Bästa kreditkortet 2020 – tjäna på varje köp

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Avsnitt 119: bästa betal- och kreditkorten
2. En subjektiv jämförelse med omvärldsspaning
3. Tack till följarna som hjälpte till
4. Ett specialavsnitt om Revolut är på väg
5. Vårt filter: kriterierna vi utgår från
6. Kuvertmetoden och hands on-ekonomi
7. Bonus, valutaväxling och varför växlingsavgiften kostar
8. Vem använder vilket kort?
9. Omvärldsspaning: kreditkorten har blivit sämre
10. Novo, mikrosparande och uttagsavgiften som blev no no
11. Fintech-bolagen som utmanar bankerna
12. Ett eller två kort räcker numera
13. Apple Card och Apple Pay
14. Poängen med Apple Pay och Google Pay
15. Så har bankerna tjänat pengar på korten
16. Var tjänar gratiskorten sina pengar?
17. Som att gå från Nokia till iPhone
18. Virtuella kort, valutakonton och frustrationen med eurokonto
19. Vad Caroline ser som fördelarna med Revolut
20. Säkerhetsfunktionerna på kortet
21. Notisen som räddade en kontantbetalning i Kenya
22. Nackdelen: KYC-processen kan vara krånglig
23. Selfie, pass och varför körkort inte räcker
24. Varför inte bara BankID?
25. Alternativen: N26, Lunar och PFC
26. PFC och Revolut-kampanjen
27. Carolines chock: hyrbilen krävde två kreditkort
28. Två ställen där betalkortet inte räckte
29. Problem på bensinmacken
30. Dagens i-landsproblem: repor på metallkortet
31. Bästa kreditkortet: Komplett Bank
32. Komplett: bonus, kredit och nackdelarna
33. Komplett är inte ett kort för utlandet
34. Företagskorten: varför är de så dåliga?
35. Bytet till Revoluts företagskort
36. Konton i olika valutor på företagskortet
37. Flera kort på ett konto för anställda
38. Hur poängkorten fungerar
39. Alternativkostnaden med nischkorten
40. Poäng på tjänsteresor: en gråzon
41. ICA-kortet och kombo-knepet
42. Avrundning: kommentarer om andra kort
43. Gimi-kortet för barn och veckopeng
44. Jans issue med Klarna-kortet
45. Olika erfarenheter av Klarna-appen
46. En åldersfråga?
47. Bilkort och butikskort
48. Marginella skillnader i bonusprocenten
49. Coop, Santander och kort som blivit sämre
50. everyday card och bonustrappor
51. Satsa på en vinnande häst
52. Datan vi lämnar efter oss
53. Avrundning och prenumerera
54. Tack för idag

Avsnitt 119: bästa betal- och kreditkorten

Jan: Precis, jag tror att de flesta bara vill ha ett bra betalkort som är smidigt och enkelt, som funkar, och kan man dessutom spara eller tjäna pengar på det så är det en stor bonus. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 119, som kommer att handla om bästa betal- och kreditkorten.

Caroline: Lite sent så här på året.

Jan: Tack för att du påpekar det.

Caroline: Vi kör ju det här varje år, den här typen av avsnitt.

Jan: Som vi skojar om i förra avsnittet, det finns avsnitt jag har sett fram emot. Det här avsnittet har jag inte sett fram emot, och därför har jag dragit på det.

Caroline: Varför har du inte sett fram emot det?

Jan: För att jag tycker att det är väldigt klurigt att skaffa sig en överblick. Och sen kombinerat med att många kort från förra året har blivit sämre. Det händer väldigt mycket på den här fintech-marknaden, med mycket kort.

Caroline: Du sa att det har blivit crowded.

En subjektiv jämförelse med omvärldsspaning

Jan: Ja, det har blivit crowded. Så för första gången har vi med en liten omvärldsspaning i det här avsnittet. Jag tänker att jag ska säga det redan nu: det här är en subjektiv jämförelse. Det är inte något objektivt där vi jämför på alla faktorer, utan tvärtom. Vi tittar utifrån specifika kriterier. Och sen kommer vi också prata mycket utifrån erfarenheten, tänker jag. Vi har faktiskt bytt från kreditkort till betalkort. I alla år har vi haft kreditkort.

Caroline: Du har haft det, men jag brukar inte ha kreditkort. Men jag fick mig en chock vid något tillfälle här nu när vi var i Italien. Vi kan ta det sen, varför man måste ha kreditkort också.

Jan: Ja, precis. Så vi kommer ge vårt förslag på bästa betalkortet, och vi kommer ge vårt förslag på det bästa kreditkortet. Sen kommer jag faktiskt även prata om vissa nischkort. För när jag la ut den här frågan på Facebook för att få hjälp av er läsare och följare, så var det så många som sa: jag fattar inte varför du ogillar det här kortet, det är ju jättebra.

Caroline: Är det så ICA-kortet?

Jan: Ja, det kommer vara nischkort. Så det kommer en överraskning.

Caroline: Okej, det blir en överraskning för mig och alla andra.

Jan: Ja, precis. Sen kommer vi ha lite översikt över vilka kort vi har tittat på. Och sen blir det faktiskt lite sidospår också med KYC, alltså Know Your Customer-processer och sånt, som har dykt upp nu när man skaffar sig betalkort. Så det blir lite sidospår med lagstiftning.

Caroline: Det har jag ingen aning om vad det är.

Tack till följarna som hjälpte till

Jan: Men vi tar det när det kommer. Och sen vill jag faktiskt också säga ett stort tack till er följare som har hjälpt till att skapa det här avsnittet. Jag lade upp en fråga: om ett par dagar spelar vi in avsnittet om bästa kreditkorten, vilket tycker du är bäst? Och där kom det in över 70 kommentarer på mindre än 24 timmar. Jag kommer länka till det både i poddavsnittet, på YouTube och på bloggen, så att man kan följa den här diskussionen om man vill se.

Caroline: Ser du någon tendens?

Jan: Att det är väldigt svårt att skaffa sig en överblick. Det var många olika tips faktiskt. Och jag tror att fler upplever samma problem. Man vill ha ett bra kort, men man vill liksom inte känna sig dum, att man har missat någonting eller inte har det bästa.

Caroline: Nej, men så som jag är, jag är ju inte så early adopter som du är, men jag kan känna att jag skiter i det. Jag har bara mitt vanliga bankkort, får det vara så. Jag orkar inte sätta mig in i det här. Och då är det ju viktigt med ett sånt här avsnitt, om man nu ändå vill optimera sina kort lite grann.

Jan: Ja, precis. Så jag tänker lite ansvarsbegränsningar, för tydlighetens skull. Det här avsnittet är inte sponsrat, men det kommer innehålla sponsrade länkar till de två korten som vi tycker är bäst.

Caroline: Och som vi själva använder.

Jan: Och som vi själva använder. Vi gör alltid så att när vi hittar det vi tycker är bäst, för att kunna fortsätta hålla bloggen gratis och ha de här avsnitten tillgängliga för alla, så försöker vi hitta samarbeten som inte kostar dig någonting, och så använder vi en sponsrad länk.

Ett specialavsnitt om Revolut är på väg

Jan: Sen vill jag också säga att ett av våra favoritkort är Revolut, som är en app och ett kort. Och vi har faktiskt efteråt gjort ett specialavsnitt med Andreas som jobbar på Revolut i Sverige, där vi pratar en hel timme om Revolut-kortet, där ni läsare har skickat in, jag tror ni skickade in 40 frågor. Det är allt från detaljgrejer, men vi har tänkt att vi vill hålla det här avsnittet rent. Vill man sen veta mer om specifikt det kortet, så finns det ett specialavsnitt som vi släpper på onsdag i veckan. Så den här veckan blir det faktiskt två avsnitt. Det blir det här och det sponsrade.

Caroline: Och jag ska säga att vi är förkylda.

Jan: Du är förkyld. Ja, jag är förkyld. Hade jag varit förkyld så hade jag varit döende, och då hade vi inte spelat in. Man cold.

Caroline: Okej. Två avsnitt den här veckan. Vilken bonus.

Jan: Ja, precis. Och jag vill också säga att jämförelsen inte är objektiv. Vi tar inte hänsyn till alla egenskaper eller alla faktorer. Vi tar framför allt inte hänsyn till det som vissa kanske tycker är viktigast med kreditkort: vad är räntan? För vår syn är att om du behöver utnyttja krediten och betala räntor, så ska du inte ha ett kreditkort. Det som lagstiftningen säger, att man måste skriva ut den effektiva räntan och sånt, det skiter vi i, för det är inte relevant.

Caroline: Och betalar man inte sin räkning på förfallodatumet, då får man helt plötsligt betala en ränta på 15,36 procent eller någonting sånt.

Jan: 21 procent i vissa fall. Jag kan säga att vissa kort är till och med upp till 24–25 procent. Så det är ännu värre än så. Alltså, det är fruktansvärt.

Vårt filter: kriterierna vi utgår från

Jan: Så den är inte objektiv, utan vi tittar utifrån ganska specifika kriterier som vi kommer gå igenom i scenarion. Och sen har vi försökt göra en så heltäckande inventering som möjligt. Vi har tittat på så många kort som möjligt, men vi har garanterat missat någonting. Som sagt, det är jättesvårt att skaffa sig en överblick när det finns så många kort. Så jag litar faktiskt lite på er följare och tittare och lyssnare: har vi missat något väsentligt, skriv det i kommentarerna så hjälps vi åt. Det är ju lite som RikaTillsammans.

Caroline: Ja, och det blev ett mer heltäckande avsnitt tack vare er.

Jan: Ja, precis. Och sen är det också viktigt att man läser respektive bolags villkor, för vi kan liksom inte prata om ett kort som passar alla. Det finns begränsningar på bonusen, att den bara gäller kopplat till krediten, och så vidare. Så det är viktigt att man kollar noga själv också. Vill man läsa mer om vårt avsnitt och sånt, så finns det på rikatillsammans.se snedstreck villkor.

