, för att det påpekas i kommentarerna. Det är jättebra. Vi älskar det. Jag skulle säga så här, ibland känner jag att det är lilla Jan här, och så har jag dig här i första ledet, och sen det du missar, så kommer det en massa andra läsare. Så jag är fantastiskt tacksam för den här kvalitetssäkringen. Tack för att vi kan ta upp detta, tack för att ni gör så att jag får lära mig nya saker, och att vi kan rätta till saker i efterhand och sen sprida.

Caroline: Som tur är är det inte värre än det här. Detta är väl en ganska liten grej i universum.

Vad definierar ett värdebolag?

Jan: Bra, ska vi ta då... På avsnittet då.

Caroline: Ja, så värde är bättre än tillväxt. Det pratade vi om förra gången.

Jan: Att det har gjorts mycket studier om Nobelpristagaren Eugene Fama och hans kollega Kenneth French, där de mellan 1992 och 1994 släppte tre artiklar. De visade att småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag, att bolag med hög lönsamhet tenderar att gå bättre än bolag med låg lönsamhet, och att värdebolag tenderar att gå bättre än tillväxtbolag. Det var det vi konstaterade i förra avsnittet. Detta följde de upp i en ny studie 1998. För 92–94 kollade de bara i USA, och sen 98 gjorde de samma studie för den internationella marknaden, alltså typ för Europa och för tillväxtmarknader, och kunde återupprepa samma resultat. Så den var ganska solid. Men denna har inte belönats med Nobelpriset. Alltså, det är inte en artikel som belönas med Nobelpriset, utan det är en person.

Caroline: Är det så, livsverk? Men det är vissa som har fått Nobelpriset flera gånger?

Jan: De är inte många.

Caroline: Nej, men var det inte Marie Curie?

Jan: Jo, det var det.

Caroline: Hon fick väl dessutom i två områden? Kemi och fysik.

Jan: Men i vilket fall, det är inte en journalist, det är inte en artikel som får pris, utan det är en person som har gjort forskning. Och sen kommer forskningen ut i artikelform.

Caroline: Okej, så han kan ha fått Nobelpriset för detta?

Jan: Kanske i ett annat parallelluniversum.

Caroline: Men vad jag tänkte säga, för nu när du sa de här grejerna igen, det här med att värde är bättre än tillväxt. Så för dig är det så.

Jan: Ja, men det är det vi ska prata om nu.

Caroline: Ja, men vad bra, för jag känner återigen hur jag bara rör om i huvudet och bara...

Jan: Låt oss gå in på det. Eftersom vi är inne på studien, definitionerna för de närmast sörjande, de som är nördar på det här. Det som definierar ett värdebolag är att man mäter olika nyckeltal på hur bolagens ekonomiska resultat är. Det ska vara tre nyckeltal som har höga kvoter. Man delar det egna kapitalet med marknadsvärdet, det är det ena nyckeltalet. Man delar företagets vinst med dess aktiepris, E/P-talet. Och sen delar man kassaflödet med aktiepris, alltså C delat med P. Eller book to market. Så det är de formella definitionerna.

Exempel på värdebolag

Jan: Men om vi tittar på några exempel och sen tittar på vad de har gemensamt. Till exempel i Sverige, det man brukar räkna som värdebolag, är Nordea, Investor, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Telia, Hennes & Mauritz, Volvo, Skanska och SKF. Och i USA brukar man prata om JP Morgan, Johnson & Johnson, Procter & Gamble och Bank of America. Det som de har gemensamt är att de... Om du skulle gissa, känner du igen bolagen? Vi pratade om det här med värde innan, vad det var för någonting, i något av de föregående avsnitten.

Caroline: Förlåt, vad var frågan nu?

Jan: Kan du se några gemensamma drag på de här bolagen?

Caroline: De är ju superstora.

Jan: Exakt, de är jättestora. Det är stora bolag. Inget av dem är ett sådär hett bolag. Du vet, så här: oh, detta är det nya Google. Nej, det är det inte.

Caroline: Förutom Hennes & Mauritz, som var hett ett tag.

Jan: Men vi pratade ju också om att värdebolag inte tar nya marknader.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Om man ska sammanfatta de här, så är många av de här bolagen sällan heta. De är ganska förutsägbara. H&M öppnar någon ny butik. De har en viss försäljning. Den ökar med ett par procent varje år. Det är mycket banker. Som vi sa, Handelsbanken, Swedbank. Det är inget roligt, det är inget sexigt, det är business as usual. De är relativt lågt värderade eller undervärderade. Där händer inte så mycket vinsttillväxt. Den är ganska stabil. Man brukar säga att de växer långsammare än marknaden i genomsnitt, att de är ganska mogna. De tenderar också att generera ett stabilt kassaflöde. Handelsbanken har alla sina kunder som betalar fondavgifter och avgifter till bankerna för betalningar och internetbanker. Det är stabila kassaflöden. Det är inte som så att nu ska vi investera i en ny marknad eller en ny produkt.

Caroline: De släpper en ny app.

Jan: Eller en ny telefon.

Caroline: Nej, men det var därför jag blev lite förvirrad här. För H&M expanderar ju ändå.

Jan: Ja, fast inte jättemycket.

Caroline: Inte jättemycket. Man hör ju ibland att nu ska de ta nya länder på den afrikanska kontinenten eller i Asien.

Jan: Som sagt, jag följer inte bolagen på den nivån, så jag vågar inte uttala mig. Man kan också sammanfatta med att de har mycket tillgångar, mer tillgångar än vad de har skulder. Man brukar säga stabila balansräkningar. De tenderar att ha högre utdelningar. Så de gör inte som till exempel Amazon gjorde i många år, att de delade inte ut någonting för de återinvesterade alltid i verksamheten. Så de här bolagen tenderar att ha högre utdelning än marknaden i genomsnitt. Och oftast, om man ska titta på bransch, så är det finansbolag, banker, telekom, energi och allmännyttiga bolag. Bolag med ganska lång historik som har funnits i många år. Känns det tydligt?

Caroline: Det känns tydligt.

Exempel på tillväxtbolag

Jan: Bra. Då tänkte jag att vi ska ta motsatsen, tillväxtbolagen. Då har jag tittat på de tio största svenska tillväxtbolagen enligt MSCI. Så nu har jag inte gjort egen definition, utan jag har tittat på det här globala företaget MSCI, som gör de här indexen. Jag har tittat på deras Sverige-index för tillväxtbolag. Vilka är de största bolagen? Det är Ericsson, Assa Abloy, Atlas Copco, Sandvik, Essity, Volvo, Hexagon och Swedish Match. Och tittar man på USA så är det Apple, Microsoft, Amazon, Facebook, Alphabet, Visa och Mastercard. Så det är också ganska stora bolag, men de här har en högre tillväxt än vad de andra bolagen har.

Caroline: Är det över en viss siffra då?

Jan: Ja, över marknad. Jag skulle säga så här, man brukar säga att man växer i omsättning, alltså hur mycket man säljer för, den totala försäljningen som ett bolag har. Man växer också helst i vinst. Och man växer över marknadens genomsnitt. Därför kallar man dem för tillväxtbolag. Ofta är det ju så att de värderas på stora förväntade framtida vinster.

Caroline: Ja, men det kan ni absolut skriva under på för Apple.

Jan: Ja, eller hur. Det brukar inte vara något problem att de har de här höga värderingarna, för just att de växer och kommer bli mer värda. Och rationalen för att köpa de här tillväxtaktierna, det är framför allt att aktien ska öka i värde, inte så mycket utdelningarna som kanske Swedbank. Jag har inte så mycket förväntning om att Swedbank-aktien ska, wow, du vet, den kommer tredubblas de kommande tre åren. Däremot kan jag tänka så här: ja, men vinst, de kommer dela ut varje år, så jag kan använda utdelningen. Så jag tänker oftast, är det ett teknikbolag, eller är det ett bolag i kommunikationsbranschen, eller ofta inom hälsovård. Känns det tydligt?

Caroline: Ja, hyfsat. Det jag blev förvånad över, jag förväntade mig att det skulle vara sådana här, du vet, små tillväxtbolag. Jag tänkte inte direkt på att Apple är ett tillväxtbolag, men det var MSCI:s definition.

Varför ska en småsparare bry sig?

Caroline: Men som småsparare, varför ska man bry sig om att värdebolag är bättre än tillväxtbolag? Enligt den här artikeln då?

Jan: Nej, men det är inte som att, oh, nu ska vi gå ut och ändra strategin. Det kan vara så att man förstår, till exempel, varför kompletterar Lysa med små bolag? Varför kan jag inte bara ha Länsförsäkringar eller Avanza Global? Varför borde jag också ha små bolag, som Länsförsäkringar Global inte har? Det är om man är lite mer intresserad, kan jag tänka mig, och vill veta vad det är man äger, om man har Lysa då till exempel. Och varför man äger det, och att det står stadigt i sin strategi.

