Tips för sänkta elkostnader och bättre elavtal

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett avsnitt om elavtal och elräkningar
2. Det bästa var att titta på elfakturorna
3. Varmt välkommen, Daniel Lindén
4. Elmarknaden börjar bli en IT-bransch
5. Solpaneler, elbilar och vem som ska hjälpa konsumenten
6. Vi tittar på en riktig elfaktura
7. Säkringsstorleken du kan ändra på
8. Elnät jämfört med mobilmasten
9. Det reglerade monopolet och den garanterade avkastningen
10. Drivkraften att bygga mer nät
11. Elöverföring, energiskatt och elberedskapsavgift
12. Vad händer med skatten när alla kör elbil?
13. Är det här rimligt, eller en dysfunktionell bransch?
14. Vad är ett elcertifikat?
15. De fula tricken: inköpspris som inte är inköpspris
16. Kan man välja 100 procent kärnkraft?
17. Tillbaka till Tibber-fakturan
18. Hur tjänar Tibber pengar?
19. Vad kan man göra i Tibber-appen?
20. Smarta och dumma element
21. Hur kunderna börjar spara
22. Timpris jämfört med snittpris
23. Att ladda elbilen vid rätt tidpunkt
24. Bidrag för laddbox
25. Läsarfråga om snittpris och timpris
26. Vad ska man titta på när man jämför elbolag?
27. Svartlistade elbolag och otransparens
28. Elpriskollen och andra jämförelsesajter
29. De fula tricken man ska se upp med
30. Att tänka på när man köper hus: uppvärmningen
31. Den dumma värmepumpen och hur man gör den smart
32. Solpaneler: är det värt det?
33. Batterier, säsongsskillnader och en europeisk elmarknad
34. Avrundning: ta actions hemma
35. En avkastning på 1–3 år
36. Skillnaden för lägenhet eller bostadsrätt
37. Hur Tibbers grundare träffades
38. Hur konstig är du på en skala 1–10?
39. Tibbers expansion och avslutning

Ett avsnitt om elavtal och elräkningar

Jan: Det finns ju kalkyl för det här. Det går att spara ihop de här pengarna ganska snabbt. Vissa av de aktiviteter du kan göra kan leda till väldigt snabba besparingar.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 128, och det är ett samarbete med Tibber. Och det är lite roligt, för idag ska vi prata om elavtal, elbolag, elcertifikat, solpaneler, elberedskap. Vad som står på ens elfaktura.

Caroline: Ja, och det är ju nästan lite pinsamt. För jag kan ibland tycka att jag har hyfsat koll på grejer, men när man tittar på elfakturan så är det, för det första, så får vi två. En man blir glad över och en man blir förbannad över. Och när jag tittar på specifikationen så är det seriöst många grejer, så här elnätsavgift och själva förbrukningen. Massa saker jag inte förstår.

Jan: Vi bjöd in Daniel Lindén, som är medgrundare och vd på ett litet smart elbolag som heter Tibber. Han har en lång bakgrund i elbranschen och har jobbat på Eon med mera. När han säger att det är så många saker som är konstiga i elbranschen, så vet man att det är något. Så det här avsnittet handlar om hur man kan tänka kring elektricitet. Hur kan man göra för att spara pengar på sin elräkning?

Jan: Jag visste inte att det här var ett så engagerande ämne. Vi har typ 30 läsarfrågor kring el, elnät, konkreta tips på hur man kan förändra säkring och förhandla, och grön el och solpanel och elbil. Så jag tänker, vad tog du med dig? Vad var din favvogrej från avsnittet?

Det bästa var att titta på elfakturorna

Caroline: Jag tyckte det bästa var när vi kunde get our hands dirty och titta på elfakturorna och få svar på varför de ser ut så här och vad det är vi betalar för. Att man kunde gotta sig lite så. Både gotta sig och bli arg över saker.

Jan: Just det, vi blir ju arga.

Caroline: Jo, men jag tror jag gillar det när det blir heta känslor. Vad tog du med dig?

Jan: Jo, men det är lite samma, att det var mycket sånt. Jag inser de här parallellerna till fondbranschen. Det var komplicerade sätt att ta betalt på, för att försöka, inte lura, men maxa lite.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen gillar jag jättemycket det som Daniel pratar om. Okej, för att kunna göra den här gröna omställningen till en mer hållbar värld, så behöver vi minska elförbrukningen. Och han sa så här, det här var det som är så kontroversiellt i elbranschen: alla elbolag tjänar ju mer pengar ju mer el vi förbrukar, desto mer pengar tjänar de. Alltså är alla incitament för att vi ska förbruka mer el. Där säger han så här, vårt incitament är precis tvärtom. Vi ska hjälpa kunden att förbruka mindre el.

Caroline: Mindre el. Eller smartare el.

Alla elbolag tjänar mer pengar ju mer el vi förbrukar. Vårt incitament är precis tvärtom: vi ska hjälpa kunden att förbruka mindre.

Jan: Ja, precis. Så det gillar jag jättemycket, och det kommer vi prata om i avsnittet. Men det här är som sagt ett samarbete med Tibber. De har en jättebra app som man kan ladda ner. Och det är inte Tinder, som fler har.

Caroline: Jag har sagt så här, jag har gjort avsnitt med Tibber och Tinder. Är du på Tinder?

Jan: Jag bara, nej, jag har inte varit på Tinder, aldrig varit där. Utan det här är Tibber, T-I-B-B-E-R. Och det kan man ladda ner som app. Det jag tycker är schysst är att de har ett bra elpris. Man betalar verkligen bara inköpspriset. Och sen tar de, det de tar betalt är 39 kronor i månaden, oavsett din förbrukning. Och då kan man använda värdekupongkod RikaTillsammans, så får man en bonus i appen. Ladda ner appen Tibber, T-I-B-B-E-R. Och sen trycker man in RikaTillsammans som värdekupongkod. Om man tyckte att det vi pratar om i det här avsnittet är bra, så klart.

Jan: Jag tänker att vi inte behöver prata mer, vi släpper på Daniel.

Varmt välkommen, Daniel Lindén

Jan: Varmt välkommen, Daniel Lindén. Du är medgrundare till det digitala elbolaget Tibber. Du har en lång bakgrund inom energiindustrin från Eon, Tieto och Hansen. Och du har jobbat, när jag kollade på LinkedIn, i mer än tio år med just distributionsföretag på elmarknaden. Och idag fokuserar du mycket på det här med digitala och smarta lösningar. Och att, som ni sa också, att ni på Tibber försöker förändra och disrupta hela den här elmarknaden. Och sen när vi käkade lunch hörde vi också att Petter Stordalen har investerat i ert bolag. Så varmt välkommen hit.

Daniel: Tack så hemskt mycket. Väldigt trevligt.

Jan: Vill du lägga till någonting i presentationen? Något jag missade?

Daniel: Nej, det är väl... Det är klart att det här vi har gett oss ut på, att skapa Tibber, det är ju en fantastisk möjlighet som vi har påbörjat, jag och en medgrundare som heter Edgeir Vårdal Aksnes.

Jan: Ja, för det där är ju egentligen en av våra första frågor. Hur kommer det sig att det blev el och Tibber? Det känns som att det finns sexigare karriärer.

Daniel: Det får du verkligen utveckla sen. Vad är det som är sexigare, Jan?

Jan: Ja, det är en väldigt bra fråga.

Daniel: Jag började min karriär med att jobba med just el. Och det blir ju sådär, när man kommer in på någonting så fortsätter man oftast med det. Och även om det låter väldigt osexigt och tråkigt så är det väldigt spännande. Det är en bransch i jättestor förändring och det händer extremt mycket. Det känns som att det har varit rätt plats att vara på. Och just nu känns det som att man är rätt person, i rätt tidpunkt, när saker och ting händer. Så jag skulle säga att det är ett superspännande område.

Elmarknaden börjar bli en IT-bransch

Jan: Ja, för det är faktiskt så att när vi gjorde research så pratade vi med lite kompisar som jobbar på Eon. Och då sa Elisabeth, en vän till oss, att det har varit mycket sådär tunga industriföretag. Men till exempel Eon försöker nu skifta till att bli mer agilt och digitalt. Och hon sa att elmarknaden mer och mer börjar bli en IT-bransch. Och det känns som att där går ju ni lite i bräschen med digitala lösningar.

Daniel: Det är det som är spännande, tycker jag, med alla typer av branscher idag. Jobbar du på ett elbolag eller ett försäkringsbolag eller en bank eller någonting, så är allt du jobbar med egentligen IT. Mycket handlar om IT idag. Och i den världen ska man skapa en ny affär och nya digitala lösningar. Så man måste vara duktig på teknik, för det är en viktig del. Vara snabb och ta fram nya saker.

Caroline: Våra privata vanor är ju väldigt digitala. Vi vill ha allting på ett enkelt sätt. Vi vill att saker ska funka och gå snabbt.

Daniel: Ja, och man är ju van att använda tjänster idag som är spunna ur jättestora amerikanska digitala företag, där nivån är här uppe. Och så kommer man till en bransch där allting är här nere, och då påverkar det en. Då tycker man ju att det är dåligt. Och därför är IT otroligt viktigt i det här.

Caroline: Men kan du inte berätta vad Tibber är och vad ni gör?

Daniel: Kan vi börja med varför vi grundade det överhuvudtaget? Som sagt, jag har jobbat länge inom energibranschen och kände att drivkraften och det som skedde i energisektorn, det var för dåligt tryck på det.

Jan: Men vad var svordomen? För ofta är det ju så att man svär över någonting och sen, nej, nu skiter jag i det här, nu startar jag eget. Vad var frustrationen?

Daniel: Att vi inte kunde få till, alltså att vi inte kunde investera i rätt saker och fokusera på det som komma skall. För grejen är att tittar man nu på vad som sker i hela branschen så är digitaliseringen jätteviktig. Men det är också det att elbilar börjar bli en väldigt stor fråga. Idag är det en viss del av befolkningen som har skaffat elbilar, men den växer explosionsartat. Jag tror att de flesta människor någonstans ser framför sig att en elbil, om det inte är nästa så är det förmodligen ännu nästa bil som är det.

Caroline: Ja, men så är det ju för oss. Vi har varit och tittat på bil och sen var det så, nej, vi ska inte ha en diesel, vi ska ha en elbil. Sen råkade det vara så att vi hade en bild av att Tesla var the shit.

Jan: Jo, men det är som du säger, det är nästa bil eller nästa igen.

Daniel: Och snart kommer det bara vara elbilar inom en överskådlig framtid.

Solpaneler, elbilar och vem som ska hjälpa konsumenten

Caroline: Och sen är det väl många som också är intresserade av solpaneler. För det blir nästa steg också. Man tänker i form av solpaneler och så vill man vara energieffektiv i hemmet och göra massa saker.

Daniel: Och det är klart, vem ska hjälpa mig som konsument där? Den naturliga relationen är ju att ett energiföretag ska göra det, för det är den som levererar tjänsten till en. Och det är här kraschen kom. Alla ser det här, de gör det själva också, men de förmår sig inte att göra den här resan fullt ut. Och fastnar i det. Grejen är att det finns en fundamental del som är väldigt, jag skulle säga, för mig som jobbade i branschen tyckte den var väldigt jobbig. Och det är det att energiföretag vill sälja mer el. Det är därför man grundar ett energiföretag, för man vill sälja mer el till konsumenter. Man tjänar pengar på att göra det, så man vill sälja mer el. Och konsumenten vill ju någonting helt annat. Man vill förbruka mindre energi, mer effektivt. Och samhället i stort vill egentligen förbruka mindre energi.