Caroline: Bra.

Jan: Jag tänker att vi lämnar det där. Kör vi igång?

Caroline: Bra. Så om vi tittar på vad vi har valt utifrån, alltså vilka kriterier vi har haft när vi har tittat på de olika korten.

Jan: Ja, precis. Vad är vårt filter? Då har vi sagt så här: man ska inte ha behov av att utnyttja krediten, då man betalar hela räkningen i slutet av månaden. Det gör, som jag sa innan, att jämförelser på räntesatsen blir irrelevant. Och är man i en situation där man behöver delbetala, välj hellre ett betalkort, eller använd en kuvertlösning med kontanter eller något sådant.

Caroline: Kuvertlösning? Vad är det för något?

Jan: Ja, men det tänker jag, det där introducerade ju Lyxfällan.

Caroline: Att man delar upp sina kontanter i olika kuvert.

Jan: Ja, precis.

Kuvertmetoden och hands on-ekonomi

Caroline: Sånt höll jag på med när jag var student faktiskt.

Jan: I kuvert? Med sådana matkuvert?

Caroline: Ja, i kuvert, ja.

Jan: Är det sant?

Caroline: Ja.

Jan: Visst, det funkar.

Caroline: Men det var också för att jag tyckte det var så lätt att hålla koll då.

Jan: Okej.

Caroline: Jag vet inte, jag är lite så. Jag ska inte säga dum när det gäller pengar, men det känns.

Jan: Du behövde ha det hands on?

Caroline: Ja.

Jan: Jag tycker att det är superbra utifrån det perspektivet.

Caroline: Och det var verkligen som att ha en budget då.

Jan: Ja, precis. Så någonting som vi har tittat på, som har varit ett krav för oss, är att vi vill ha möjlighet till mikrospar. Och mikrospar är ju det här att man avrundar varje köp, till exempel. Så istället för 190 kronor betalar du 200 kronor, men de här 10 kronorna går till dig själv.

Caroline: Ja, till ett sparkonto kopplat till det kortet.

Jan: Ja, för jag tror mycket på automatiserade lösningar. Jag tror på att när man sparar utan att tänka på det, det är då pengarna växer och man blir positivt överraskad. Så möjlighet till mikrospar är viktigt för oss.

Bonus, valutaväxling och varför växlingsavgiften kostar

Jan: Sen ska det helst vara möjlighet till bonus, att man får lite bonus när man köper. Det ska finnas möjlighet till billig eller gratis valutaväxling. Och det är framför allt av två anledningar. Det ena är att vi ibland rekommenderar, typ: spara i Trine till exempel, som är det här med hållbart sparande i solpaneler. Då investerar man i euro, och säg att man får 6 procent avkastning på det över tid, på sin investering. Betalar du då 1,75 i växlingsavgift, då har du blivit av med en stor del av avkastningen. Så man vill liksom inte ha någon valutaväxling. Och samma sak om man är utomlands. Du vill ju inte betala 2 procent extra på allt, bara för att kortet har en valutaväxlingsavgift, när det finns kort som inte har det.

Caroline: Ja, och det är ju ändå banken som bara tar de pengarna, väl.

Jan: Ja, precis. Sen är det faktiskt ett nytt krav som vi inte har haft tidigare. Och det är smidighet i användning, gärna med en kopplad app. Det har aldrig funnits någon app till de tidigare kreditkorten.

Caroline: Nu har jag Swedbank, nu har jag en Swedbank-app till mitt kort. Eller?

Jan: Det är egentligen ditt bankkonto.

Caroline: Ja, det är ett bankkonto.

Jan: Det är inte kopplat till appen. Så du använder väl inte Swedbank-kortet? Då blir jag ju lite förvirrad.

Caroline: Nej, det är när jag ska föra över pengar till Revolut-kortet som jag använder Swedbank-appen ibland.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Om det inte är så mycket på mitt konto, så måste jag föra över först och sen till Revolut.

Vem använder vilket kort?

Jan: Ja, men jag blir bara så här. För vi har ju Swedbank-kort, men jag gillar dem inte.

Caroline: Men jag har ju räkningar som ska betalas där, från ett konto jag har.

Jan: Så då går jag in ibland och kollar.

Caroline: Nu är det pengar där och sånt.

Jan: Men nu blandar du kort.

Caroline: Jaja, men du frågar mig. Du använder väl inte kortet? Nej, jag använder Swedbank-appen.

Jan: Ja, okej. Vadå, har vi löst det? Nästa kriterium är: låg eller obefintlig avgift. Man ska helst inte betala någonting för sitt kort. Så det är kriterierna. Och sen, det vi inte tar hänsyn till, men som vi faktiskt kommer att nämna eftersom det verkar viktigt för många av er följare, är att det finns vissa kort som bygger på särintressen. Till exempel för resor, eller specifika butiker eller sådant. Vi tar inte heller hänsyn till att vissa kort har insättningsränta, för då tycker vi att det finns ju bättre. Till exempel Collector Bank eller Avanza eller så.

Caroline: Men vad menar du med resor? Att man får sådana här SAS-poäng och sådant?

Jan: Ja, precis. Eller cashpoints på Norwegian-kortet och sådant. Så det är lite kriterierna som vi väljer från, och därmed är det inte någon objektiv jämförelse.

Omvärldsspaning: kreditkorten har blivit sämre

Jan: Men om man börjar lite i omvärldsspaningen, så har det tidigare år varit intressant med kreditkort. Betalkorten har ju varit poor man's version av ett kreditkort. Har du inte tillräckligt bra ekonomi för att få ett kreditkort, då måste du skaffa ett betalkort. När jag var 16 hade man ett Maestro-kort med insättning på.

Caroline: Ja, det hade man.

Jan: Men om man tittar, bara sen vi gjorde den här artikeln, Bästa kreditkorten 2018, så är det så att i princip alla kreditkort har blivit sämre. Prim var ett sånt favoritkort som vi hade innan.

Caroline: Man kunde resa med det och inte ha växlingsavgift och så, var det inte så?

Jan: Nej, nej, nej, det var ett Inter-Prim-kort.

Caroline: Förlåt mig.

Jan: Sitt ju här.

Caroline: Nålkoll. Berätta vad du gillade med det, du kan bara säga något kort.

Jan: Ja, men det var ju bonus. Det var gratis och det var 1 procent bonus.

Caroline: Ja, så var det.

Jan: Sen sänkte de bonusen till 0,5 procent. Jag tror att de fortfarande är på 0,5 procent på alla köp.

Novo, mikrosparande och uttagsavgiften som blev no no

Jan: Sen var Novo också ett sånt kort som har varit en favorit, som vi har försvarat och fått mycket kritik för i flera år. Men det var ju för att de var bland de första som införde det här mikrosparandet, att de la pengarna i en fond och sånt. Men nu har de lagt på uttagsavgift på 1 procent på den fonden, vilket jag tycker är ett no no. Det får inte vara en uttagsavgift på en fond, på en hel procent.

Caroline: Ja, på en hel procent.

Jan: Och bonusen har blivit sämre, och det har blivit så mycket att du ska konsumera, så att Novo för första gången trillar bort från listan. Jag väntar faktiskt nu bara på att kunna avsluta det kortet själv. Så det är väl liksom en omvärldsspaning: många av kreditkorten har blivit sämre. Det fanns ju ett kort innan som hette Re:member More, tror jag, som också gav bra bonus. Det går inte ens att teckna längre.

Caroline: I Sverige?

Jan: Ja, eller överhuvudtaget.

Caroline: Det var ett svenskt kort. Varför går det inte att teckna?

Jan: Nej, det var för att bonusarna, man hade kanske inte råd eller lönsamhet i det.

Fintech-bolagen som utmanar bankerna

Jan: Sen, en annan sak som har hänt när alla de här kreditkorten har blivit sämre, är att det har startat ganska många fintech-bolag som erbjuder kort- eller bankalternativ. Det händer ju sjukt mycket. Vi har fått Klarna, vi har fått Revolut, N26, PFC. Det har kommit en massa uppstickare som konkurrerar med bankerna. Så jag tänkte på det här om dagen: vi har fått fondrobotarna som konkurrerar med storbankerna på fondsparandet. Vi har fått de här fintech-bolagen som konkurrerar på kredit- och betalkort. Vi har fått betalningslösningar som Klarna som konkurrerar med bankerna. Så jag tänker att det inte kan vara jätteroligt eller jättelätt att vara bank idag faktiskt.

Caroline: Nej, alltså samtidigt är det ju så att mycket är nytt. Och många håller kanske hellre fast vid bankernas lösningar ett tag till. Så bankerna har väl ändå lite tid på sig att komma ikapp på något vis. Om det går.

Jan: Men det kan ju vara så, när jag tänker: skulle jag äga bankaktier idag? Nej, det hade jag nog inte gjort faktiskt. Men skitsamma, det är inte ett avsnitt om bankerna. Det var bara en spaning. Och om jag ska ha handen på hjärtat, många av de här betalkorten är riktigt, riktigt bra. Och det är väl det vi ska prata om idag.

För första gången på tio år har jag inte ett kreditkort längre, utan ett betalkort.

Ett eller två kort räcker numera

Jan: Och sen en annan spaning: när vi pratade om det här 2018, då kommer jag ihåg att vi hade en kategori, bästa kortet utan valutapåslag, bästa kortet för bonus. Och idag räcker det med ett kort eller två kort. De bra korten har blivit bättre, kan man säga. Och sen också en spaning jag varit inne på: det har varit sjukt svårt att göra en jämförelse på grund av marknadsföringen. Slår man bästa kreditkortet på Google, då kommer det liksom 20 annonser. Det är det första som händer på Google. Och sen det som jag stör mig lite på, är att många jämförelsesajter, det finns sajter som jämför kreditkort, men då listar de dem som ger bäst kickback till dem.

