Borde vi ge arv tidigare?
Om pengars minskande nytta med åldern
I detta klipp tar vi upp en tankeväckande paradox i svensk ekonomi: de flesta är som rikast när de dör. Å ena sidan har vi 30 procent av befolkningen som inte klarar en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. Å andra sidan har vi sparare vars förmögenhetskurva bara fortsätter uppåt hela livet.
Publicerat 6 månader sedan.
Senast uppdaterad 5 månader sedan (2025-12-15) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Inga podcast-länkar är tillgängliga för tillfället.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (7 st)
- Poängen redan från start
- Förmögenheten som aldrig används
- Skidåkningen som metafor
- Arvets dåliga timing
- När pengar gör störst skillnad
- Ge arv tidigare, inte större
- Viktiga nyanser att komma ihåg
- Sammanfattning
- Vanliga frågor (5 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 5 månader sedan (2025-12-15) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Poängen redan från start
Sverige har två extremer: 30 procent som inte klarar en oväntad utgift på 14 000 kronor, och en stor grupp som sparar så mycket att de är som rikast när de dör. Frågan är om det verkligen är optimalt att maximera förmögenheten vid livets slut, eller om det finns ett smartare sätt att tänka kring pengars tidsvärde.
Förmögenheten som aldrig används
Statistiken visar något överraskande: förmögenhetskurvan för svenskar som sparar ökar kontinuerligt från 18 års ålder ända till 85. Det innebär att många når sin ekonomiska topp precis innan de går bort. En legitim fråga blir då: vad är poängen med pengar man aldrig hinner använda?
Skidåkningen som metafor
Exemplet med skidåkning illustrerar poängen perfekt. Det spelar ingen roll hur mycket pengar du har vid 65 - kroppen sätter gränser för vad du kan göra. Hälsan är en tillgång som inte går att köpa tillbaka, och den påverkar direkt hur mycket glädje pengar kan skapa.
Arvets dåliga timing
Den genomsnittliga svensken får sitt arv vid 60 års ålder. Det är en konsekvens av att vi får barn runt 20 och lever till 80-85. Men vid 60 har man ofta redan passerat de ekonomiskt mest krävande åren. Bostaden är köpt, barnen utflugna, karriären etablerad.
När pengar gör störst skillnad
Tänk på 35-åringen som ska köpa en större bostad för att barnen ska få egna rum. Som är maximalt belånad, mitt i karriären och stressar som tusan. Jämför med samma person vid 60 när mycket redan är på plats. Nyttan av samma summa pengar är dramatiskt annorlunda.
Ge arv tidigare, inte större
Slutsatsen blir kontraintuitiv men logisk: hellre ge en mindre summa pengar till barnen när de är 35 än en stor summa när de är 60. Det handlar inte om att ge bort mer, utan om att ge vid rätt tidpunkt. Timing kan vara viktigare än belopp.
Viktiga nyanser att komma ihåg
Det här resonemanget förutsätter att grundtryggheten finns på plats. För de 30 procent som inte klarar en oförutsedd utgift är första steget fortfarande att bygga buffert. Och arv i förtid fungerar bara om föräldrarna faktiskt har marginal att ge ifrån sig. Varje familjesituation är unik.
Sammanfattning
Men är det verkligen optimalt? Vi resonerar kring hur pengars användbarhet faktiskt minskar med åldern. En 65-åring, hur frisk den än må vara, kan inte göra lika många skidresor som en 25-åring. En 85-åring tackar kanske nej till äventyrsresan och föredrar en lugn söndagstek. Mängden saker vi kan använda pengar till krymper helt enkelt.
Detta leder till en viktig insikt om arv och generationsväxling. Den genomsnittliga svensken får sitt arv vid 60 års ålder. Men hur mycket nytta har man egentligen av pengar vid 60 jämfört med vid 35, när man kanske ska köpa en större bostad, barnen behöver egna rum och karriären är på topp?
Slutklämmen är enkel men kraftfull: en mindre summa pengar vid rätt tidpunkt kan vara mer värd än en stor summa vid fel tidpunkt. Det handlar inte bara om hur mycket vi sparar, utan när pengarna faktiskt används.
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Relaterade sidor och annat kul
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.
Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.
Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.
Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.
100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.