Om billigt hållbart fondsparande utan sämre avkastning

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Hållbart sparande behöver inte kosta avkastning
2. En kommande börskris och de hållbara sparandena
3. Vi källsorterar och cyklar, men glömmer sparpengarna
4. Varför hållbarhet är så viktigt just nu
5. Att inte kunna sälja det man inte tror på
6. Varför ska det hållbara vara dyrare?
7. Betalar du med avkastning för att spara hållbart?
8. Bank of England och "stranded assets"
9. När kommer förändringen, och hur?
10. Läsarfråga: hur får vi hållbart sparande att gå mainstream?
11. Barnen som redan lever hållbart
12. Begriplig hållbarhet
13. Excel-arket räcker inte
14. Gör det hållbara lustfyllt
15. Listan med bolag och hjälpen bakom den
16. Många vill ge intrycket att det är svårare än det är
17. Rättvis avkastning
18. Stordriftsfördelar och sänkt avgift
19. Makten vi underskattar
20. Läsarfråga: varför visar Avanza en högre avgift?
21. Varför en blandfond?
22. Sidospår: räntefonder när räntan är låg
23. Varför ha räntefonder överhuvudtaget?
24. Sparande ska inte vara spännande
25. Gröna obligationer och Göteborgs stad
26. De fyra fokusområdena
27. Kärnkraft, för, men avfallet är problemet
28. Lönsamheten i sol kontra kärnkraft
29. Hållbar livsstil och alternativ till kött
30. Fler spännande hållbara bolag
31. Listan med 35 bolag i 12 länder
32. Fladdermössen och vindkraftverken
33. Hur ofta uppdateras listan?
34. Drömmen om den återvunna elbilen
35. Gruvan som ett stort batteri
36. Vad fonden exkluderar
37. Varför BRIC-länderna väljs bort
38. ESG och aktivt ägande
39. Underliggande värderingar som inte sägs högt
40. Valutarisken och diversifieringen
41. Svanenmärkning och certifieringar
42. Läsarfråga: risker i en lågkonjunktur
43. Lägre risk i värderingsstyrda branscher?
44. Framtidens investeringar
45. Länder som hoppar över utvecklingssteg
46. Generationshopp och Swish
47. En uppgift god nog att stå rak inför
48. Ingen motsättning mellan att göra gott och tjäna pengar
49. Konstigt namn, bra fond
50. Pengar gör skillnad, tack för idag

Hållbart sparande behöver inte kosta avkastning

Magnus: Undersökningar har tittat på företag som lyfter hållbarhetsfrågorna, och de ger faktiskt bättre avkastning.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 118, och det är ett avsnitt jag har sett fram emot ända sedan innan sommaren.

Caroline: Ja, det är ändå rätt lång tid som du har sett fram emot det här.

Jan: Ja, men det handlar om att vi fick ett tips av er tittare och lyssnare. Att det finns en etisk och hållbar fond som kommer från Lund. Du vet, det är ju där ni bor, och som jobbar just med de här klimatsmarta lösningarna som vi behöver för att klara klimatomställningen. Och att den heter Proethos. Jag hade inte hört talas om den. Men sen kom vi i kontakt med fondförvaltaren Magnus Alfredsson, och vi träffades innan sommaren och pratade. Och då insåg vi att vi har väldigt mycket liknande värderingar och syn på vad vi måste göra och hur det ska göras. Så det här avsnittet är ett samarbete med och sponsrat av Proethos, där vi pratar om hur man faktiskt kan investera hållbart och vad det innebär.

Caroline: Ja, och bland annat den här gamla sanningen. Att det finns en motsättning mellan att få avkastning och att investera etiskt.

Jan: Ja, precis. Bara hållbart.

Caroline: Och att den kanske fanns innan, men att den absolut inte är en sanning numera.

En kommande börskris och de hållbara sparandena

Jan: Vi spekulerade till och med i avsnittet att det kan vara så att inför en kommande börskris, eller börskrasch, då kanske det till och med är så att de hållbara sparandena kommer att ha en lägre risk. För att till exempel oljebolagen har massa risker, som Bank of England hade påtalat och sånt. Men jag tänker att istället för att vi ska...

Caroline: Ja, vi behöver inte summera avsnittet nu.

Jan: Nej, precis. Så jag tänker att vi släpper på Magnus. Och vi hoppas att du kommer att uppskatta det här avsnittet, som handlar om hållbarhet och investerande, lika mycket som vi. Varmt välkommen, Magnus Alfredsson. Du är grundare och förvaltare av den hållbara och globala blandfonden Proethos. Och du har arbetat med kapitalförvaltning och private banking i mer än tio år, både här i Sverige med Sparbanken Öresund och Skåne, men även utomlands med Credit Suisse, SG, Jyske Bank och Handelsbanken. Och nu driver du Proethos från Skåne, från Lund, vilket för oss som är forskare är ett extra stort plus. Så det är vi lite stolta över. Varmt välkommen.

Magnus: Tack så mycket.

Jan: Är det något du vill lägga till i presentationen?

Magnus: Nej, jag tycker du fick med det viktigaste. Så jag tycker vi går vidare.

Jan: Ja, vad bra. Det är roligt, för det här är andra omtagningen, eftersom jag försökte säga Société Générale.

Magnus: Société Générale.

Jan: Det är väl något franskt?

Magnus: Det är något franskt.

Jan: Vi kan öva på det sen.

Vi källsorterar och cyklar, men glömmer sparpengarna

Jan: Men du, vad som stack ut för mig när jag fick tipset om dig, att fonden Proethos finns och att jag borde titta på den, var att jag läste på hemsidan. Där säger du: många av oss vill leva hållbart, vi källsorterar, vi äter ekologiskt, vi tar cykeln istället för bilen, men så glömmer vi sparpengarna. Och där kommer jag ihåg, för mig var det en stor insikt när någon sa till mig att pengarna har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande.

Caroline: Ja, vi kunde till och med räkna ut vad våra sparpengar kostar klimatet.

Jan: Precis, vilken miljöpåverkan vi har. Varför tycker du att det här är viktigt, och hur kommer det sig att du startar en fond?

Magnus: Allting börjar egentligen med att jag tittar på min egen portfölj för några år sedan. Efter att ha jobbat med kapitalförvaltning och private banking under tio–femton år, så kändes det någonstans som att det saknades något. Min aktieportfölj var inte någonting som jag tyckte var särskilt intressant. Det var flygbolag, det var olja, det var slit-och-släng-lösningar. Och då kände jag att det här måste man kunna göra bättre på något sätt. Så där började egentligen allting.

Caroline: Men varför tyckte du att man måste kunna göra det bättre? Alltså steget innan, att du såg att det är olja och flygbolag. Är du...

Jan: Är du hippie?

Caroline: Ja, är du en hippie?

Magnus: Jag tror jag är där i min personliga utveckling. Tidigare har det inte spelat sådär jättestor roll överhuvudtaget. Men man passerar 40-strecket, man har barn, och någonstans känns det ändå som att man letar efter den här uppgiften som är god nog att stå rak inför. Och för min del var det den här uppgiften. Att sätta ihop någonting som var bättre än det som jag har suttit på banker och sålt, och som är billigare. Och just hållbarhetsbiten är extremt viktig där vi är nu.

Varför hållbarhet är så viktigt just nu

Caroline: Varför tycker du att det är det?

Magnus: Planeten klarar sig oavsett om människorna är här eller inte, men för vår egen del är det rätt så trevligt om vi kan göra någonting åt det. Om vi inte fortsätter att pumpa ut CO2 i atmosfären, plocka upp fossila bränslen och bränna dem ovan jord. För det är egentligen det som är problemet. Allt annat är följdproblem. Och jag känner någonstans att det hade varit trevligt att kunna lämna över en planet, en miljö, till nästa generation där de faktiskt kan leva och bo på ett bra sätt.

Caroline: För jag tänker att det är ett supermodigt steg. Jag känner ju mycket folk i finansen. Den allra högsta drömmen är ju att jobba på de här bankerna du har jobbat på och flytta till City i London. Och du har gjort allt det där som många drömmer om, och sen bara tackar du nej till det. Men det kanske är så att man måste göra det först? För att kunna passera 40, få barn, se att jag vill ändå lämna efter någonting som jag kan vara stolt över. Kan jag vara stolt över fonderna jag har sålt i City? Eller, jag vet inte. Vad tänker du, Magnus?

Magnus: När jag började med bank så var min stora dröm just det här med kapitalförvaltning. Träffa förmögna människor, flyga fram och tillbaka och sådär. Det var jätteroligt, och jag har gjort det. Men det är inte sådär jätteglamoröst och trevligt kanske på alla sätt och vis. Det är mycket i den här miljön som jag kanske inte riktigt går med på längre. Och då känns det här väldigt mycket mer naturligt. Och det här skulle jag säga är framtiden. Det är inte bank som det var på 80-talet. Det blir mer och mer transparent, mer och mer enkelt. Vi har digitaliseringen som gör att du köper saker som tidigare var jätteavancerade med tre knapptryckningar, legitimerar dig med mobilt bank-id och går vidare. Det är framtiden, tycker jag.

Att inte kunna sälja det man inte tror på

Caroline: Ja, det är intressant att du säger det. Men vad var det när du jobbade i finansbranschen som du inte gillade, och som du kanske förändrar nu när du jobbar med ditt eget?