Jan: Och idag, det kan jag säga, om man jobbar med marknadsföring så kan man få kickback på uppemot 500, 600, 700, 800 kronor på ett rekommenderat kreditkort som inte är bra, men som har en hög ränta.

Caroline: Och då vill man ju hellre promota det.

Jan: Ja, så många av de här.

Caroline: Så man kan inte lita på de här tjänsterna som jämför.

Jan: Nej, utan man får titta på vad det är för kriterier. Och det är därför jag är så noga med vilka kriterier vi bedömer på.

Caroline: Bra.

Apple Card och Apple Pay

Jan: Och sen en sista spaning: Apple har i USA släppt något som de kallar Apple Card.

Caroline: Jaha.

Jan: Det är ett kreditkort. Och när jag läser på om det, det verkar sjukt bra.

Caroline: Vad är det du gillar med det?

Jan: Det verkar bra bonus. Det är gratis. Det är inga avgifter. Det är kopplat till Apple och iPhone.

Caroline: Apple Pay då? Eller vad är det?

Jan: De kommer ha en app för det här. Och Apple är ju som vanligt, när de gör någonting så är det oftast riktigt, riktigt bra.

Caroline: Genomtänkt. Men vad menar du att det är kopplat till Apple? Bara så att jag vet. Alltså till ens…

Jan: Alltså Wallet. Men Apple Pay kan du ju koppla en massa andra kredit- och betalkort till också. Vi har ju kopplat vårt Revolut-kort till Apple Pay. Men Apple ger ut ett eget kort som de dessutom har en egen app till. Precis som Revolut har en egen app, så har Apple en egen app. Häng med. Så de gör det som Revolut och de andra konkurrenterna gör. Men än så länge så är det bara…

Caroline: Jag försöker också definiera för mig själv vad Apple Pay är. Det är ju när man… och så bara… Vad är det man gör?

Jan: Men vet du vad, älskling?

Caroline: Det har ju varit sjukt smidigt när jag har betalat med Apple Pay. Men sen har jag tänkt: när gör jag det? Och hur går det till och sånt? Jag vet inte, vi kan ta det kanske vid ett annat tillfälle.

Jan: Jag tror inte du har betalat med Apple Pay.

Caroline: Jo, jag har betalat med Apple Pay.

Jan: När har du gjort det?

Caroline: Jag vet inte, jag kommer inte ihåg det nu. Men det var så här… du har betalat med Apple Pay. Jag vet inte om det var någon bok eller någonting sånt.

Poängen med Apple Pay och Google Pay

Jan: Okej. Poängen med Apple eller Google Pay är ju att du inte ska behöva ha med ditt fysiska kreditkort. Det räcker att du har med telefonen, och så kan du typ blippa. Du har ju sett mig blippa nu med kreditkorten. Man behöver inte köra kortet i läsaren, utan du kan lägga på den.

Caroline: Jag har kanske inte betalat med Apple Pay själv, utan du var med eller gjorde någonting.

Jan: Men testa det.

Caroline: Ja, jag ska göra det.

Jan: Så får vi se när Apple Card kommer till Sverige. Men jag tror att det kommer vara en bra konkurrent faktiskt. Och nej, vi behöver inte prata mer om Apple.

Caroline: Bra.

Jan: Och innan vi kommer in på de bästa korten, så tror jag också att det är viktigt att förstå: var tjänar de här gratiskorten sina pengar? Jag tycker alltid att det är viktigt, och att också förstå varför det kommer så många uppstickare. Det är ju inte som att många företag plötsligt har insett: nej men nu ska vi göra världen till en bättre plats och subventionera betalkort. Utan det handlar naturligtvis om kommersiell verksamhet. Och det här med kort har ju varit extremt lönsamt.

Så har bankerna tjänat pengar på korten

Jan: Alltså, för bankerna som har gett ut detta. För det första har de i många år tagit ut en årlig avgift. Till exempel Swedbank. Trots att vi inte använder vårt Swedbank-kort, vi använder appen för vi har Swedbank, men vi använder inte vårt Mastercard från Swedbank, det har vi till och med klippt. Det betalar vi 195 kronor för per år. Har man ett kort på Nordea, så betalar man 320 kronor per år. Har du ett kort på Handelsbanken, så är det typ 360 kronor. Så alla som har ett kort betalar flera hundralappar.

Jan: Men sen har ju många av de här bankerna haft den här valutaväxlingsavgiften på 1–1,75 procent. Och sen dessutom får man ju kickbacks från Visa och Mastercard. För när du och jag handlar med ett Visa- och Mastercard i en affär, så betalar ju handlaren för den transaktionen. Och de kan ofta betala upp till 1,5–2,3 procent för en sådan transaktion. Och en del av de procenten har ju gått tillbaka till bankerna som har gett ut eller sålt de här korten från Visa och Mastercard.

En bank har utan problem kunnat tjäna mellan 1 000 och 2 500 kronor per år på en kund som använder ett sånt här kort.

Caroline: Alltså per år då?

Jan: Ja, per år. Och då räknar vi inte ens in de här räntorna, om man inte har betalat ett…

Caroline: Det är en bra affär för banken.

Var tjänar gratiskorten sina pengar?

Jan: Och det är den här affären som många har sett. Och det är därför många av de här fintech-bolagen kommer nu. Sen tror jag att det kommer att ske samma grej som sker på fondrobotmarknaden, att det kommer att konsolideras, att alla som startar inte kommer att överleva. Så det är också viktigt: när jag får mitt kort gratis, var tjänar de andra pengarna, hur funkar ekonomin?

Jan: Så med det sagt, då tänker jag att vi ska gå in på det vi tycker är bästa betalkortet. Och för mig slutade det faktiskt med Revolut, att vi använder det sedan typ början av året. Och jag skulle säga att det jag gillar med Revolut, eller en av grejerna, är att jag tycker det är svårt att avgöra om det är en app eller om det är ett betalkort. Det är inget kreditkort, utan det är ett betalkort. Men det är så integrerat med den här appen.

Jan: Du ser helt frågande ut.

Caroline: Nej, men för mig är det ett kort. Appen använder jag bara för att sätta in pengar på det, eller se över min säkerhet på kortet. För mig är det ett kort. Jag tror att det är lite olika hur man ser på det. Du gillar ju sånt här när det är i framkant. Men jag är väldigt konservativ. Så då håller jag mig till kortet. Men du gillar ju appen.

Som att gå från Nokia till iPhone

Jan: Ja, men precis. När jag ska jämföra det, så ser jag det så här: för mig är det en skillnad som när jag skaffade min första Apple-telefon, alltså första iPhone. Jag hade min Nokia, och sen fick jag en iPhone. Jag var bara wow. Eller när vi hade dum tv förut, och sen köpte man en Apple TV. Och plötsligt så kunde man…

Caroline: Man hade tillgång till ett större universum.

Jan: Ja, precis. Och en massa funktioner. Det jag gillar med Revolut, med den här appen och kortet, är att hygienfaktorerna finns där. Det är kostnadsfritt, det kostar ingenting. Där är ingen valutaväxlingsavgift. Där är vissa möjligheter till fria uttag. Så det är för mig hygienfaktorer.

Caroline: Vad är nu fria uttag?

Jan: Alltså i en bankomat. Jag tror jag kan ta upp 1 000 eller 2 000 kronor utan att det kostar mig någonting. Medan med andra kort kan det kosta 35 spänn. Eller ännu mer. Och det är väl här skillnaden kommer mellan dig och mig. För sen kommer ju allt det som för mig blir grädden på moset med appen. Att jag kan ha virtuella kort. Så om jag handlar på nätet, vilket jag gör mycket, så behöver jag inte ge ut mitt riktiga kort, utan jag kan ge ut ett…

Caroline: Ja, det har jag inte lärt mig än. Jag ska titta på det.

Virtuella kort, valutakonton och frustrationen med eurokonto

Jan: Jag kan ställa in det här mikrosparandet. Jag kan ha konton i flera valutor. Vilket är så här: jag har försökt skaffa ett valutakonto nu, och jag har bråkat med Avanza och Swedbank i flera veckor, bara för att få ett konto i euro. Jag fattar inte att det ska vara så himla svårt att få ett eurokonto.

Caroline: Men det har att göra med…

Jan: Penningtvätt och en massa annat.

Caroline: Det ska inte vara så himla lätt.

Jan: Ja, och jag fattar inte varför. För då tycker jag, till exempel, ta Trine, eller att vi gör vissa investeringar i euro. Då vill jag kunna föra över avkastningen från euro till mitt eurokonto, och sen vill jag kunna skicka det till en annan investering i euro utan den här växlingsavgiften. Det går inte. Och sen plötsligt kommer en app där jag får frågan: vill du ha ett konto i schweizerfranc? Ja, men klicka, två klick. Eller vill du ha ett konto i US-dollar? Tryck här, två klick. Och jag bara, men fan vad smidigt.

Jan: Eller som nu när vi var i Italien i en vecka. Då hade vi fört över pengar på Revolut, jag hade växlat till euro. Och varje gång vi handlade i euro, då drog det från euro-potten i första hand.

Caroline: I första hand.

Jan: Och hade det inte varit pengar på euro-potten, då hade den dragit det från de svenska kronorna. Och fortfarande inte gett någon växlingsavgift. Så det tyckte jag var sjukt smidigt. Och sen allt det här med Google och Apple Pay och alla de grejerna. Så för mig, jag gillar ju det, att jag får allt det där med på köpet för det här kortet.

Caroline: Men det är ju också för att du tycker om att sätta dig in i sådana där saker.

Jan: Ja.

Caroline: Jag gör inte det.

Vad Caroline ser som fördelarna med Revolut

Jan: Ja.

Caroline: Så att, jag vet inte hur…

Jan: Men okej, då tar vi det så här: gillar du ens Revolut? Vad ser du som fördelarna?