Jan: Egentligen, du behöver inte göra någonting till följd av detta vi pratar om. Det är redan fixat. Har du våra modellportföljer, eller har du Lysa, så är allt detta redan fixat. För vi försöker ta de bästa portföljerna enligt forskningen, och då är det den här forskningen vi tar hänsyn till. Sen är det vissa som säger så här, ja men om man tittar på det, så har de här värdebolagen gått bättre i alla de här marknaderna historiskt. Tittar man på sannolikheten för att ett värdebolag ska gå bättre än ett tillväxtbolag, så är det på ett års sikt 59 procents sannolikhet. Historiskt, alltså baserat på historiska siffror. På fem år är det 70 procent och på tio år är det 78 procents sannolikhet.

Jan: Men, då kommer vi till detta. Är detta något jag ska agera på nu? Om jag har H&M, ska jag sälja dem och hellre köpa Apple? Tittar vi på de senaste tio åren så har tillväxtbolagen gått betydligt bättre än värdebolagen.

Caroline: Det kan vara lite förvirrande. Ja, alltså, för det är ändå lång tid, tio år.

Jan: Ja, ja, precis. Men när vi pratar, för vi pratar mycket statistik och odds. Det är inte att i 100 procent av fallen går värdebolag bättre än tillväxtbolag.

Caroline: Man vill ju gärna tro att det ska vara så som det sägs i denna artikel. Men okej, det är inte alltid så.

Jan: Nej, utan det är ändå så här 22 procents sannolikhet. Nu har vi haft en tioårsperiod då detta inte har varit så. Om vi tittar på amerikanska tillväxtaktier över den senaste tioårsperioden, ja, då har de gått 351 procent ackumulerat, medan värdebolagen har gått 224 procent. Så det är en ganska stor skillnad. Därför ska man inte använda detta för att spekulera i att bara, nu köper jag värdebolag, eller bara små bolag.

Äg allting och håll balansen

Jan: Utan vad det handlar om, tror jag, är att ha en bra balans. Vi pratar alltid om att äga allting. Då äger du värdebolag, du äger tillväxtbolag. Tittar du som snitt, ja då har du hamnat någonstans mittemellan. Och den svåra frågan är alltid så här, hur kommer det vara de kommande tio åren? Ingen aning. Men vi kan ha en liten tilt, eller vi kan åtminstone komplettera med småbolag i en portfölj som annars hade saknat småbolag. Det är så jag tänker.

Caroline: Ja, och småbolag kan ju också vara värdebolag eller tillväxtbolag.

Jan: Så detta är olika dimensioner. Du kan ha stora, medel och små bolag. Och sen kan alla de tre vara värde, tillväxt eller blandat. Om vi tittar på vad man äger ofta, om man till exempel bara har Lysa eller har modellportföljer, då har man också ofta en mix av större bolag. Det är där vi har viktningen, för det är det som forskningen säger att vi ska ligga, så som börsen är i genomsnitt. Men vi kompletterar, vi vill inte bara ha stora, mixade bolag, utan vi vill ha lite små bolag också. Därför lägger vi till, till exempel den här Handelsbanken Global Småföretag. Eller varför Lysa lägger till Vanguards Small Cap. Så allt är fixat. Min poäng här är, värde går bättre än tillväxt, men den senaste tioårsperioden har tillväxt sprungit cirklar runt värdebolagen. Så det är ingen naturlag.

Caroline: Bra.

Jan: Jag hoppas att detta känns tydligt och att vi kan lämna värde och tillväxtbolag.

Caroline: Men jag tycker det är faktiskt djupt spännande det här med hur företag som Lysa baserar det de gör på forskning. För det är ju inte som att de basunerar ut det.

Jan: Nej, men de har ju ett white paper, för den som är lite nördig.

Caroline: Ja, det har de, och jag har sett att man kan klicka på det och läsa det. Men det är inte det som står på deras blandningssida. Jag tycker det är ganska skönt på sätt och vis, och lite synd också.

Att få ut forskningen till folket

Jan: Ja, men alltså Caroline, normalt sett är ju inte detta forskning som kommer ut till vanliga människor.

Caroline: Du måste komma ihåg, Jan, att jag har jobbat på universitet med att övertala forskare: du måste komma ut med din forskning så att den kan komma till gagn för samhället, för skattebetalarnas pengar går till detta. Och det är svårt. De tycker det är svårt att kommunicera det.

Jan: Men sen samtidigt, just i detta fallet är det ju någonting som är ett försäljningsargument, skulle jag säga. Men återigen, de flesta känner inte så här dåligt samvete, för du vet, nu tvingar vi på flera hundratusen läsare och tjugotusen poddlyssnare. Grattis, nu kommer du få lyssna på en akademisk studie från 1998 med en Nobelpristagare. Det är inte så många normala sammanhang där man får...

Caroline: Får det att låta tråkigt?

Jan: Vi vill göra detta sexigt.

Caroline: Ja, och jag hoppas att man tycker att det var ganska intressant.

Jan: Vi vill inte att det ska vara trist och liksom, oh my god, skjut mig. Inte så, utan detta ska göra att man förstår saker när man har lyssnat på det här.

Caroline: Ja, så att det är bra.

Jan: Jag tror att man förhoppningsvis är med nu på värde versus tillväxt.

Caroline: Jag hoppas det.

Vad är marknadstajming?

Jan: Ska vi gå in på marknadstajming?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Marknadstajming är så här, kärt barn, skulle jag säga, i mångt och mycket. Vad tänker du?

Caroline: Nej, men vad är det för något?

Jan: Marknadstajming handlar om att man vill försöka tajma marknaden, så att man bara är med när det går upp, och så hoppar man av när det går ner. Så att man köper aktier när de är billiga, och sen är man med så länge de går upp, och sen när de börjar gå ner, då säljer man dem.

Caroline: Ja, helst i förväg.

Jan: Helst innan de har börjat gå ner.

Caroline: Så att man bara varit med på uppgången och tjänat massa pengar på värdeökningen.

Jan: Ja, precis. Man är med på uppgången och man undviker nedgången. Frågan är då, hur ska man veta när, precis innan de börjar gå ner?

Caroline: Exakt.

Jan: Det ska vi prata om de resterande 40 minuterna. Grejen är att detta är en sådan grej som vår hjärna tycker borde vara enkelt. Eller hur? Det handlar ju bara...

Caroline: Ja, det känns som att jag borde klara det. Känner man så, det borde inte vara så svårt.

Jan: Nej, och om man tänker så här, det är ju bara två alternativ. Upp eller ner.

Caroline: Upp eller ner.

Jan: Det är det som är lite bedrägligt. Eller hur? Och inte bara upp eller ner, utan det är inne i marknaden eller ute ur marknaden. Är du med? Det handlar inte ens om så här, åh, jag ska välja vilka aktier. Det känns ju mycket enklare bara att ta beslut: ska jag vara inne eller ska jag vara ute?

Caroline: Jag fattar inte vad du menar.

Två frågor till investeraren

Jan: Jo, men de flesta, när man pratar om att investera, kommer du ihåg att vi hade de där två frågorna? Är jag en person som kan hitta felvärderade, undervärderade investeringar? Ja eller nej? Då är jag analytiker, eller hur? Då börjar jag välja enskilda aktier. Sen kan man vara, är jag en person som kan förutsäga marknadens rörelser? Alltså, kan jag tajma marknaden? Ja eller nej? På sätt och vis, om jag struntar i vilka enskilda aktier, utan jag köper alla aktier, så behöver jag bara tajma marknaden. I stället för att analysera 40 000 aktier. På sätt och vis borde det vara enklare. Jag köper bara alla aktier, men jag är bara inne när marknaden går upp, och sen är jag ute när marknaden går ner. Så tar man ut pengarna och är likvid, som du brukar säga.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Att man har pengar på bankkontot eller i räntefond. Hänger du med?

Caroline: Det är ganska lockande.

Jan: Problemet är att börsen är ett komplext system. Den påverkas av Trump, politik och Riksbanken. Den påverkas av den allmänna ekonomin och arbetslöshetssiffrorna. Coronaviruset, som är aktuellt just nu. Enskilda aktier, vissa säger att de påverkas av Gud. Och människors beteende et cetera. Vilket gör att det är svårt att konsekvent förutsäga alla de här enskilda faktorerna. Och dessutom förutsäga hur de påverkar varandra. För politiken påverkar ekonomin, och ekonomin påverkar de enskilda företagen. De enskilda företagen påverkar arbetslösheten, som påverkar politiken, som påverkar, ja, du fattar. Det är det man i fysik kallar för ett komplext system.

Hjärnan älskar mönster

Jan: Men grejen är så här. Jag kommer gå igenom ett antal faktorer till varför detta blir väldigt svårt. Jag tror att en av de grejerna handlar om att vi blir väldigt lockade av att identifiera mönster. Hur saker har gått, nu har det gått upp eller nu har det gått ner. Så jag tänkte att du ska få göra två övningar här.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Den ena övningen är att jag har tagit fram en bild. Om jag beskriver bilden så är det 36 rutor i ett rutnät. Typ som ett schackbräde nästan. Jag har sex kolumner och sex rader, så 36 rutor. Sen har jag färgat vissa av de här rutorna svarta och vissa är vita. Jag tänker att du ska få svara på hur många mönster du ser i den här bilden. Det är många som lyssnar som inte ser detta framför sig, så du får vara snabb nu.

Caroline: Nej, jag ser inga mönster här.

Jan: Ja, men sluta!