Magnus: Jag har haft väldigt svårt för att sälja saker som jag inte riktigt tror på själv. Så det är en väldigt stor drivande kraft i det här. Att sätta ihop någonting som är så bra att jag själv skulle köpa det.

Caroline: Och det är det som jag gillar med dig. För det är många... man har ju stora problem med greenwashing. Till exempel, jag följer dig i sociala medier, och då hade du postat en artikel om BP. Som säger att de har en grön profil. Och sen var det att de hade lobbat för att öka metangasutsläppen. Så grön var den profilen.

Magnus: Så grön var den.

Caroline: Och jag tror du skrev också att det alltid finns två sidor. Frågan är vilken man tittar på. Och där skrev du också på Proethos hemsida att det inte alls visat sig vara svårt att välja bort flyget.

Magnus: Nej, för egen del har det varit hur enkelt som helst.

Caroline: Alltså när du reser? Hur menar du, välja bort flyget?

Magnus: Tidigare i mitt liv har jag flugit väldigt mycket. Jag har flugit på affärsgrejer och jag har flugit mycket privat. Men sedan jag startade det här företaget har jag inte flugit en enda gång. Och det har inte varit svårt alls. Det jag skrev där syftar till att det finns rätt trevliga platser som man kan åka till runt omkring här. Man tar tåget, eller man tar elbilen om man vill, eller vanliga bilen. Man kan ha möten via datorn. Det är inte så att man måste träffas hela tiden. Jag har mycket möten med företag och personer i Stockholm, men jag är aldrig i Stockholm. Det gör vi på Skype och på telefon. Och så vill jag ha det.

Varför ska det hållbara vara dyrare?

Caroline: Och jag tänker också, för någonting du också skrev om är ju, nu hittar jag på lite, men att vissa saker verkar fött ur en frustration. Där har du skrivit att du tycker det är väldigt konstigt att det hållbara sparandet ska vara dyrare än det ohållbara. Och sen skrev du också att det här är ohållbart för spararen. Vill du utveckla vad du menar?

Magnus: Ja, det kan jag göra. För det första, om vi går mot en mer hållbar värld, så borde alla olika företag verkligen lobba för de hållbara lösningarna. Om det finns två eller tre olika lösningar, då borde det ju vara den hållbara lösningen man lobbar för, som man vill sälja mer av. Och då kan man inte, så som jag ser det, höja priset på det, för att det är en liten lyxlösning. Nu har vi ännu ett lager av värde här, vi har en hållbar lösning.

Caroline: Okej. Så man höjer priset för att man tycker att vi har ännu ett värde i det. Eller är det att det kostar mer på något vis?

Magnus: Vissa produkter kostar väl kanske mer. Någon ekologisk produkt i livsmedelsbutiken eller någonting ditåt. Och då kanske det kostar mer att producera det. Men det finns saker som kanske inte kostar mer. Jag skulle bara gärna vilja se att man lobbar mer för de hållbara lösningarna. Och gör det enklare för kunden att köpa det.

Caroline: Ja. Så att det inte blir så att man själv måste leta upp det här, och så var det dessutom dyrare. Så att det blir svårt.

Magnus: Ja, det blir ju en tröskel. Har du två olika alternativ, och det ena kostar tio kronor och det andra kostar tolv kronor, då har jag full förståelse för att man drar sig. Tolv kronor, äh, jag köper den som kostar tio.

Betalar du med avkastning för att spara hållbart?

Caroline: Men en fråga som jag tycker är väldigt svår är ju: betalar jag med avkastning idag för att jag vill spara hållbart? Vad skulle du svara på den frågan?

Magnus: Nej.

Caroline: Nej. För det tycker jag är superspännande. För det lever som en sanning där ute.

Magnus: Ja, men så har det varit tidigare. Det är en bankpersonlighet i Sverige som har gått ut och sagt att att investera pengar etiskt innebär att man tar den långsamma vägen på motorvägen. Men så är det inte längre. Undersökningar har tittat på företag som lyfter hållbarhetsfrågorna, och de ger bättre avkastning, så som det är nu. Och om man tar det ett snäpp längre, inte bara företag som tar hållbarhet på allvar utan som faktiskt har lösningar som är A och O för att vi ska kunna leva hållbart, tror jag definitivt kommer att ge en väldigt bra avkastning de närmaste tio åren utan problem. Tänk vindkraft och solkraft.

Caroline: Ja, för det är det folk vill ha och köpa.

Magnus: Ja, det är det privatpersoner, företag, regioner, kommuner, alla olika aktörer säger: okej, vi måste ta det här på allvar. Och då pekar man med hela handen. Sverige ska ju producera dubbelt så mycket solkraftsel om, vad är det, sju år som man gör nu. Då finns det inget annat att göra än att man sätter upp vindkraftverk och bygger parker. Det finns ingen annan väg framåt.

Bank of England och "stranded assets"

Caroline: Nej. För jag tänker att den andra aspekten är också det du skrev på bloggen om det här med Bank of England, som går ut och varnar. Där skrev de, nu ska jag läsa min dåliga engelska: "sudden and severe losses would be incurred by anyone holding so-called stranded assets. These assets could come in the form of unburnable carbon in a climate crisis." Vill du förklara? Vad var det de sa? I vilket sammanhang sa de det här?

Magnus: Det innebär att om en fond köper... säg att ett oljebolag har väldigt många olika tillgångar som man inte har tagit upp. Alltså olja i marken.

Caroline: Ja, precis.

Magnus: Om man helt plötsligt beslutar på global nivå att nu är det slut, vi kan inte plocka upp mer, vår CO2-budget är nådd, då innebär det att man har tillgångar som ligger där, men man kan aldrig plocka upp dem, förmodligen. Då är de stranded. Och det är det som Bank of England har skrivit en artikel om, som vi sen har skickat vidare, just den biten. Och det kan innebära att många fonder äger bolag som i sin tur säger att de har tillgångar värderade till 100 miljoner. Men sen kanske 50 av de miljonerna får de inte lov att använda. Och vad händer då med aktiekursen?

Caroline: Ja, men den lär ju dyka.

Magnus: Ja.

Caroline: Och vet man inte det, att de har tillgångar som de aldrig kommer att kunna plocka upp, då kan man inte fly i tid, om man säger så.

Magnus: Nej, precis.

Caroline: Och det här är ju storpolitik. Det är ju enormt. Det är ju sådana värden, helt otroliga nivåer på det här.

Magnus: Men det är väldigt intressant också, att se vad som händer. För helt plötsligt kommer man väl till en tipping point, när man får ta det på allvar. Och då kanske det blir så att man kompenserar. Att okej, låt det ligga, men ni får betalt för det här och det här. Det kan jag tänka mig kan vara vägen framåt. Jag ser ingen annan väg egentligen.

När kommer förändringen, och hur?

Caroline: Men tror du, du vet, det är ju så svårt att spekulera i framtiden, men tror du att det här ligger i närtid? Eller behöver det bli kaos och blixtar från himlen innan det händer?

Magnus: Vi är ju inte så bra på att anpassa oss till förändring. Det är lite den där fiskskålsvarianten. Man sitter där, och blir det lite varmare så påverkar det inte sådär jättemycket. Det är någonting som måste hända. Så det är möjligt att det blir så. Kanske en ny president i USA, det hade säkert kunnat göra stora förändringar.

Caroline: För jag tänker, det är många som pratar om det här, men det känns inte som att man har börjat ta hänsyn till det.

Magnus: Kan du specificera? "Man pratar om..."

Caroline: Nej, men om vi pratar om de här stranded assets. Det här med företag. För jag upplever att, ja, vi pratar om det, du pratar om det. Men om vi skulle ta en generell storbanksfond, så upplever jag att de skiter i vilket.

Magnus: Jag tror inte de skiter i vilket. Men de har väldigt mycket olika intressen. Jag menar, ett fondbolag som ägs till hundra procent av en bank kanske har sin åsikt och vill justera sin portfölj på ett särskilt sätt. Men då ägs man av en bank som kanske gör jättemycket affärer med de här bolagen redan. Så det är säkert inte lätt för dem. Jag kan mycket väl tänka mig att det är en knivig fråga. Men energibolagen och oljebolagen tar ju det här på allvar. Det är en seriös risk så som de ser det. Man lyfter fram det i årsredovisningar och liknande.

Caroline: Man gör det?

Magnus: Ja, det gör man.

Läsarfråga: hur får vi hållbart sparande att gå mainstream?

Caroline: Jag tänker att vi kan ta en läsarfråga. Den kommer från Sebastian: hur får vi hållbart sparande att gå mainstream? Så länge fondrobotar och Sjunde AP-fonden och så vidare inte investerar hållbart, är det ju mest småpengar.

Magnus: Jag tror det går sakta men säkert. Och jag tror att den här förändringen... jag tror att det blir en multiplikatoreffekt som gör att det bara finns en väg att gå. Så jag tror att det kommer att ta ett tag. Men sen helt plötsligt så trillar ploppen ur. Och då sker det.

Caroline: Men det där kan jag fascineras av ibland. Att jag kan också bara säga att det är ju bara en riktning. Men det är ju ändå...

Magnus: Det tycker ju du.

Caroline: Ja, precis. Vi tycker ju det. Men det är ju många som inte tycker det här. Hur är... vad tycker... Om vi hade haft en sån person här, vad hade de argumenterat mot oss? Vad hade de sagt?