Caroline: Fördelarna är mikrospar, och att jag får bonus när jag handlar.

Jan: Ja, fast det får inte alla. Det är för att vi har köpt bonusversionen.

Caroline: Ja, bonusversionen. Men annars är det ju ett extra steg att sätta in pengar på det kortet. Och då sa du: men bara sätt in en stor summa, så har du det där. Ja, fast så funkar inte jag. Finns det resurser, så går de åt. Det är därför jag inte har kreditkortet.

Jan: Men du kan ju sätta en sån här kreditspärr, eller spenderingsspärr.

Caroline: Ja, det kan jag.

Jan: Så står jag där i affären.

Caroline: Nej, men jag gillar ändå kortet. Och jag lär känna det, mer och mer. Men jag har ju till exempel inte gjort virtuella kort. Och nu har jag inte handlat så supermycket, och har inte planerat att handla jättemycket online. Men det är ju något jag bara har glömt att man kan göra. Och nu påtalar du att man kan det, som en liten påminnelse. Men gillar inte du också säkerhetsfunktionerna på Revolut-kortet?

Jan: Jo, faktiskt.

Caroline: Det är ändå det jag gillar mest, att känna att ingen kan ta mina pengar. Eller det är svårt i alla fall.

Säkerhetsfunktionerna på kortet

Jan: Okej, ja.

Caroline: Om jag glömmer kortet någonstans, så är det mycket svårt för någon att handla på det kortet, för jag är ju någon annanstans med min app.

Jan: Är du med? Ja, precis. Där är vissa säkerhetsfunktioner. Jag skrattar bara för att jag tycker det är så roligt att du säger att ingen ska ta dina pengar. Det är ju som kröss och slantar nästan. Nej, men där är ju säkerhetsfunktioner, och du har helt rätt, jag gillar säkerhetsfunktionerna. De har ju till exempel det här att om jag har aktiverat en geografisk spärr, så måste kortet och min telefon befinna sig i samma stad.

Caroline: Så man måste aktivera den spärren.

Jan: Ja, precis. Och sen har de det här att man kan frysa kortet, man kan avaktivera blippbetalningar, man kan avaktivera magnetremsan. Man kan göra en massa sådana här andra saker. Men det har ju faktiskt ställt till det både för dig och mig.

Caroline: Vad tänker du då på?

Jan: När du ringde mig och var helt stressad på ICA.

Caroline: Ja, precis. Då hade jag glömt att jag hade ställt in så skithög säkerhet. Men alltså samtidigt är det så att det går lätt att göra någonting åt det i appen. Så att det är okej, tycker jag.

Jan: Ja, precis.

Notisen som räddade en kontantbetalning i Kenya

Jan: Och sen, det här är inte, många av de här funktionerna är inte unika för Revolut. Men det här är faktiskt en annan grej som jag gillade nu också. När vi var, jag upptäckte det i Kenya faktiskt. Jag var på hotellet, och så skulle jag betala en massage som jag hade haft. Och så gick inte kortbetalningen igenom. Så då var de så här: nej, men du måste betala med kontanter. Så då betalade jag med kontanter. Men sen, typ 15 minuter senare, så fick jag en notis på telefonen, att nu har betalningen till hotellet gått igenom. Och då kunde jag gå tillbaka till receptionen och säga: men vet du vad, nu har kortbetalningen gått igenom.

Caroline: Tack vare notisen.

Jan: Tack vare notisen.

Caroline: För annars hade du inte märkt det.

Jan: Nej, precis. Och då kunde jag få tillbaka mina kontanter. Så det gillar jag.

Caroline: Jag gillar också att man får notis. Nu har du gjort ett köp.

Jan: Ja, faktiskt. Och många gånger ser man att appen meddelar att köpet är färdigt innan betalningen är gjord, alltså innan kvittot kommer ut från maskinen. Dock inte i Kenya.

Caroline: Dock inte i Kenya, nej.

Jan: Men på andra ställen på jorden.

Caroline: Precis.

Nackdelen: KYC-processen kan vara krånglig

Jan: Om vi tittar på nackdelar, så är det den feedback vi har fått, för vi gav ju ett förhandstips om Revolut här för några veckor sedan. Och då är det att många har upplevt att den här KYC-processen är ganska krånglig.

Caroline: Berätta nu vad det är.

Caroline: Know Your Customer.

Jan: Ja, precis. Alltså KYC, det är lagstiftning som har kommit till följd av alla de här skandalerna med Panama-pappren och med penningtvätt et cetera. Så då har EU infört att alla bolag som hanterar pengar för kunders räkning måste känna till sin kund. Alltså Know Your Customer, KYC.

Caroline: Okej, då måste de veta vissa grejer om sina kunder.

Jan: Ja, och det gör att onboarding-processen för många av de här företagen är ganska knökig.

Caroline: Vad tänker du då? Är det att man ska bevisa sin identitet?

Jan: Ja, så om vi tar till exempel vissa av de här, om vi tar Revolut eller N26 som är en tysk konkurrent till Revolut, då måste man skicka in en kopia på sitt pass. Det räcker inte med en kopia på sitt körkort, vilket många har reagerat på, men det är för att det inte är ett nationellt ID. Vi är ju bortskämda i Sverige med att körkort alltid funkar som ID, men de här europeiska KYC-reglerna godkänner inte körkort, och då blir många så här: men varför ska jag skicka in en bild på mitt pass?

Caroline: Att man känner sig misstänkt.

Selfie, pass och varför körkort inte räcker

Jan: Man känner sig misstänkt, ja. Man behöver skicka in en bild på sig själv, så man behöver i många av de här apparna ta en selfie, och det fotot måste matcha hyfsat med passbilden.

Caroline: Ja, det upptäckte jag. Jag hade ju glasögon på mitt pass. Eller jag hade glasögon på mig, men inte på passet. Så då höll jag på flera gånger och försökte ta fotot, ta av glasögonen, ta en ny selfie, och så var det ändå inte riktigt rätt, för: hur ser jag ut på passet? Vilken min har jag? Vilken vinkel? Sen gick det.

Jan: Och då kan jag ändå säga att om vi tar många av de här korten, N26, Revolut et cetera, så har de ganska smidiga onboarding-processer. Jag har ju varit med när jag till exempel skulle öppna ett företagskonto utomlands. Jag fick skicka in pass, jag fick skicka in körkort, jag fick skicka in stämplat papper, jag fick skicka in en räkning som visade att adressen stämde, att det var en riktig adress, och man skulle skicka in registreringspapper. Så det var skitknökigt. Och det viktiga här är att det inte är något som Revolut eller N26 eller PFC eller de här andra har hittat på.

Caroline: Vilket är knökigt.

Jan: Hela den här processen, att bli godkänd.

Caroline: Jag tänker så här: om man vet om att processen ser ut så här, och varför, då kan man acceptera det. För det handlar bara om säkerhet.

Varför inte bara BankID?

Jan: Ja, precis. För ibland fick jag feedbacken: varför har de det? Jag vill inte ha ett kort som ett företag som kräver att jag skickar in en passkopia. Varför inte bara BankID?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och där, med BankID, kan man säga att vi är bortskämda. BankID funkar ju väldigt smidigt i Sverige. Men tyvärr är det inte så att alla de bästa tjänsterna finns i Sverige. Så ibland behöver vi gå utomlands, och då blir processen lite knökigare.

Jan: Bra, så jag tänker att vi inte behöver prata så himla mycket.

Caroline: Nej, men bara så att ni som lyssnar och tittar vet om att det är en process, och att den egentligen är till för att…

Jan: Att förhindra penningtvätt.

Caroline: Ja, att förhindra penningtvätt.

Jan: Så det är liksom en nackdel med vissa av de här korten. En annan nackdel, om vi tar till exempel Revolut, så googlar man Revolut, och då är det allt från att de har haft problem med arbetsmiljön, till att de var anklagade för att de hade stängt av det här penningtvättskontrollsystemet et cetera. Men alla de frågorna gick vi igenom med Andreas i det där specialavsnittet om Revolut. Och jag tycker att vi fick jättebra svar, och för mig…

Caroline: Gedigna, förklarande svar? För det är alltid så lätt för media att skriva, och sen finns det en förklaring bakom som är plausibel.

Alternativen: N26, Lunar och PFC

Jan: Ja, precis. Så jag är supernöjd med Revolut och är jätteglad för det. Vill man ha alternativ, så att man inte är så här, ja men nu är ni sådana fanboys till Revolut, jag vill inte ha Revolut, vad finns det för alternativ? Då finns det N26, som är ett tyskt alternativ, som jag skulle säga är…

Caroline: Är det samma?

Jan: I princip, ja, exakt. Exakt, ett betalkort. Så det är inget kreditkort, utan man måste föra över pengar på samma sätt. Så N26 skulle jag säga är den bästa konkurrenten till Revolut. Sen finns det ett danskt företag som heter Lunar, som också är riktigt duktiga.

Caroline: Har de också en app till sitt kort?

Jan: Ja, det är precis samma. Det är precis samma. Så de är ju konkurrenter, de är de här fintech-bolagen som har kommit upp. Så om jag skulle placera dem på pallplats, då är det nummer ett Revolut, nummer två N26, nummer tre Lunar. Och sen finns det faktiskt ett svenskt alternativ också, som heter PFC, Personal Finance.

Caroline: Men om du säger att de är jämlika, varför har du pallplatser då?

Jan: För att jag tycker ändå Revolut har lite bättre funktioner. Den basala grejen, app och betalkort kombinerat, det har allihop. Men om man börjar titta på användarvänlighet, appen, möjligheter, konton i olika valutor et cetera, så gillar jag dem mer. Men jag tror att alla här är gratis, alla är ett betalkort, alla har en app.

Caroline: Perfekt.