Caroline: Jag vet inte. Ja, jag ser ett stort svart sjok här.

Jan: Ja, där är många rutor nere till höger som är svarta, eller hur?

Caroline: Ja, det är ju ett mönster i alla fall.

Jan: Ja, vad är det mer?

Caroline: Tredje kolumnen.

Jan: Ja, där är ett streck. Är det också ett mönster?

Caroline: Nej, men där är inga svarta.

Jan: Nej, där är inga svarta. Det är avsaknad av svarta på den sidan. Kan man se något i nedre vänstra hörnet?

Caroline: Ja, där är ju tre stycken som sitter tillsammans. Ja. Helt ärligt, Jan, jag hade inte tyckt att jag ser så mycket mönster här.

Hjärnan vill fortsätta mönstret

Jan: Jo, fast nu tycker jag att du är lite taskig här. Om vi ska lägga på en sjunde rad, och du skulle fylla i den sjunde. Det finns ju sådana här IQ-test.

Caroline: Om jag själv skulle fylla i, ja då hade jag säkert velat att det skulle se ut på ett visst sätt.

Jan: Ja, precis. Så hur skulle den sjunde raden se ut då? Där det är svart hade du nog...

Caroline: Jag hade velat ha mer svart kanske.

Jan: Där det är svart, eller hur?

Caroline: Ja.

Jan: Du hade förmodligen fortsatt med vitt där det är vitt. Hade du satt svart i kolumn C, i den tredje kolumnen?

Caroline: Nej, det hade jag inte gjort. Den är ju helt vit nu, så du vill väl inte ha svart där?

Jan: Nej, exakt. Kan du se att du ser mönster?

Caroline: Ja, min hjärna ser mönster.

Jan: Du som är på bloggen, du kan bara titta på den här, så kan du göra övningen själv. Men grejen är att om vi tittar, nu kommer jag sabba övningen för de som ska göra den. Om du ska göra den här övningen, pausa avsnittet här och gå till bloggen. För jag kommer att spoila resultatet nu.

Caroline: Okej, bra.

Jan: Så nu kör vi spoiler. Tricket är, vår hjärna älskar mönster. Och den här bilden är helt och hållet slumpmässigt skapad. Jag har kört i Excel, eller inte jag, Allan Roth, som har gjort det, som skrev om detta första gången i en artikel. Han gjorde 36 rutor i Excel, och sen sa han: slumpmässigt, färga de här svarta eller vita. Och sen råkade detta bli ett av mönstren. Men vår hjärna vill gärna fortsätta. Det är detta man gör i sådana här IQ-test. Man ser tre sådana, hur kommer den fjärde se ut? På det sättet. Och vi blir ofta lurade. Vår hjärna är inte gjord för att räkna slumpmässigt.

Övning: skriv slumpmässigt

Jan: Så jag tänker att du ska få göra ett enkelt experiment. Du ska få ta papper och penna. Du som lyssnar kan också göra detta. Du tar papper och penna, och sen ska du slumpa krona eller klave. Alltså singla slant. Men du ska inte singla slant, utan du ska bara skriva slumpmässiga resultat. Hänger du med? För krona skriver du A, och för klave skriver du B. Sen ska du skriva 30 stycken, 30 utfall. Du kan köra igång nu, så gör vi som i sådana här kockprogram, att vi pausar, och så är vi tillbaka när Caroline är färdig.

Caroline: Jag visste det.

Jan: Då ska vi se hur det har gått för Caroline. Berätta, hur var det att göra övningen?

Caroline: Nej, men det var ganska, det var lite mindfulness faktiskt.

Jan: Ja, så vad kan du dra för slutsats då?

Caroline: Nej, men jag bara skrev AB, AB, du vet. Så som det föll mig in. Och sen räknade jag antalet A, och de blev 14, och sen räknade jag, ja, och B var 16 då.

Jan: Jag tror att du har fuskat lite.

Caroline: Nej, men jag har inte fuskat. Som jag sa var det lite en avslappnande övning. Så det var inte så att jag... Jag förstod nästan vad den gick ut på, men jag försökte förtränga det.

Jan: Och vad går det ut på?

Caroline: Jo, men hjärnan vill ju gärna hitta på någonting här. Men jag vet inte exakt vad den ville hitta på. Men nu förstår jag att den ville att det skulle vara lika många A som B. Det får inte vara för många av någon.

Jan: Nej, exakt. Så det är ju inte slumpmässigt.

Caroline: Nej, och det kan man tro, för att man slappnar av lite och skriver A eller B.

Jan: Ja, precis.

Slumpmässighet är svårt

Jan: Grejen är så här, hur hjärnan funkar. Den kommer att hitta ett mönster, och så kommer du inse så här, fan, jag skulle inte följa ett mönster. Och så börjar man följa ett nytt mönster. Tills dess att man kommer på ett nytt, och så försöker man skifta till ett nytt. Det här med slumptalsgenerering, alltså nu är jag inte expert på det, men jag vet att inom matematiken och fysiken är det extremt svårt att ta fram perfekt slumpmässighet. För det finns alltid ett mönster eller en bias eller någonting.

Caroline: Men är det för att en människa har skrivit programmet som ska generera slumpmässigheten?

Jan: Ja. Man tittar inom fysik, jag vet att man tittar på fysikaliska reaktioner, att det är sönderfall, för man tänker att det är slumpmässigt. Men det är väldigt, väldigt svårt. Din bias här var att jag vill ha 50/50, för så ska det vara om det var slumpmässigt.

Caroline: Det är så himla coolt att hjärnan gör det utan att man märker det.

Jan: Det är det ju.

Caroline: Vad gör den mer utan att man märker det? Detta har jag funderat på sen jag gick i grundskolan, när jag upptäckte att jag kunde skriva full pott på ett prov som jag inte hade brytt mig om. Och så tänkte jag att det måste ju vara så att jag har lyssnat på lektionen, fast jag tyckte det var tråkigt. Och sen hände det inte mer.

Jan: Nej, men hjärnan gör jättemycket. Det är det som Daniel Kahneman har fått Nobelpris för, i den här "Tänka snabbt och långsamt", att vi har system 1 och system 2. Vi har pratat om det här med bibliotekarien och jordbrukaren, och vi har pratat om hur vi värderar pengar olika. Så det finns jättemycket kul forskning.

Caroline: Det skulle vara roligt att faktiskt ta in en intervju med en beteendevetare om det här.

Jan: Det finns ett avsnitt med Helena Helander. Så jag kan länka till dem tidigare.

Tillbaka till marknadstajming

Jan: Så i alla fall, detta handlar om mönstren man kan följa. Du råkade följa ett mönster, att det ska vara ungefär lika. Sen kan det vara vissa som är så här, AB, AB. Fan, jag kan inte skriva AB. B, B, B. Men jag kan inte bara skriva B.

Caroline: Jo, men så tänkte jag under tiden som jag höll på.

Jan: Ja, men då höll du ju på.

Caroline: Ja, det gjorde jag. Jo, jag gjorde det, men sen försökte jag frångå det, precis som du sa.

Jan: Ja, så du gjorde precis så som du skulle göra. Enligt textboken. Ett textbook-exempel.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Bra. Detta ställer till det i marknadstajming. Att detta är så vi vill se. Aktien har gått upp, eller nu har det... Vi kan faktiskt ta ett exempel till här med marknadstajming. Nu vet jag inte om du har hört detta exempel innan. Jag brukar ta det på workshopparna ibland. Föreställ dig att du har två stycken aktier, eller fonder eller investeringar, A och B. Den ena investeringen har gått upp de senaste 21 dagarna. Den andra investeringen har gått ner de senaste 21 dagarna. Vilken av de här två skulle du lägga dina pengar i?

Caroline: Den som har gått ner.

Jan: Den som har gått ner?

Caroline: Nej, det skulle jag ju inte.

Jan: Varför inte?

Caroline: Den är ju på rea. Ja, det är den. Men det är för att jag blev aktiv och tänkte så. Men om jag bara får säga känslan, var den ju att jag vill gå på vinnaren. Men det är därför jag också tycker att jag orkar inte. Jag kommer att förlora vilket fall jag än väljer.

Två hästar i stället för två aktier

Jan: När jag säger så här, de flesta när jag gör handuppräckningar på våra föreläsningar, för jag gör det rätt ofta, så brukar de flesta räcka upp handen på att man ska köpa B, den som har gått ner. För vår hjärna tänker att den är billig, den borde gå upp. Den andra har ju redan gått upp, tåget har gått och det är kört. Så brukar jag omformulera frågan. Föreställ dig att du inte har två bolag, eller två aktier, A och B, utan du har två hästar, A och B. Den första hästen, A, den har vunnit de senaste 21 loppen. Häst nummer B har förlorat de senaste 21 loppen. Vilken har högst sannolikhet att vinna det 22:a loppet?

Caroline: Det är ju A.

Jan: Ja, så är det med aktier också. Att ett rekord på en aktie följs i genomsnitt av 42 nya rekord. Så det är ett normalläge för börsen att vara på topp.

Caroline: Men är det ett mönster då?

Jan: Nej, det är inte ett mönster. Det är statistik. När man tittar statistiskt, så tenderar rekord att följas av nya rekord.

Caroline: Men varför är det så?