Magnus: Ja, förmodligen hade de väl lyft den där gamla sanningen att man inte får så bra avkastning. Det brukar vara det man hör. Men för att slå an där, jag tror inte det här är ett jättestort problem. När jag träffar folk som är mellan 18 och 25 så är de med på det här, liksom 9,5 av 10 personer. Det är när man kommer ut och träffar folk som är gubbiga, 50, 60, 65, som säger att den där Greta, hon ska hålla sig i skolan ungefär. Den nivån. Men naturen har ju en gång, så det kommer ju att rätta till sig.

Barnen som redan lever hållbart

Caroline: Ja, men det är roligt att du säger det, för vi köpte en sån här elcykel efter att vi hade haft Sören Andersson här. Då var det så här: fan, vi måste köra mindre bil. Vilket vi har gjort. Snart 20 mil. Och det var så roligt, för jag var lite stressad, och så tog jag bilen och hämtade vår dotter Freja. Och jag fick en sån utskällning framför hela fritids: "Pappa, det här är sista gången du hämtar mig med bilen. Och du vet att det inte är miljövänligt. Och jag vill att du cyklar, för annars vill jag inte följa med. Du vet, jag går hem." Okej, jag lovar, jag ska aldrig mer hämta dig med bilen. Så jag tror nog att, som du säger, att vi...

Magnus: Ja, för dem är det levande att vi inte kan hålla på som vi gör.

Caroline: Ja, för dem är det nog på riktigt, på en helt annan nivå.

Magnus: De har ju fått det så tidigt i livet, att man skräpar inte ner, man tar helst inte bilen, att flyga är dåligt också. De har fått det så tidigt. Vi har ju fått det nu, när vi är 30 plus, eller 40 plus till och med. Det här med att klimatet är viktigt.

Begriplig hållbarhet

Caroline: Men jag tänker också, du pratar ju mycket om att hållbarhet ska vara begripligt. Och du är den första som pratar om begriplig hållbarhet. Kan du inte utveckla, vad tänker du då?

Magnus: När vi satte oss ner för två och ett halvt år sedan och började titta på det här, vara runt och prata med olika professorer och sådär... Det finns ju hållbara och etiska lösningar. Ofta följer de ett väldigt enkelt mönster, eller ett index eller något liknande. Och det är någonstans det jag har sett under tiden jag jobbat i den här industrin, och som jag inte varit nöjd med. Så frågan var: det måste finnas någonting mellan det här som väldigt många gör, och det som är min uppfattning om vad som är hållbart. Så vi vände blickarna mot sidor som Världsnaturfondens sida och liknande, för att leta efter vad det är vi måste hitta.

Caroline: Alltså i fonden, vad var det ni ville hitta då?

Magnus: Hur ska vi agera för att leva mer hållbart? Där är ju allting. Från kanske cykla mer, flyga mindre, äta mindre kött, spara hållbart.

Caroline: Plast, sånt.

Magnus: Ja, LED-lampor och geotermisk värme, och vad är det för energi vi har överhuvudtaget. Och allt det här jag har sagt nu, det är ju egentligen sådant vi har växlat över till. Det är företag som vi har köpt i vår fond, som håller på med alla de här grejerna.

Excel-arket räcker inte

Caroline: Det ska vi ju prata mer om. Men vi skulle prata om begriplig hållbarhet, bara så vi avslutar det. Du hade ju pratat med professorer kring hållbarhet.

Magnus: Ja. Jag upplever någonstans att om man har ett Excel-ark, om man tar ett företag och sätter en sjua på det, en sexa på det och bla bla bla, min upplevelse var att vilket bolag som helst som har en hållbarhetschef och en pimpad hemsida, som är lite grön med vindmöllor, kan någonstans i slutändan få en certifiering, och så helt plötsligt är man hållbar. Men det var inte så jag kände. Jag vill hellre investera i ett företag som kanske bygger vindkraftverk eller tillverkar cyklar, istället för att investera i, vad ska vi säga, ett oljebolag som fokuserar lite på att bygga vindkraftverk någonstans.

Caroline: Men hur gör man då? Om man till exempel är intresserad av hållbarhet, vad är dina bästa tips? Både kanske vad man kan göra i livet, du har ju verkligen funderat på det här med att jag reser inte, utan jag tar mer digitala möten. Om vi börjar där, vad skulle du säga är bra hållbarhetstips för vardagslivet?

Magnus: För det första skulle jag säga att man inte ska må dåligt över det här. Det är ingen ångestvariant, utan gör det som känns rätt. Ligg inte vaken på nätterna.

Magnus: Men i de valen man har i livet, efterhand, glöm det man har gjort innan, men efterhand, nu och framåt, så är det bara att anpassa. Det är smågrejer. Jag äter lite vegetariskt, eller vegetariskt oftare än vad jag åt innan, och det tycker jag funkar hur bra som helst. Nu kör jag omkring med en elbil, men innan gjorde jag inte det. Och jag har inte jättedåligt samvete för det. Det är valen jag gör nu, då försöker jag ta in den aspekten. Men ibland kan man, ibland kan man inte, och ibland är det en prisfråga.

Gör det hållbara lustfyllt

Caroline: Ja, men jag gillar det du säger. Jag tänker också att det är jättelätt att ha klimatångest. Men om man istället funderar över vilken vegetarisk mat jag gillar. För det kan vara så att man bara tycker att det är jättetrist. Det har du och jag pratat om. Vi har gjort vegetarisk mat som bara har varit trist. Men då får man köpa en bättre kokbok. Vi gillar indiskt vegetariskt, då kör vi på det. Så att det blir lustfyllt, tänker jag.

Magnus: Så resonerar ju Elon Musk också med Tesla. Att det ska vara roligt att köra en miljöbil.

Caroline: Ja, det är klart. Rent av sexigt.

Magnus: Rent av sexigt, ja.

Caroline: Och jag tänker, när man tittar på företag, vad är din erfarenhet? Jag har pratat med någon som gav tipset att om man ska göra en första sortering, så är de som åtminstone pratar om hållbarhet mer intresserade än de som inte pratar om hållbarhet. Hur tänker du när du tittar, vad tittar du efter?

Magnus: Vi har ett regelverk som är rätt begränsat. Det är inte så att vi omsätter jättemycket aktier, utan vi letar upp företag som är noterade, som är hyggligt stabila, som håller på inom de olika områden där vi tittar. Och sen köper vi dem, tanken är att ha det långsiktigt. Det är inte så att nu köper vi det här i den här månaden och så säljer vi om tre månader för att vi tror på ett case eller något liknande. Utan det är långsiktigt.

Listan med bolag och hjälpen bakom den

Caroline: Nej, för det vet jag också att du har på hemsidan, en lista med alla bolagen, och du har till och med skrivit i en av kolumnerna vad det är för bransch eller vad de gör. Men när du tittar på det, för jag blev lite nyfiken, det handlar ju också om att lära sig själv. Vad tittar du efter när du tittar på de här bolagen?

Magnus: När vi tittar på nya bolag? Jag har väldigt mycket hjälp när det gäller den biten. Jag får tips från ett advisory board som hjälper mig med olika företag. Jag har ett samarbete med Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, där en grupp som heter LIPS Strategy Team, studenter och doktorander, träffas var sjätte månad. Och då brukar de komma med en lista på lite olika. Jag har en kort lista som vi går efter, och den fylls på hela tiden. Så det är folk som brinner för det här, folk som har hittat olika företag som är intressanta.

Caroline: Förlåt att jag hänger på, för jag tycker det där är superintressant. Du har egentligen svarat på frågor jag har lite längre fram. Men jag tänker, är det viktigt, när man tittar på ett företag, vi har ju många läsare som också har eget, inte bara fonder, är det viktigt att de är miljöcertifierade? Eller att de har en CSR-profil? Förstår du vad jag menar? Hur vet man att någon... det här BP-grejen. Det låter jättefint på hemsidan, men sen sitter de och lobbar för metangas. What the fuck, liksom. Hur?

Magnus: Jag skulle säga rent generellt att det absolut inte är en förutsättning att de är certifierade på något sätt. De företag som har en affärsidé som är hållbar, en produkt som är hållbar, behöver kanske inte hålla på med det på det sättet, som ett företag som känner att man inte riktigt är där. Så nej, inga certifieringar. Och det behöver absolut inte vara så.

Caroline: Dels det du sa, att det skulle vara begripligt också, att man kan se direkt: produkten är miljövänlig.

Magnus: Mm.

Många vill ge intrycket att det är svårare än det är

Caroline: Ja, men precis. Sen har du också på hemsidan skrivit att många som förvaltar pengar gärna vill ge intrycket av att det är svårare än vad det är. Kan du inte utveckla?

Magnus: Ja, spännande fråga. Man kan väl säga så här: om du kan få någonting att framstå som mer komplicerat, så kan du ta bättre betalt. Så enkelt är det. För då känner kunden: oj, är det så många sidor där, jag behöver verkligen hjälp med det här.

Caroline: Ja, det är 40 analytiker som sitter i Schweiz. Alla har kammat sig med en kotlett.

Magnus: Nej, men det är ju någonstans, gör du det verkligen avancerat, så får folk en känsla av att det här är lite privilegierat. Får jag verkligen det här? Ja, då kan jag betala de där 1,7 procenten för en fond-i-fond-lösning. Men det är inte riktigt det jag tror på, utan det är enkla lösningar.

Rättvis avkastning

Caroline: Nej, men jag gillar mycket att du pratar så begripligt. Sen pratade du faktiskt också om rättvis avkastning. Det hade du som en sådan där, att det ska vara rättvist. Vad tänker du om det?