Daniel: Så när vi tittade på vad vi skulle göra i det här området, tänkte vi att det naturliga, dels är att ta till sig de nya områdena vi just pratar om, elbilar och solceller. Men det fundamentala är ju att hjälpa konsumenten att bli mer, alltså få större makt över det här, få en bättre insikt, så man kan göra någonting åt det. Och i slutändan förbruka mindre energi.

Caroline: Och kanske smartare energi, och finare, eller vad ska man säga? Grönare.

Daniel: Grönare. Absolut. Och det blir ju nästa steg.

Caroline: Så många grejer som strålar samman i samma fråga.

Daniel: Det gör ju det. Så i det bolag vi har byggt har vi, förutom att kulturen är ganska tydlig, vår mission är att vi ska hjälpa folk att bli bättre på att använda energi i hemmet. Och göra att folk kan använda mindre energi i hemmet. Så blir det tydligt att vi inte ska tjäna pengar på någon energi heller. Vi säljer el utan att tjäna pengar på det. Det är inte det som är vår drivkraft. Vår drivkraft är att vi kan få konsumenter att bli mer medvetna och kunna göra mer aktiva val. Då kommer man också i slutändan kunna spara energi. Det är bättre för planeten och bättre för alla.

Jan: Precis. Jag tänker så här, frustration. För när man tänker att det bara är el, det är som en faktura. Mobiltelefon, då får jag en faktura där det står vad jag har ringt för eller data. Men med el upplever jag, trots att jag ändå tycker att jag är väl normalbegåvad, i alla fall ibland, att jag inte fattar min faktura.

Vi tittar på en riktig elfaktura

Jan: Så jag har faktiskt gjort så här. Nu har vi varit kunder hos er sedan 2016. Men jag har skrivit ut två fakturor. En faktura från Eon och en faktura från er. Och jag tänkte att vi ska göra något som jag aldrig har gjort i den här podden, och det är helt enkelt att vi ska titta på en faktura, så får du förklara vad det betyder. Det här är vår faktura för, jag tror det är september månad. Nu ska vi se vad Daniel tänker. Om man blir förfärad. Vad ser du först och främst när du tittar? Är det något som sticker ut på den här fakturan för dig?

Daniel: Alltså, det här är ju en elnätsfaktura.

Jan: Ja.

Daniel: Så det här har du betalat för nätet, för att ha energi i hemmet.

Jan: Ja, för det där är den första grejen. När jag får fakturan, det var som någon läsare skrev på Facebook, med el får man två fakturor. En man blir glad för och en man blir förbannad för. Och då är det så här, den här fakturan för er brukar jag bli förbannad för. För jag tittar på er, och då tittar jag så här, hur mycket har jag förbrukat? Och så får jag en räkning på det. Och sen är det precis som du säger, okej, du har betalat precis vad du har förbrukat. Ni har inte gjort något påslag, utan det enda ni tar är så här, Tibber-abonnemang, som typ för mig kostar 31 kronor och 20 öre i månaden. Och sen står det att det är inklusive elcertifikat, 100 procent vindkraft från Topperyd vindkraftspark. Jag har ingen aning om var Topperyd ligger, men det är väl bra.

Jan: Och sen kommer den här Eon-fakturan, som är typ dubbelt så stor som er faktura. Och då blir jag så här, men vänta, jag har gjort ett aktivt val och valt er. Men varför får jag den här skiten från Eon?

Daniel: Elnäts.

Jan: Elnäts. Så kan du hjälpa oss, som om vi är fyra år gamla. Vad är det vi betalar för? Vad är de olika delarna?

Daniel: Ja, så elmarknaden är delad i några delar. Den ena är ju den som äger kablarna, så att vi faktiskt får el in i det här huset. Och att ni kan använda den energin. Och det står ju då, i det här fallet, Eon på.

Jan: Vad finns det för andra, om man inte har Eon? Vad kan man ha då? Är det typ Fortum eller Vattenfall?

Daniel: Ja, Fortum äger inte nät i Sverige längre. Det har de sålt, det var det som fanns i Stockholm. Men det finns runt 200 nätbolag i Sverige.

Jan: Oj.

Daniel: Så beroende på var du bor någonstans finns det oftast ett lokalt elnätsbolag.

Jan: Och de kan man inte välja?

Daniel: Nej, det är monopol på det. Anledningen till att det är så är att det är väldigt svårt att bygga ut ett till nät. Alltså att dra nya kablar till ert hus och till alla andra hus här i området, det är nästan en omöjlighet. Det är oändligt kostsamt. Därför är det här vad man kallar ett naturligt monopol. Ingen kan ju dra parallella kablar, och därför har de ett naturligt monopol. Så det fakturan, det du betalar för, det är för att de ska kunna bibehålla kvaliteten, att du ska få leverans hit av el i ditt hem kontinuerligt.

Säkringsstorleken du kan ändra på

Daniel: Sen är den uppstyltad med massa olika avgifter. Det gör det här lite komplexare. Dels har man en fast kostnad, och den betalar du beroende på vilken säkringsstorlek du har hemma. Här på den här står det att du har 25 ampere. Det innebär att du kan ta ut 25 ampere ur det här huset.

Jan: Det är högt, va? De flesta har väl typ 16 eller 20?

Daniel: Ja, men sen beror det på hur mycket man gör av med och vad man har i hemmet. Så man kan räkna på det och se om man kan sänka den. Och sänker man sin säkringsstorlek, då kan man också sänka sin nätkostnad.

Jan: Precis, för det var Mikael Forsling, en av våra följare på Facebook. Han skrev det där, att det är vanligt att folk inte tänker på att man kan göra precis det du sa nu. Så kan du bara repetera det? Att man kan titta på sitt elnätsabonnemang. Här står det 25 ampere. Och då är det hur mycket ström, eller spänning. Jag kan inte ens... Pinsamt. Jag är ändå civilingenjör.

Daniel: Men det är egentligen så mycket el som du kan ta ut ur din säkring innan den går.

Jan: Okej. Det är typ hur många mikrovågsugnar jag kan ha på samtidigt.

Daniel: Ja, ungefär. Och det innebär att gör du av med mycket energi så behöver du en ganska stor säkring. Och gör du av med lite energi så kan du ha en liten säkring. Men det kan också vara så att har du ett nybyggt hus, så har den som har byggt huset satt in en säkring åt dig för att vara säker på att den inte ska gå. Och då kan du betala onödigt mycket. Till exempel i mitt eget hus hade vi 20 ampere när vi flyttade in. Det har jag säkert ner till 16.

Jan: Okej. Och hur mycket skiljer detta i pris? Det här är ett sånt område. Jag har liksom ingen... Du ska säga så här, du sparar 10 spänn, så säger jag, jaha. Eller du säger så här, du sparar 5 000 spänn, så har jag ingen känsla.

Daniel: Nej, men det kan röra sig om en tusenlapp eller två beroende på var i landet du bor och hur mycket du gör av med.

Jan: Okej. Så det finns pengar att spara just i den här frågan.

Daniel: Absolut.

Jan: Är det per år då?

Daniel: Ja.

Elnät jämfört med mobilmasten

Jan: Men nu, så här, dum fråga. För du säger att det är som typ vägen. Så elnätsabonnemanget är att jag betalar för att jag har ledningen inne i huset.

Daniel: Mm.

Jan: Så här, för mig är det, finns det något annat sånt? Jag betalar ju liksom inte... Nej. Men du betalar för masten. Liksom på mobiltelefonen, och sen betalar du för mobilabonnemanget.

Caroline: Så funkar det ju inte. Och då betalar man ju inte. Betalar man så för vatten också? Någon för rören och någon för vattnet?

Daniel: Nej.

Caroline: Varför är det så här?

Daniel: Ja, alltså indirekt betalar du för masten antar jag, med din mobiloperatör. För de har ju investerat och byggt det här. De behöver ju ändå göra underhåll, någon behöver ju göra det. Men man har inte delat upp det.

Caroline: Nej. Förlåt, det är inte mer än att ställa dig till svars här. För hundra års energipolitik.

Jan: Det här är dumt.

Daniel: Så är det ju. Det är dumt för att det blir komplicerat. Det här ska egentligen slås ihop till en och samma sak. Göra en stor förenkling av det. Det har man inte gjort. Och det håller man på att jobba med från regleringssidan, men det går alldeles för långsamt.

Jan: För mig, nu bara pratar jag så här, jag har valt er, jag har valt Tibber, då vill jag få en faktura från Tibber. Och sen hade jag hellre fått en faktura på 3 000 spänn där det stått så här, så här mycket betalar vi till Eon, så här mycket betalar du för elöverföring. Förstår du? För nu blir det så här, tittar jag på er, om någon hade frågat mig vad jag betalar per kilowattimme, då tänker jag 42,64 öre. Men sen måste jag ju räkna till det här. Så egentligen betalar jag ju sjukt mycket mer än de där 42 örena.

Daniel: Ja, det är där jag tror att frustrationen mycket dyker upp också. För just den här elnätsfakturan är ju så mycket större än den andra fakturan. Och det har på något sätt, det var inte så förut. Det har glidit över och blivit så här över tid.

Jan: Varför har det glidit över och blivit så?

Det reglerade monopolet och den garanterade avkastningen

Daniel: Alltså, om jag säger så här, det här har varit en väldigt infekterad fråga. Därför att elnätsbolag i mångt och mycket, i och med att man har monopol, så måste man ju regleras. För de kan inte sätta vilka priser de vill.

Jan: Fast det är så det känns att de gör.

Daniel: Jag förstår helt vad du menar. De har inte satt vilka priser de vill, för de är reglerade. De är reglerade över vissa delar. Men det finns brister i de här regleringarna. Till exempel är det så här, hur ett elnätsföretag fungerar. De äger de här kablarna. Och de kablarna var svindyra att bygga, med nätstationer överallt. Och sen äger man det här. Och man måste renovera nätet hela tiden. Så man stoppar in nya kablar, nya nätstationer och det. Och då stoppar man in det i sin kassa. Och sen varje år får man en reglerad avkastning på det här.

Jan: Okej.

Daniel: Så man har liksom, om man kallar det typ en ränta på pengarna, som är bestämd i lagen, vad de får ta ut.

Jan: Okej, typ.

Daniel: Och den är ganska hög.

Jan: Okej, typ.

Daniel: Ja, den har varit nästan 6 procent. Nu ska vi dra ner den till 3 procent.

Jan: 6 procent. Garanterad avkastning. Det är ju gigantiska summor.

Daniel: Och vad som sker då, det är ju det att...

Jan: Behövs de här pengarna för det här? När jag pratar med mina kompisar på elbolaget så säger de så här, ja, drift och underhåll är den jättestora posten. Är det drift och underhåll på riktigt? Eller är det bara liksom en utgiftspost?

Daniel: Ja, precis. Dels har du... Det är ju två delar. Dels är det att de har byggt det här nätet. Det är jättemycket kapital som har stannat i det. Och det vill ju den som har stoppat in kapitalet ha avkastning på. Och då har man en reglering och avkastning på det här. Och sen har du driften av det här. Och det är ju alla människor som jobbar med det. Alla IT-system och allting som är. Och här är man inte effektiv. Är man 200 bolag i Sverige så förstår man ju att på varje liten ort och i varje bolag har man dubbla kostnader överallt. Och man är inte tvingad att vara riktigt effektiv heller. Så är det ju.

