Hem » Verktyg » Vilken ändring i sparandet gör störst skillnad?

Vilken ändring i sparandet gör störst skillnad?

Är det att öka månadssparandet? Att sänka totalavgiften i portföljen? Är det att sluta pilla och undvika beteendemisstag, eller att höja startbeloppet? Prova utifrån din situation!

Vad tror du gör störst skillnad för en svensk mediansparare med 70.000 kr på 10 års sikt. Är det a) sänka en hög fondavgift från 1.4% till 0.4% per år eller b) höja månadssparandet från 1.500 kr till 1.700 kr?

Om du är som de flesta kommer du svara a) sänka avgiften. Problemet är att det är fel, prova själv eller bläddra ner till facit. Detta är bara ett litet exempel på hur de flesta trillar i fällan och fokuserar på fel sak i sitt sparande. Man silar mygg och sväljer elefanter.

Därför hjälper denna räknaren dig att se vad som gör störst skillnad i just ditt sparande.

Spara i början och investera i slutet

En slutats som man kan dra från att experimentera med räknaren ovan är att beroende på var du är på den ekonomiska resan / rikedomstrappan, då spelar olika saker roll:

• I början (nivå 1-3): kom-igång med sparandet men fokusera på öka månadstillskottet.
• I den senare delen (nivå 4+): spara i linje med forskningen och optimera det som spelar roll.

Tills dess att man har flera hundratusen i eget finansiellt sparande spelar det mest roll att bli en duktig sparare. Att öka sin inkomst och se till att utgifterna inte ökar i samma takt, så att man kan spara mer. Det är tillskottet i sparandet som kommer gör den största skillnaden.

Självklart behöver man inte välja dåliga fonder eller ta dåliga beslut, men att lägga timmar på att hitta den bästa fonden, att sänka avgiften med 0.1% eller följa 2.000+ inläggstråden i forumet om allvädersportföljen är utifrån ett nyttomaximerande perspektiv bortkastad tid. Mest effekt kommer du att få på att öka inkomsten och öka sparandet.

När man börjar närma sig slutet på nivå 3 och början på nivå 4 med en nettoförmögenhet, inkl. pension, i mångmijonklassen då börjar portföljen spela roll. Det är då själva hantverket "investerande" börjar spela roll och göra skillnad.

En insikt för många på nivå 4 (med hushållsnettoförmögenhet på 10+ miljoner) är att månadssparande i princip förlorar sitt syfte. Att spara 50.000 kr om året vid 10 miljoner gör en skillnad på 2% på slutresultatet efter 10 år... Du kan själv prova och se i räknaren ovan vad som ger störst procentuell effekt för just dig.

Misstolka mig rätt. Självklart är det bästa att både välja en bra fond och öka sitt sparande. Det behöver inte vara antingen eller. Men om du ska prioritera något, prioritera det som ger mest och bäst effekt.

Vi är många i communityn som har tänkt och försökt optimera sönder vårt sparande, bara för att upptäcka att det ofta kostat mer än det gett. Senast under 2025 hade vi ett avsnitt med Alexander, en av de mest kunniga i communityn som delade med sig av just den här insikten.

Facit till exemplet i början

Exemplet i toppen på sidan kommer från siffrorna för en ganska vanlig svensk sparare. 2024 hade en mediansvensk ca 70.000 kr på sitt ISK och månadssparade ca 1.500 kr. Om vi utgår från ett scenario på 10 år och att hen har ett gammal aktivt förvaltad fond med en avgift på 1.4% så ger det ett förväntat slutresultat på ca 363.000 SEK om man bortser från skatt.

Låt oss säga att vi gör några förändringar:

• Byte till fondrobot (=avgiftssänkning till 0.4%): ca +7%
• Ökar månadssparandet från 1.500 kr till 1.700 kr: ca +9%

Här ser vi att det ökade månadsparandet ger en högre effekt. Skulle vi göra både och förbättrar vi resultatet med +17. Återigen, det är inte antingen eller.