Magnus: Det är ju så här att du får den avkastning som motsvarar risken över tiden. Det är det teorin säger. Om man betalar 2 procent per år, säg att man har en portfölj som över tiden ger 6 procents avkastning, 7 procents avkastning, och du betalar kanske 2 procent i avgift, då är det inte mer än 4 procent eller 5 procent kvar. Och då har du tagit en risk som egentligen skulle ge dig 6–7 procent, men det får du inte. Så någonstans, betalar du för hög avgift, så uppfattar jag det inte riktigt som rättvist.

Caroline: För det har ju varit en av dina grejer också från början, att det ska vara billigt. Och där har du uttalat att ni ligger på 0,65 i avgift, vilket är billigt, skulle jag säga. Jämfört med, om man tänker att den genomsnittliga svenska fonden kostar just nu 1,4 procent, så är det ju halva priset.

Magnus: Ja, minst.

Caroline: Och det var faktiskt också för att du hade refererat till en studie. Det där är ju alla fonder. Tittar man bara på aktiefonderna, så var det till och med över 2 procent. Vilket för mig är helt sjukt. Sen kan jag tycka att 0,65, hade det inte varit hållbart, så hade det varit lite för mycket. Men sen inser jag också att det är en nystartad fond. Så min förhoppning är kanske att vi över tid kan få se en rörelse neråt.

Stordriftsfördelar och sänkt avgift

Magnus: Och det kan jag säga att tanken är så här. Det finns mycket stordriftsfördelar som man kan få i den här branschen. Och efterhand som vår fond växer, vi får fler sparare, så kommer vi att justera ner avgiften. Så enkelt uttryckt: desto fler sparare, desto mer pengar, desto billigare blir det för alla.

Caroline: Och sen, när du är inne på det, vill jag faktiskt lägga till, det här var en sån insikt för mig, att det vi lägger pengar på, det blir det ju mer av i framtiden. För det var en sak som någon sa till mig: lägger du mer pengar i oljebolag, ja, då blir det mer oljeverksamhet. Lägger du pengar i elbilsbolag, då blir det fler elbilar. Så jag tror inte man ska glömma bort att våra pengar påverkar faktiskt mycket mer än vad vi tror.

Magnus: Så är det ju definitivt. Det är svårt att tänka sig att det skulle vara så på individnivå, men det är ju ett movement om folk. Vi måste vara många.

Caroline: Ja, det måste vi.

Magnus: Och det måste finnas en vilja, och folk måste höra av sig till dem som säljer produkten eller tjänsten.

Makten vi underskattar

Caroline: Ja, men det är bra att du säger det. Och inte bara sitta och sura, utan logga in på sin bank, så att man är en person, och skicka frågor eller ställa frågor, önska, eller säga att man vill ha Proethos fond, eller vad som helst.

Magnus: Precis.

Caroline: För det tror jag också, många gånger underskattar vi den makt vi har. Det vet jag, för vi har ju varit uppmanade att läsa och mejla, och det har gjort att företag har ändrat i sina prioriteringslistor. För de märker: gud, det här verkar vara något att ha. Och sen är det faktiskt ett trick som jag ska avslöja här. För jag har drivit företag, jag har suttit i kundtjänst. Och det kan vara så att man har tusen kunder. Men om 20 av dem hör av sig samtidigt om samma fråga, då upplever man det i en kundtjänst som en folkstorm. Och då börjar man rapportera det.

Magnus: Det behöver inte ens vara 20, va?

Caroline: Det behöver inte ens vara 20. För vi människor är inte gjorda för statistik. Det är ingen som tänker: nej, men hallå, det är bara 2 procent av alla våra kunder. Utan man upplever att det är jättemånga som hör av sig nu. 90 procent av våra ärenden handlar om hållbarhet. Så att man kan använda det.

Läsarfråga: varför visar Avanza en högre avgift?

Caroline: Jag tänker att vi tar en fråga från en läsare om det här med avgiften. Hans Eriksson undrar: Avanza visar 0,94 trots att Proethos har 0,65 i avgift. Hur kommer det sig? Kommer transaktionsavgiften att kunna gå ner, och i så fall varför och när?

Magnus: Det är så här att när man startar en fond och man inte har så mycket förvaltat kapital, så under den tiden som det ökar, och speciellt om det ökar rätt kraftigt, så blir det en missvisande siffra. För man tar de faktiska transaktionskostnaderna som fonden har haft i form av courtage när man köpte aktier. Sen delar man det med förvaltat kapital. Och då tittar man på ett genomsnitt, kanske ett år bakåt. Och då blir det snittet väldigt mycket lägre om det förvaltade kapitalet i fonden ökar, speciellt om det ökar kraftigt.

Caroline: Alltså om man har miljarder i en fond, så påverkar den mycket mindre.

Magnus: Så blir transaktionsavgiften i procent mindre. Man kan säga att siffran blir mer rättvisande om förvaltat kapital inte ändras över tiden. Då stämmer det helt och hållet från månad till månad. Men när man har en fond som ökar förvaltat kapital ordentligt, procentuellt väldigt mycket från månad till månad, så hamnar man i det här dilemmat. Och alla nystartade fonder med ordentliga inflöden drabbas av det.

Caroline: Så jag tänker att det viktigaste är att titta på vad den årliga avgiften är. För det är ju den som är konstant. Det är ju den som är den viktiga.

Magnus: Det står vad den årliga avgiften är.

Caroline: Ja, det står på Avanza, där står avgiften, sen står det årlig avgift. Eller så kan man titta i fondfaktabladen.

Varför en blandfond?

Caroline: Men jag tänker också... nu har jag valt, det är ju en blandfond. Kan du beskriva varför blandfond? Vad är det för något?

Magnus: Ja, för det första, en blandfond, i vårt fall, är att vi har en del räntebärande papper och en del aktier. Vi har 80 procent aktier, 20 procent ränta. Anledningen till att det blev så är att hade vi haft 100 procent aktier, så hade det här varit en risk 7 av 7-fond. Nu är det inte det, för vi har 20 procent ränta. Nu är det risk 5 av 7. Vilket innebär att en fond som har risk 7 av 7 skulle jag säga är en nischfond som du har som en krydda i portföljen. Är det däremot risk 5 av 7, så kan du ha ett väldigt mycket större block av din portfölj i vår fond. Tanken när vi satte ihop det här är en fond som passar i stort sett alla. Och det tycker jag att vi har uppnått.

Sidospår: räntefonder när räntan är låg

Caroline: Om jag bara tar ett sidospår. En av de vanligaste kritikerna jag får är: ja, men Jan, du pratar alltid om räntefonder, och räntefonder förlorar man bara pengar på, det är ett skit, särskilt nu när räntan är låg, den kan ju bara gå upp. Och kontentan är alltid att jag är lite dum i huvudet och att jag borde ha 100 procent aktier. Vad tänker du om det?

Magnus: Ränteplaceringar nu får man inte mycket betalt för. Men det är för att vi är i den situation vi är i. På den tiden jag pluggade så gav ju femårsräntan 5 procent. Det var kostnaden för pengar över tiden.

Caroline: Menar du att det är en specifik situation vi har nu?

Magnus: Ja, det är det definitivt. Vi har ju inte haft någon ränta i stort sett sedan 2008, och då tänker jag internationellt, oavsett vilken marknad man tittar på.

Caroline: Ja, det är väl bara USA som har en ränta.

Magnus: Hela Europa, jag tror att 17 länder i Europa har negativ ränta. Sverige ligger på minus 0,8. Så Sverige får ju betalt för att låna. Och det ska bli väldigt intressant att titta tillbaka på det här om tio år och se hur det blev, när man utvärderar det. Vad hände? Var det okej att agera på det här sättet?

Varför ha räntefonder överhuvudtaget?

Caroline: Men vad tänker du? För jag kan ju ibland tvivla på mig själv att ha de här räntefonderna i sparandet.

Magnus: Man får se till syftet. Varför har man räntefonderna i sparandet? Förmodligen är det för att stabilisera. En gång i tiden sa man att det var negativ korrelation mellan aktier och obligationer. Det kanske inte är så längre. Men det har en stabiliserande effekt. Så har man en portfölj och sparar långsiktigt, så skulle jag definitivt säga att man ska ha en liten del i alla fall i obligationer, i räntebärande.

Caroline: Om vi håller oss kvar där. När jag tittade på innehaven i räntedelen så var det mycket gröna obligationer. Varför just gröna obligationer?

Magnus: För att när vi startar fonden så tittar vi på vilken rent praktisk lösning vi kunde göra. Just nu har vi för lite förvaltat kapital för att leta upp enskilda obligationer. Så vi har två stycken räntefonder. Det är en SEB Green Bond och det är SPP, en obligationsfond också.

Caroline: Vad är problemet här egentligen?

Magnus: Nej, det är inget problem.

Caroline: Nej, men jag upplever det som att... du sa att när ni bestämde er för de här så var ni mycket mindre. Men hade ni kunnat göra något annorlunda då?

Magnus: Nej, det hade vi inte. Skulle vi ha obligationer så går det inte längre. Jag upplever att vi genom att ha de här två fonderna har en hyggligt diversifierad obligationsportfölj. Så jag är helnöjd med det. Jag ser ingen anledning till att ändra det. Det fyller sitt syfte, och det är ju att ta ner risken i portföljen till fem av sju. Sen givetvis har vi lite rörelse i det, men just nu är det inte jättespännande.

Sparande ska inte vara spännande

Caroline: Vad tänkte du? Vad roligt att du använde det begreppet, att det inte var jättespännande.