Jan: Men då betalar vi för det.

Daniel: Ja, det är klart man gör.

Caroline: Bra, nu är det ett sånt tillfälle. Nu kan vi bli förbannade.

Drivkraften att bygga mer nät

Daniel: Och sen är det så att i och med att man har mycket saker i nätet, finns det en drivkraft att bygga mer nät. Och det är ju en väldigt välkänd debatt just nu med effektbrist. Vi har inte tillräckligt mycket utbyggnad av nät och allting. Och drivkraften från de här typerna av bolag som driver de här frågorna, de vill ju bygga mer nät. De vill bygga mycket mer nät. För det är deras affärsmodell. Som ett klassiskt försäljningsbolag vill man sälja mycket el. Som ett nätbolag vill man bygga mycket elnät. För det ger bra lönsamhet.

Jan: Ja, och du får garanterad avkastning.

Caroline: Man vill ju ändå att det ska byggas där det behövs. Det är fine.

Jan: Vi har gjort fel. Vi skulle inte hållit på med indexfonder. Vi skulle ha ett elnätsbolag med 6 procents avkastning.

Caroline: Nej, det var en parentes. Kan vi titta på de andra?

Jan: Så nu har vi gått igenom det. Det är elnätsabonnemanget som jag har betalat där. Och det är inte en fast summa beroende på mitt hus, eller är det också varierat beroende på hur mycket el jag förbrukar?

Daniel: Det är ju tillbaka till den säkringen då. Så den bestäms av hur stor säkring du har. Och det här kan skilja sig i landet beroende på vilket nätbolag man har. Men det här är den vanliga modellen.

Jan: Så elnätsabonnemanget, det beror på säkringen, och det varierar inte med förbrukning, menar jag då.

Daniel: Nej, precis.

Elöverföring, energiskatt och elberedskapsavgift

Jan: Nej, bra. Sen har vi elöverföring, energiskatt, elberedskapsavgift. Vad är de olika?

Daniel: Elöverföring, det är ju för de kilowattimmar som har färdats genom det här nätet. Så det ska täcka, det är en rörlig kostnad på dig som konsument för att du har använt nätet och färdat mycket el genom det. Om man skulle jämföra det, så ska det på något sätt kompensera slitage och sådana saker på nätet. Förutom att du har tillgång till det, som elnätsavgiften var, så är det här slitaget kan man säga.

Jan: Okej, så det är överföring. Så här heter det på Eons faktura. Heter det så på andra fakturor?

Daniel: Ja, väldigt vanligt.

Jan: Och sen nästa, energiskatt.

Daniel: Ja, och det är en statlig skatt då, som läggs på.

Jan: Den är ju lite sjuk. Förlåt att jag säger det. För när jag tittar på vad jag betalar till... Om vi tar er faktura då, så står det här, el för september, inklusive elcertifikat. Så det är då, om elöverföring är slitaget, så är det här mängden el. Det är det här som vi har köpt upp, som har levererats till dig. Så det är någon som har producerat den elen. I det här fallet är det Topperyd vindkraftspark som vi har köpt det ifrån. Och så är den levererad till dig genom Eons nät.

Jan: Okej, bra. För där betalar jag alltså 42,64 öre, då här för september månad, vilket var 754 kronor. Medan om jag tittar på energiskatten, som är samma antal, 1 771 kilowattimmar, så är energiskatten 767 kronor. Alltså 43,38 öre. Så jag betalar alltså mer skatt än vad jag betalar till er för själva leveransen.

Daniel: Ja, så är det ju.

Jan: Det har jag inte tänkt på förrän nu. Och det är lite jobbigt. Är det alltid så?

Daniel: Ja, det beror på vilket pris du betalar så klart. Men energiskatten är ju det den är. Den är sådär hög.

Caroline: Men är den olika hög på olika ställen i landet, eller är den samma över hela Sverige?

Daniel: Ja, det finns några kommuner uppe i Norrland som har en reducerad energiskatt. Så de betalar mindre energiskatt än övriga landet. Men annars är det samma överallt.

Jan: Vad låg den nu på?

Daniel: Den ligger på 43,38 öre. Det är vad vi betalar i skatt per kilowattimme. Och sen betalar vi till Tibber 42 öre.

Jan: Vi betalar alltså mer skatt än vad vi betalar för själva elen. Det är som att köpa en frukt för en femma och sen betala en skatt på 6 kronor. Jag vet inte, jag bara känner mig arg.

Caroline: Vi får kolla här nu på den här skatten, om den är viktig. Om den bidrar till något bra.

Jan: Ja, bidrar den till något bra?

Daniel: Alltså, det är ju inne i statskassan. Det är en stor intäkt för staten. Det är ett sätt att beskatta.

Vad händer med skatten när alla kör elbil?

Jan: Det här var egentligen en fråga jag har längre in i programmet. Men till exempel, om vi pratar, som du var inne på, med elbilar. Så är det ju så många nu, det är skitbra med elbilar, för det är också så här med kilowattimmar, att jag kan ladda bilarna och att det är i princip gratis, kostar en, två kronor kilowattimmen. Om vi säger då, vi leker att vi får det här skiftet och folk börjar tanka mindre bensin, då känns det inte långsökt att den kommer öka. Att skatten kommer öka. Lite så här, degen måste in. Att det blir dyrt att ha elbil helt plötsligt.

Daniel: Ja, den kommer ju, alltså att ladda en elbil idag är väldigt billigt. Om du jämför med bensin, så kostar det kanske, om vi säger att det kostar 14 kronor att tanka litern nu, så kostar kilowattimmen ändå bara, om du summerar ihop det här, 1,5 kronor totalt. Så i paritet blir det ändå...

Jan: Men pratar man om att man ska höja den här energiskatten, eller är det så här, nej, den ska nog sänkas?

Daniel: Nej, man kan tänka sig att det är ett logiskt resonemang att det blir så här. För tappar man då helt plötsligt skatteintäkten på diesel och sånt, så måste det tas in någon annanstans. Så det är inte omöjligt att vi får en högre energiskatt i framtiden.

Jan: Du säger att den är redan infekterad, frågan kring hela den här elen, elnät och vad vi betalar för...

Daniel: Ja, för går man och frågar gemene man, vad tycker du om det här? Det är nog inte så många som är så jättenöjda.

Caroline: Nej, men också för att vi inte fattar det riktigt. Jag tänker som så att om vi förstår vad vi betalar för och ser vad som är bra och vad som är helt orimligt, då är det en annan sak. Men jag tror det är många som inte, inklusive jag själv, förstår vad jag betalar för. Vi har aldrig tittat på det.

Jan: Vi har aldrig tittat på det, nej.

Jan: Ska vi ta den sista posten där?

Daniel: Det är en väldigt liten punkt där du faktiskt får tillbaka pengar. Som elberedskapsavgift. Och det är en mindre avgift som går till Svenska kraftnät, som har hand om stamnäten i Sverige. Så att den här stora överföringen av el mellan länder och av hela landet fungerar.

Jan: Så det här, du har inget sånt i händelse av krig så ska vi upp, för det var det jag tänkte när det stod elberedskap.

Caroline: Ja, nej, jag håller med. Den är ju sjukt kryptisk.

Daniel: Men det är en mindre sak i helheten.

Är det här rimligt, eller en dysfunktionell bransch?

Caroline: För det sa också våra kompisar så här. Ja, men Jan, du vet, innan du börjar flasha Eon och så här. Tänk på en sån här, det är många saker som vi tar för givet. Till exempel att sätter jag in i eluttaget så kommer det ström. Så är det ju inte om man är i till exempel Kenya eller Indien. Vi har alltid el.

Jan: Vi har alltid el.

Caroline: Och då är det lite som att, öppnar man kranen kommer det alltid vatten. Och kommer det alltid vatten så uppskattar man inte det, för man tar det för givet.

Jan: Samtidigt är det ju sjukt att resonera så.

Caroline: Jo.

Jan: Men jag vill ändå försöka ge... Jag vill ändå, är det rimligt? Sitter jag här och hetsar upp mig i onödan, är det så här rimligt det här? Eller är det här en dysfunktionell bransch? Vad tänker du?

Daniel: Alltså, ur många perspektiv så är det väldigt, väldigt svårt. Någon ska kunna äga kablar som de har monopol på. Och någon ska vilja förvalta det och driva det. Och ska ha jättehög säkerhet på det. Och det ska fungera alltid. Samtidigt har du privata intressen som äger de här bolagen. Det blir en väldigt svår situation som uppstår. Men det här har vi valt. Vi har valt att avreglera elmarknaden. Vi har valt att göra de här sakerna. Och tack vare att det är avreglerat, så får ju Tibber finnas. Vi hade ju inte funnits om man inte hade avreglerat den här marknaden, om de här sakerna inte hade skett. Och sen kan man diskutera, varför finns det inte ett nät över hela Sverige som är supereffektivt och som jobbar tillsammans i ett bolag.

Jan: Som är statligt?

Daniel: Ja, till exempel. Det skulle det kunna vara. Det kanske är väldigt svårt att backa idag. Vi har sålt ut mycket av det här till utländska intressen. Och väldigt många kommuner sitter ju på kommunala elbolag, som är en väldigt bra källa för intäkter.

Vad är ett elcertifikat?

Caroline: Ska vi ta det sista här då?

Jan: Om vi tittar på er faktura då. Så står det inklusive elcertifikat. Vad är ett elcertifikat?

Daniel: Vi har valt på våra fakturor att visa en totalsiffra. Man skulle kunna speca upp det här mycket mer. Vi har valt att visa en totalsiffra för att det gör det enkelt. Men vi måste ändå beskriva vad det innehåller. Det här är någonting som många konsumenter missar. Och när det kommer till just den här frågan, så är det elcertifikat. Om man stöter på en säljare av elavtal i ett köpcenter eller någon som ringer till dig, så är det sällan man pratar om de avgifterna. Och det låter som att elcertifikat är en statlig avgift.

Jan: Det låter nästan som en avgift som kommer... det låter som en elberedskapsavgift.

Daniel: Ja, ungefär. Men det är faktiskt någonting helt annat. Ett elcertifikat är, enkelt sagt, om jag sätter upp solceller på mitt tak här, så kommer jag få sälja elen, allt överskott kan jag sälja ut på nätet och få betalt för. Men tack vare att jag också gör grön el, så kommer jag få ett certifikat. Ett elcertifikat. Och det kan jag sälja sen. Det är ett värdepapper. Så gör man av med 1 000 kilowatt, eller producerar man 1 000 kilowatt, då får man ett certifikat. Och sen är vi alla konsumenter skyldiga att köpa de här. Så man har någonting man kallar kvotplikt. Du måste köpa visst mycket certifikat för all el du handlar in. Och då får man betalt för det här. Och det här är en öppen marknad. Så det köps och säljs.

Daniel: Och här är lite så här klassiskt, det är här elbolag gömmer sina marginaler och vinster. För det låter som att det är någonting statligt. Man säger att man säljer sin el utan något påslag, och så lägger man på lite grann på de här avgifterna.

Jan: Så vad ska man titta efter? För det låter fortfarande som lite hokus pokus.