Jan: Eftersom vi har en tillväxt, att börsen går mer upp än vad den går ner. Den går två tredjedelar upp över tid. Då blir det naturligt att den ska gå högre och högre och högre.

Caroline: Jo, men jag tänker för en enskild aktie.

Jan: Ja, men det är svårt på en enskild aktie. Men om vi tittar på marknaden. De flesta marknader drar med sig alla aktier. Även dåliga bolag går plus i en positiv marknad. Det ser man ju i dagsläget. Så här blir vi lurade hela tiden.

Svarta måndagen och investerarpsykologi

Jan: Om vi tittar specifikt på marknadstajming. Vi hade något som heter Svarta måndagen, den 19 oktober 1987. Då föll börsen över 20 procent på en enskild dag. Man vaknade på morgonen, och sen var man så här, vad hände de här åtta timmarna, då man blev av med en femtedel av sina pengar? Och sedan Nobelpristagaren Robert Shiller, han undersökte i efterhand, vad berodde den här kraschen på? Fanns det något som hände under helgen? Man undersökte, vad var anledningarna till den här kraschen? Du kan läsa hans konstaterande.

Caroline: Ja, the crash was due to investor psychology and did not have an obvious external cause.

Jan: Så det var investerarpsykologi som fick det att rasa.

Caroline: Men det säger ju ändå inte, helt ärligt, det säger inte så mycket?

Jan: Nej, nej.

Caroline: Det måste ju vara något som fick investerarna att agera efter någonting.

Jan: Nu har jag inte förberett den studien idag, men jag har ett minne av att det finns en studie som tittade på stora rörelser på börsen, och jag tror att i 75 procent av fallen kunde man inte ens i efterhand förklara varför det hade fallit.

Caroline: Men det låter så konstigt, men visst, absolut. Är det för att det är ett komplext system?

Jan: Ja, och vi är irrationella, och sen börjar det gå ner, och sen får man panik, och sen får fler panik, och till slut får även de som inte fick panik panik. Och så blir det ett självspelande piano.

Professor Valeri Zakamulin om marknadstajming

Jan: Det finns en professor som heter Valeri Zakamulin. Han är på ett universitet i Norge som heter Agders universitet. Han har skrivit hur många artiklar på marknadstajming som helst. Vi ska gå igenom några av hans artiklar, och vi ska gå igenom andra artiklar också. Du kan läsa hur han introducerar en av sina artiklar, för jag tycker att det är ganska fint. Du kan pausa efter en mening, så bryter vi ner den.

Caroline: Ja. In this paper we revisit the myths regarding the superior performance of market timing strategies based on moving average and time series momentum.

Jan: Ja, det är bra. Nu bryter vi ner detta. Han har en studie som vi kommer att prata om, där han går igenom de här klassiska strategierna för hur man tajmar marknaden. En väldigt vanlig är det här, moving average, som heter glidande medelvärde. Då ser man att börsen, en dagskurs på en aktie, rör sig väldigt mycket på en enskild dag, så det blir en väldigt hackig kurva. Men om vi i stället räknar till exempel det senaste årets genomsnittliga aktiekurs, eller de senaste två månadernas aktiekurs, så får vi en mycket mer glidande kurva, en mycket mer jämn kurva. Hänger du med på det? Då kan man säga att om till exempel aktiekursen går över 200-dagars medelvärde, ja då går den positivt, då är den i uppåtgående trend. Men när den går under sitt 200-dagars glidande medelvärde, då är den i en negativ trend, för då går den sämre än den har gjort historiskt. Häng med. Så det finns 100 sådana här regler. Detta kallas MA200, eller MA50 genom 200. Det finns massor av sådana regler. Är du med? Så vad han gör, han undersöker alla de här kända reglerna för hur man ska tajma marknaden.

Caroline: De här myterna kallar han det då?

Jan: Ja. Så då kan du läsa.

Varför timing-strategier är så lockande

Caroline: Ja, nästa då. These active timing strategies are very appealing to investors, because of their extraordinary simplicity and because they promise substantial advantages over their passive counterparts.

Jan: Okej, så det är jättehärligt att följa de här...

Caroline: Ja.

Jan: Så han säger så här. När någon säger så här, du vet, det är skitenkelt, du kommer undvika de största förlusterna, om du bara följer det här MA200 versus MA50. Eller om du bara följer det här glidande... Och så blir det väldigt konkret, och så blir man så här, oh, detta är matematiskt, och så blir vi så här att äntligen är det något som gör att detta blir lite enklare för mig. Jag förstår detta. Då säger han så här, "these active timing strategies are very appealing to investors, because of their extraordinary simplicity." Det ser väldigt enkelt ut, så jag blir väldigt tilltalad. Och för att de också lovar, du kommer inte vara med om nedgången. Det känns ju mycket bättre att göra någonting, för vi är så vana att den som gör något, den som är aktiv, kommer gå mycket bättre än den som är passiv. Om du har den här strategin, att, Caro, du vet, här har du ett nyckeltal som berättar för dig när du ska sälja, och Lysa, jag som bara sitter kvar i båten, då blir jag ju idioten i båten. Varför använder du inte det här nyckeltalet eller den här strategin? Är du med?

Behovet av att göra något

Caroline: Men vet du, jag ska säga en sak. Om man sitter på ett sånt här jobb som investerare, så kan det nog vara fruktansvärt. Man är på fel plats om man inte försöker sig på de här grejorna.

Jan: Ja, det är klart.

Caroline: Att tajma marknaden. För man har gjort en undersökning som visar att om vi människor inte känner att vi kan påverka vår omgivning eller våra liv, då går vi ner i depression. Och det är liksom oundvikligt. Så då hade man ju mått dåligt på sin arbetsplats. Om man nu hade köpt det.

Jan: Eller med sitt sparande. Du behöver inte ta det till arbetet. Ta en vanlig sparare. En vanlig sparare, det vi förespråkar: sitt still i båten, köp indexfonder, låt det vara. Den som inte rör pengarna är vinnaren. Och det låter skitbra, särskilt när det går upp. Men det kommer bli fruktansvärt jobbigt för folk när det börjar gå ner. Jag är lite rädd, så här, att det är många som börjat investera och som är tacksamma. "Tack Jan och Caro, jag har kommit igång med mitt sparande och tjänat pengar." Det kommer komma en period då detta kommer gå ner. Då man kommer förlora pengar på att man gör det som vi säger. Och då är det det du menar, att vi känner att det är skönt att få göra någonting när det går ner. Då blir en sån här strategi så tilltalande. Särskilt när man ser, du vet, någon annan har gjort detta och lyckats.

Jans egen jakt på timing

Jan: Så vi har en bias för att vi vill tajma marknaden. Och jag ska vara den första att erkänna, jag spenderade flera år åt att försöka tajma marknaden. Jag höll på med teknisk analys, huvud-skuldra, dödskors och guldkors och RSI.

Caroline: Det låter så himla spännande det där. De har sådana pirattermer. Piratterminologi.

Jan: Ja, men det finns hur många sådana här. Man's world.

Caroline: Ja, men hur många sådana här termer.

Jan: Så jag har också gjort detta. Men det är detta som kommer med min erfarenhet, snart av 25 år. Att jag höll på och testade detta, och insåg sen, det funkar ju inte. Det funkar ju inte. Därför tänker jag så att vi behöver inte lyssna på mig, utan vi kan ta och titta på studier.

Studien: 68 marknadstajming-gurus

Jan: Så nu hoppar vi in i studier, och en av de senare studierna är gjord av Wim Antonisse, jag har uttalat det garanterat fel, som heter Market Timing Opportunities and Risk, som gjordes 2016 eller 2017. Vad han gjorde var att han gick igenom 68 marknadstajming-gurus som använde alla de här olika strategierna, och deras förutsägelser över en 13-årsperiod mellan 1999 och 2012. Han konstaterade att 42 av 68 hade mindre än 50 procent rätt. Så det var sämre än att singla slant. Då konstaterar han två slutsatser. Ska du läsa den första?

Caroline: After transaction costs, no single market timer was able to make money.

Jan: Okej, så efter att vi har tagit hänsyn till kostnader för transaktioner, felsignaler och allting, så var det ingen enskild marknadsindikator som kunde skapa ett mervärde jämfört med att bara köpa allting och hålla det över hela perioden. Och det fortsätter han till en ännu brutalare slutsats. Den är på svenska, jag har översatt den för den är så bra.

Det finns bara två typer av investerare. De som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte vet vad de inte vet.

Caroline: Kan du inte läsa den igen? Så ingen vet någonting eller?

Jan: Det finns bara två typer av investerare. De som inte vet vart marknaden är på väg och de som inte vet vad de inte vet.

Caroline: Nej, de som är clueless. Du bara skrattar.

Jan: Och detta är...

Caroline: Jo, jag försöker bara greppa den, så att ingen vet någonting.

Jan: Nej, ingen vet vart marknaden är på väg, och det finns inga magiska kulor.