Magnus: Det ska det ju inte vara heller.

Caroline: Sparande och investerande ska inte vara spännande.

Caroline: Sparande ska vara lika kul att se på som att se målarfärg torka eller se gräs växa.

Magnus: Jag är helt inne på det.

Caroline: Men kan du säga någonting också om gröna obligationer? För det finns ju mycket åsikter om det där också. Just det här med gröna obligationer, vad är det i dem egentligen?

Magnus: Det är någonting som har växt väldigt mycket de senaste åren. Och jag tror att man fortfarande håller på att försöka hitta en bra modell. Men gröna obligationer, det jag tänker på, det är kanske om en kommun ska investera i någonting grönt, en vindpark eller den sorten. Så kan det hamna i gröna obligationer.

Gröna obligationer och Göteborgs stad

Caroline: Precis. Jag har faktiskt kontakt med Helena, som förvaltar SPP-fonden, och jobbar på att få in henne till podden för att just prata om det här. För det är vissa, till exempel Göteborgs stad, har jag hört, som ska vara väldigt duktiga på att ge ut gröna obligationer. De säger att vi ska bygga någonting, och då ska de ta in pengar. Men så har de en hållbarhetsaspekt på det. Och då kan de göra en sån här grön obligation, så att man bidrar, lånar ut pengar till något som dessutom kommer att bli bra. Så jag som privatperson kan låna ut pengar till...

Magnus: Ja, fast då ska man ha många miljoner.

Caroline: Ja, men låt oss säga att jag har det då.

Magnus: Ja, då skulle du kunna köpa en sån här grön obligation.

Caroline: Från Göteborgs kommun.

Magnus: Från Göteborgs kommun.

Caroline: Det är ju jättecoolt.

Magnus: Men det är mycket bättre att göra det via en fond. Annars är pengarna låsta och du kan inte flytta pengarna. Du får lite riskspridning och sånt. Nu tror jag inte Göteborgs stad skulle hoppa över att betala tillbaka, men det är en klok idé att sprida riskerna. Precis som i allt annat tänk när det gäller finansiering.

De fyra fokusområdena

Caroline: Ja. Och sen är det ju också så att du har valt att definiera fyra olika områden som du har fokus på. Det är hållbar energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter och hållbar livsstil. Kan du inte walk us through it, de fyra olika?

Magnus: Det är de fyra övergripande områdena. Om man tänker det första, förnybar energi, så är det vind, sol och vatten som vi investerar inom. Energieffektivitet, LED-teknologi, geotermisk värme bland annat. Hållbara transporter, vi kommer inte att sluta transportera saker och ting i framtiden, utan folk kommer att transportera sig själva och varor, och då investerar vi i cyklar, elfordon och kollektivtrafik. Sista, hållbar livsstil, och det är hur vi bor, vad vi äter och vad vi gör. Och där investerar vi inom energilagring, cirkulär ekonomi, smarta hem och alternativ till kött.

Caroline: Ja, nu gick det väldigt fort här. Så om vi tar det så här, för någonting som stack ut för mig var hållbar energikonsumtion. Vad tänker du där?

Magnus: Till exempel LED-lampor.

Caroline: Okej.

Magnus: Vi kommer inte att ändra vår livsstil jättemycket, utan vi kommer ändå att behöva uppvärmning. Vi kommer att behöva ljus i våra hem och så vidare. Och de tekniker som gör att vi kan åtnjuta värme och ljus på ett effektivare sätt är väldigt intressanta för oss. LED-teknik bland annat, geotermisk värme bland annat. Vi tittar hela tiden på olika intressanta företag inom de områdena.

Kärnkraft, för, men avfallet är problemet

Caroline: Nu är det här en högst personlig fråga, för du nämnde inte kärnkraft. Och jag såg faktiskt att det dessutom var en av grejerna som ni aktivt valde bort.

Magnus: Vi ska prata om det också sen.

Caroline: Jag som inte är så insatt kan ju tycka att kärnkraft är en ganska bra grej. Särskilt när man pratar om att vi måste ersätta kolkraft. Jag har ju mycket hellre ett kärnkraftverk än ett kolkraftverk. Hur resonerar du?

Magnus: Jag är jättemycket för kärnkraft. Det har jag inga problem med. Problemet är avfallet.

Caroline: Ja, det är det som...

Magnus: Det är det jag lämnar till mina barn och säger: vi har inte riktigt löst det här, men...

Caroline: Vi gräver ner det. Ta hand om det.

Magnus: Ja, precis. Gräv bort det. Det kommer att hålla i tusen år, men sen får ni ta hand om det igen.

Caroline: Men är det inte bättre att vi tar kärnkraft och så tar vi det där avfallet, än att vi kör kolkraft?

Magnus: Men vi har ju teknik med vind, vatten och sol.

Caroline: Är det inte bättre att vi fokuserar på det?

Magnus: Sen har jag ingenting emot, kör kärnkraft. Jag menar, vi har investerat för att bygga dem. Kör de så länge de funkar. Men håll inte på och ersätt.

Lönsamheten i sol kontra kärnkraft

Caroline: Vem var det som sa det, John, som pratade om att i vissa delar av världen är det inte lönsamt längre att bygga kärnkraftverk? Och då är det mycket mer lönsamt, till exempel i Marocko, att köra sol i öknen där, än att hålla på med kärnkraftverk. För det var inte lönsamt ekonomiskt. Man hade räknat på det, och någonstans börjat bygga ett kärnkraftverk. Synd att jag inte kom ihåg detaljerna och stoppat. Gud, vad jag känner mig som en dinosaurie här. Särskilt när du säger så här: ja, men varför inte bygga solkraft? Nej, varför inte?

Magnus: Varför inte? Jag såg en rolig bild här för några dagar sedan. Det var någonstans i Mellanöstern, där man hade oljepumpar som stod, och de drevs av sol.

Caroline: Ja, det är lite så.

Magnus: Och då helt plötsligt tänkte man: okej, för att driva de här pumparna har man köpt in den billigaste elen, och den kommer från solen. Men det är tillbaka på det man gjorde med investeringar, kör det då så länge investeringen är ekonomiskt hållbar. Men håll inte på och byt ut det till nöje.

Caroline: Nej, jag håller med. Bra. Så energiproduktionen handlar om sol, vind och vatten. Konsumtionen handlar om hur vi använder det.

Hållbar livsstil och alternativ till kött

Caroline: Och sen var det, du sa också det här med hållbar livsstil. Där sa du att du hade något bolag, vad hette det, Beyond Meat?

Magnus: Ja.

Caroline: Men det har vi pratat om, Jan. Det är ju de här hamburgarna i USA som inte är kött, men som smakar kött. Det har blivit jättestort.

Magnus: Nej, jag har inte det faktiskt.

Caroline: Finns på Burger King.

Magnus: Finns det det?

Caroline: I USA. Jag tror inte det finns här.

Magnus: Det finns att köpa i någon av livsmedelskedjorna här i Sverige, det var någon som skickade till mig. Men jag tror att det här är ett väldigt intressant steg. För det är alla sådana som är i vår ålder, som inte riktigt kan ta steget till något vegetariskt. För vi är för mycket dinosaurier för det här steget.

Caroline: Ja, men det smakar som kött, ser ut som kött.

Magnus: Ja, men då är det okej. Men sen tror jag nästa steg är att man plockar bort den där mittemellan. Så då har man helt plötsligt, istället för en hamburgare, en rotsaksbiff i hamburgaren. Och så kan man slänga bort pommes fritesen, till exempel, och krydda det på något häftigt sätt. För varför ska vi ta vägen att ha växter och försöka göra om dem? Det är bara för att vi ska klara av att vi saknar den där umamismaken som kött ger.

Caroline: Ja, men det vet du. För du köper ibland det där, vad heter det, Oumph.

Magnus: Ja.

Caroline: Och det tycker jag är helt okej.

Magnus: Det har konsistens som kött, ja.

Fler spännande hållbara bolag

Caroline: Har du några fler sådana här roliga? För det här var sådant där: fan, vad coolt. Förlåt. Det var lite sexigt.

Magnus: Ja, men det blir lite hipfaktor liksom.

Caroline: Ja, men jag tror att det kommer fler sådana här bolag.

Magnus: Det är olika amerikanska bolag som håller på med sådant här, som säkert har sneglat på Beyond Meat. Och det har ju gått upp hur mycket som helst, flera hundra procent, sedan det noterades. Och det ligger i tiden. Så jag tror definitivt vi kommer att få se fler sådana här företag.

Caroline: Vad har du mer? Om du skulle säga dina... får man lov att säga som fondförvaltare, det här är mina favoriter? Är det som att vara förälder och säga det här är mina tre favoritbarn?

Magnus: Ja, det får man väl göra. Tre favoriter. Jag tycker om Vestas. Vestas är fantastiskt. Det är ett danskt vindkraftbolag.

Caroline: Varför gillar du dem så mycket då?

Magnus: De är stora, stabila, de hade svenskar i ledningen tidigare, ger bra avkastning och håller på med någonting som jag tycker...

Caroline: Nej, det känns väldigt vettigt. Det är helt rätt ur ett hållbart perspektiv. Så, mer förutom Vestas?

Magnus: Scatec Solar, ett norskt bolag som sätter ut solparker runt omkring i hela världen. Det är också ett moget bolag som ger en bra direktavkastning. Nibe, svenskt bolag, gör luftvärmepumpar, olika effektiva lösningar för att vi ska få värme i våra hem.