PFC och Revolut-kampanjen

Jan: PFC har ju till exempel smidigast onboarding-process. Det är ett svenskt företag, BankID, skitenkelt att komma igång. Det tog bara ett par minuter. Men jag tyckte att appen var trist. Sen kommer de säkert med fler funktioner.

Caroline: Ja, det borde vara enkelt att göra.

Jan: Precis. Så det var alternativen. Och sen finns det flera sådana här, men det här tycker jag det räcker med, fyra alternativ. I nuläget, i samband med att vi släpper det här avsnittet, så har vi en kampanj med Revolut. Vill man testa det, för det kostar ju ingenting, då använder man vår sponsrade länk. Så får du 200 kronor och vi får 200 kronor. Och den är begränsad, så det kan hända att du klickar in på länken och att den är så här: nej, men den funkar inte längre. Men då är det bara att du får kortet gratis. Du får inte de här bonusen.

Jan: Och där, kolla också med villkoren. För jag vet att det var knökigt när vi körde den här kampanjen sist, att det kan ta ett par dagar innan du får bonusen insatt. Och du måste ha fört över 100 kronor och gjort ett köp för att få den. Men det kommer finnas mer info. Då har vi en sponsrad länk, rikatillsammans.se snedstreck partner snedstreck revolut. Så får man det.

Jan: Dock, en annan sån här nackdel som vi insåg i Italien. Det var ju så att det räcker inte hela vägen med ett betalkort.

Carolines chock: hyrbilen krävde två kreditkort

Caroline: Nej, det var här jag fick min chock. Det var ju du som stod och pratade med biluthyrningsföretaget, där vi hade förbeställt en bil.

Jan: Ja.

Caroline: Och så kommer du tillbaka och säger: ja, de behövde två kreditkort, och nu har de dragit si och så mycket i reservation. Jag bara, what the hell, tänkte jag. Hur kan de kräva att jag ska ha två olika kreditkort? Och dessutom dra pengar från det.

Jan: Ja, inte dra, reservera.

Caroline: Reservera, det är nästan som att dra. Jag blev jättearg. Jag blir jättearg, men nu är det så att jag inte har läst villkoren för det här biluthyrningsföretaget, om det står där.

Jan: Jo, det står.

Caroline: Det står, ja. Och hade jag själv kanske varit den som skulle hyra bilen, så hade jag kanske läst igenom dem, med största sannolikhet. Och tänkt: shit, jag behöver ett kreditkort. Men du var ju den som skötte det. Jag kommer bara ihåg att jag blev så förbannad.

Jan: Ja, det är roligt, för du blir förbannad nu nästan.

Caroline: Ja, det blir jag ju, för att jag är tillbaka där, det trista stället där de hyrde ut bilen. Anyway.

Två ställen där betalkortet inte räckte

Jan: Vi har upplevt problem på två ställen med Revolut-kortet. Det ena stället var biluthyrningsfirman utomlands. Vi hade reserverat en premiumbil, så vi skulle ha en Alfa Romeo. Då ville de ha två separata kreditkort för att reservera, ifall vi skulle sabba bilen. Det var ganska mycket de ville reservera.

Caroline: Det var bara det, 6 000 per kreditkort?

Jan: Nej, jag trodde att det var 12 000 per kreditkort. Och jag pratade med Niklas, vår kompis. Han sa också att de hade varit i Sydafrika, så hade han inte haft kreditkort. Så han fick lägga ut typ 30 000, tror jag.

Caroline: Cash?

Jan: Ja. Så han fick gå och…

Caroline: Hur fasen?

Jan: Ja, för han hade inte tillräckligt med kredit på sitt kort. Så då fick han ta ut pengar från sitt betalkort.

Caroline: Men det är ju sjukt jobbigt att ta ut så mycket pengar dessutom, utomlands.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Nej, vilket meck alltså.

Jan: Så man kan inte skippa det, det var väl vår insikt. Jag hade ju spärrat våra kreditkort innan. För jag var så här: men vi behöver ju inte kreditkort nu när vi har Revolut-kortet. Men då insåg vi: nej, man behöver ha kvar ett kreditkort.

Caroline: Ja, så du hade satt på dem igen innan vi åkte.

Jan: Ja, precis.

Problem på bensinmacken

Jan: Och sen har jag faktiskt upplevt problem med bensinmack.

Caroline: Ja, jag också. Jag skulle tanka vår kära bil. Så hade jag tusen kronor på Revolut-kortet. Jag ska inte ens tanka för tusen, jag vill bara veta att det finns gott om bensin i bilen. Så då kör jag in Revolut-kortet, och så säger den nej. Det är medias… gräns för hur mycket det ska vara på kortet. Det är ett tusen tvåhundra. Återigen, what the hell. Men det hade kanske varit så på mitt vanliga betalkort också, från Swedbank. Jag vet inte.

Jan: Ja, jag har inte testat.

Caroline: Jag hade mer på Swedbank-kortet, så då vet jag inte om det var så att det fanns en gräns där också.

Jan: Någon läsare kanske kan förklara det, för jag har inte riktigt listat ut det. Men jag tror att det handlar om att man är rädd för smitning, eller att man inte ska kunna betala. Och då vill man reservera 1 200 kronor, för att det är ingen som tankar för mer än 1 200 kronor.

Caroline: Nej, så kan det vara ju.

Jan: Men det kan liksom ställa till det. Så det är situationer, det är lite som vi pratade om i det här avsnittet om prepping. Att nej, man klarar sig inte bara med ett kort. Tyvärr behöver man två. Och det kan också vara så här, om den banken, det har vi varit med om för några år sedan, att Swedbank låg nere, så kunde vi inte handla på Willys, betala med vårt kort. Så att ha två kort från två olika banker är ju en bra grej.

Dagens i-landsproblem: repor på metallkortet

Jan: Sen, alltså det här kan ju vara dagens i-landsproblem, som jag tar nu som nackdel. Men vi har ju uppgraderat oss på Revolut, så vi har deras premiumkort. Och då får man ett metallkort, vilket jag tycker är jättefint.

Caroline: Helt bortkastat på dig.

Jan: För du spelar ingen roll i förhållande till metall eller plast.

Caroline: Nej.

Jan: Men jag gillar det. Men när man kör in det i en sån här maskin, vid en tankstation, då sabbar det metallkortet. Det blir repor på det.

Caroline: Okej, det sabbar inte förmågan att betala?

Jan: Nej.

Caroline: Utan det är bara att det blir repor på det fina…

Jan: På det fina.

Caroline: …silvriga kortet.

Jan: Guldiga. Men jag har inte ett guldigt. På mitt guldiga kort. Så det är väl dagens i-landsproblem. Eller att man ger det på restaurang, och så ska de dra det i den här. Och det gör lite ont i mig.

Caroline: Jag visste inte att du var så orienterad kring estetik. Jag trodde att jag var mer orienterad. Tittar man på andras betalkort eller kreditkort, från SEB, så är det så blommor och lite skimrande. Alltså sånt har ju inte jag.

Jan: Men du är ju värre. Jag har blivit, jag vet inte varför. Det går att blippa. Jag tog det från någon kypare, du vet, som att man ska dra det tredje gången i den där jävla maskinen på pizzerian. Så var jag så här: det går att blippa det. Det var ett sidospår.

Caroline: Okej, ska vi gå vidare då?

Bästa kreditkortet: Komplett Bank

Jan: Ja, precis. Så det här var betalkort. Så bästa kreditkortet. Och det här var ett kort som var lite av en bubblare, som jag faktiskt inte kände till. Det som kommer nu, och det är Komplett. Komplett Bank. Och varför det var lite av en bubblare, och varför jag kände mig lite fånig, var för att jag gillar ju Komplett. Det är en databutik eller elektronikbutik på nätet, och jag brukar handla där ibland. Och så hade jag helt missat att de hade det här kreditkortet.

Jan: Och apropå det här med onboarding: att beställa det, sjukt smidigt. Det tog så här två minuter. BankID, godkänd, fylla i ett formulär, och så var det färdigt. Sjukt smidigt. Och det har också de här hygienfaktorerna. Där är ingen årsavgift, där är 50 dagars räntefri kredit om man betalar hela räkningen, där är bra bonus, och naturligtvis så funkar det med Apple Pay och Google Pay och sådant.

Jan: Och tittar man på bonusen, så med vissa begränsningar i villkoren, beroende på hur stor kredit man har och hur mycket man har utnyttjat den, så finns det vissa begränsningar. Men för de flesta så ger det 1 procent bonus på alla köp. Så det är det enda kortet, var man än köper, var man än handlar, och det är det enda gratiskortet som ger den bonusen. Ni vet att det finns andra kort som ger kanske 1,25 procent, men då har du betalat en årsavgift och massor av pengar.

Komplett: bonus, kredit och nackdelarna

Jan: Det ger 2 procent på internetköp. 2 procent bonus.

Caroline: Ja, det är rätt mycket.

Jan: Och då är det också så att det inte är alla affärer, utan det är alla affärer som Visa och Mastercard har godkänt som onlineaffärer. Så det kollar man bara. Vissa andra företag har… handlar du på hotels.com, så får du 4 procent rabatt, för då har de ju kickback från hotels.com. Därför kan de ge en större rabatt. Men här får man det på många affärer. Och sen ger de dessutom 4 procent rabatt, eller bonus, om man handlar i deras butik.

Caroline: Men vad är krediten på det egentligen?

Jan: Skit, alltså vad menar du?

Caroline: Ja, men hur hög är den?

Jan: Jag vet inte, jag tog 50 000.

Caroline: Ja, men det är väl normalt eller?

Jan: Nej, jag vet inte. Jag vet ju, i många år hade vi bara 20 000, och sen hade vi 50 000.

Caroline: Jag vet, det finns en sån där trappa: 20, 50 eller 100 tusen. Och det är inte många som har 100.

Jan: Nej, precis. Jag tror vi har det på ett kort.

