Sluta försöka tajma marknaden och börsen!

Därför är avsnittet viktigt

Forskning visar entydigt att marknadstajming inte fungerar - ändå försöker majoriteten av sparare göra det. I detta avsnitt får du vetenskapliga bevis för varför "sitt still i båten" faktiskt är den bästa strategin, plus konkreta exempel på hur vår hjärna lurar oss att se mönster som inte finns.

Värde vs tillväxt - förtydligande

Värdebolag (som banker och H&M) har stabila kassaflöden och högre utdelningar men växer långsammare. Tillväxtbolag (som Apple och Microsoft) växer snabbare och värderas på framtida vinster. Historiskt har värdebolag gått bättre, men senaste 10 åren har tillväxtbolag dominerat - vilket visar att inget är säkert.

Matematiken som dömer marknadstajming

Även med 70% träffsäkerhet i dina förutsägelser har du bara 49% chans att lyckas med marknadstajming. Anledningen? Du måste ha rätt två gånger - både när du går ut och när du går in. Forskning visar att du behöver över 74% träffsäkerhet för att ens ha en chans.

Hjärnans mönsterfälla

Vår hjärna är programmerad att se mönster överallt - även i helt slumpmässiga händelser. Detta driver oss att tro att vi kan förutsäga marknadens rörelser. Övningen med att "singla slant" 30 gånger visar hur vi omedvetet skapar jämna fördelningar istället för verklig slumpmässighet.

De förödande konsekvenserna

Att missa bara de 5 bästa dagarna på börsen mellan 1990-2017 skulle minska din avkastning från 13 700 kr till 9 000 kr. Missa de 25 bästa dagarna och du har bara 3 000 kr kvar. Uppgångarna kommer plötsligt och oväntat - omöjligt att förutsäga.

Uppgångar krossar nedgångar

Sedan 1926 har uppgångsperioder varat i snitt 9,1 år med 476% uppgång. Nedgångsperioder varar bara 1,4 år med -41% nedgång. Börsen går upp två tredjedelar av tiden. Att sitta utanför och vänta på krasch är statistiskt sett en förlorande strategi.

68 gurus - 0 vinnare

Forskning på 68 marknadstajmingsgurus över 13 år visar att ingen enda lyckades tjäna pengar efter transaktionskostnader. 42 av 68 hade mindre än 50% rätt - sämre än att singla slant. Även experter kan inte tajma marknaden konsekvent.

Svarta måndagen - psykologi, inte logik

När börsen föll 20% på en dag 1987 undersökte Nobelpristagaren Robert Shiller orsakerna. Slutsatsen? Kraschen berodde på investerarpsykologi och hade ingen uppenbar extern orsak. I 75% av stora börsrörelser kan man inte ens i efterhand förklara varför.

Den verkliga kostnaden

Dalbar-studien visar att genomsnittsinvesteraren får 3,8% årlig avkastning medan index ger 5,6%. Skillnaden? Marknadstajming. På 20 år betyder det 100 000 kr mindre i avkastning. För räntefonder är det ännu värre - 0,22% mot 4,5%.

Professorns dom: låg risk, låg avkastning

Professor Zakamulin har granskat alla kända tajmingstrategier. Hans slutsats: marknadstajming ger inte hög avkastning med låg risk som många tror. Det ger låg avkastning med låg risk. Om du vill ha lägre risk finns bättre metoder än att försöka tajma.

Kontrollera det kontrollerbara

Du kan inte kontrollera marknadens rörelser, men du kan kontrollera: din reaktion på nedgångar, din tillgångsallokering, ditt månadssparande, dina kostnader och din sparhorisont. Fokusera på dessa istället för att jaga marknadstiming som forskningen visar inte fungerar.

Viktiga nyanser att komma ihåg

• Marknadstajming kan fungera korta perioder men misslyckas långsiktigt

• Även 70% träffsäkerhet räcker inte matematiskt

• Psykologin att "göra något" när det går ner är stark men destruktiv

• Framgångsrika sparare rider ut stormarna istället för att försöka undvika dem