Listan med 35 bolag i 12 länder

Caroline: Ja. Vad tror du? Om du skulle ta någon till.

Magnus: Är det något särskilt ni syftar på?

Caroline: Nej, inte alls. Jag vet att många läsare och lyssnare tycker att sådant här är spännande, och hör att man får lite inspiration till sig själv.

Magnus: Ja, men då skulle jag säga, gå in och kolla på den listan som ligger på hemsidan. Där är 35 olika bolag. Och det är i 12 olika länder, tror jag. Så det är väldigt utspritt. De senaste månaderna har vi tittat rätt mycket på bolag i Nya Zeeland och Australien.

Caroline: Varför det?

Magnus: De har kommit rätt långt när det gäller vattenkraft och vindkraft och solkraft. Så väldigt intressanta bolag där.

Caroline: Ja, för det där är också ganska kul. Det är oftast inga problem för oss att köpa aktier på amerikanska börsen. Men jag gissar att för att komma åt en aktie på den nyzeeländska börsen, det går typ inte. Det är ju ett argument för fonden.

Magnus: Ja, det är möjligt. Men jag tror att kontaktar man sin bank, så gör de inte det, men de i sin tur sitter ju fast i olika nätverk, så att de kan lägga en aktie genom någon annan. Men då ska man givetvis hålla koll på courtaget, så det inte helt plötsligt sticker iväg.

Fladdermössen och vindkraftverken

Caroline: Men vi måste prata om fladdermössen också. För det är så här att när jag läser om vindkraftverk och sånt, så tänker jag: gud, vad bra. Och sen kommer det någon rapport om att fladdermössen flyger in i vindkraftvingarna, eller att örnar och sånt hittas döda under, och att de inte kan se de här bladen när de kommer flygande. Och så blir jag: ja, det är typ att det alltid ska vara något jäkla problem med sådana smarta lösningar. Man har kommit på något, men nu tror jag vindkraftverken jobbar tillsammans med forskare på det här, att lösa det problemet. Så vad jag tänkte säga var att man kan bli lite matt. Man tänker, nu har vi försökt göra något bra, och så blir det skit. Men vi får ändå ha tilltro till människan, att vi löser de problem som uppkommer. För jag tror inte jag är den enda som blir matt av de nya problemen som uppstår med bra lösningar.

Magnus: Man kan säga så här, att alla bolag man tittar på, eller köper, har någon form av problem. När det gäller vindkraft har man den här problematiken. När man tänker elbilar så är det proppfullt med batterier, som består av material som förmodligen grävs upp under omständigheter som vi knappt vill veta av.

Caroline: Ja, och hur ska det tas om hand sen och sådana saker.

Magnus: Men alternativet är ju att sitta kvar och tänka att vi har det precis så som det är, så kommer det nog att lösa sig. Men det är inte så det funkar. Människor vill ha utveckling, och vi vill ha en hållbar utveckling. Och det här är det naturliga steget. Och sen får man lösa de problemen efterhand.

Caroline: Ja, det går inte att backa, utan man måste på något vis lösa de problem som uppkommer.

Magnus: Ja, och vi är så pass intelligenta att vi kommer att lösa det. Jag är helt övertygad om att batterier om tio år består av helt andra beståndsdelar. Och då helt plötsligt har vi kommit runt det.

Caroline: Jag hade ju en fråga innan jag hamnade i diket.

Jan: Innan du hamnade.

Caroline: Carro är såhär värst på sådana här fladdermöss. Och jag bara: vilka fladdermöss? Och sen var det ändå intressant.

Magnus: Ja.

Hur ofta uppdateras listan?

Caroline: Men du, den här listan, hur ofta uppdaterar du den?

Magnus: Listan uppdateras var tredje månad.

Caroline: Okej, och det hittar man på hemsidan. Eller så följer man det på sociala medier, typ Facebook och Instagram. Så då kan du väl börja lägga en notis: nu är listan uppdaterad.

Magnus: Ja, det var ett bra tips. Det ska jag göra.

Caroline: En annan sån här, som du skrivit på hemsidan, att rent konkret så investerar vi så här: LED-teknik, geotermisk värme, cirkulär ekonomi. För någon som inte vet vad cirkulär ekonomi är, hur skulle du beskriva det?

Magnus: Jag skulle säga att alla saker vi har, som vi inte plockar upp ur jorden och som vi inte kastar och gör oss av med, som hamnar i landfyll, utan att det faktiskt cirkulerar. Så oavsett om det är papper som cirkulerar, eller metaller, eller vad det nu må vara, det är ju den cirkulära delen. Det kan vara att den ena fabrikens avfall tas om hand av någon annan och blir en produkt. På det viset. Så går det bara runt, att alla tar hand om det hela tiden.

Caroline: Ja, och möjligtvis får man förädla, man får snygga till det någonstans i cirkeln.

Drömmen om den återvunna elbilen

Magnus: Men när jag satt i bilen här, på vägen hit, så tänkte jag att det hade varit helt fantastiskt om den här elbilen hade varit av återvunnet material allting. Så sitter man och börjar tänka: okej, undrar vad som hade kunnat vara det. Metallen hade ju kunnat vara det. Och så börjar man med sätena och hela den biten. Och jag tror att väldigt mycket mer av de saker vi har runt omkring oss hade kunnat vara helt återvunnet.

Caroline: Men det är ju säkert en prisfråga.

Magnus: Absolut.

Caroline: Jag tänker så här, det där är ett avsnitt vi ska göra. Det finns ju något som heter donut economics och sådant också. Det här är också... jag vet inte om jag läste det här hos dig, men energilagring. Var det inte det här med salt eller?

Magnus: Ja, det har jag inte hört någonting om.

Caroline: Nej, det var bara så här, slog mig i bakhuvudet. Men du nickar.

Magnus: Det finns ett svenskt bolag som heter SaltX, som håller på att titta på olika lösningar där man kan lagra energi i salt.

Caroline: Alltså som värme eller?

Magnus: Ja, ja. Jag tror det är så att man värmer upp det, och så sen lagras energin där. Och så har man en process att plocka ut det när man behöver det.

Gruvan som ett stort batteri

Caroline: För det där är sjukt coolt, tänker jag, det här med batteri, hur man lagrar energi. För jag hade en kompis som projekterade, då köpte han gruvor, nedlagda gruvor. Och sen vattenfyllde han de gruvorna. Och sen när elen var billig, då pumpade han upp allt vattnet. Och sen när elen var dyr, så hade han turbiner, och då vattenfyllde han hela gruvan igen. Och då utvanns ju energin i de här turbinerna. Hänger ni med? Så gruvan och vattnet var som ett stort batteri. Och jag bara: det där var ju inte det jag tänkte på när man pratar batteri.

Magnus: Nej, det är verkligen utanför boxen.

Caroline: Och det tycker jag, det finns så många företag, precis som det här, ja men vi lagrar energi i salt. Bara, hade inte kommit på det själv.

Magnus: Jo, men det ger hopp om framtiden, tycker jag.

Caroline: Ja.

Vad fonden exkluderar

Caroline: Men om vi hoppar tillbaka, så brukar man ju också prata, både när man jobbar med etiskt hållbart, om inkludering och exkludering. Vad är det som ni exkluderar? Eller du exkluderar?

Magnus: Det mesta, utom det vi inkluderar. Så om vi vänder på det på det sättet.

Caroline: Ja, men bra, då tar jag fram min fusklapp. Okej. För jag har faktiskt skrivit ner. Du skriver så här: vapen, alkohol, tobak.

Magnus: Ja, men jag kan ta dem.

Caroline: Kommersiell spelverksamhet, pornografi, fossila bränslen, kärnkraft. Det var det jag reagerade på innan. Och sen gillar jag den här: företag som har sin juridiska hemvist i länder med hög korruption. Hur kom du fram till den här listan?

Magnus: De första sex punkterna där, det är det som de flesta använder. Sen lade vi till två till. Det var ju kärnkraft, eller kärnkraftsavfall, och då tar man ju bort kärnkraft också. Vilket innebär att de stora energibolagen trillar bort. Och då den sista, som du säger, företag som drivs från juridisk hemvist i länder med hög korruption. Och då har vi ett index som vi följer. Det innebär rent praktiskt att det är de europeiska länderna, företag i de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och så där, som vi investerar i.

Varför BRIC-länderna väljs bort

Magnus: Och med det så plockar vi bort BRIC-länderna till exempel. Det är inte för att jag tycker jätteilla om dem på något sätt, utan för att man inte har den transparensen. Det är alltid en politisk regel att investera i Ryssland till exempel. Man har inte journalistiken, man har inte kanske den redovisningstradition som vi har i Sverige. Så det var väldigt enkelt att plocka bort. Och sen fick vi formulera det på ett lite speciellt sätt. Men jag är väldigt nöjd med det. Det innebär att man plockar bort väldigt mycket risk, istället för att bara säga att det här är en global fond, vi investerar i allt.

Caroline: Magnus, du har ju aktivt valt att inte arbeta med påverkan. Hur kommer det sig?

Magnus: För att det är en stor maskin att göra det. Det tar rätt mycket resurser, och de resurserna kostar pengar, och då helt plötsligt får man ta betalt för det. Sen är jag inte helt övertygad om att det ger sådär jättemycket resultat. Det kan säkert ge resultat när det gäller vissa företag, men det är svårt att kvantifiera också. Man kan inte säga att just det där beslutet skedde på grund av att vi har påverkat här och här.