Caroline: Bara för safety?

Jan: Nej, men ibland gör vi lite större investeringar. Till exempel att vi behöver föra över 10 000 euro eller sånt. Så då har vi haft det. Men det är specialkort och företagskort dessutom. Så det ska sägas.

Jan: Nackdelarna, här är det superviktigt. Effektiv ränta är ju nästan 25 procent. Så det är skitdåligt.

Caroline: Om man nu inte betalar sin räkning i tid.

Komplett är inte ett kort för utlandet

Jan: Ja, precis. Valutaväxlingen ligger på 1,75 procent. Så det här är inte ett kort man vill använda utomlands, eller för investeringar eller sådant. Och vad jag kunde hitta, det fanns ingen app för det här. Så på många sätt är det här ett ganska dåligt kort utifrån de perspektiven. Men om man kan leva med att inte använda det i andra valutor, att man är okej med att det inte finns någon app, och man betalar hela räkningen, så är det det bästa kreditkortet som jag har hittat.

Jan: Där har vi också en sponsrad länk, men det är ingen bonus eller någonting på det, utan du kan använda det. Det gör att vi tjänar lite pengar som vi använder för att driva bloggen. Och den finns i anslutning till avsnittet. Annars är det som vanligt, rikatillsammans.se snedstreck partner snedstreck komplett.

Jan: Bra, om vi ska gå vidare, så sista två typkorten. Det är bästa företagskortet. Och det här är en sån där grej, kanske någon läsare vet någonting som inte jag vet här, men jag fattar inte varför de är så förbaskat dåliga. Alla företagskort.

Caroline: Ja, man tänker att de kanske till och med ska vara bättre. Som företag tjänar man ju pengar åt alla.

Företagskorten: varför är de så dåliga?

Jan: Om man har, jag kan säga så här, att om vi tittar i flera av mina företag, så går majoriteten av utgifterna via kreditkortet. Det är tjänster för servrar, konsulter utomlands, varor, abonnemang, Office-paket, Google-paket. Det är sjukt mycket handel som jag gör via korten. Och så tänker jag: en så enkel grej, det här är ett krav i lagstiftning i alla länder, att har du ett företag så ska du redovisa och bokföra dina kostnader, alla utgifter. Och jag säger: varför har ingen gjort ett kort som är kopplat till ett redovisningsprogram?

Caroline: Ja, så att det bara sker automatiskt. Så här kvittoredovisning. Annars måste man gå igenom något annat företag.

Jan: Ja, eller att det ska göras manuellt. Det kändes som att du, vadå, Fortnox?

Caroline: Nej, men skitsamma. Nej, men jag tänkte att… Vi behöver inte prata om Fortnox nu. Jag använder det inte ens. Jag har bara fått känslan av att man kan…

Jan: Ja, precis. Vi använder det för våra företag, Fortnox. Men det är ingen koppling mellan kreditkortet och transaktionen, automatiskt, och Fortnox.

Caroline: Nej.

Jan: Och det gör ju vår redovisningskonsult. Så det är ett extra steg som är onödigt egentligen.

Caroline: Ja, precis.

Bytet till Revoluts företagskort

Jan: Och i tio år har jag använt Swedbanks vanliga Entercard. Men nu har jag faktiskt bytt till Revolut där också.

Caroline: Okej, för de har löst det steget?

Jan: Nej.

Caroline: Nej, okej, de har inte det.

Jan: Nej, de har någon…

Caroline: Här sitter man och tror att nu kommer bomben.

Jan: Nej. Och jag kan säga att den är också… Om Revoluts privata app är grym, alltså riktigt, riktigt bra, så är deras företagsapp, ja, den är så sjukt dålig.

Caroline: Ja, den är så dålig.

Jan: Den enda funktionen som ändå motiverade mig att byta till företagsappen, det var att jag åtminstone kan fotografera räkningen eller kvittot. För bokföringen.

Caroline: Ja, och få det kopplat till det.

Jan: Men sen måste jag ändå göra det manuellt, från Revolut-appen eller Revolut-hemsidan till Fortnox eller till bokföringsprogrammet. Nu är ju Revolut ett brittiskt bolag, så de har börjat göra kopplingar till brittiska redovisningsprogram. Men för mig är det så att det har tagit tio år. Det är helt sjukt att förstå. Men om det är någon som känner till att det finns något bättre kort på företagssidan, så är det så.

Caroline: Vi tar tacksamt emot tips.

Konton i olika valutor på företagskortet

Jan: Och anledningen till att jag ändå vek över till Revolut, var samma där, med konton i olika valutor. Och virtuella kort. Så där kan jag också ha ett virtuellt USD-kort, jag kan ha ett virtuellt eurokort, ett virtuellt svenskt kort, och mitt fysiska kort. Så jag gillar det, det är bättre än mitt Entercard. Men det finns fortfarande mycket att gå på. Är man van från privatappen, och är man van som företagsanvändare, så kommer man bli sjukt besviken. Det är bra att säga.

Jan: Sen är det väl som Andreas också sa i det andra avsnittet, att man har ju börjat med privatpersoner, för det är den större marknaden, men man kommer gå över på…

Caroline: …företagspersonerna.

Jan: Företagspersonerna kommer få sitt.

Jan: Ja, sen pratade jag faktiskt med en kompis som också har företag, som också hade gått över till Revolut, och han sa: vi sparade sjukt mycket pengar, för de var fler anställda. Nu är ju jag bara själv i vårt företag.

Caroline: Men vadå då?

Jan: Nej, men det kostar ju de här Entercard och sånt.

Flera kort på ett konto för anställda

Caroline: Det kostar ju massor av pengar, för var och en.

Jan: Ja, för varje anställd som skulle ha ett kort. Och här plötsligt kan du ha alla kort samtidigt, eller du kan ha det på ett konto, på en hemsida, och skicka ut kort och spärra. Man kan ha flera kort på samma konto, för samma konto.

Jan: Så om vi ska ta det sista här: nischkort. Det är många av er som har kommenterat eller tipsat på Facebook, framför allt om kort som ger bonus på resor. Det var ju till och med en läsare, Daniel på, eller förlåt, David på Facebook, som skrev så. Vill du läsa vad han skrev här, den översta kommentaren?

Caroline: SAS Amex och SAS MC. Varför har ni aldrig med dem? Gillar man att resa är det suveränt. På ett år flyger jag och frun till Europa, Asien och Nordamerika gratis med hjälp av poäng. Den summan kommer man inte upp i med något annat kort i form av cashback eller liknande.

Jan: Så jag menar, där finns kort. För nu har vi pratat mest om generella kort, som ger bonus på allt och som ger bonusen tillbaka i pengar. Men det finns ju vissa kort, som till exempel SJ:s kort eller Norwegian, eller då SAS Amex som David pratar om, där bolagen arbetar med resor och därmed har höga marginaler. Och därmed kan de ge stora bonusar på resor. Ungefär som Komplett ger 4 procent bonus på köp, för att då kan de ta det från marginalen på den köpta varan.

Hur poängkorten fungerar

Caroline: Men hur funkar det egentligen, med de där Amex till exempel? Man har det som ett kreditkort, man handlar på det, man handlar mat och så kanske.

Jan: Och så får du poäng. Och de poängen kan du sedan byta, och så är det extra förmånligt att byta ut dem mot resor. Och så funkar det till exempel Norwegian-kortet också. Personligen, som David säger, varför har ni aldrig tagit med dem? Jo, nej, men jag har inte tagit med dem, för du och jag, efter en vecka i Italien, vad var vår insikt?

Caroline: Nej, men det är ju för att vi har småbarn som vi har rest med. Så är det ju sjukt mäckigt.

Jan: Så vi har så här, inga fler resor.

Caroline: På ett bra tag, ja. Och då är det ett intresse vi inte har.

Jan: Ja, så vi har liksom inget stort reseintresse på det sättet.

Caroline: Men vi är ändå glada över att David har tagit upp det här. Det är det du kallar särintressekorten, vad man ska säga.

Jan: Precis. För då kan till exempel SAS eller Norwegian säga: vi har normalt 20 procents vinst på en flygresa, men då kan vi uppskatta våra kunder som har handlat med det här, genom att vi inte behöver ta ut vinst, utan vi behöver bara täcka kostnaderna. Och plötsligt så får man en mycket billigare flygresa.

Alternativkostnaden med nischkorten

Jan: Nu har jag inte gjort kollen, men om jag skulle argumentera mot David, så tycker jag att det skulle vara intressant med en jämförelse. För då är man ju låst i det flygbolaget. Så frågan är om den där resan kanske inte hade varit billigare någon annanstans.

Caroline: Men han skriver ju att de flyger gratis.

Jan: Jo, precis. Men då har man ändå använt det där SAS-kortet. Det är en alternativkostnad. För jag har nämligen, vi har bekanta, jag behöver inte nämna några namn, men som kan flyga, du vet, jag ska flyga till Prag, men jag mellanlandar i London. Istället för att ta ett direktflyg från Köpenhamn till Prag, så mellanlandar man i London, för då får man mer poäng.

Caroline: Det är jobbigare, tycker jag?

Jan: Ja, men precis. Men visst, det kan man ju göra om man inte tycker det är jobbigt. Eller att den resan var poängfri, så då blev det billigare. Så jag tror att om man tittar på de här nischkorten, så behöver man liksom se för sig själv.

Caroline: Finns det någon alternativkostnad för det?

Jan: Ja, är det här lönsamt egentligen? Sen vet jag många, David är ju inte den enda som säger så här: vi reser mycket, eller jag får poäng i jobbet, och jag kan använda poängen här också. Sådana lösningar är ju unika för en själv, och de är alltid bättre än de här generella lösningarna som vi pratar om.

Caroline: Hur kan man få poäng i jobbet?

Poäng på tjänsteresor: en gråzon

Jan: Alltså, det får man egentligen inte lov att göra, men jag vet att många missbrukar det. Alltså att till exempel…

Caroline: Vad?