Daniel: Man ska definitivt i sådana fall jämföra den siffran och titta på vad den innehåller. Idag ligger elcertifikatskostnaden på ungefär två öre. Och...

Jan: Förlåt, jag bara skrattar, för jag är så här, du vet, du hade kunnat säga två kronor och jag hade varit så här, okej. Jag har ingen känsla. Jag hoppas att det kanske inte bara är jag.

Daniel: Nej, det är inte bara det. Det gör det svårt att jämföra så klart. Och det är kanske det här som många konsumenter blir utnyttjade för också. Att det är svårt att sätta sig in i. Så då lägger man på lite här och där. Och så är det svårt att få någon överblick över det hela.

Jan: Bra, men då tänkte jag de här elcertifikaten, man ska räkna in det i kilowattpriset.

Daniel: Det är viktigare att kolla på vad det är för elcertifikatskostnader som faktiskt är där. Och rimligt är typ två öre per kilowattimme blir det ju. Så två, tre öre är en rimlig siffra per idag då. Det är ju ett marknadspris också som går upp och ner.

De fula tricken: inköpspris som inte är inköpspris

Jan: Men om man får ett erbjudande och så är det att kilowattpriset och certifikatet är separat.

Daniel: Ja, det är ganska vanligt.

Jan: Och då tycker jag att det är en viktig följdfråga.

Daniel: För det är oftast så att det kan komma någon som ringer till en och ger ett jättebra erbjudande och säger så här: ja, men du får elens inköpspris. Okej, och så låter det jättebra. Ja, men då kör vi på det. Men då har man inte berättat resten av historien. Så då dyker de här sakerna upp senare.

Jan: Och sen är det då, för det var en av anledningarna varför vi valde er. Jag valde er för att jag kunde få så grym redovisning på timbasis och för att det var grön el. Är all er grön? Eller har jag gjort något sånt val? Jag minns inte.

Daniel: Nej, men vi handlar bara grön el. Vi handlar från vindkraftsparker och från vattenkraftsparker. Sen handlar vi från våra egna kunder som producerar sol på sina tak. Så det säljs till våra andra kunder. Och det handlar vi upp kontinuerligt åt dig. Så just den här månaden fick du vindkraft från Topperyd vindkraftspark. Så vi har säkerställt att vi har fått grön el från vind, hyfsat i närheten av det här.

Jan: Okej. Och det här visar min okunskap, att jag inte läser era fakturor. Men kan det här stå, om jag hade tagit fram andra fakturor, hade det stått något annat då?

Daniel: Ja. Vi ser till att byta ut de här producenterna kontinuerligt och upphandla hela tiden, så du får tillgång till billig och grön el.

Kan man välja 100 procent kärnkraft?

Jan: Men du, nu pratar vi mycket om grön el, och vi fick en fråga här från Tor på Facebook. Som skriver verkligen så här: vad är det så mycket tjafs kring den här så kallade gröna elen? Kan man som konsument inte välja 100 procent kärnkraft? Och jag vet att när vi pratade om det här förut, så sa du att det här är en väldigt infekterad fråga. Och jag var så här, jag visste inte ens att den här frågan fanns.

Daniel: Jo, men... Att kärnkraft är en infekterad fråga i Sverige är väl ganska tydligt. Vi hade en kärnkraftsomröstning för väldigt länge sedan, och den har inte riktigt artat sig som man tänkte sig. Och idag är det helt plötsligt en väldigt starkt politisk fråga med kärnkraft. Men innan var man mycket emot. Vi skulle ju lägga ner kärnkraften i Sverige.

Jan: Och jag kan tycka att, nu kommer en åsikt, man har gjort det lite i taget.

Caroline: Och vad är frågan nu egentligen?

Jan: Nu kommer jag med en åsikt. Jag tycker det har varit fel att vi ska lägga ner kärnkraften.

Caroline: Och är det liksom att det är infekterat? Och då tycker folk att vi ska lägga ner den? Eller vad är ståndpunkten att det här är så infekterat?

Daniel: Nej, men nu är det väl frågan när. Dels är det en fråga, ska vi bygga nya kärnkraftverk? Om nu tekniken är bra och det finns en nästa generation av kärnkraft. Ska vi inte ta till oss det? I Finland bygger man nya kärnkraftverk. I Sverige har vi valt att absolut inte göra det. Och i Tyskland stänger man ner sin kärnkraft. Så du har här en fördelning. Samtidigt producerar ju kärnkraften väldigt lite CO2-utsläpp. Samtidigt som man har andra problem med det. Med slutförvaring.

Caroline: Slutförvaring, och du har...

Daniel: De olyckor som har skett historiskt är ju en stark drivkraft också. Varför länder har avskaffat det här. Så grön el och inte grön el är ju också en fråga. Den blir väl infekterad på det att, ska vi verkligen stänga ner kärnkraften till vilket pris som helst? Och på andra sidan kan man väl säga att det uppenbarligen ser ut att fungera. Att man kan ersätta det här med grön el.

Jan: Men tänker jag dumt? Om jag skulle göra någon ranking här nu. Återigen, amatör uttalar sig. Jag tänker så här, om jag tycker så här. Vi har valt grön el, för vi tycker att det är viktigt med hållbarhet. Men om jag inte kunde få grön el, då hade jag tagit kärnkraft. Och i sista hand hade jag tagit tysk kolkraft. Är det rimligt? Eller har jag fel i det där resonemanget? Vad tänker du?

Daniel: Jag kan inte säga vad som är rätt och fel i just den här frågan. Men den baseras väl någonstans på vad folk har för åsikter. Vad man vill ska vara framtidens energi. Det som är väldigt positivt i alla fall, är att nu håller vi på att stänga ner kärnkraften, och vi bygger väldigt mycket vindkraftsparker i Sverige som faktiskt håller på att kunna klara av den omställning vi måste göra. Så det är ju positivt. Det är inte nattsvart den dagen vi måste stänga ner de sista reaktorerna.

Jan: Jag tror också att människor inte tycker det är en åsiktsfråga bara, utan att man tror att om jag nu inte får kärnkraftsel, så får jag...

Caroline: Skit i tysk kol.

Jan: Ja, precis. Jag kan inte ens välja någonting bättre om jag bara får el, utan att gå igenom Tibber till exempel.

Caroline: Men sen är det också så här, för det är mycket media. Det är så här, vad heter han, miljöpartiet, Fridolin, som stod där med sin kolbit från Tyskland. Grejen är att jag har inte ens belägg för att de tyska kolkraftverken kanske är jätterena. Alltså, det är ju så mycket känslor och okunskap.

Daniel: Okunskap, ja.

Caroline: Tyvärr sitter vi med okunskap.

Tillbaka till Tibber-fakturan

Jan: Vi hoppar tillbaka till er faktura här.

Caroline: Ja, det gör vi.

Jan: Som att det är ro, det är nog första gången. Vi byter samtal, vi pratar om något roligt, vi pratar om faktura. Okej, bra. Och sen står det min förbrukning på kilowattimmar, sen står det pris exklusive moms, då de här 42 örena. Tibber-abonnemang, september, då 30 dagar och så 31 kronor. Så det ni skiljer er på, om jag förstår det rätt, det är att ni inte tar betalt för kilowattimmen, utan jag betalar de här 30 kronorna oavsett hur mycket jag förbrukar. Så det är som min abonnemangskostnad. Kan man säga så?

Daniel: Ja, absolut. Och det går egentligen till alla de tjänster vi bygger för att hjälpa dig att bli mer energieffektiv. Och hela tjänsten för att vi faktiskt har köpt in el och gjort de här delarna åt dig.

Jan: Nu kommer återigen min okunskap. 30 kronor, är det för alla, eller är det bara för oss?

Daniel: Det är 31,20 kronor per månad som är utan moms, så det är 39 kronor för alla kunder per månad.

Jan: Och då tänker jag så här, går ni runt? Det låter billigt.

Daniel: Ja, om du jämför med din totala faktura här, så är det liksom...

Jan: Jag vet inte, det är inte ens en procent.

Daniel: Det är en och en halv procent.

Jan: Nej, så den här är ju en väldigt blygsam del i helheten. Jag kan säga för dig som lyssnar, min faktura från Tibber är 983 kronor för 1 771 kilowattimmar. Fakturan från Eon är 2 100 kronor. Så jag betalar två gånger så mycket till Eon som jag betalar till er.

Daniel: Nej, och det är klart, det här är ju en volymaffär för oss. Vi måste ha väldigt mycket kunder för att det ska gå runt. Men samtidigt kan man göra det väldigt mycket mer effektivt än traditionella energiföretag. Och på så sätt kan vi få lönsamhet i det över sikt. Men vi måste ju ha väldigt mycket kunder.

Hur tjänar Tibber pengar?

Caroline: Jo, men det var faktiskt en fråga från Martin A på Facebook. Han skrev så här: ni har ju inga marginaler på ert elpris. Är det verkligen bara abonnemang som ni tjänar pengarna på?

Daniel: Ja, när det kommer till den här delen så är det det. Sen, vad vi gör ytterligare som är rätt unikt också, det är att i och med att vi hjälper konsumenter att bli mer energieffektiva med hjälp av analyser och de delarna i appen, så erbjuder vi också möjlighet att köpa saker från vår butik. Smarta prylar för hemmet som hjälper till att sänka energiförbrukningen. Det kan vara en termostat till din värmepump. Det kan vara en styrning för att styra elbilsladdning, eller mäta energi i hemmet och sådana saker. Och där tjänar vi också pengar. Så det är en annan sida på affären, det vill säga att vi tar betalt där vi tycker att det är rimligt att ta betalt. Tjänar vi pengar på att hjälpa folk att bli mer effektiva i hemmet, då har vi rätt drivkraft.

Tjänar vi pengar på att hjälpa folk att bli mer effektiva i hemmet, då har vi rätt drivkraft.

Jan: Det där är ju också jättekul. För det sa ju alla jag har pratat med inför research inför det här. Man kan inte göra så himla mycket. Jag kan byta till er, men den stora besparingen kommer ju från att sänka sin elanvändning. Och där är väl ni en av få som argumenterar för att jag ska förbruka mindre el.

Daniel: Ja, vi startade bara bolaget för ett antal år sedan, och då har vi kunnat göra det med den tanken och byggt vår verksamhet baserat på det här. Och det är det som är problemet med den övriga branschen. Det är det att man har hundra år av historik där man tjänar pengar på att sälja mer el. Och det är klart att det är en omvälvande tanke att helt plötsligt inte tjäna pengar på någonting som du tjänar pengar på. Så för oss är det en självklarhet. Det här är en affärsmodell som vi har byggt från grunden, och det gör att vi tjänar pengar på den abonnemangsavgiften, men den täcker kostnaderna någonstans, och sen ska vi hjälpa konsumenter att bli mer effektiva.

Vad kan man göra i Tibber-appen?

Caroline: Men kan du inte berätta lite mer, för det är en app man har. Lite mer praktiskt behöver vi gå in på Tibber, tänker jag. Man har en app, Tibber-appen, och vad kan man göra där? Hur kan man använda er?

Daniel: Ja, man laddar ner Tibber-appen och sen knappar man in sina uppgifter, så hittar vi ditt hem. Och sen kan du välja om du vill att Tibber ska bli den nya leverantören. Och du har möjlighet i den appen att se din energiförbrukning. Du har möjlighet att se vad elen går till i hemmet. Du har möjlighet att se hur du står till jämfört med andra hem.