Konsensus i forskningen

Jan: Nu målar vi upp den ena sidan av forskningen. Sen finns det lite små ljusglimtar för de som ändå tror på marknadstajming, så vi kommer till det också. Men i stora drag, det kommer ni ihåg, Eugene Fama sa det också, att där finns de som är chartister, och det finns inget belägg för att det funkar. Så det är inte som att detta är en studie som säger att marknadstajming inte fungerar. Det är ganska många studier. Jag skulle säga att konsensus är väldigt tydligt på att det är väldigt, väldigt, väldigt, väldigt svårt med marknadstajming. Sen är det vissa som säger att det finns vissa tendenser, så vi ska prata om de tendenserna också. Det är därför jag tog upp honom, professor Zakamulin. För han har en ganska sund syn på det här med marknadstajming, och han har forskat på det.

Hur hittar man en studie?

Caroline: Får jag bara fråga, hur hittar du den här artikeln, till exempel?

Jan: Grejen är så här. Jag har tänkt på det ganska mycket, hur jag faktiskt gör. Jag läser sjukt mycket. Jag läser väldigt många nyhetsbrev, och sen läser jag ofta artiklarna. Och sen är det ofta att de hänvisar till en studie, och sen hänvisar den studien till en annan studie, och så nystar jag på det sättet. Sen har jag Evernote, där jag har en sjukt bra struktur för hur jag kategoriserar studier och artiklar. Som till exempel det här poddavsnittet vi har gjort idag. Jag tror att jag har 15 studier och 22 artiklar som jag har läst innan. Artiklar på nätet, typ i New York Times, eller i nyhetsbrev eller andra bloggar. Så vad jag tror att jag är ganska duktig på, det är att aggregera information. Denna hittade jag genom ett nyhetsbrev som hade länkat till Morningstar, och på Morningstar hade han länkat till en artikel där han pratade marknadstajming.

Caroline: Jo, absolut. Men då är det ju ändå så att någon måste plocka upp det här till sitt nyhetsbrev. Och var plockar de upp det ifrån då?

Jan: Ja, men det andra sättet jag gör är att jag prenumererar på sådana här SSRN. Det är en sådan sajt. Jag vet inte om du känner till den.

Caroline: Nej, jag känner inte till den.

Jan: Jo, absolut. Det finns massa vetenskapliga artiklar i alla ämnen.

Caroline: Men vad är detta, SSRN?

Jan: Ja, men det är någon sån här research gate. Det finns massa sådana som samlar, alltså du lägger dina vetenskapliga artiklar där. Sen är jag professor, så kan jag trycka på mitt namn, och så får jag en lista på alla mina artiklar. Så hittar jag till exempel, jag hittar någon som refererade till honom, Zakamulin eller vad han heter. Och sen hittar jag hans biosida. På hans biosida hade han listat alla sina artiklar, och så plockar jag ut dem som handlar om marknadstajming. Sen har han referenser, och sen plockar jag fram dem också. Jag vet inte om det är så man gör.

Caroline: Jo, jo, men då är det ju ändå så att du måste kurera din lilla lista.

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Men hittar du sånt som motsäger?

Jan: Ja. Ja, vi kommer prata om det.

Trust, but verify

Caroline: Det är så väldigt intressant hur vi hittar information. Jag tänkte säga, jag är inte dum i huvudet.

Jan: Nej, jag vet. Du vill bara dubbelkolla.

Caroline: Du vill bara dubbelkolla, ja. Att jag inte är dum i huvudet.

Jan: Tack för förtroendet. Nej, men grejen är så här, det som jag tycker... Jag har inte en fond som inte håller på med marknadstajming. Eller jag har inte en fond där jag har ett egenintresse i att det ena ska funka eller inte. Där blir jag väldigt pragmatisk. Funkar det ena, då kör vi på det. Funkar något annat bättre, då kör vi på det i stället.

Caroline: Ja, för om det dyker upp någonting nytt här, då är det rätt spännande.

Jan: Ja.

Caroline: Det är inte ett hot.

Jan: Nej.

Caroline: Mot din övertygelse.

Jan: Vi förvaltar ju bara våra egna pengar. Så vi har ett egenintresse i att det ska funka så bra som möjligt. Sen tycker jag alltid att det är skönt att kunna påverka andra, som till exempel Lysa. "Varför har ni sett denna studien?" Så jag brukar, till exempel honom Zakamulin, skicka till Lysa. "Har ni sett de här studierna?" Och sen råkar det vara Oscar på Lysa som tycker att det är lika kul som jag med vetenskapliga studier. Så vi nördar tillsammans ibland och byter studier.

Caroline: Va? Who knew?

Jan: Ja.

Caroline: Sånt som pågår på kvällarna.

Varför håller vi på med marknadstajming?

Caroline: Ja, men nu har du en slide här där du har skrivit "Varför håller vi på?"

Jan: Ja, så om det är så tydligt att det finns bara två typer av investerare, de som inte vet vad de håller på med och de som vet att de inte vet, varför håller vi på med marknadstajming? Varför är detta en grej? Varför finns hela marknadshelheten? Då finns det lite olika svar. Jag tror att det handlar om en kombination av rädsla. Vi vill inte förlora. Vi kan göra en sån här övning. Det är summan av alla pengar på alla våra konton. Du behöver inte säga den högt eller skriva ner den, utan bara tänk på den i huvudet. Och sen gör du så här. Plocka bort 50 procent. Hur känns det?

Caroline: Det känns jobbigt.

Jan: Ja, eller hur? Tänk så här, logga in på Avanza eller Nordnet eller Lysa, och så står det den summan, när du vet att för ett år sedan var det den andra summan. Sen tar du bort hälften av den summan till.

Caroline: Okej. Ja, jag vill rädda det som räddas kan. Ta ut pengarna.

Jan: Eller hur? Och sen tar du bort hälften till.

Caroline: Eller hur? Nu börjar man vara så här, nej jag vill inte längre ta ut dem. Utan nu skiter jag i vilket.

Jan: Ja, jag går och fikar i stället.

Caroline: Ja, men precis.

Börsen har fallit 90 procent

Jan: Nu blir det liksom så här, man ger upp. Sen tar du bort 15 procent. Det är så här, den ultimata förolämpningen. Så om du har räknat rätt, så borde det vara ungefär 10 procent av ursprungsbeloppet.

Caroline: Ja.

Jan: Och det känns för de flesta förjävligt. Detta är bara en sån här mental övning. Du tänker så här, men ja, nu överdriver du. Så ta bort 90 procent av pengarna. Mellan toppen 1929 och botten 1931, då föll börsen med 90 procent. Så grejen är att det inte är något mardrömsscenario, utan detta har ju hänt. Precis som du säger, vi får en rädsla innan vi ger upp. Först är det de här, vad är det man säger, förnekelse, ilska, resignation. Det finns den här känslospiralen.

Jan: Sen tror jag att det handlar om övertro på egen förmåga. Att man tror att man kan göra detta bättre än andra. Alltså den här självbedrägeriet. Och de här gurusarna får ju rätt ibland. Är du med? Då tänker man så här, vilken idiot jag är som inte lyssnar på den där gurusen. Och så har jag varit. Men sen har jag sett att de där gurusarna har bränt sig också. Då blir det också så att jag har ingen respekt för gurus i dagsläget. Särskilt som vi pratade om i förra avsnittet. Där det är bättre att singla slant än att lyssna på en guru.

Kontrollera det du kan kontrollera

Jan: Sen är det också en sådan skillnad, för detta kom också så här, någon kommentar då, ska vi inte lyssna på det heller.

Caroline: Nej.

Jan: Jag försöker aldrig vara någon guru, men framför allt gör jag inga förutsägelser om framtiden. Utan jag pratar mycket om det du kan kontrollera. Kontrollera det du kan kontrollera. Marknadens rörelser kan vi inte kontrollera. Men jag kan kontrollera min reaktion till marknaden. Jag kan kontrollera hur jag fördelar mina pengar. Jag kan kontrollera min sparhorisont. Jag kan kontrollera min tillgångsfördelning. Jag kan kontrollera mitt månadssparande, mina inkomster, mina utgifter. Det finns rätt mycket man kan kontrollera.

Caroline: Det är väldigt skönt.

Jan: Vi har pratat om det, när det är kris, så ska man alltid fundera över vad som går bra just nu, eller vad jag kan kontrollera just nu.

Caroline: Exakt.

Jan: Så det handlar om att det är väldigt svårt. Sen är det också, när vi tittar på de här gurusarna, så är det extremt svårt att skilja tur från skicklighet. Man kan utgå från att de flesta har tur. Vi kommer prata om det i nästa avsnitt.

Faktor ett: du måste ha rätt två gånger

Jan: Om vi ska ta några fakta, varför det är så svårt med marknadstajming. Jag säger inte att det är omöjligt. Jag säger bara att det är väldigt svårt. Den första artikeln är faktiskt redan från 1975, av William Sharpe, som också fick Nobelpriset. Han skrev en artikel som heter "Likely Gains from Market Timing". Han kom fram till att man behöver ha väldigt mycket rätt. Säg att jag är en person som har 70 procent rätt i mina förutsägelser. Att i sju av tio fall så kan jag förutse marknadens rörelse. Håller du med om att det är en ganska hög sannolikhet?

Caroline: Ja, det tycker jag.