ESG och aktivt ägande

Caroline: Andra företag då, inte politiker utan företag. För man brukar ju prata om ESG, alltså miljö, social och governance. Och governance är ju det här: nej, men vi påverkar styrelsen, vi är aktiva ägare. Och det är precis som du säger, studier är väl också väldigt oklara på huruvida det funkar.

Magnus: Det går lite hand i hand med det hela, för det är ju inte helt transparent, utan man kanske vill påverka. Man hittar en väg fram till någon som kan lyssna, kanske som sitter i styrelsen. Och då kanske man har olika lobbyorganisationer och liknande. Så det sker säkert mer än vad de får credit för. Men i vårt fall så köper vi företag som håller på med någonting som vi tror på. Vi känner inte att vi måste förändra jättemycket.

Caroline: En sån här grej som man ofta också pratar om i samband med hållbart, så brukar man ofta prata om etiskt och hållbart. Du pratar ju nästan ingenting om etiskt. Är det någon speciell anledning?

Magnus: Nej, det där etiskt, det är inte så viktigt.

Caroline: Nej, men jag tycker ändå det kommer fram att det finns en etisk aspekt. Det är därför jag är så fascinerad att du inte använder det ordet särskilt mycket.

Magnus: Jag vet inte. Jag tror det ligger någonstans latent som ett krav. Vad man än tittar på, så känns det inte rätt om man har en konstig magkänsla. Då skulle jag nog inte titta på företaget överhuvudtaget. Kanske det är där etiken kommer in i så fall.

Underliggande värderingar som inte sägs högt

Magnus: Det var någon som frågade mig varför vi inte investerar i bankbranschen. Jag har ingenting mot bankbranschen, det känns jättebra, men vi skulle inte investera i företag som håller på med utlåning till folk som kanske inte borde ha utlåning. Det är en sån här begränsning som inte står någonstans. Men det skulle jag absolut inte prata om.

Caroline: Det är en underliggande värdering ni har, som ni kanske inte pratar så mycket om.

Magnus: Men sen tror jag att vissa saker är en sån basal grej att man inte ens tänker på att säga det. Vi har också kasinoreklam. Aldrig. Trots att jag varje vecka får frågor: kan ni inte göra en annons för bettingsajter? Nej, det kommer vi aldrig att göra.

Caroline: Vi hade en fråga från Evelina. Det är en globalfond, 80 procent i aktier och 20 procent i räntor. Men då frågar hon: hur är fördelningen procent Sverige, procent världen?

Magnus: Just nu är det mellan 20 och 25 procent Sverige. Ungefär samma andel USA, och sen är det resten av världen, de resterande 50 procenten. Vi pratar bara aktiedelen.

Caroline: Och är det någon speciell... är det här er policy, eller har det bara blivit så, det är där ni har hittat bolagen?

Magnus: Det är där det kommer att ligga förmodligen framöver. Vi har känt efter. Det känns rätt bra med tanke på att fonden är i svenska kronor. Spararna konsumerar och lever i svenska kronor. Så det känns som att det var rätt klokt att ha en högre del svenska kronor.

Valutarisken och diversifieringen

Caroline: Det är ju inget som är unikt för dig, men det är ju en valutarisk som medför. Vill du säga någonting om den?

Magnus: Ja, definitivt. Jag ser valutan som någonting väldigt positivt. Vi hedgar inte, vi skyddar oss inte mot valutasvängningar. Går dollarn upp, så ger det extra pengar i svenska kronor, det är jättepositivt. Men genom att inte skydda oss mot valutasvängningar får vi en adderad diversifiering. Och det är bara så vi har valt att göra. Vi har varit väldigt tydliga med att vi tar inga bett, utan man köper det och så långsiktigt hänger man med.

Caroline: Om vi bara tar ett sidospår. Vissa säger ju så här på lång sikt att valutan inte spelar någon roll. Håller du med om det, eller tänker du att det är en riskspridning?

Magnus: Ja, men då blir det ju en riskspridning. Och om det är ett nollsummespel, så blir det ju automatiskt en riskspridning.

Caroline: Ja, det har du. Jag hade otur när jag tänkte. Så nu fortsätter vi. Men Evelinas fråga här. Ska vi fortsätta med den? Nu får du en tuffing. Evelina är en tuffing. Hur ser du till exempel på Marocko, som är ett av de länder som är närmast att nå alla de här målen med enorma mängder sol- och vindinvesteringar, men som samtidigt ockuperar Västsahara, vilket fördöms av FN?

Magnus: Men Marocko som land, vi skulle inte köpa obligationer där. Så då antar jag att vi pratar om ett företag som drivs från Marocko. Jag tror inte det kommer med på listan, på grund av korruption. Det är Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.

Caroline: Sen, för mig hamnar det lite som i det här fladdermusexemplet, att vissa saker, det är väldigt svårt att skapa 100 procent bra.

Magnus: Det är ju alltid utmaningar med de där.

Svanenmärkning och certifieringar

Caroline: En annan sån här grej som vissa pratar om, svanenmärkta fonder, där har du också aktivt valt att inte certifiera.

Magnus: Ja, det har jag. Det var så här att för två och ett halvt år sedan, när vi höll på att dra upp riktlinjerna för hur det här skulle se ut, så funderade vi fram och tillbaka om man skulle certifiera. Och det finns ju en hiskelig massa olika certifieringar. Då tittade vi på en internationell certifiering, och så gick vi in och läste på lite.

Caroline: Vilken var det?

Magnus: Vi går inte in på det. Men då var det så att man mycket väl kunde betala en avgift och få använda den här certifieringen. Och så gick man med på att man skulle göra så gott man kunde. Och då tittade jag på andra bolag runt omkring som hade anslutit sig till det här, och då kändes det som att vi inte ville vara med i den kategorin. Jag är helt övertygad om att det finns många olika certifieringar, bättre och sämre. Men någonstans satt ribban, och då kändes det som: glöm det, vi är helt transparenta istället. Och så håller vi inte på med några certifieringar. Och det kostar ju extra också.

Caroline: Men är det inte svårare att hitta er då också, på till exempel Avanza?

Magnus: Jo. Tittar man, det finns ju olika utsökningar man kan göra, och vi finns inte med i någon av dem. Men det är ett beslut vi har tagit, och jag är helnöjd med att vi kör vidare.

Caroline: Men jag är precis på din sida. För mig spelar certifieringar... jag är lite bränd av sådana här certifieringar. Och sen tar jag hellre, precis som du säger, låt oss sänka avgiften. För det är så mycket viktigare för oss småsparare än att det är svanenmärkt eller någonting annat.

Läsarfråga: risker i en lågkonjunktur

Caroline: Jag tänker, vi har inte så många frågor kvar. Ska du ta Mattias frågor? Mattias skriver: finns det några annorlunda risker med en hållbar portfölj när man kliver in i en lågkonjunktur?

Magnus: Man kan väl säga så här, att om man ska investera, om man har en horisont som är en månad eller två eller ett år, så ska man inte hoppa på den här fonden. Då finns det bättre alternativ. Utan det här är om man ska spara, pensionssparande, man sparar till sina barn, man sparar till sina barnbarn eller något liknande. Det är längre sikt. Jag brukar säga 5–10 år. Skulle du hålla med?

Caroline: Ja, i fonddokumentationen står det 5 år plus.

Magnus: Man ska ha det med sig. Om man då till på köpet månadssparar, så helt plötsligt har du jämnat ut. Då är det ju bara positivt med en lågkonjunktur, för då kan du köpa billigt under hela lågkonjunkturen. Så jag tror man får titta på vad syftet med sparandet är. Och så får man känna efter. Tror man att det blir billigare och bättre att vänta en månad, eller två eller sex månader, så får man ju göra det.

Caroline: Jag tänker så här, det är skitbra. Men du svarade på en annan fråga som vi inte har ställt. Det jag tänker att Mattias undrade var: är riskerna annorlunda i en hållbar portfölj än om det är i en... Alltså förstår du? Om jag väljer Proethos, som är en hållbar global blandfond, väljer en vanlig...

Lägre risk i värderingsstyrda branscher?

Magnus: Om vi bryter ner det istället och tar ett företag som håller på med vindkraftverk till exempel. Tror vi att efterfrågan minskar avsevärt för att vi går in i en lågkonjunktur? Det finns ju två sidor på det. Det är någonting som säger att genom att vi har ett globalt mål som vi måste uppnå, så borde ju efterfrågan fortsätta, oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur. För beslutet är ju förmodligen taget på helt andra premisser än de rent ekonomiska. Man har ju förmodligen tagit beslutet utifrån att nu ska vi dubbla vindkraftuttaget till ett visst år. Så ur det perspektivet skulle det nog vara... så kan jag tänka mig att det är lägre risk inom vissa hållbara områden. Men det är svårt att säga.

Caroline: Jag gillar det resonemanget. It makes sense. Att vissa av de här grejerna, när det är mer värderingsstyrt, så är risken lägre. För då är det inte att, ja men då drar vi undan pengarna för att nu har vi inte råd att vara hållbara. För problemet med hållbarhet är ju kvar.

Magnus: Man brukar ju säga samma sak när det gäller läkemedel. Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur, så behöver man läkemedel och sjukvård. Och det är möjligt att det här är en sån vinst. Att oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur, så kommer man ändå att fortsätta enligt plan att bygga vindkraftverken, och bygga ut cyklar, cykelleder, elbilar och laddstolpar, och äta vegetariskt och så vidare.