Caroline: Den är skitjobbig, den funktionen. För att vi är alltid sämst.

Jan: Vadå, i the neighbourhood liksom?

Caroline: Nej, i den... med jämförelse. Man matar in antal kvadratmeter på sitt hus. Och vi har ett stort hus, och, alltså så här, vi har en årsförbrukning på 36 000 kilowattimmar. Och jag tror att medelvillan i Sverige ligger på 20 000 kilowattimmar. Så vi har en jättestor förbrukning.

Jan: Ja, och vi har ett gammalt hus.

Daniel: Ja, men det visar också att ni har stor potential att göra ännu mer.

Caroline: Åh, vad snällt!

Jan: Jo, men det är jätte... Man måste vända det till något positivt.

Smarta och dumma element

Jan: Men kan du inte... Sen, det jag gillar, jag är ju tekniknörd, och det var en av anledningarna till varför vi bytte till er. För ni var de första som hade app då, för tre år sedan, ni hade den här timförbrukningen. Så jag kan få mina staplar. Och sen, men om du... Du ojar dig över att vi hade dumma element.

Caroline: Jag fattar först inte vad du menar med dumma element. Men okej, man kan ha smarta.

Jan: Ja, men det här är ju lite pinsamt. När vi flyttade in i huset var det i november. Och jag var så här, shit vilken förbrukning vi har. För i november brukar vi ligga så här 4 500 kilowattimmar. Och jag skulle byta till ledlampor och sådant. Och sen insåg vi efter någon vecka att vi har en utomhusspa som gick på 37 grader.

Caroline: Som vi inte själva hade ställt in.

Jan: Som vi inte själva hade ställt in. Och det var ju så att, men kanske det där med lamporna spelar inte så stor roll. Vi kanske skulle dra ner på det utomhus.

Daniel: Men det är ju någonting som väldigt många ganska snabbt hittar att, som du just sa, lamporna är viktiga. Men man inser att det är ganska mycket andra saker i hemmet som drar. Och man får en ganska snabb bild över hur ser mitt hem ut. Är det uppvärmning som är den största delen? Eller är det det som alltid står på i hemmet? Eller är det vardagsanvändningen av energin?

Daniel: Den här fakturan, alla elfakturor, är till viss del kryptiska. Men kan du komma dit och börja prata om vad det här går till, vad kan jag göra med det, då kan du göra bra saker med det också. Då kan du förstå att, okej, om vi stänger av det här eller ändrar de här beteendena, då ändras ju också kostnaden. Och det kan även påverka den här fakturan. Och då får du en större effekt.

Jan: Ja, för egentligen är det så här att klarar jag att sänka er faktura lite, alltså förbrukningen, så kommer jag få dubbelt så mycket. Det är som att en sponsra med dubbelt så mycket.

Daniel: Ja, absolut.

Jan: Det var nog det bästa jag har hört. Nu är jag lite gladare.

Hur kunderna börjar spara

Caroline: Men jag tänker, när folk ansluter sig till Tibber och får koll på sin elförbrukning...

Jan: Jag ska bara säga en sak. Man kan använda RikaTillsammans som en sån här värdekupongkod. Så laddar du ner appen Tibber, så kan du ange RikaTillsammans och får en bonus.

Daniel: Som en bonus, ja.

Caroline: Jo, men kan ni se hur människor börjar spara in på sina elkostnader? Är det någonting som ni kan peka på?

Daniel: Absolut. Och vi ser ganska tydligt att bara att bli medveten ger en väldigt snabb effekt. För bara de här sakerna du ser. Till exempel, just det, det där utespat. Där drog du en hel del saker, och ni använde inte det. Stänger vi av det, då hade du en jätteeffekt direkt. Och det är de här dumma sakerna som en gång har skapats, som man inte tar tag i längre. De snurrar bara på och de byggs ju upp. Så ganska många människor hittar det här: oj, de här sakerna stoppar jag. Eller man kan ha någon ute i garaget, en laddare av en skruvdragare. Och det kan låta löjligt att en skruvdragarladdare ska dra mycket energi. Men den kanske är defekt. Den kanske drar jättemycket energi. Och folk pluggar ur den, och helt plötsligt så drar den väldigt mycket mindre. Och bara att visualisera det, kunna se det och förstå det, då kan man ta actions och göra saker åt det, som annars blir väldigt dolt. De här fakturorna säger ju ingenting om det. Men man kan berätta en mycket mer ingående historia om ditt hem genom att titta på data och göra smarta analyser och visa upp det här.

Timpris jämfört med snittpris

Jan: Precis. Och ni mäter på timbasis?

Daniel: Ja, för det är ju också en annan sak. Just elmarknaden, den är ju så. Det finns några olika prismodeller. Det finns rörligt elpris, det är ett väldigt vanligt perspektiv. Och sen har du fasta elpriser. Och vi säljer bara rörliga elpriser. Anledningen till det är att om du ska sälja fasta priser, så måste du ta risk. Vilket innebär att vi måste lägga på riskmarginaler. Och helt plötsligt börjar vi tjäna pengar på el. För vi måste prissätta det på det sättet så att vi går plus på det. Och det är mot vår modell. Och sen är det så att rörligt pris över tid är för de allra, allra flesta det mest lönsamma valet.

Jan: Det är som med bolåneräntor?

Daniel: Ja, och sen är det säsongsfaktorer. Så du måste i sådana fall lyckas binda det på exakt rätt tidpunkt för att få ett bra avtal.

Caroline: Men hur funkar det med tid? Du säger att det är en tidsberoende faktor det här med priset. Är det det att det är dyrare el på dagen för att du använder den?

Daniel: Ja, eller tvärtom. Det är billigare på dagen. För då är inte folk hemma. Elmarknaden pågår ju hela tiden. Och vi köper in el per timme, vilket gör att du som konsument betalar för det du gör av med per timme, och du betalar för det som priset är på elmarknaden. Och elbörsen svänger ju hela tiden. Den svänger väldigt mycket under dygnet. Så på natten kan du nästan få det gratis ibland, väldigt lågt. Och på de absolut dyraste timmarna kan det vara högre priser än snittet över dygnet. Och det kan ske normalt sett klockan nio på morgonen eller åtta, eller på eftermiddagen när man precis kommer hem.

Att ladda elbilen vid rätt tidpunkt

Daniel: Så ett typfall är till exempel nu när vi pratade om elbil tidigare. Som de allra flesta gör, om man inte tänker på det, det är att man åker hem och så har man kört med bilen och så vill man ladda den. Då pluggar man in den och då börjar den ladda. Bara det att elpriset är som absolut dyrast just då.

Jan: För där vet jag att ni har en lösning. För när vi tittade på hur vi skulle köpa den där Teslan, så tittade vi i e-shop, och då var det någon sån här smart laddbox som fick mycket bättre recensioner än Teslas egen laddbox. Men då kan man ställa in via er app, det här har vi inte gjort själva, men vi har kompisar som har berättat att man kan ställa in. Och så laddar den när priset är under en viss nivå och när det är som billigast.

Daniel: Ja, precis. Och det här är ju en del, det var det här vi såg framför oss. När de här två kombineras, teknik och app, då kan man göra väldigt spännande saker. Så till exempel bilen kommer hem och du pluggar in den. Men den startar inte direkt, utan istället kollar vi vad det är för batterinivå i bilen. När vill du ha den färdigladdad? Och sen planerar vi utifrån när elpriset är som billigast. Och när det är billigast leder det ofta också till när det finns mycket grön el i systemet. Så den laddar också när det finns mycket miljövänlig el som vi inte behöver importera. Och på så sätt får du din bil laddad, och det är mycket billigare och gjort på ett mer klimathållbart och långsiktigt perspektiv.

Jan: Och det är en engångsgrej. Jag installerar den här laddboxen och sen är det färdigt.

Daniel: Det är faktiskt så fiffigt att för väldigt många elbilsmodeller behöver du inte ens en laddbox för det. Utan vi kan prata direkt med bilen. I de nya moderna elbilarna sitter det oftast ett simkort i dem. För att den som har tillverkat bilen vill dels ha en app med bilen, men också mycket data för att kunna vidareutveckla elbilarna. Och vi kan använda samma kanal. Så vi behöver inte ens prata med laddboxen. Vi pratar direkt i bilen. Så har man en Tesla, en BMW, en Volkswagen, så kan vi prata direkt in i bilen.

Jan: Så du går in i appen och så trycker jag in att jag har en Tesla?

Daniel: Ja, så anger du dina uppgifter till en Tesla. Och då kopplar vi upp oss mot Teslan. Och sen kan vi visa hur mycket du har laddat med bilen. Och du kan styra laddningen.

Jan: Det är ju skitkul. Men måste man inte ha en laddbox ändå till bilen?

Daniel: Det är väldigt bra att ha en laddbox. Man kan ha sin Tesla-laddbox, det kan du ha. Men det är väldigt bra att ha en laddbox. För grejen är att om man tar det där eluttaget som du nu kanske tänker att du ska ladda ur. Det har nog suttit ganska länge där. Och hur ser elinstallationen ut från garaget till den här? Och där har man kanske kört en gräsklippare eller någonting på tidigare. Nu ska du koppla in en Tesla och ladda den dygnet runt nästan, med ganska hög effekt. Det som har skett är att det har hänt olyckor. För att det blir för hög belastning under väldigt lång tid. Att ha en laddbox och rätt installationer är väldigt, väldigt bra.

Bidrag för laddbox

Jan: Okej. Sidospår. Jag har för mig när jag googlade det här, man får något bidrag. Finns det inte något bidrag om man installerar laddbox?

Daniel: Ladda hemma-stödet finns det.

Jan: Vad är typ hälften av kostnaden?

Daniel: Du får hälften av kostnaden av Naturvårdsverket, om du köper en laddbox som uppfyller några krav. Det måste kunna mäta energi och kunna...

Jan: Är det värt att göra det? För jag känner att jag är alltid en sån här, jag får aldrig de bidragen, för när jag köper så är de redan borta. Men är det värt att, om man går och funderar på att köpa en bil, om jag vill köpa en elbil kanske om ett, två år. Är det värt att installera en laddbox nu utan att jag har en bil? För att få det här gröna hemma-stödet.

Daniel: Det är grymt fördelaktigt just nu att köpa en laddbox och använda det stödet. Om du är helt säker på att du ska ha en elbil, så är det inte en jättedum tanke. Sen är det klart, en laddbox är inte gratis. Det kostar några tusenlappar.

Jan: Men hur är utvecklingen? Är den laddboxen outdated om 12 månader?

Daniel: Alltså den som vi jobbar med, som heter Easee. Den togs fram förra året. Och den är helt överlägsen i marknaden, när det kommer till funktionalitet och prismässigt och att innehålla allting som behövs. Så den kommer hålla under väldigt lång tid. Köper du en äldre laddbox idag, som kanske är tillverkad för fem år sedan, alltså när den skapades. Ja, den kan vara nyproducerad idag, men designen är gjord för fem år sedan. Då finns det massa skavanker på de här som säkert skulle behöva...

Jan: Ja, jag fattar. De kunde varit bättre.

Läsarfråga om snittpris och timpris

Jan: Vi tar en läsarfråga från Gustav Hedelin här på Patreon. För det relaterar till det här med snittpriset. Han skriver så här: jag har funderat på snittpriset över en månad. Antingen är det en tankevurpa eller så blir vi blåsta.

