Fyra-hinkar-modellen klädd i en snittsvensks siffror

Fyra-hinkars alla delar:

• Fyra-hinkar-modellen
• Bufferthinken
• Bevara-värdet-hinken
• Tillväxthinken
• Lekhinken
• Diskussionen inför avsnittet

I dagens avsnitt klär vi Fyra-hinkar-modellen i siffror med hjälp av Martin en snittsvensk. Han tjänar en snittlön på 39.900 kr brutto, amorterar på sitt boende och sparar lite mer än gemene man. Du får hänga med på hur vi tittar på fyra-hinkar-modellen utifrån några olika perspektiv:

• Nivå 1. Den enkla varianten med bara det finansiella sparandet i buffert- och tillväxthinken
• Nivå 2. Därefter hur vi bygger ut den med boendet i bevara-värdet-hinken
• Nivå 3. Sedan tittar vi på svenskens största sparande – pensionen och lägger in det i hinkarna
• Nivå 4. Avslutningsvis slår vi ihop allting och tittar utifrån perspektiven viktad årsavkastning och årsutgifter.

Det som jag tycker är så fint med fyra-hinkar-modellen är att man kan “hoppa av” efter varje nivå. Är man i början av ens ekonomiska resa, så kan man som @Demmagog inspirerade till känna sig nöjd med när man betalat av eventuella dåliga lån, börjat spara till en buffert och kommit igång med ett sparande med några hundralappar i en global indexfond. Det vill säga en enkel variant av fyra-hinkar-modellen med en bufferthink och en tillväxthink.

Redan här har man många gånger en bättre situation än många. Färdigt. Här kan man känna sig nöjd. Eller som @Oliver.Allemog uttryckte det, ge dig själv en klapp på axeln, fira och gå och titta på Netflix.

Man bör inkludera den största enskilda tillgången de flesta äger

Om man sedan tar nästa steg på sin ekonomiska resa tenderar det vara att äga sitt boende. Jag anser att eftersom det är en stor del av de flestas tillgångar och balansräkning, då borde den räknas med. Det intressanta är att om man som en bättre än snittet-svensk har 25.000 kr i buffert och 75.000 kr på sitt ISK så kommer en bostadsandel på 1.950.000 SEK (=hälften av en snittvilla) göra att de där 75% av ens tillgångar i aktier plötsligt bara blir knappt 4% av tillgångsmassan.

Redan här tycker jag att vi kan börja argumentera att det är en ganska stor skillnad på att säga:

• Jag har 75% av mina tillgångar placerade i indexfonder
• Jag har 4% av mina tillgångar placerade i indexfonder

Inte för att man ska placera annorlunda, men som ett perspektivskifte och att kanske inte vara så rädd om börsen skulle gå ner och kanske framförallt inte som undertecknad ha räntor i sitt finansiella sparande. Lex @RicardNylund:s råd till mig: “släpp taget om handbromsen”. 

Här kommer ytterligare en nivå som man kan ge sig själv en klapp på axeln, fira och hoppa av från fyra-hinkar-modellen. Vill man ta det till nästa nivå kan man resonera om sin riskkapacitet och se att man förmodligen kan bära mer risk än man tror.

Pensionen: hold my 

Om vi fortsätter resonemanget – för det är klart att man vill nörda mer  – så har vi trots ovan skippat ytterligare en jättestor del av personens tillgångar – pensionen. Varje månad sätts det av ca 9.000 kr till pensionen för en svensk med snittlön (brutto) på 39.900 kr. För en 43-årig svensk innebär det nästan 1.1 miljoner i inkomstpension, ca 400.000 kr i premiepension och ca 800.000 kr i tjänstepension. Man behöver inte hålla med, men jag tycker att även dessa ska ju upp i en balansräkning – det är ju pengar man ska leva på i framtiden.

Det betyder att personens tillgångsmassa nu är över 4 miljoner kronor istället för de där 100.000 kr vi började med när vi bara tittade på de finansiella tillgångarna. Dessa 4 miljoner kan vi även fördela på de olika hinkarna baserat på vilken typ av avkastning de har. I avsnittet resonerar jag kring:

• Bankkonto-lik-avkastning: ca 1% nominellt och -1% realt (tack @Jonathan.S ) för buffert-hinken
• Ränte-lik-avkastning: ca 4% nominellt och ca 2% realt baserat på bevara-värdet-hinken kommer att till stor del bestå av inkomstpension och boendet. Man skulle kunna argumentera för högre (obligationer har historiskt gett 3% realt och bostäder har get 6%), men jag är konservativt.
• Aktielik-avkastning: ca 7% nominellt och ca 5% realt på tillväxthinken och lekhinken. Även här kan man referera till studien “The return of everything” och säga 6% realt, men återigen hellre försiktig.