Caroline: Ja, vad fint det blev faktiskt. Alltså Mattias, om vi nu har förstått Mattias fråga rätt, så undrar han ju om det finns någon annan risk. Medan vi kommer fram till att det kanske är lägre risk till och med. Och det tyckte jag var gott.

Magnus: Skulle kunna vara, i alla fall.

Caroline: Det tycker jag är coolt.

Framtidens investeringar

Caroline: Han frågade också, ska du ta Mattias sista fråga? Ja, hur ser du på framtidens investeringar? är frågan.

Magnus: Alltså för fonden?

Caroline: Ja, jag vet inte. Det är väldigt oklart hur Mattias menade. Jag satt också och tänkte: är det Proethos han menar, eller är det världens investeringar?

Magnus: Vi får se Mattias nästa gång. Lite tydligare, tack.

Caroline: Ja. Men om vi tar Proethos, framtida investeringar.

Magnus: Ja.

Caroline: Och vart världen är på väg. Alltså, för elbilar, du skrev det på bloggen också. För tio år sedan höll Volkswagen på med dieselgate, och nu säger de att vi ska ha 50 procents elbilsproduktion. Ja, det går snabbt alltså. Vad tänker du, om du ska spåna framåt?

Magnus: Jag tror att den här omställningen kommer att ske. Och jag skulle säga, det här är en rätt trevlig omställning. Det är en ren, snygg omställning. Och jag tror att det kommer att gå fortare än vad vi har räknat med. Jag tror det kommer att vara exponentiellt. Vilket innebär att vi går och snackar om det, och det skrivs i tidningarna, och det skrivs mer och mer, och så helt plötsligt exploderar det, och så är det krigsrubriker överallt. Och så är det bara så. Så att alla beslut, man har med sig den hållbara aspekten i allt. Och där känner jag inte att vi kanske är nu, i alla fall inte på enskilda företags nivå. Men det ska bli väldigt intressant. Det är en tid framöver där det kommer att hända väldigt, väldigt mycket. Det är väldigt mycket förändringar. Och folk i gemene man är ju inte positiva till förändringar.

Caroline: Nej, vi ska inte ändra någonting.

Magnus: Såvida det inte blir bättre omedelbart.

Caroline: Ja, men inte ens då.

Länder som hoppar över utvecklingssteg

Magnus: Nej.

Caroline: Men om jag bara får fråga. Indien, till exempel, finns nog inte med på listan över länder. Men där jobbar man ju mycket med den här hållbara utvecklingen, för man behöver göra det. Folk har inte tillräckligt med toaletter och så. Då måste man göra tillräckligt med toaletter, men som inte ser ut som västvärldens, utan smarta på något vis. Där finns ju jättemycket spännande teknologi. Men skulle ni kunna gå in i ett sånt land, det här är framtiden här, det här företaget gör något som kommer att spridas? Förstår du vad jag menar?

Magnus: Ja, inte under de här premisserna. Så som regelverket är nu, så kommer vi inte att göra det.

Caroline: Nej.

Magnus: Men visst, det är ju så här. Många av de här länderna är ju i en väldigt intressant situation. För de hoppar över en del av utvecklingsstegen, och så går man direkt på nästa. Och så är det jättemånga människor som behöver det. Så det finns ju pengar i det.

Caroline: Läste om något drönarföretag som håller på i Afrika. Jag bara tänker: wow, så smart. Varför kan man inte göra det här i Sverige?

Magnus: Nej, det kan man inte göra här i Sverige. Vi har helt andra regelverk som reglerar vad man får lov att flyga omkring med. Och det är klart, det kanske man inte har på samma sätt i Afrika.

Generationshopp och Swish

Caroline: Nej. Men jag har varit med om det där med ett annat företag som vi gillar, som var så här, där frågade vi: men hur betalar ni de här människorna som jobbar ute på landsbygden? Det här var 2008. Så jag sa: kör ni ut en lastbil med pengarna? Nej, nej, vi betalar via sms. Det kan vara så att det är systemet M-Pesa. Och sen fem år senare i Sverige lanserar storbankerna Swish: nu kan du via telefonen skicka pengar. Och min tanke var: du, landsbygden i Kenya hade det här för fem år sedan. Och då blir det att de gör de här generationshoppen. Och det är väldigt coolt.

Caroline: Vi har några sista frågor här innan vi avslutar. Du skriver på hemsidan att Proethos fond förvaltas långsiktigt, inte helt passivt, men nästan.

Magnus: Passivt är ju en indexfond. Så det blir inte passivt med tanke på att det inte är en indexfond. Men vi är hyggligt nöjda.

Caroline: Ja, och det gillar jag också. Och det är inte som att du säger: ja, men det här företaget har de kommande sex månaderna i ett turnaround-case. Utan det här är bra bolag långsiktigt, och de är bra för världen.

En uppgift god nog att stå rak inför

Caroline: Bra. Vi har ju någon sån här fråga vi alltid brukar ställa. Har du ditt bästa ekonomiska citat, eller ett mantra? Om du skulle ge dina barn. Du har ju också en...

Magnus: Nej, det är i så fall tillbaka till det jag sa innan. Att man söker efter en uppgift god nog att stå rak inför. Faktiskt. Jag tror det är mer en livsfilosofi, som man kan tillämpa på det mesta.

Caroline: Om det duger.

Magnus: Ja, absolut.

Caroline: En fråga, det var det som jag kom på nu, som jag inte hade skrivit upp. Är det någon missuppfattning som du har stött på, som folk har om dig eller Proethos?

Magnus: Nej, det är i så fall det vi har varit inne på tidigare. Man tror att man ger upp avkastning för att man investerar hållbart eller etiskt. Det är ju väldigt vanligt.

Caroline: Ja, och det är så himla skönt. För du är så här, det är ingen tvekan.

Magnus: Nej, det gör man inte. De studier man har tittat på på senare tid har ju egentligen kommit fram till att de företag som tar hållbarhet på allvar, som har hållbara program och så där, ger minst sagt samma, men ofta bättre. Och det handlar inte om att man dubblerar. Det handlar om att man får lite extra.

Ingen motsättning mellan att göra gott och tjäna pengar

Caroline: Men vet du vad, för mig handlar det inte ens om att jag behöver det där extra, utan för mig handlar det, och det viktigaste är, att det inte finns någon motsättning mellan att göra gott och tjäna bra pengar. Och om jag då har valet att jag ska placera min pension, jag ska placera sparpengar, ja, men då kan jag väl för böveln placera dem på ett sådant sätt så att det bidrar till bra grejer, att det blir bra för planeten, blir bra för barnen. Så för mig är det nästan viktigare. Sen att det dessutom är bättre och att risken blir lägre, det hade jag ju inte ens tänkt på. För mig blir det en bonus.

Caroline: Jag tänker vi ska... sista frågan. Är det någon fråga som du önskar att vi hade ställt, något som vi inte har tagit upp?

Magnus: Jag tror vi har varit inne på väldigt mycket. Så jag är rätt nöjd. Jag kan bara säga att jag vill gärna veta: var hittar man fonden? Var kan jag köpa den?

Caroline: Sista frågan. Det var en bra fråga.

Magnus: Då finns den på Länsförsäkringar, Avanza, Nordnet, Danske Bank, Handelsbanken, än så länge. Sen är det tre, fyra andra i pipelinen. Vi kommer att uppdatera den listan. Den finns ju på hemsidan.

Caroline: Ja, för den har så här: köp fonden. Eller börja spara i fonden. Och sen är det också så att du har inget nyhetsbrev, men man kan följa dig på sociala medier. På Instagram.

Magnus: Instagram och Facebook.

Caroline: Ja, och LinkedIn.

Magnus: Ja. Faktiskt, det är där jag har kollat. Och då är det bara Proethos.

Caroline: Vi kommer att lägga ut en länk också, i samband.

Konstigt namn, bra fond

Caroline: Konstigt namn, bra fond. Hur är namnet?

Magnus: Det är lite leka med ord här. Pro är pronomen, betyder för. Ethos betyder att vara moralisk. Så det är inte svårare än så.

Caroline: Och så en liten latinsk touch.

Magnus: Eller, så här, latinsk touch på det. En liten grekisk-latinsk touch.

Caroline: Ja, grekisk-latinska.

Magnus: Ja. Väldigt glad att vi hittade det där namnet. Jag kan säga, när vi satt ner med Martin Can, som har hjälpt oss med en del marknadsföring och så där, så sa han: mmm, namnet, kan vi tumma på det? Nej, det är heligt.

Caroline: Det är heligt, det lämnar vi.

Magnus: Ja, men det där är ju roligt, för idag när man startar bolag och ska komma på namnet, så är det första: finns domänadressen ledig? Så det bestämmer idag fler företagsnamn än vad man kan tro.

Pengar gör skillnad, tack för idag

Caroline: Men vet du vad, jag känner att det här är ett ämne som jag tycker är så himla viktigt, så himla spännande. Och jag känner att det finns fler resonemang att ha, särskilt kring det här att tänka på att ens pengar faktiskt gör väldigt stor skillnad. Jag blir så glad att du säger att det inte är en motsättning, utan vi kan göra gott. Så fantastiskt stort tack, Magnus.

Magnus: Tack själv. Väldigt trevligt att vara här.

Caroline: Ja, och jag hoppas att du vill komma tillbaka i framtiden.

Magnus: Definitivt. Tack så mycket.

Caroline: Tackar.