Caroline: Det är roligt. Alla är så upprörda. Alla tror man blir blåsta.

Jan: Snittpriset per månad är vad marknaden betalat för all såld el en månad. Men eftersom elpriset ofta är högre på dagen, då många inte är hemma, vilket gör att det har låg förbrukning, så får vi ändå efter månadens slut betala snittpriset på el som med timpris hade blivit lägre. Här skulle jag vilja få lite utlägg på hur man kan styra och om det är så. Så till exempel om vi tar här, mina 1 771 kilowattimmar, då är det summan. Det är inte som att jag betalat 42,64 hela tiden, ibland har jag betalat 10 och ibland har jag betalat 80. Och snittpriset är 42.

Daniel: Det stämmer.

Jan: Och om jag hade varit, om jag inte, för innan vi hade er, så hade vi inte timförbrukning. Och jag misstänker att alla har inte timförbrukning.

Daniel: Alltså så är det. Alla Tibber-kunder får timförbrukning och alla får timpriser. Men de absolut främsta, absolut mest, elavtalen i Sverige, rörliga elavtal, är ju inte timavräknade, som man kallar det. Utan då får du ett snittpris på det.

Jan: Och då får jag, som Gustav skriver här, då blir man blåst.

Daniel: Ja, du får ett snittpris både på börsen, men också får du ett snittpris på hur... Det är till och med så att i och med att du inte mäts varje timme, du mäts bara en gång per månad, så måste ändå din förbrukning fördelas över hela månaden. För elen har ju ändå handlats upp per timme. Det är så elbörsen fungerar. Så du mäts en gång och sen ska man lägga en schablonkurva som din förbrukning fördelas ut på. Och den baseras på hur alla i hela ditt område, alla dina grannar, förbrukar sin el.

Jan: Då blir vi blåsta, tänkte jag. Då betalar vi definitivt mer, säkert.

Daniel: Nu betalar ni per timme, så nu betalar ni faktiskt vad ni gör av med.

Jan: Jag tänkte faktiskt på det, varför jag gillade Gustavs fråga. För nu pratar vi om det som en självklarhet, att man har timpris. Men det har nog inte de flesta. De flesta som har rörligt elpris har ett månadssnittpris som man får som är rörligt. Och då mäts man också en gång per månad, och sen fördelas din förbrukning ut över alla timmar.

Vad ska man titta på när man jämför elbolag?

Jan: Om vi tar några fler läsarfrågor, så har vi Libbe, han skriver så här: så vad kan jag göra för att göra det billigare för oss konsumenter? Jag byter en gång om året och försöker göra det på sommaren, men jag måste gå igenom alla förutsättningar varje gång. Vad är viktigast? Och så skriver han så här: jag lovar, jag kommer komma ihåg det resten av mitt liv. Tusen tack för att ni tar upp det.

Caroline: Men vänta, vad är det han byter en gång om året?

Jan: Ja, elbolag. Man kan ju inte byta Eon.

Daniel: Nej, vi kommer ju aldrig kunna byta Eon, eller nätbolaget.

Jan: Så vad ska man titta på?

Daniel: Ja, för det första bör man fundera på om man vill ha ett rörligt eller om man vill ha ett fast avtal.

Jan: Ja, och där vill man ha, rekommendationen är rörligt.

Daniel: Om man har ekonomin för det, så är det så att det blir mer lönsamt över tid. Men det kan också vara så att om du känner att du måste veta vad elpriset är i förväg för att du har en ansträngd ekonomi, då kan fast pris vara, men det kommer att kosta dig mer över tid. Det är som en typ av försäkring man köper.

Jan: Och det här Mix då, som vissa har?

Daniel: Ja, men det är ju varken hackat eller malet. Det är en produkt som elbolag har försökt att sätta ihop.

Jan: Vad är det för efterfrågan de möter då?

Daniel: Jo, för det är för de som har svårt att bestämma sig. Jag vill ha lite rörligt, okej, en del av...

Jan: Exakt.

Daniel: Och sen är nästa faktor också att det är lite svårare att jämföra också. Det är faktiskt så. Prismodellen är ändå att de kommer tjäna pengar på att sälja el. Så det kommer finnas marginaler. Det är bara det att det är svårare att veta exakt hur mycket det är.

Svartlistade elbolag och otransparens

Jan: Men är det så? För det här skriver ju Thomas här på Facebook. Han skriver så här, nu citerar jag honom: det är lika omöjligt att få veta exakt kostnad när fondbolagen själva bestämmer hur prissättningen ska kommuniceras. Ju svårare att förstå, desto högre pris verkar vara modellen. Man hoppas att sånt ska hoppa upp och bita dem i svansen till slut, de rackarna.

Daniel: Ganska nyligen gick myndigheterna ut och varnade för sju stycken elbolag i Sverige. Man svartlistade sju stycken elbolag. Så det var skriverier i tidningar och man har gått ut och varnat för de här. Och helt ärligt, de som är på den listan är väldigt vanliga elbolag. Och de är också de som du känner till främst på köpcenter, de som ringer dig och allting.

Jan: Okej, jag kommer lägga upp en länk till den listan.

Daniel: Ja, det kan du kika på. Och det här är ju den svarta baksidan på den här branschen. I och med att konsumenter ibland känner att man har ett underläge, det är svårt att sätta sig in i det hela, så luras väldigt många av bolag. Man har som affärsmodell att man säger någonting som är lite tvivelaktigt, man glider igenom på orden, och så kommer det sen efteråt. Och då blir det väldigt otransparent vad det faktiskt kostar och vad de faktiskt betalar för. Det är lite grann som med elcertifikat. Det är ett fult sätt att försöka tjäna pengar där man inte riktigt säger vad man... Det hade varit mycket mer fair att säga att så här mycket tjänar vi av dig.

Jan: Ja. Och som i det här fallet är det 39 kronor i månaden.

Daniel: Ja.

Jan: Jag tycker det är transparent. Då är det en förståelse mellan oss att du vet att vi tjänar de pengarna och att vi har gjort vårt bästa för att få ner den andra delen. Och vi har ingen drivkraft att lägga...

Daniel: Nej, inget incitament i den andra delen. Vi vill få det så lågt som möjligt där, för då blir du nöjdare kund.

Elpriskollen och andra jämförelsesajter

Daniel: Det finns ju en jämförelsesajt som heter Elpriskollen, som är av myndigheterna. Alla som är ett elbolag måste skicka in sina elpriser till dem. Så där kan man jämföra.

Jan: Elpriskollen.

Caroline: Och de här andra, för det var också en sån här fråga. Du tänkte Elskling?

Jan: Ja, precis, från flera stycken här som skrev så här, om man ska Elskling eller Kundkraft eller de här. Är det också såna jämförelsesajter?

Daniel: Ja, det är väl lite olika. Elskling är ju en elprisjämförelsesajt, där du kan jämföra de här sakerna.

Caroline: För där var ni med, det såg jag.

Jan: Så där kan du jämföra elpriserna mot de andra. Men vad är skillnaden mot den här Elpriskollen? Nu låter det som att jag inte är insatt, men det är jag inte.

Daniel: Ja, men på Elskling handlar det mycket mer om att de som är betalande bolag är med, och det blir mer en kommersiell modell, medan Elpriskollen är en statlig kontroll. Så där kan du gå in och kolla, och du vet att alla finns med.

Jan: Okej, så det är bättre med Elpriskollen?

Daniel: Ja, det är myndigheterna som gör det. Det andra är en kommersiell aktör.

Jan: Men jag känner mig ändå lite klokare. För att, eftersom om jag tittar här nu på mina fakturor, så Eon-fakturan kan jag ändå inte göra någonting med. Så då kan man egentligen skita i allt som har med den att göra när det gäller jämförelser. Eller hur? För den är ju vad den är.

Daniel: Ja, du ska titta över din säkringsstorlek, se om den är rätt. Där finns det möjlighet att göra någonting. Men i övrigt är den vad den är. Den är en konsekvens av hur mycket du har använt.

Jan: Exakt. Så egentligen, när jag jämför elbolag, då gäller det att jag jämför vad som är totalpriset per kilowattimme, inklusive allt.

De fula tricken man ska se upp med

Jan: För det finns ju alltid, du vet, när folk frågar mig när jag är med i poddar, vad är de fula tricken? När man blir lurad. Jag vill inte säga att man medvetet lurar konsumenten, men när man gör det svårt för konsumenten, vad är det man gör då? Så att man vet vad man ska se upp med, som konsument.

Daniel: Den ena är, man kallar det inköpspris, men man bör kanske jämföra mot det riktiga inköpspriset, det som finns på elbörsen. Det är ganska många som uppger att man köper på inköpspris. Men om du jämför de ett-till-ett, så ser du att det inte är inköpspris som det handlar om.

Jan: Och hur kollar jag det?

Daniel: Det finns, elbörsen har en egen hemsida som är Nord Pool, och där kan man gå in och kolla elpriserna. Så där kan man jämföra med vad man själv betalar då, om det verkligen är det inköpspriset du ser eller inte. Och sen är det att titta på de andra avgifterna som läggs på. Elcertifikat, titta på eventuella andra avgifter. Det är väldigt vanligt att har man tagit del av ett avtal i ett köpcenter eller liknande, så finns det oftast andra avgifter med också. Det kan finnas försäkringar, det kan finnas olika tillägg som ligger, som man kanske inte uppmärksammar när man tecknar avtalet, men som ändå smyger sig in. Och det är ett väldigt vanligt sätt som det fungerar på.

Jan: Ja, men toppen. Är det något mer sådant tips du skulle säga? Om du själv inte jobbade på Tibber, vad hade du gett för tips för dina barn när de flyttar hemifrån och ska välja elbolag?

Daniel: Mm. Jag hade väl så klart försökt att välja någon som har samma filosofi och tanke som du själv vill ha. Om det ska vara grön el eller inte, och om du vill sätta dig in och göra någonting med det här. Sen är det så, din faktura är någonstans en konsekvens av vad du gör av med i hemmet. Så det handlar om att kanske gå igenom det och se, kan vi göra någonting med det här hemmet? Kan vi göra det mer effektivt? Kan vi spara energi och hantera det på bättre sätt egentligen?

Att tänka på när man köper hus: uppvärmningen

Jan: Du, det där är jätteroligt. För det är precis vad Anders B här på Facebook frågade. Så om jag ska köpa ett hus, vad ska jag ta hänsyn till?

Daniel: Just för hus så är uppvärmning den absolut största kostnaden. Den kan stå för upp till 70–80 procent av hela energikostnaden.

Jan: Det är roligt, för när vi tittar på vår räkning, om vi säger så att vår förbrukning är likadan under året, alltså våra prylar och sånt, så tror jag att vi har någon lägsta juni–juli på typ 1 000 kilowattimmar. Och sen har vi så här februari, januari, mars, 6 000 kilowattimmar.

Daniel: Ja, det är ju det. Uppvärmningen drar ju iväg då.

Jan: Så det är uppvärmningen.

Daniel: Uppvärmningssättet, isolering och sådana saker, bra fönster och det. Det är det som spelar stor roll här.

Jan: För jag tror det är ingen som går och tänker på det när man tittar på ett nytt hus. Uppvärmning, vad kommer det här vara? Men jag tänker så här, bor man i huset i 20 år, det är ju inte en oväsentlig andel pengar.