Jan: Problemet är att om jag ska tajma marknaden, så räcker det inte att ha rätt en gång. Jag måste ha rätt två gånger. Jag måste ha rätt när jag går ut ur marknaden, och jag måste ha rätt när jag går in. Det var till exempel många som sålde efter finanskrisen, eller sålde innan finanskrisen, men de gick aldrig in igen. Eller man sålde när det gick ner 2018, och sen köpte man inte tillbaka i början av 2019, och så missar man 35 procents uppgång. Och här kommer vi in bara på statistik. Det är så roligt, för William Sharpe var inte ekonom, utan han var matematiker, har jag för mig att han var. Då konstaterar han så här, betingad sannolikhet, det vill säga när man har 70 procents sannolikhet att ha rätt i ett utfall, om vi har två kopplade utfall, att det ena beror på det andra, då har vi det som kallas för betingad sannolikhet. Betingad sannolikhet räknar man ut genom att multiplicera sannolikheterna med varandra. Så då får jag 0,7 gånger 0,7. Och vad är 0,7 gånger 0,7?

Caroline: 0,49.

74 procent rätt krävs

Jan: Exakt. Så även om jag är en person som i ett enskilt beslut kan tajma marknaden med 70 procents sannolikhet, så har jag ändå mindre än 50 procents sannolikhet att få rätt på en marknadstajmings-aktivitet. Eftersom jag kommer bara ha 49 procents sannolikhet, även om jag har 70 procent rätt.

Caroline: Ja, helt sjukt matte. Man blir liksom, det är error.

Jan: Och detta är ju bara sannolikheter. Vi är inte ens med på tajming. Vi pratar bara om att du måste ha mer än 70 procent rätt i ett enskilt beslut för att få en 50–50-möjlighet att slå marknaden. Och William Sharpe räknade på detta, och han sa att för att man ska kunna ha en nytta, tjäna pengar på marknadstajming, så måste man ha mer än 74 procents rätt. Och det är extremt, extremt högt. Det är en av anledningarna. Du måste ha rätt två gånger. Därför är marknadstajming väldigt, väldigt svårt.

Caroline: Nu har vi sett det i siffror till och med. Det är inte bara som att man kan tycka att det är svårt.

Faktor två: de bästa dagarna

Jan: Nej, nej, nej. Den andra faktorn är att uppgångarna inte är jämna, utan att det finns vissa enskilda dagar då börsen går upp väldigt, väldigt mycket. Det finns en klassisk graf som man kan ha åsikter om. Men den visar, om man hade investerat på amerikanska börsen mellan 1990 och 2017. Om man hade investerat 1 000 kronor. Om man hade varit med från början till slut, så hade man haft 13 739 kronor. Alltså nästan 14 000 kronor. Men om jag bara hade missat den ena bästa dagen. Så jag tog ut pengarna på kvällen innan den kommande bästa dagen, och sen satte jag in pengarna efter den första bästa dagen. Då hade jag haft 12 300 kronor. I stället för 13 700. Om jag hade missat de fem bästa dagarna, så i stället för 13 000 kronor, då hade jag haft 9 000 kronor. Om jag hade missat de 25 bästa dagarna, då hade jag i stället för 13 000 kronor haft 3 000 kronor.

Caroline: Hur ska man veta vilka dagar?

Jan: Ja, men det vet man ju inte. Det går ju inte. Då ska man ha tur. En ofantlig tur.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och Daniel Kahneman, som fick Nobelpriset 2002, han skrev så här: "The average investor's return is significantly lower than market indices due to primarily market timing." Alltså att den genomsnittliga investeraren har en signifikant sämre avkastning än om de bara hade köpt allting och hållit det över tid, liksom som en indexfond eller Lysa. Och det är framför allt på grund av marknadstajming. Så det är liksom ord och inga visor. Detta är den andra anledningen till varför det är väldigt svårt. Du måste ha väldigt mycket rätt. Du får inte missa de bästa dagarna, för då är det kört. Man kan vända på detta också, och undvika de värsta dagarna. Det finns en som heter Meb Faber som har gjort det. Men vi kommer till det.

Faktor tre: fel fokus

Jan: Den tredje faktorn är att det dessutom ger fel fokus. Att om målet är att undvika de dåliga dagarna, så sätter det fel fokus, det här att jag missar att marknaden faktiskt går mer upp än vad den går ner. Om det hade varit 50/50, så hade man kunnat resonera att det är relevant. Men eftersom marknaden går så mycket mer upp än vad den går ner, så blir fokuset fel. Jag påstår att det är viktigare att vara med på de mer vanliga uppgångarna, än det är att missa nedgångarna. Hänger du med på det?

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Jag tänker att vi ska titta på detta i en bild som jag hittat på nätet, tror jag, från First Trust Advisors, som har gjort en jättefin graf, där de har tagit den amerikanska börsen mellan 1926 och 2018. Sen har de ritat in uppgångarna, det som man brukar kalla för bull markets och bear markets, alltså björnmarknader där det går ner. Där brukar man alltid prata om, det heter en björnmarknad, för björnen river ner aktiekursen, och tjurmarknad, bull market, för att tjuren drar upp aktiekursen. Om du skulle säga bara spontant, för de som inte kan se grafen, hur skulle du beskriva den?

Caroline: Jag skulle säga att det är fler uppgångar än vad det är nedgångar.

Bull markets är längre och högre

Jan: Ja, och uppgångarna är mycket, mycket högre än vad nedgångarna är. Och längre. Eller hur? Man kan titta på den här bilden i detalj på bloggen, för jag tycker den är väldigt illustrativ. Den visar också i genomsnitt, hur lång är då den här tjurmarknaden där det går upp, och hur långa är björnmarknaderna när det går ner, och vad är den genomsnittliga nedgången, och vad är det på årsbasis? Sen kan man dyka ner i exakt hur den är konstruerad. Men om man tittar på poängerna, så sedan 1926 har vi haft elva nedgångsperioder, alltså björnmarknader. I genomsnitt har de varit 1,4 år. Så nästan 1,5 år. Och nedgången är i genomsnitt minus 41 procent. Så man förlorar ungefär, jag brukar säga hälften, att man ska komma ihåg att man förlorar ungefär hälften av sina pengar. Vi har haft tolv uppgångsperioder. Man kan tycka så här, elva nedgångsperioder, tolv uppgångsperioder, det är 50–50. Nej, för uppgångsperioderna är 9,1 år långa i genomsnitt. Och uppgången är 476 procent.

Caroline: Ja, helt sjukt. Men alltså, en, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio. Ja. En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio. Alltså, ja. Tittar man på den här grafen, det kan man göra på bloggen, med highfans.

Jan: Highfans-grafen.

Caroline: Ja, men det ser ut som highfans. Så ser det ut som att det är så sjukt mycket mer uppgångar.

Jan: Ja, men det är ju sjukt mycket mer uppgångar.

Caroline: Nej, men sjukt och sjukt. Alltså, själva antalet.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Nej, antalet är inte så många fler.

Jan: Nej, det är bara att de är längre och mycket högre. När det går ner så går det ner minus, men när det går upp så går det så mycket mer upp. Och uppgångsperioderna är alltid längre än nedgångsperioderna.

Lid dig igenom nedgången

Jan: Så slutsatsen att dra är så här, hur smärtsamt det än är, så är det bättre att lida sig igenom nedgången, än att försöka tajma den. För det är stor risk att du kommer tajma dig fel i en uppåtgående marknad, och du missar den uppåtgående marknaden. Jag vet inte vem det är som sa, om det var Peter Lynch eller någon, som sa så här, mer pengar har förlorats på sidlinjen i väntan på kraschen än av själva marknadskrascherna.

Caroline: Ja, nu fattar jag det. Nu fattar jag det när jag såg den här highfans-grafen. Men du, samtidigt är det ju ganska skönt att veta att det är så marknaden ser ut, och den har gjort det i nästan 100 år.

Jan: Ja.

Caroline: Men det är också många som säger, men nu är det en helt annan marknad som vi inte alls känner igen. Vi förstår inte hur det kan gå upp så länge, och bla, bla, bla.

Jan: Känns det som att det är annorlunda nu? Det finns ett annat sådant citat som också är, alltså jag är så dålig på att komma ihåg vem som sa det. Mer pengar har förlorats till de här fyra orden än till något annat resonemang. Och det är "this time it is different". Och det är inte annorlunda. Det finns en bok av Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff som heter "Annorlunda nu". Det är en sjukt jobbig bok att läsa.

Caroline: Är det ekonomer?

Jan: Ja, det är professorer. Det enda som var kul med den boken var att när jag läst halva, så tänkte jag så här, shit, nu är det bara halva kvar. Men då kom jag fram till att halva boken var referenser. Då var jag klar efter att ha läst den. Men den går igenom, och den heter så här, "Eight Centuries of Financial Folly". Alltså flera sekel av finansiell dårskap. Så nej, det är inte annorlunda nu. Det är aldrig annorlunda nu. Så länge vi människor är vi människor, så är det inte annorlunda.