Mitt inspel kommer framförallt som ett svar på diskussionerna i communityn där valet står mellan t.ex. fondrobot med avgift 0.35% eller global indexfond med en snittavgift på 0.2%. Det vill säga en differens på 0.15% - en diskussion som t.ex. här genererat ca 200 kommentarer.

• Sänkning av avgift med 0.15%: +1% på slutresultatet efter 10 år
• Ökning av sparandet med 100 kr/mån: +4.5% på slutresultatet efter 10 år

Det vill säga att det ger 4 gånger mer effekt att fokusera på att öka sitt sparande. Eller, att det krävs typ ett ökat månadssparande på mindre än 50 kr per månad för att kompensera för den 0.2% högre avgiften med en fondrobot (0.4%) jämfört med en enskild indexfond (0.2%).

Vän av ordning kommer då säga - gör både och. Självklart! Min upplevelse är bara att de flesta fokuserar mest på sänkningen av avgift och inte så mycket på att öka månadssparandet .... också.

De flesta småsparare gör beteendemisstag för 1-3% per år

Varje år släpper företag som Dalbar och Morningstar rapporter som t.ex. "Mind The Gap" som visar att småsparare konsekvent får en sämre avkastning än investeringarna de investerar i. Det kan bara förklaras av att man gör beteendemisstag som att försöka tajma marknaden, man byter fonder eller som vi brukar säga i communityn, allmänt pillar på sitt sparande.

För en snittsparare har man uppmätt detta gap till mellan 1.2 - 1.7% lite beroende på vilken tidsperiod man tittar på. Tittar vi på siffror från Avanza de senaste 17 åren har snittspararen underpresterat mot en svensk indexfond med ca 3.5% per år och 4.6% per år mot en global indexfond.

Vän av ordning kan komma med invändningen att de spararna kanske inte har haft 100% aktieexponering och att jämförelsen är orättvis. I det här fallet med räknaren så räknar vi med underprestationen mot ett marknadsindex, så det spelar ingen roll. Men även om vi skulle sänka siffran med säg 30%, så pratar vi fortfarande runt 2% per år. Jag är generös i räknaren ovan med bara 1.2% som standard.

Det intressanta är att Jeffrey Ptak, chefsforskare på Morningstar, i en intervju nyligen sa:

"With allocation funds, the largest subset of which are target date funds, we found almost no gap. It was basically 0.1 percentage points per year. Then when you focus on every other type of fund, we found that the gap was around 1.2 percentage points per year."

Jeffrey Ptak, Morningstar, 2025-11-06

Det vill säga att i en automatiserad lösning så tenderar gapet och beteendemisstagen att sjunka. Eftersom valmöjligheterna är färre, blir också möjligheterna att göra fel färre.

Enskilda fonder på Avanza / Nordnet = lägre avgift men högre kostnad för beteendemisstag?

Jag misstänker därför att många - självklart inte alla - som t.ex. jagar den billigare avgiften genom att välja fonder på Avanza / Nordnet (där de dessutom utsätts för regelbunden marknadsföring som rekommenderar beteendemisstag) får en lägre totalavgift men samtidigt får en högre beteendemisstagskostnad.

Det är därför jag lade till den i räknaren ovan så att man kan få en känsla för hur mycket underprestationen faktiskt spelar roll. Att det finns en kostnad med att inte sitta still i båten, eller tvärtom en vinst med att just göra det.

Bäst är så klart att göra allt!

Avslutningsvis, självklart är det bästa att göra så många förändringar som möjligt. Att både sänka avgiften, höja månadssparandet, ha ett så högt startbelopp och att undvika beteendemisstag. Inget snack som saken. Min förhoppning är att kalkylatorn ovan kan sätta dem i relation till varandra. 🙂

Om du har en fråga, kommentar eller fundering, skriv nedan!