Daniel: Nej, det är det inte. Det finns kalkyl för det här. Det går att spara ihop de här pengarna ganska snabbt. Vissa av de aktiviteter du kan göra kan leda till väldigt snabba besparingar. Så som till exempel om man har alldeles för hög inomhustemperatur, kan man sänka den. Det har en ganska ordentlig effekt.

Jan: Vi har 21 grader. Vad är typ snittet?

Daniel: Det ligger där någonstans, speciellt i hus. Lägenheter brukar ligga lite högre, men villor brukar ligga någonstans runt 20–21 grader.

Jan: För det där har jag också fattat att det kan slå oproportionerligt mycket. En grad kan ge jättemycket effekt. Har du någon sådan tumregel, eller kan man...

Daniel: Nej, det finns beräkningar på ungefär hur mycket man kan bespara. Vi kanske kan lägga upp det som en länk efteråt.

Jan: Allt det vi har pratat om, Nord Pool och Elpriskollen, alla länkarna kommer i samband med avsnittet.

Daniel: Ja, men toppen. Men det är ju en sån där grej som man verkligen kan se över. Man kan se över de här sakerna, för att med ganska enkla mått kanske man kan göra ganska ordentliga förändringar.

Den dumma värmepumpen och hur man gör den smart

Caroline: För det var också en grej att komma ihåg, när vi flyttade hit, så det var innan vi hade träffats och jag visste att du var medgrundare. Men då vet jag att jag ringde till er och var lite ledsen att vi har en stendum luftvärmepump.

Jan: Kan man göra dem smarta? Min är dum, eller vår är dum, det har vi konstaterat. Men vad kan man tänka på?

Daniel: Det går ju jättemycket åt på uppvärmning. Det beror lite grann på vilken typ av hus man har. Om det är ett stort stenhus så är de husen oftast tröga. De samlar upp jättemycket värme. Och även om man stänger av värmen, så försvinner inte värmen väldigt snabbt. Utan det kan vara varmt väldigt länge. Och sen är andra typer av hus mycket snabbare, med direktverkande el till exempel, då går det fort att värma upp rummen. Och stänger man av det så blir det kallt ganska snabbt. Och de två olika delarna gör att man kan göra ganska mycket. Till exempel i ett stort stenhus. Om du stänger av värmen i två timmar och du inte märker av det, och sen hämtar du igen det genom att du värmer upp det lite senare, då skulle du i princip kunna hoppa över de dyra elpristimmarna. Du behöver inte köra uppvärmningen när du har de högsta pristimmarna, utan du kanske kan köra den bara när det är som billigast. För du har den här stora dynamiken i huset.

Jan: Men måste det vara pannan eller kan jag göra det på elementen?

Daniel: Det går att göra på elementen och det går att göra i pannan. Och vissa av de här värmepumparna har det redan inbyggt. Så du kan bara aktivera det i värmepumpen, om det är en hyfsat modern sådan. Och kanske till och med uppkopplad med internet. Och då kan du styra utifrån elpriset automatiskt.

Jan: Jag har fattat, det här blir en matteövning. Men till exempel, lönar det sig? Om man har en sån här som vi, en sån här stendum, tio år gammal. Lönar det sig att kasta ut den och ta in en ny sån här modern? Eller ska man låta den köra tills den går sönder, och då gör man det?

Daniel: Det är svårt att svara på, för det kommer vara väldigt individuellt. Men...

Jan: Är det värt att lägga ner tid på att göra beräkningar?

Daniel: Ja, det kan det vara. Definitivt. För grejen är att förutom de här sakerna jag berättade om nu, som är extra benefits, så blir det också att du kommer få en mycket, mycket effektivare pump. Så att den kommer använda mindre energi för att göra mer värme här hemma. Så det kommer ta mindre kilowattimmar för den att producera varmvatten och värme här hemma. Och det är väl kanske den största grejen. Det har skett väldigt mycket förändring av värmepumparna de senaste tio åren.

Jan: Dum fråga. Vem pratar man med om en sån grej?

Daniel: Om du ska byta en värmepump, då finns det massvis med värmepumpsspecialister i Sverige. Om du bara googlar på det så finns det jättemånga i närområdet här. Så de kommer kunna hjälpa dig, dels att räkna på en ny värmepump, men de kommer också kunna hjälpa dig med att installera den, byta ut den och titta på om du kanske ska byta uppvärmningssätt.

Jan: Coolt.

Caroline: Man bara sitter och tar in och bara... Vi diskuterar det här sen.

Jan: Det är en lättfärdig fråga.

Solpaneler: är det värt det?

Caroline: Bra. Men vi har fler läsarfrågor. Solpaneler. Det är det många som undrar över. Är det värt att sätta upp solpaneler på huset? Hur ska man tänka?

Daniel: Det finns ju idag bidrag. Så man får även här, förutom ladda hemma-stödet, så får man bidrag för att sätta upp solceller i Sverige. Och det är väldigt generöst, vilket gör att det går mycket snabbare att räkna hem. Och det har skett under de senaste fem åren, så det har exploderat, den här marknaden. Så det finns jättemycket solinstallatörer i Sverige. Priserna på solceller går ner och installationerna går ner. Så det börjar bli lönsamt. Vilket innebär att om du räknar att du kanske ska spara hem en värmepump på 10 år, så ligger kanske solcellerna på 15 år idag. Så det ligger i paritet med att byta värmepump. Så det finns ett starkt business case egentligen på att göra det.

Daniel: Plus också, jag själv har solceller hemma och det är riktigt gött faktiskt när man använder el som man själv har producerat. Det är en liten befrielsekänsla också, tycker jag. Att man, nu kör vi varmvattnet och nu lagar vi mat och solen skiner. Och det går ut lite överskott till mina grannar som också får nytta av det. Men man får använda sina egna grejer. Och jag tycker det är nice.

Caroline: Men varför får man bidrag på det? Är det så att staten vill att vi ska sätta upp solceller?

Daniel: Ja.

Caroline: Av vilken anledning då, egentligen?

Daniel: Det är bra för samhället och bra för energisystemet i det långa loppet. Dels behöver vi ersätta kärnkraft och sådana saker. Vi behöver all typ av förnyelsebar energiproduktion som går. Men sen är det också så att det kommer vara viktigare att vi kan få mer energi i lokala områden. Så att vi inte får obalanser, alltså att det ska färdas mycket energi från ett ställe till ett annat. Utan att det faktiskt kan produceras där det ska användas.

Caroline: Jag satt i styrelsen för en skola innan och då pratade vi mycket om det. I Malmö kommun har man problem med att kapaciteten inte kommer att räcka till. Och då behöver man ha mer, till exempel ska alla sådana här byggnader få solpaneler. Så att det produceras lokalt istället för att det är svårt att få in det i Malmö. Det var väl det som var problemet.

Daniel: Ja, precis.

Batterier, säsongsskillnader och en europeisk elmarknad

Jan: Men jag tänker så här, batterier och sådant, jag vet att Elon Musk gjorde en stor grej av det där för något år sedan. Men sen verkar det inte ha blivit...

Daniel: Vad gjorde han för grej kring det?

Jan: Att man skulle ha batterier och till och med kunna...

Daniel: Hemma?

Jan: Ja, precis. Och lagra. För det är väl problemet nu, så här känner jag, att om förbrukningen ser ut som ett U på huset, man har mest förbrukning i januari, februari, mars och november, december, så har man typ ingen på sommaren. Och produktionskurvan ser ju ut precis tvärtom.

Daniel: Ja, som ett upp och nervänt U.

Jan: Som ett upp och nervänt U, som har som mest produktion under sommaren, när man egentligen inte behöver den. Så hur påverkar det börsen? Jag vet inte. För mig blir det så här att jag får mycket utbud när det inte finns någon efterfrågan.

Daniel: Ja, det är klart man vill ha ett batteri då som kan lagra.

Jan: Ja, absolut.

Daniel: Batterimarknaden, jag är helt övertygad om att den kommer att komma. Och den kommer att bli stor. Vi kommer att använda det. Det kommer att vara en väldig nytta för det här. Men de är lite för dyra idag. Det är liksom inte lönsamt. Och grejen är att nu när du har solpaneler på taket och säljer ut det på nätet, så får du subventioner även där. Så det lönar sig inte att spara den elen och använda den sen hemma ens, utan det är värt att skicka ut det på nätet. Men det kommer att bli lönsamt, jag är helt övertygad om det.

Daniel: Men sen är det så, de här batterierna är ju, storleken på ett sådant batteri idag, ungefär 10–15 kilowatt, det räcker inte så långt. Det räcker för dig att ladda på dagen och sedan använda på kvällen. Det räcker inte för dig att flytta till någon annan tid på året. Det är dygnscykeln du kan jobba med. Det är inte längre än så. Så det måste ske någon sorts revolution i batteri, om du ska kunna lagra under längre perioder.

Caroline: Ja. Det här är en sån här, jag vet inte om jag missförstått det här, men man pratar om att man ska ha en gemensam elmarknad i Europa. För vi funderar ju på att sätta solpaneler, men sen har vår granne en jättestor blodek. Som är fin.

Jan: Som är jättefin, men den skymmer typ 60 procent av vårt tak. Så det var så här, inte riktigt lönsamt. Och sen pratade jag med ett annat företag som heter Switchr, som jag vill göra något avsnitt med i framtiden, som köper upp solkraftsparker. Och då sa de att ja, i framtiden så kanske det kommer bli så att du kan köpa solpaneler hos oss nere i Italien, där det är mycket mer sol, och sen kan du byta det mot din förbrukning här hemma. Kommer det liksom, var det bara en sjukt bra säljpitch utan verklighetsförankring, eller är det dit vi är på väg? Har du någon kommentar?

Daniel: Det kanske är dit vi är på väg rent finansiellt. Det är mer lönsamt att stoppa pengar nere i Italien för att bygga solpark där, än att stoppa det på ditt eget tak. Men du kommer inte kunna fysiskt överföra elen därifrån till ditt hem.

Jan: Men kommer jag få en billigare elräkning?

Daniel: Nej, därför att jag tror inte det kommer vara kopplat till din elräkning. Men däremot kan det vara en bra investeringsaffär.

Jan: Jag kanske har missförstått hela det här med supernät. Om jag producerar, betalar jag mindre, eller jag kommer fortfarande betala här, men jag får tillbaka pengar? Eller hur funkar det?

Daniel: Din förbrukning där kommer ju gå ner. Nu tittar vi på Tibber-fakturan. Men vad som kommer ske är att det här är det som kommer från en elmätare. Det här är från nätet. När du sätter upp solceller, så kommer du bara ha mindre från din elmätare. För du kommer kunna ta en massa från solcellerna också. Så den här summan kommer hela tiden åka neråt och neråt. I bästa fallet skulle det vara noll eller minus till och med. För att du producerar mer än vad du kan göra av med. Då får du betalt för att producera el.

Jan: Okej. Perfekt.

Avrundning: ta actions hemma

Jan: Bra, jag tänker att vi har tagit de flesta frågor. Är det någon fråga som du tänker så här, det här är en fråga som jag och läsarna har missat? Det här borde du ha frågat?

Daniel: Nej, det var väldigt bra frågor tycker jag. Jag förstår att elräkningar och det här med nätavgifter, det är komplext. Och det är komplext även för svenska staten. Det här är en jobbig fråga som inte riktigt är löst, med skenande nätkostnader och så. Jag förstår frustrationen, men det bästa man kan göra med det är att ta actions hemma och se till att förbruka mindre. Och förbruka smartare och ta de här tekniska hjälpmedlen.