Faktor fem: konsekvenserna är enorma

Jan: Jag tänker så här, att jag vill ändå få detta i rimlig tid. Så jag tänker att vi fortsätter. Den femte faktorn till att det är väldigt svårt, är framför allt att konsekvenserna är så sjukt stora. Jag brukar ibland tänka på detta som golf. Att jag spelade golf ett tag. Och du vet, man kunde göra ett bra utslag, man kunde göra ett bra inspel, man kunde spela sjukt bra, och tight och få slag och så nära hålet. Och sen kommer man upp på green och sen sabbar man det. Med sju puttar. Och Warren Buffett har också sagt detta i så många sammanhang, att 15 års uppgång med hundratals procent gånger noll, blir fortfarande noll.

Caroline: Ja.

Jan: Så vi kommer ha ett avsnitt faktiskt, jag har planerat, eller börjat i Evernote, ett avsnitt som heter "Avoid the Zeros", alltså undvik nollorna. Så problemet är att har du fel, så blir konsekvenserna så sjukt stora.

Caroline: Jo, men vad är det jag har fel om då? Har du fel att du sitter utanför marknaden när du har nio års uppgång?

Jan: Ja.

Caroline: Och jag bara väntar på att komma in i rätt läge? Och då förlorar jag eventuell avkastning på det.

Jan: Ja, alternativ avkastning.

Den genomsnittliga investeraren mot index

Jan: Och då är det en av våra favoritföretag som gör en studie. Här är det ett företag, men det tycker jag är okej. Som har gjort en studie. De gör varje år en mätning, vad fick den genomsnittliga investeraren och vad gjorde index? Så de jämför då, vad har en genomsnittlig investerare och vad har index?

Caroline: Är det i USA då?

Jan: I USA, ja. Men resultaten går att återupprepa. Tittar vi på Avanza, så är de nio av de senaste elva åren som den genomsnittliga har underpresterat. Så studien går helt i linje. Sen skiljer siffrorna lite åt. Men de visar att över en 20-årsperiod, mellan 1998 och 2018, då har den genomsnittliga investeraren haft 3,8 procents avkastning i genomsnitt. Medan om man bara hade ägt index, alltså en Lysa eller en indexfond, ja då hade man haft 5,6 procent. Så man underpresterar. Då kan man tycka att 2 procentenheter, det gör väl inte så himla mycket. Ja, men hade du då investerat, tror jag att det var 100 000 dollar, då är skillnaden 200 000 eller 298 000. Så de där 2 procentenheterna per år spelar sjukt stor skillnad.

Caroline: Sjukt stor skillnad.

Jan: Och tittar vi på räntor, om man inte ska försöka tajma aktier, då ska man absolut inte tajma räntor. För där är vi ännu sämre.

Caroline: Och då menar du räntefonder?

Jan: Räntemarknaden. För där har den genomsnittliga investeraren haft 0,22 procents avkastning, och räntefonder har i genomsnitt gjort 4,5 procent. Så där är skillnaden mellan att ha 100 000 eller ha 243 000.

Experterna har sämre än slumpen

Jan: Jag får ju så mycket statistik i huvudet efter alla de här studierna. Wall Street Journal gjorde också en sån här. De har en riksbank i USA också, Fed, som kan höja räntan, sänka räntan eller låta räntan vara oförändrad. Om vi hade singlat slant, hur mycket rätt borde jag ha?

Caroline: 50 procent. Nej, jag vet inte.

Jan: Tre alternativ.

Caroline: Jaså, tre alternativ. Oförändrad, höja eller sänka. Jag borde ha 33 procent.

Jan: Ja, 33 procent ja. Vet du vad de här experterna, Nobelpristagare och analytiker och sånt, hur mycket rätt de har i genomsnitt?

Caroline: De försöker väl ta in andra faktorer och fundera kring det.

Jan: Vissa har ju till och med haft jobbet. Vissa har till och med haft jobbet att de har suttit på möten och bestämt tidigare.

Caroline: Hur mycket rätt? Vi har i Sverige också det vi kallar för skuggriksbank. De kanske hade 15 procents rätt.

Jan: 23 procent.

Caroline: 23.

Jan: Ja, de hade sämre rätt än om vi hade chansat. Så nej, det är svårt, för konsekvenserna blir så himla stora. Jag tycker personligen att caset för mig är ganska tydligt. Sluta tajma marknaden. Don't do it.

Finns det andra åsikter?

Jan: Sen finns det, som du frågade, finns det andra källor? Finns det andra som har andra åsikter? Ja. Då kommer ett par med en annan åsikt. Nu tänker man så, vad är det för några knäppisar? Men de är kanske inte knäppisar.

Caroline: Nej, han är professor.

Jan: Han är professor på ett universitet.

Caroline: Jag menade inte att vara respektlös. Men vi sitter här och har det trevligt samtidigt.

Jan: Så han, Valeri Zakamulin, han har skrivit en artikel som heter "The Real-Life Performance of Market Timing with Moving Average and Time-Series Momentum Rules". Och det är roligt, för det är så många, med Faber och massa andra, som publicerar: "Ah, du vet, jag har kommit på den här sjukt bra timing-strategin, och du borde göra så här." Det som är roligt med honom är att han forskar nästan bara om marknadstajming, just med de här strategierna. Och vad han gör är, trots att jag upplever honom som positiv, jag vet inte hur många andra studier som han bara köttat sönder.

Caroline: Ja, men det följer med arbetet. Att kötta sönder andras, vad heter det, andra studier?

Jan: Ja, andra studier. Så läser man den här studien, det finns ändå ett case för marknadstajming, och sen hittar man Valeri Zakamulin och så bara, ja, det finns ju en sån här studie som var så här, de har räknat fel, de har inte tagit hänsyn till det här, de har skevat sin population, du vet.

Journal clubs och källkritik

Caroline: Men vet du, när jag doktorerade på molekylärbiologi, så hade vi sådana här journal clubs, hette det. Och då en gång i veckan så läste vi en artikel på fritiden. Sen kom han dit med sin artikel som alla hade läst, och sen skulle vi prata om den, vad styrkorna var, vad svagheterna var. Det var inte en artikel som inte blev sönderkött. Därför att man hittade fel och feltänk, och så har de inte tänkt på det här, och de har använt fel metod. Efter det så är jag så här, ja, alltså, man kan inte lita på någonting egentligen. Anyway.

Jan: Så vi fortsätter. Nu blir det ganska mycket engelska, för jag tänker så här, jag vågar mig inte på att försöka översätta.

Caroline: Men vad är det vi kommer prata om nu? Är det att man... Hans resultat. Man har köttat sönder studier som visar att man kan tajma marknaden. Men så skriver han om, vad är det som funkar egentligen med marknadstajming?

Jan: Ja.

Caroline: Men det känns som att man kan lita på honom.

Jan: Ja, så jag tänker att vi, nu blir det ganska mycket engelska, men jag tänker att vi läser och sen går vi genom det, tänker jag. Detta är så här, för dig som är så här, jag måste gå, detta är överkurs, men jag tänkte att om jag nu har sågat marknadstajming, så behöver man ge den andra bilden också.

Caroline: Ja.

Zakamulins resultat: överskattat

Jan: Så ska du läsa den första?

Caroline: Jag läser första meningen här. Our results cast doubts on the previously reported results on the superior performance of market timing strategies. In particular, we find that the performance of market timing strategies is highly overstated, to say the least.

Jan: Så han säger att vi har gått igenom många av de här, de är överskattade, och man har högre förväntningar än vad, eller så här, förväntningarna på dem är överdrivna. Det är väl vad han säger. Sen fortsätter han.

Caroline: Our findings also suggest that market timing does not work in all financial markets in a real-life setting. We confirmed that the market timing strategy is indeed less risky. But a lower risk comes with a lower return, and consequently lower capital growth in the long run.

Jan: Detta tycker jag är viktigt. Vår forskning visar att marknadstajming fungerar inte i alla finansiella marknader. Han säger, i verkligheten, man kan alltid isolera det och hitta case, men i verkligheten så funkar det inte. Han säger så här, vi kan bekräfta att marknadstajming-strategier ger en lägre risk. Du kan undvika de värsta nedgångarna, men en lägre risk kommer ju med lägre avkastning. Och eftersom det kommer med en lägre avkastning, så kommer det också med en lägre tillväxt på ditt kapital.

Caroline: Ja.

Jan: Så man kan inte använda marknadstajming för att ha samma avkastning med en lägre risk. Han säger, kommer du lägre risk, så kommer du få lägre avkastning.

Data mining och cherrypicking

Caroline: We believe that the myths about the superior performance of market timing appeared as a result of data mining and ignoring important issues.

Jan: Ja, detta är också fantastiskt. Myterna om marknadstajmings överlägsna resultat kommer från att man väljer data som passar en, och att man undviker och ignorerar viktiga saker, som avgifter eller felsignaler eller massa annat, utan att man har checkat och cherrypickat.

Caroline: Men data mining är ju när man tar mycket data och försöker hitta samband och mönster. Och då ska man ju inte cherrypicka.

Jan: Nej.

Caroline: Ja, men man gör både och. Man ska inte plocka ut det som passar.

Jan: Nej.

Caroline: The market timing performance is highly non-uniform over time, with fairly short periods of superior performance and long periods of underperformance.