Jan: Ska vi säga det här då? Nej, men alltså…

Caroline: Nej, men bara säg hur andra gör.

Jan: Ja, men till exempel: jag flyger mycket med Norwegian när jag flyger. Nu köper jag alltid de billigaste biljetterna, så jag får inga cashpoints, jag får inte så mycket poäng. Men då kan jag samla poängen på mina tjänsteresor. Och sen kan jag använda de poängen för en privat resa.

Caroline: Jag förstår varför man inte får göra så.

Jan: Man får inte lov att göra så, men jag vet folk som gör så. Så det är inget vi ska uppmuntra. Jag tänker att har man ett sånt här särintresse, att man gillar att resa, eller man gillar elektronik, eller man gillar matvaror, då finns det kort som en hotellkedja har gett ut, eller det finns kort som ett flygbolag eller SJ ger ut, och då får man ofta mycket högre bonusar på de korten. Men det som har återkommit mest från er läsare, det är just de här Norwegian-kortet och SAS Amex. Sen var det en person som tipsade om SJ, och jag visste inte ens att SJ hade ett betalkort. Men det är väl de vanligaste, helt enkelt.

ICA-kortet och kombo-knepet

Caroline: Många har ju ICA-kortet också, väl?

Jan: Ja.

Caroline: Som man kan handla på. Jag har aldrig haft ett sådant kort.

Jan: Jag har kollat på ICA-kortet, och jag kan säga att jag inte var imponerad.

Caroline: Nej, men det är många som har det ändå.

Jan: Jo, men det är väldigt enkelt om man handlar mycket på ICA. Jag har funderat på det, och jag har tittat på det, men jag gillar det inte. För det är inte så förmånligt. Nej, men nu vågar jag inte uttala mig, för jag har inte förberett siffrorna. Men jag har för mig att det var årsavgift på det. Det var valutaväxlingsavgift på det. Det var ingen app. Och det var en massa sånt här. Däremot, vad man kan göra är att man kan använda ICA-kortet utan, alltså inte som betalkort. För det gör ju du och jag när vi handlar på ICA.

Caroline: Ja, vi drar det när vi ska betala.

Jan: Inte som det vi betalar med, utan vi får poäng bara. Vi får poäng, och ibland får man så här på ICA: du har 5 procent rabatt, eller du har en värdecheck på 200 kronor. Sånt kan man också, att man gör en kombo.

Jan: Där var det ju någon som till och med, nu tror jag att den möjligheten är spärrad, men det fanns vissa kreditkort som man fick bonus på när man förde över pengar till Revolut.

Caroline: Jag med.

Jan: Och sen kunde man föra tillbaka pengarna från Revolut till kortet. Och så snurrade de runt pengarna där, och så fick de bonus. Jag tror inte det är tillåtet.

Caroline: Nej, det låter ju som en sån där grej som någon inte har sett att den möjligheten finns, och de inte har kunnat stoppa det.

Avrundning: kommentarer om andra kort

Jan: Ja, precis. Och där finns ju, återigen när vi är inne på Revolut, där finns vissa, ja, men ICA Banken hade problem att föra över till Revolut och sånt. Men det tar vi i det specialavsnittet med Andreas. Så är man så här att man vill veta mycket mer info än att bara lita på oss, att vi tycker att det är bra och vi använder det själva, så har jag ett helt timslångt avsnitt där vi pratar egentligen mest om nackdelarna med Revolut.

Caroline: Ja, många läsarfrågor har kommit in om Revolut-kortet.

Jan: Ja, precis. Bra, så om vi ska bara runda av. Det är några kommentarer om andra kort. N26 har vi varit inne på, det är ett tyskt betalkort, konkurrent till Revolut, riktigt bra. Hade jag inte använt Revolut, hade jag använt N26. Sen har de dock ett skitfult kort, som är genomskinligt.

Caroline: Oj, det gillar jag.

Jan: Nej, jag kan visa det sen. Det var ganska fult faktiskt. PFC, svenskt betalkort, begränsad funktionalitet. Lunar.

Caroline: Vänta, hur ser det kortet ut?

Jan: Det är svart. Jag har dem där uppe. Ska vi klippa oss och visa dem? Nej, det behövs inte.

Gimi-kortet för barn och veckopeng

Jan: Sen var det faktiskt, vi använder ju appen Gimi med våra med Freja, för veckopeng. Och de har också börjat ge ut ett kort nu, som de kallar Gimi-kortet.

Caroline: För barn eller?

Jan: Ja, det är ju som vuxen får ju vara ansvarig. Men så är det kopplat till veckopengsappen.

Caroline: Ja, det förstår jag.

Jan: Så jag var så här: jag gillar inte att det är dyrt. Jag tror det kostar 30 kronor i månaden. Så det är ett ganska dyrt kort. Och det är ett förbetalt kort. Jag hade ju nog hellre gett ut, tagit ett Revolut-kort och gett det till Freja, och sen haft koll på det via min app.

Caroline: Och det kommer inte hända på flera år.

Jan: Nej, men om man använder Gimi-appen, jag kan se en fördel. Jag skulle kunna motivera för mig själv att använda Gimi-kortet för våra barn, för att det är kopplat till appen.

Caroline: Så skulle man inte kunna höra av sig till Gimi som privatperson? De här 30 kronorna kommer ju dras från ett barns veckopeng. Är det okej med det egentligen, varje månad? Min dotter gillar inte det alls.

Jan: Jag har faktiskt tänkt att vi ska ta hit någon från Gimi, att vi ska göra ett samarbete, men jag gillar deras app, och de har ju hela den här veckopengsgrejen, inriktat på veckopeng och att lära barn om pengar. Jag tycker att det är hedervärt. Så om det är någon som kanske jobbar på Gimi som lyssnar på det här, kan ni inte ta kontakt? Om du känner någon som jobbar på Gimi, kan du inte förmedla en kontakt? För jag gillar det.

Jans issue med Klarna-kortet

Jan: Sen känns det som att det hade varit fel av oss att inte nämna Klarna-kortet. Men jag vet inte, jag har någon issue med Klarna-kortet.

Caroline: Jo, men det är för att du har fått för dig att de tjänar pengar på att påminna folk.

Jan: Ja.

Caroline: Folk glömmer att betala. Det är där de tjänar pengar.

Jan: Ja.

Caroline: Det kan mycket väl vara så.

Jan: Ja.

Caroline: En del av deras inkomster.

Jan: Vi har ju redan haft ett avsnitt där jag har bashat på Klarna. Men jag har issue med de här påminnelseavgifterna. Jag tycker inte att det är tydligt vilket betalningsalternativ man väljer. Eller så är det bara jag som har otur när jag tänker och är lite dum i huvudet. Men sen är det även sådana här grejer: jag var i kontakt med deras kundtjänst och deras marknadsavdelning, och jag tyckte att de var otrevliga. Lite dryga.

Caroline: Ja, det är trist.

Jan: Och sen försökte jag ändå teckna det här Klarna-kortet. För jag var så här: men jag vill ändå testa det. Vi har testat N26, vi har testat PFC, vi har testat Klarna-kortet. Trycker jag i appen, skaffa kortet, och sen blir jag inloggad, och sen trycker jag ansök om kort, och sen händer det inte ett skit. Så helt ärligt, jag vet inte om jag har beställt det eller inte har beställt det.

Caroline: Och det laddar ingen sida.

Olika erfarenheter av Klarna-appen

Jan: Nej. Och jag är så här, vilket, nej men jag ska inte säga.

Caroline: Jag har handlat rätt mycket med Klarna-appen, vilket jag inte gör längre så mycket, men där har jag tyckt att det var enkelt att veta: betalar jag nu från mitt bankkonto, eller vill jag betala om 14 dagar, eller något sånt? Jag tycker det är ganska enkelt.

Jan: Men har man valt ett alternativ…

Caroline: …så är det svårt sen att säga: nej, förresten, jag vill betala nu, på en gång.

Jan: Men jag vet ju att vi har kompisar som är nöjda med Klarna-kortet. Och det är säkert, läsare. Men det var ändå spännande: av de här 72 kommentarerna på Facebook, så var det ingen som rekommenderade Klarna-kortet. Trots att när man tittar på det förra året, när inte de här Revolut och N26 var så stora, så var ju Klarna-kortet det vi faktiskt pratade om positivt. Men då kunde ju inte alla ansöka om det heller.

Caroline: Det är säkert ett bra kort, men jag ska vara ärlig, jag har aldrig ens övervägt att skaffa Klarna-kortet. Och det här låter ju väldigt ytligt, men de har ju reklam med sådana afghanhundar som fönas och sånt där, att det är smooth payment. Och jag älskar afghanhundar, det är inte det, men jag blir så avtänd, för det känns som ett godiskort. Det känns oseriöst, det känns inte som ett riktigt. Det kanske är så att jag är en generation bort.

En åldersfråga?

Jan: Vi börjar bli gamla, Caroline.

Caroline: Det kanske är så att man måste vara född på 00-talet någon gång för att tycka så här, men det är schyst. Jag blir så avtänd, för jag tycker det känns som ett jävla godiskort.

Jan: Det är roligt att du säger det, för alla de som vi känner som använder det är ju yngre än oss.

Jan: Ja, sannolikt. Det är en åldersfråga.

Jan: Ja, så här. Nu har vi nämnt Klarna-kortet. Det är säkert ett jättebra kort. Passar inte mig.

Caroline: Nej, du har inte lyckats få det än.

Jan: Nej. Och samma sak där: är det någon som lyssnar på det här som jobbar på Klarna och tycker att jag är dum i huvudet? Låt oss ha ett samtal. Det är orättvist.

Caroline: Ja, låt oss ha ett samtal om det här.

Jan: Ett samtal.