Jan: Och de finns ju typ i er shop.

Daniel: Absolut.

Jan: Hur gör ni när ni väljer ut dem?

Daniel: Alltså, vi är väldigt entusiastiska i området, så våra hem är mer eller mindre labb, och våra kontor är det, och vi testar väldigt mycket produkter i marknaden. För vi tycker att det är viktigt.

Jan: Men vad är det för typ av produkter då? För vi har pratat om den här laddboxen.

Daniel: Ja, en typisk produkt skulle kunna vara en smart termostat som du kopplar till värmepumpen, och det innebär att då dyker värmepumpen upp i appen. Och då kan du styra temperaturen, och så tar den in väderprognos och elpriser och räknar på hemmet och sen styr den hemmet så att den värmer när den verkligen behöver och sparar energi när den inte vill övervärma.

Jan: Hur lång tid tar det att räkna hem en sån?

Daniel: Det beror på ditt värmesystem. Men 1–3 år kanske.

En avkastning på 1–3 år

Jan: Alltså, det där är ju ganska coolt faktiskt. För det är ju ganska hög avkastning om man pratar på penna. Vi pratar ju alltid om de här fonderna och sparande, och sen pratar vi ibland så här 6–7 procents avkastning. Med 6–7 procent, då har du räknat att det tar 10 år innan du har dubblat pengarna. Här har du fått igen pengarna på 1–3 år.

Daniel: Det är ju smarta saker att göra i hemmet för att få ner den här kostnaden. Får du ner kostnaden, så ser du att det har en ganska stor effekt på båda de här kostnaderna.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Men det finns rätt många sådana nya tekniska hjälpmedel för att göra hemmet smartare elmässigt.

Jan: Kan jag tänka mig. Men jag har rätt dålig koll på vad det är för någonting. Vad är det mer då, förutom termostaten till värmepannan?

Daniel: Så det som är mest vanligt är att man kopplar upp sina elbilar. Man kopplar upp sin värme och styr värmen, för det är en så stor kostnad. När man skaffar solceller, så är de också uppkopplingsbara. Så man kommer få in det och få data och analyser, och man kan kanske värma varmvattnet när du har sol och sådana saker. Och sen har vi analyser, det vill säga att du kan koppla upp och mäta din förbrukning i realtid. Så att när du tänder en lampa så ser du att det går upp. När du drar ut den där laddaren som sitter i garaget, då ser du att det var den som drog så här mycket. Så det finns smarta hjälpmedel också för att förstå.

Jan: Men det ser jag inte, för nu minns jag inte hur upplösningen i appen är. Jag kan inte se om jag drar ut någonting, utan då måste jag ha...

Daniel: Om du bara har ett elabonnemang med Tibber och får data med oss, så ser du timme. Så då ser du dagen efter. För det är det som, datan kommer från elmätaren. Så då får vi data dagen efter och sen kan vi visa dig exakt hur mycket du har gjort av med per timme. Sen kan man installera en sån realtidsmätare och då får man se det live. Så då ser du hela tiden vad det är du förbrukar.

Jan: Är det värt att ha en sån? Jag köpte en sån men jag har nog aldrig använt den.

Daniel: Nej. Du kommer få en helt annan förståelse för att den här snabba grejen med att du bara pluggar ut någonting, då insåg du att det var det. Och man kan prata om lite eltjuvar och så. Saker som drar. Det är ganska enkelt att hitta sådana i hemmet.

Jan: Vad är de vanligaste?

Daniel: Ja, typ sådana laddare som sitter i och har suttit för länge. Jag hade en jättekonstig grej som jag såg när hjulen kom, så såg jag att det drog iväg. Och då hade jag en sådan ljusstake hemma som var från ett välkänt, ganska dyrt märke. Men själva transformatorn till den var jättevarm. Och när jag drog ut den så insåg jag att den drog jättemycket. Så det måste ju varit något fel i den. Typiskt sådana saker som är så dumma, som suttit i där. Om man inte tänker på det så har den suttit i jämt, och sedan tar man ut den och känner att den är varm. Så nästa år åker den in igen, och den kan ha en livscykel på flera år. Så det är typiskt sådana saker. Sen kan man också se, fungerar värmepumpen som den ska? Mår den bra? Drar den så här mycket som den verkligen ska göra? Har man ett litet hus och ändå gör av med väldigt mycket, så kanske det är någonting som är fel. Så det är sådant man kan märka och kanske vilja reagera på.

Skillnaden för lägenhet eller bostadsrätt

Caroline: Nu när vi har pratat mycket om hus, är det någon skillnad om man bor i lägenhet eller bostadsrätt?

Daniel: Ja, du har ju inte uppvärmning längre. För uppvärmningen ingår oftast i avgiften eller hyran. Så elräkningarna går ner. De blir betydligt lägre. Däremot är nätavgiften fortfarande mycket större än den du gör av med i hemmet. Och då är lite av det också den här elnätsavgiften. För den är ganska stor i proportion. Men där finns det istället andra saker att titta på. Där kan man titta på lampor och vad man har som alltid står på i hemmet. Och det har en större effekt på helheten. Men uppvärmningen går ju inte att påverka i och med att den oftast ingår.

Hur Tibbers grundare träffades

Jan: Så vi ska börja runda av. Nu har vi också pratat i snart en och en halv timme. Du var lite nyfiken. Jag skulle kanske ha tagit det från början. Men hur träffade du din norska medgrundare? Hur kom ni fram till att ni ville starta Tibber?

Daniel: Vi hade faktiskt varit konkurrenter, kan man säga, i marknaden. Jag jobbade med att bygga IT-system till energiföretag och hjälpa dem att bli mer digitala, och han jobbade också på ett annat sådant bolag som gjorde liknande saker. Och vi hade väl ganska samma vision på något sätt. Och sen började vi jobba tillsammans. Och det var ganska tydligt att vi ville samma sak, men vi såg båda också problemet. Så man kan säga att det var med slump att vi hittade varandra i branschen. Men vi hade en väldig samsyn om vart energimarknaden ska och vad vi ville göra med det hela.

Caroline: Var ni på någon konferens? Ni var ju konkurrenter, säger du.

Daniel: Vi var konkurrenter, ja, det är sant. Ibland blir det sådär att konkurrenter måste också samarbeta. Så det var ett stort projekt som vi skulle bygga. Vi skulle ge ett anbud eller en stor offert till ett stort företag i Norge. Och grejen är att det här var för stor affär för bara mitt bolag att göra. Och det var en stor affär för hans bolag också. Så vi behövde varandra. Vi var konkurrenter i den normala situationen. Men just i det här fallet behövde vi mötas. Och det var väl kanske i den förhandlingen vi träffades. Man började diskutera med varandra, hur ska vi lösa det här? Och så började man inse att vi tänkte rätt lika. Man hittade tycke för varandra.

Caroline: Vad kul.

Hur konstig är du på en skala 1–10?

Jan: Vi har ju en sån här favoritfråga också, som är så här, hur konstig är du på en skala 1–10?

Daniel: Jag är nog en sexa kanske.

Jan: Ja, berätta. Varför inte en femma?

Daniel: Ja, eller en åtta kanske.

Jan: Berätta, hur tänker du?

Daniel: Jag lever ett ganska vanligt liv. Så man är inte jättekonstig som människa. Sen är det ju så, man har satsat allting på en idé. Det är ju lite småkonstigt. Och man får fixidéer att man ska lösa saker och ting i världen, och helt plötsligt satsar man allt på det. Man bara går den vägen och blir uppslukad av det. Och man lever med det här dag och natt. På något sätt blir man ju konstig också. Man behöver kanske vara konstig för att vilja satsa allt.

Jan: Ja, för att våga.

Daniel: Och lösa problemen som kommer varje dag med det här.

Jan: Det är ju irrationellt egentligen att sluta jobba på ett välbetalt jobb och ta all risk. För att få jobba ännu mer.

Daniel: Det är mycket lägre betalt. Och man får hantera allt här. Man får göra allt. Och det är ju jättekul att göra det. Det är en enorm drivkraft. Men det är också tungt. Att driva företag, det är otroligt mycket jobb.

Jan: Ja, men jag kommer ihåg, alltså det fattar jag inte typ för nu. Det var ju Daniel som ringde och kollade upp vår Mitsubishi-värmepump för att det inte gick att koppla en termostat. Men det var då du ringde. Och var lite sur över värmepumpen.

Daniel: Ja, precis. Jag blev jättebesviken.

Jan: Men då fattade jag inte att jag pratade med grundaren.

Daniel: Nej, men det är ju så. Är det supporten det här, eller?

Jan: Nej, men jag tycker det är så kul. För det är så här, ska man bygga bolag, så ska man bygga det med kunder. Man vill ju träffa kunder. Man vill prata med kunder. För det är då man lär sig någonting. Det är då man hör vad man faktiskt tycker om saker och ting. Och det tycker jag är den vanligaste feedbacken vi får. Det är att vi är väldigt lyhörda från våra kunder. Och det är för att vi älskar det här. Vi tycker det är kul att prata.

Jan: Ja, du kollade ju upp min värmepump, kommer jag ihåg. Och sen när du skriver, ja det är ju den värmepumpen. Det är coolt. Jag tycker det är så coolt.

Tibbers expansion och avslutning

Jan: Och nu är det ändå så här, ni ska öppna i Tyskland. Ni har i Finland, Norge.

Daniel: Ja, precis. Vi har kontor i Sverige, Norge, Finland och håller på att öppna upp kontor i Tyskland. Så det är så klart en jättemarknad att jobba med. Och vi är ungefär 30 personer i bolaget.

Jan: Wow. Är ni lönsamma på de här 39-kronorsavgifterna?

Daniel: Inte än. Vi växer också väldigt snabbt. Så det har också en påverkan. Vi får riskkapital ifrån, ja, Petter Stordalen är en av våra investerare. Vi har också fått investerare ifrån Silicon Valley.

Jan: Okej, coolt. Men så här, jag som kund behöver inte oroa mig för att ni försvinner?

Daniel: Nej, vi är väldigt långsiktiga här och vi har väldigt starka finansiärer. Så vi är bringers for the long run.

Jan: Ja, coolt. Så för att liksom... Ett fantastiskt stort tack, Daniel, för att du flög ner från Stockholm hit till oss. För att vara med, för att prata om det här. Vi har ju varit kunder hos er sedan 2016. Det sa du också. Ni var en av våra första kunder, och det hade vi inte heller någon aning om.

Daniel: Nej, men det kunde man ju räkna ut, för du är ju en sån.

Jan: Jag är ju tekniknörd. Jag älskar er app. Och det är väl egentligen så man blir kund också. Att man laddar ner appen Tibber, T-I-B-B-E-R.

Daniel: Stämmer.

Jan: Ja, och sen kan man ange värdekoden RikaTillsammans.

Daniel: Yes.

Jan: Och sen, jag gissar att, är det okej? För jag gissar att det säkert är frågor vi har glömt. Att om folk har frågat, de kan skriva dem i kommentarsfälten. Så kanske någon av dina kollegor kan kolla på det.

Daniel: Jättegärna.

Jan: Så ett stort tack för att du var med.

Daniel: Tack så hemskt mycket.