Jan: Detta är ju också så här, att man brukar alltid titta, det är det jag menar lite med cherrypick, jag var lite i förväg, att den är inte jämn över tid. Man kan inte säga att den alltid funkar, utan där finns ganska korta tidsperioder då marknadstajming verkligen är en bättre strategi än alla andra. Men den har också ganska långa perioder då den underpresterar, att du får en sämre avkastning än om du bara hade varit i marknaden. Hänger du med? Går det att hänga med på vad han skriver? Ska vi ta och fortsätta?

Uppmuntrande men inte signifikant

Caroline: The outperformance produced by the trend following strategy tends to be positive over a long run. However, this outperformance is not statistically significant at conventional statistical levels. Therefore, the results of our tests are encouraging but inconclusive.

Jan: Ja, vad är det han säger här? Han säger så här, att överprestation genom att ha de här olika trendföljande strategierna, alltså där man försöker trenda, nu går marknaden upp eller ner i trend, att ha en sån strategi tenderar att vara bättre över långa tidsperioder. Så han säger att det tenderar att vara positivt. Men den här överprestationen är inte statistiskt signifikant.

Caroline: Så man kan inte lita på den?

Jan: Man kan inte lita på den. Därför säger han så här, våra tester är uppmuntrande, men de är inconclusive. Alltså, man kan inte dra någon entydig slutsats. Detta är det jag menar. Och det är därför jag gillar honom, för han ger en neutral bild. Han säger så här, det kan finnas, det finns perioder då det går bättre, det finns långa perioder då det går sämre, men det är liksom inte statistiskt signifikant, om man gör rätt.

Caroline: Nej, och statistiskt signifikant betyder att man kan lita, att man... När någonting är statistiskt signifikant, så kan man lita på det resultatet under samma förutsättningar.

Jan: Ja, under samma förutsättningar.

Caroline: Men alltså, vad ska man säga. Statistik är ju, har man aldrig sysslat med det, så kan det låta som sådana här gibberish, som vi pratar om.

Jan: Men vi försöker göra det begripligt. Så poängen med vad han säger, ja, det finns perioder då det går bättre att ha en sådan här MA200-strategi. Över långa perioder kommer det däremot gå sämre. Tittar man på det som en helhet, där kanske det ger lite, lite bättre resultat. Men det är inte säkert. Man kan inte lita på det.

Zakamulins sammanfattande punkter

Jan: Jag gillar jättemycket, för han har sammanfattat detta i ett antal punkter. Den första punkten har vi redan läst, det var den här att det tenderar att gå bra över långa tidsperioder. Ska vi ta nästa punkt?

Caroline: The trend following strategy tends to underperform the buy and hold strategy during bull or bear markets. The outperformance is very uneven in time and is not guaranteed.

Jan: Vi pausar där. En trendföljande marknadstajming-strategi tenderar att gå sämre än vad köp och behåll gör i en uppåtgående marknad. Och den tenderar att gå bättre än vad köp och behåll, alltså en fondrobot, gör i en nedåtgående marknad. Vilket är ganska logiskt. När det går upp, så förlorar du med en marknadsföljande trendstrategi. Och när det går ner, så ligger du utanför marknaden, alltså går du inte ner så länge som det går ner. Men då måste man komma ihåg, perioderna då det går upp är längre och högre än de perioder som går ner. Då säger han så här, the outperformance is very uneven and not guaranteed. Så det finns inga garantier för att den funkar.

Caroline: In fact, our results suggest that over short to medium term horizons, the trend following strategy is more likely to underperform the market than to outperform.

Jan: Så han säger, på korta tidshorisonter, där de flesta överskattar sin sparhorisont, så kommer en sån här marknadstajming-strategi att underprestera mot en bara så här köp och behåll över lång tid. Så jag tycker, ja, för mig blir detta tydligt, att även detta, även om han är lite så här positiv, så rekommenderar han typ inte det.

Låg risk, låg avkastning

Jan: Ska du ta de sista två punkterna?

Caroline: The trend following strategy has lower mean returns and lower standard deviation of returns than those of the buy and hold strategy.

Jan: Vad han säger är så här, att en marknadstajming-strategi kommer ha lägre genomsnittlig avkastning och en lägre standardavvikelse, alltså en lägre risk, än om man bara köper och behåller och så är 100 procent passiv.

Caroline: Ja. Thus, and it's very, very important to emphasize, the trend following strategy is not a high return, low risk strategy as compared to the buy and hold strategy. In reality, it is a low return, low risk strategy.

Jan: Ja. Och detta önskar jag att fler tänkte på.

En marknadstajming-strategi är inte en hög avkastning, låg risk-strategi. Tvärtom är det snarare en låg risk, låg avkastning-strategi.

Jan: Så att en marknadstajming-strategi är inte en sån här hög avkastning, låg risk, vilket många tänker. Jag är bara med på uppgångarna, jag missar nedgångarna. Tvärtom, när jag håller på med marknadstajming, så är det snarare en låg risk, låg avkastning-strategi. I love it. Ska du ta nästa?

Caroline: The main advantage of the trend following strategy seems to be its ability to limit the potential losses.

Jan: Så att den stora fördelen är att du kommer inte ha de stora förlusterna, vilket i sig kan vara ett mål, men det kommer då vara på bekostnad av avkastningen. Det är därför jag tycker att det egentligen är mycket bättre att använda fyra-hinkar-principen för att hantera risken, än att hålla på med en marknadstajming-strategi, där jag tar så många fler risker.

Caroline: Ja, och få hålla på och pilla och sånt.

Jan: Ja.

Caroline: Om man inte tycker det är kul.

Slutsats: sluta tajma marknaden

Jan: Så jag tänker, slutsatsen för den vanliga småspararen borde vara så här, sluta försöka tajma marknaden. Och var medveten om de som pratar om att man kan tajma marknaden för hög avkastning, låg risk. Det finns inget stöd för det i forskningen. Utan det som finns stöd för är att en marknadstajming-strategi, det är att det är låg risk, låg avkastning. Då är frågan, var det det man var ute efter? Då finns det ju bättre sätt, tycker jag, att göra det på.

Framgångsrika sparare vet att det viktigaste är att rida ut stormarna. Rid ut stormen, och belöningen kommer verkligen vänta där på andra sidan.

Jan: Det handlar om att stå emot den här känslan att göra någonting när det går ner. Att jag måste rädda det som räddas kan. För det är ungefär samma sak, om vi har sett ett hus brinna ner, så vill man ju gå dit och släcka det. Man vill engagera sig i det. Medan här är det så här, nej, men se huset brinna ner, gå därifrån, gör något annat. Och det blir så ointuitivt. Så fokusera på att kontrollera det du kan kontrollera. Som vi var inne på, din reaktion till marknaden, din tillgångsallokering, balansen mellan aktier och räntor. Du kan kontrollera dina hinkar, du kan kontrollera dina mål, du kan kontrollera ditt månadssparande, du kan kontrollera om du har pengarna på Lysa, eller på Avanza, eller någon annan fondrobot. Så ha fokus på det, för där kan man göra någonting. Och sen verkligen så här, framgångsrika sparare vet att det viktigaste är att rida ut stormarna. Rid ut stormen, och belöningen kommer verkligen vänta där på andra sidan.

Vad tar du med dig?

Jan: Så det var egentligen det som var dagens avsnitt. Vad tar du med dig? Detta var min slutsats. Vad tar du med dig?

Caroline: Nu på slutet så tänkte jag att han, professorn, Zakamulin, skönt att han inte var så, det är åt helvete att marknadstajma, utan han sa så.

Jan: Ja, han var inte så, det finns bara två typer av investerare.

Caroline: Jo, ja precis. Men han sa ändå att, ja, det som du får ut av att marknadstajma, är att du har låg avkastning och låg risk. Det är inte fantastiskt. Det är inte heller åt helvete. Det är svårt bara att göra.

Jan: Så får jag godkänt på att jag har haft båda sidorna? Jag hade kunnat ha med Faber eller någon annan, men man vill helst ha många som är emot varandra. Momentumstrategi. Vi får se om man kommer tillbaka till det. Där finns ju också så här, the jury is still out there.

Puff för communityn

Jan: Jag tänkte säga så här, annars bara kort puffa för vår RikaTillsammans-community, som jag tycker är så sjukt roligt. Vi har haft träff i Göteborg, käkade lunch tillsammans. Vi kommer ha träff i Stockholm och i Malmö, och våra datum är satta. Så det är verkligen ett tillfälle för dig som vill träffa andra likasinnade. Vi har delat ut flera börsintroduktioner, så här typ lite frisparkar på marknaden, där marknaden är felvärderad. Man kan tjäna lite pengar. Ja, så vi får se det. Vi har en stor grej. Imorgon kommer vi se om en av de här tipsen faller ut, för det är första handelsdag. Sen får man en massa extra material, tips och mallar och sånt.

Caroline: Ja, men vi har också människor i vår Patreon-community som också tycker om att bara vara med och lyssna, och kanske inte prata så mycket, men lyssna på vad som sägs under de här digitala träffarna som vi också har.

Jan: Ja, eller på lunchen eller så.

Caroline: Alla tyckte det var väldigt trevligt på den här lunchen vi hade i Göteborg. Så man väljer själv sin engagemangsnivå.

Jan: Så man kan läsa mer på patreon.com/rikatillsammans. Och med det så återstår väl egentligen bara att säga så här: tack så mycket för denna veckan, och så ses vi nästa söndag.