Caroline: Men jag har också varit i kontakt med deras kundtjänst på chatt. Och då fick jag jättebra hjälp. För jag ångrar mig, jag ville betala right away. Och de bara: ja, det går jättebra.

Jan: Nej, men det är ju, vi ska vara stolta, det är ett svenskt företag, de är duktiga. Så det är lite balans.

Caroline: Gud, alltså, det låter som att vi ångrar allt vi säger. Men alltså, det här är ju våra åsikter. Och sen vet vi om att våra åsikter inte är helt enkla.

Bilkort och butikskort

Jan: Låt oss gå vidare nu. Det är klart att jag fattar att jag är känslomässig kring det här. Om vi ska ta sista där. Sen finns det ju betalkort, typ hos OKQ8, ICA med Mera, bilkort.

Caroline: Eller Volvo-kortet.

Jan: Ja, Volvofinans. Men jag vet inte om det är kreditkort eller betalkort. Nu pratar jag bara om betalkorten, för många av de här har kreditkort också. Men de här betalkorten, jag ser ingen anledning att ha dem, för de här N26, Revolut, de korten är så mycket bättre. Till och med hellre ett Klarna-kort än de här andra betalkorten.

Caroline: Ja, för det känns som att det är en generation, alltså vad ska man säga, det är ett hopp i korten, de här som är kopplade till app.

Jan: Bra, mer info finns på bloggen. Om vi tittar på övriga sådana här kreditkort som vi har tittat på, då var det Prim och Shell, som tidigare har varit favoritkort och är det fortfarande. Det var också några av er som skrev i kommentarerna: varför har du aldrig tagit med Shell? Jag var så här: nej, men Shell har ju alltid varit som ett alternativ till Prim. Jag gillar båda två. De är gratis. De ger 0,5 procent bonus. Så de är inte lika bra som de var förut, men de är helt okej. Men återigen, de hamnar på andra plats. För Komplett ger 1 procent bonus och är också gratis.

Marginella skillnader i bonusprocenten

Jan: Då är det så här: du behöver inte Prim eller Shell, du kan ju skaffa Komplett-kortet. Sen är det många som frågar om det här OKQ8, Circle K. De är också gratis, men de ger bara 0,3 procent bonus. Så det är så här ekvivalent, men det andra ger 0,5 procent. Sen kan man ju också tänka, 0,2 procent, alltså vad pratar vi om? Det är 200 kronor på 100 000. Alltså, 100 000 spenderat, så fick du 200 kronor mer i bonus. Vi pratar marginell skillnad.

Jan: Novo var ju tidigare en favorit. Och det är inget kul längre.

Caroline: Har du pratat med dem om din besvikelse på dem?

Jan: Nej, jag har nog gjort slut genom att inte prata med dem. Lite, lite.

Caroline: Ja, för det hade varit intressant också att veta varför de har gjort på det viset.

Jan: Ja, men det handlar om lönsamhet.

Caroline: Jo, det handlar alltid om lönsamhet, men hur lönsamt är det när kunderna försvinner?

Jan: Ja, men de har ju många som stannar kvar också.

Caroline: Ja, såklart.

Coop, Santander och kort som blivit sämre

Jan: Coop Medmera har också tidigare varit en favorit, men nu har de infört årsavgift, de har infört växlingsavgift et cetera. Så nej, I don't like it. Återigen, det kan vara så att det är fördelaktigt som ett nischkort. Handlar man bara på Coop och sånt, så kan det ge en fördel. Men som ett generellt kort skulle jag inte säga det. Santander har också varit ett favoritkort tidigare. För de hade ett tag ett kort som inte hade något valutapåslag. Men nu kan man ha Revolut-korten et cetera, då är det inte lika bra längre. Det har sprungits ifrån.

Caroline: Men du säger att det är gratis, och att det är bonus i vissa metrik?

Jan: Det är gratis år ett. Nej, vänta. Jo, inget valuta…

Jan: Re:member också, de hade också ett superbra kort innan, Re:member Flex, tror jag. Nej, Re:member More hette det, det gav 1 procent bonus. De som har det kvar, då kan det vara riktigt bra. Men man kan inte ansöka om det. Men man kan inte ansöka om det på nytt, utan då har de Re:member Flex, men det ger bonus i vissa butiker. Det är gratis, men jag sa: nej, men jämfört med Prim och Shell, eller de här bensinkorten, eller Komplett-kortet, så sa jag: nej, why bother?

everyday card och bonustrappor

Jan: Sen var det många som tipsade om everyday card, som har olika bonustrappor och sånt, men det är också gratis det första året. Och faktiskt i många av kommentarstrådarna på Facebook, så var det många som skrev: jag har haft everyday, men nu tänker jag säga upp det.

Caroline: För att det kostar för mycket per år, eller något sånt här?

Jan: Ja, vad var grejen? Det framgick inte riktigt. Jag tänker, som när vi hade det där, jag tror det var avsnitt 116 med Ramit Sethi, så sa han: de 31 sekunderna avgör ofta om man kan avgöra om något är bra eller inte. Och vi som tittar, Revolut under det här året vi har haft Revolut, eller de här 9–10 månaderna, så har kortet blivit bättre och bättre för varje månad. Det har kommit fler funktioner, de har infört bättre försäkringar, lite mer courtagefri aktiehandel. Du vet, där händer grejer i appen, och det blir bättre.

Jan: Revolut i företagskortet fick funktionen att skanna kvitton. Sen fick det nya funktioner. Så där händer saker som är bra, ungefär som Avanza och Nordnet. Förut var det också så att det var gratis från början, ett bra grunderbjudande, och sen sänkte de räntorna på bolånen, de sänkte courtaget på aktiehandeln, de införde gratishandel upp till 50 000 kronor.

Satsa på en vinnande häst

Jan: Och då menar jag, om man drar ut spiralen, så finns det vissa kort, som då Revolut, Lunar, PFC, N26, de kommer bara bli bättre. Medan de här andra korten, det har vi ju sett de senaste åren, de blir ju bara sämre och sämre. Och då är jag så här, då har jag hellre ett kort där jag är med på en positiv resa.

Har vi en häst som har vunnit de senaste loppen, då tenderar den att vinna de kommande loppen också. Då satsar jag hellre på en sån häst än att ta ett everyday card som är gratis, och sen ska jag hålla koll i 12 månader, och sen förändrar de årsavgiften, och sen förändrar de bonustrappan.

Caroline: Ja, trist ju.

Jan: Och det där är faktiskt en av, alltså jag brukar återkomma till det där med bil, men alla våra kompisar som äger Tesla, de säger att de upplever precis samma sak med en Tesla, att Tesla blir ju bättre.

Caroline: Ja, de uppdateras i sin programvara under natten och sånt.

Jan: Ja, precis. Så en av våra kompisar sa: ja, men nu kan min bil, eller nu kan min Tesla köra av själv från motorvägen. Det kunde den inte i förrgår.

Datan vi lämnar efter oss

Caroline: Jag fattar det, men jag hade inte velat att den skulle göra det. Jag vet att jag är lite, jag är en kontrollfreak. Anyway, jag ska bara säga en sak. När det kommer till sådana där grejer, där någon sitter och har full koll på dig, hur du kör din bil, eller vart du kör den, eller hur du använder ditt kort, det finns en viss datamängd som skapas och som någon kanske sitter och tittar på. Vad vet jag?

Jan: Ja, men det pratar ju Snowden om till exempel. Och jag tror att det var i år som data har blivit mer värt än olja i världen.

Caroline: Så vi är ju produkter samtidigt som vi är konsumenter.

Jan: Vi har inte sett färdigt den där filmen på Netflix, The Great Hack eller vad den heter. Så den ska vi se färdigt.

Caroline: Om Cambridge Analytica. Den kan vi ju rekommendera, fastän vi inte ens har sett klart den.

Jan: Ja, precis. Så den får vi se färdigt. Jag tänker att vi måste runda av. Vi har pratat skitlänge.

Caroline: Gud, vi har pratat om annat också. Sorry. Hoppas ni ändå har fått ut någonting av det här avsnittet.

Avrundning och prenumerera

Jan: Ja, bra. Vill ni hänga med oss i framtiden? Tryck prenumerera, oavsett om du lyssnar på det här på podden eller ser det på YouTube. Glöm inte att trycka, på YouTube, både prenumerera på kanalen, men tryck även på den här klock-ikonen, så att du får notiser. Särskilt den här veckan, så kommer det bli två notiser, för det blir ett kortavsnitt på torsdag, och det blir specialavsnittet på tisdag eller onsdag med Revolut. Så det är ett tips.

Jan: Prenumerera också på nyhetsbrevet. Det kommer en gång i månaden, och där kommer vi också ibland med tips som ska ut snabbt, eller om investeringar. För jag vet nämligen att det kommer komma… i förra veckan. Så nu kommer vi spela upp det här på söndagen, men på onsdagen eller torsdagen så kommer jag skicka ut ett nyhetsbrev. Så det är en bra grej att vara med på. Och naturligtvis, det är kostnadsfritt, och du kan avprenumerera när du vill.

Jan: Och sen naturligtvis, på Facebook hänger vi ju, där har vi fått mycket hjälp från er, mycket diskussion om de här korten. Så det tycker jag är jättekul. Och sen, vi har garanterat missat någonting, så frågan till dig som har lyssnat och tittat: vilket kort använder du? Vilket kort är du nöjd med? Kommentera gärna, så att vi ser, tänk om vi har missat något.

Det är alltid min ångest, att vi bara så här, nej men du vet, där fanns ett skitbra kort som gav 100 procent bonus, men ni missade det.

Tack för idag

Jan: Så kommentera där du hänger, helst på bloggen, för då kommer det flest till gagn. Så med det återstår väl egentligen bara att säga: tack för idag, och hoppas att vi ses i specialavsnitten nu i veckan.

Jan: Och annars ses vi nästa söndag, precis som vanligt. Tack. Tack.