När vi nu har ett totalbelopp som är fördelat på hinkarna, då kan vi räkna ut:

• Viktad avkastning på hela tillgångsmassan – dvs. hur mycket växer hela min förmögenhet på årsbasis, dvs. allt från bankkontot till premiepensionen till inkomstpensionen till bostaden etc.

Om vi nu i nästa steg har både:

• Nuvärde eller startbelopp i form av en tillgångsmassa
• Viktad real årsavkastning
• Årligt tillskott i form av amortering, eget sparande och pensionsavsättning

Då kan vi i nästa steg använda ränta-på-ränta-kalkylatorn för att göra en uppskattning av det framtida värdet av min ekonomi. Att gå från att tro eller hoppas till att göra en uppskattning.

Här kommer @jfb med ett viktigt inspel att man kan dessutom räkna på årsutgifter eftersom det blir mer konkret och greppbart än att tänka X antal hundratusen hit eller dit. Det vill säga att det man vill komma till är att ens kapital genererar ungefär 1 årsutgift om året, för när den gör det, då kommer avkastningen från ens kapital att kunna betala alla ens utgifter i snitt över en längre tidsperiod. Det som vi brukar prata om som 4%-regeln enligt Bengen. Så det räknar vi självklart för Martin.

Reflektion på resultatet

När jag och @JFB satt och gjorde detta hemma hos mig en fredag-kväll konstaterade vi några intressanta saker:

• Om man tittar på helheten, då kommer de flesta ha jättesvårt att komma över 50% i aktielika-tillgångar. Om man inte är en outlier (t.ex. sparande i miljonklass men boende i hyresrätt) så kommer det kräva många miljoner på ISK i indexfonder för att ha en 50-50-portfölj.
• Boendet är för de flesta en viktig tillgång för att få ihop den ekonomiska helheten över livet. Jag har varit inne på det innan, men det är supersvårt att kompensera exponeringen som ett belånat boende ger. Vi belånar ofta boendet med 5-6 gånger pengarna när vi pratar om att belåna värdepapper tycker många av oss det är jobbigt på 0.2-0,5 gånger pengarna.
• Utan boende och utan eget sparande, då räcker inte pengarna till för att ha samma årsutgifter i pension som man hade innan. Stämmer väl överens med verkligheten.
• De flesta – mig inkluderad – kan förmodligen (och enligt forskningen borde) bära mer risk än man gör. Skulle man vara helt stringent med akademin så skulle man ju till och med ta hänsyn till Martins 10 miljoner i humankapital (=summan av alla löner mellan 43 år och 69 år), men där går väl någon gräns även för mig. 
• De flesta som 1) har ett jobb med snittlön + kollektivavtal, 2) äger sitt boende, 3) amorterar och sparar några procent av sin lön och har en buffert behöver inte oroa sig särskilt mycket för framtiden.
• Jag har korrigerat texten kring storlek på Lekhinken också. 10% av tillväxthinken kändes rimlig när man tittade på den utifrån perspektivet: “finansiellt sparande”. Räknar man med tjänstepensionen så känns 10% för mycket. För Martin i exemplet skulle 10% innebära nästan 250.000 SEK. 
• I och med antaganden kring den reala avkastningen har jag också justerat ned lite den förväntade avkastningen i tabellen på hemsidan.
• I och med antagandet om 1% ISK-skatt i förvalta-fasen (tack @JFB) behöver man också gå en bit över 25 årsinkomster, snarare närmare 33 st för att få ut de där 4% enligt fyra-procents-regeln.

Ser jättemycket fram emot era reflektioner, mer än vanligt. 

Begränsning och påminnelse

För undvikande av missförstånd. Fyra-hinkar-modellen är en modell. Alla modeller är värdelösa men några är användbara. Om du gillar den, den hjälper dig använd den, annars gör som @Jacke77 och skippa den (och ha bara buffert och ISK, dock något jag kan tycka är förvånansvärt likt 2-hinkar-varianten ).

Det är första gången jag gör hela den här genomräkningen, så jag kan ha gjort fel och tar gärna feedback på det. Jag tänker också att man självklart behöver anpassa den efter sin egen situation och även se sin ekonomi från fler vinklar. Dvs. jag vill inte att någon säger: “Jan sa att” och så lägger man upp hela sin pensionsplanering på det. Framförallt i extrapoleringen för framtiden som alltid innehåller jättemycket osäkerhet.

Så, med det sagt så hoppas vi att du gillar avsnittet!
Jan och Caroline