Bitcoin: vad är grejen och är det en bubbla eller inte?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett kontroversiellt ämne: är bitcoin en bubbla?
2. Två syften med veckans avsnitt
3. Civilingenjören som vågar ta sig an tekniken
4. Vi börjar i ursprunget: byteshandeln
5. Tempelriddarna och de första värdepapperen
6. När banken började manipulera systemet
7. Det fraktionella banksystemet
8. Hur banker skapar pengar
9. Inflation: den dolda skatten
10. Inflation som en extra skatt på medborgaren
11. Guld som värdebevarare
12. Satoshi Nakamotos white paper
13. Blockkedja är inte samma sak som bitcoin
14. Att koppla på vagnar i en kedja
15. Brio-tåget som metafor
16. Tåget växer, vagn för vagn
17. Varför en vagn måste godkännas av andra vagnar
18. Blockkedjan kan rymma vad som helst
19. Fördelarna: transparens, decentralisering och frihet
20. Begränsat antal: skydd mot inflation
21. Myt 1: att bitcoin är anonymt
22. Myt 2: att bitcoin går att skattesmita med
23. Myt 3: att bitcoin alltid har ett värde för att det krävts el
24. Myt 4: att bitcoin löser det fraktionella banksystemet
25. Den mystiske Satoshi Nakamoto
26. Journalisten som glömde sin pinkod
27. Myt 5: att priset alltid kommer att öka
28. Problem 1: dyra och långsamma transaktioner
29. Bussen som bara har tolv platser
30. Lösningarna har sina egna nackdelar
31. Prisvängningarna gör det svårt att använda
32. Problem 2: den enorma energiförbrukningen
33. Miningen: att lösa matematiska problem för en belöning
34. Åtta villor i en dag, per transaktion
35. Stölder och förvirringen mellan kryptovalutor
36. Underskatta inte de stora företagen
37. Blockkedjan hotar Googles och Facebooks existens
38. Slutsatsen: värdet är i princip bara spekulativt
39. Den maniska fasen, igenkännbar från tidigare bubblor
40. Grannarna pratar om det
41. Curve fitting och de stora tendenserna
42. Risken: man sätter in mer och mer
43. En orättvis fördel: att ha förlorat pengar förut
44. Skilj på blockkedje-idén och bitcoin som valuta
45. Avråder från det som långsiktig strategi
46. Det viktigaste att ta med sig: förstå blockkedjan

Ett kontroversiellt ämne: är bitcoin en bubbla?

Jan: Välkommen till RikaTillsammans-podden, avsnitt 25, som idag kommer att handla om ett väldigt kontroversiellt ämne: bitcoin, och huruvida det är en bubbla eller inte. Jag heter Jan Bolmeson och vid min sida idag har jag Caroline.

Caroline: Hej.

Jan: Hej. Och jag ser jättemycket fram emot det här avsnittet.

Caroline: Du har varit helt stirrig innan här nu. Jag ser så mycket fram emot att prata om detta. Men du har ju tidigare inte tyckt att det har varit något som du spontant velat ta upp.

Jan: Nej, precis. Men nu känner jag mig inspirerad. Jag ska ta upp det. Och framför allt tycker jag att det är roligt med sådana kontraster. I söndags publicerade vi ett avsnitt där du inte var med. Det var det första avsnittet på länge, och det var med Moa. Det handlade just om den här känslomässiga, emotionella biten. De som har lyssnat på det och tycker det är bra tycker att det är fantastiskt bra. Och sen är det väldigt många som inte ens har kommenterat det. Så jag gissar att det där gör det spännande. Men idag kommer vi att nörda ner oss. Idag kommer det att bli supertekniskt.

Caroline: Idag blir det hardcore ekonomi.

Jan: Idag blir det hardcore ekonomi. Och precis som du säger har jag tidigare inte varit så himla inspirerad av att prata om bitcoin. För det här är som upplagt för att få stryk. Jag har nämnt och tagit upp bitcoin några gånger tidigare, och det är väldigt polariserat. Antingen är man väldigt mycket för bitcoin, eller så är man väldigt mycket emot.

Två syften med veckans avsnitt

Caroline: Men nu tar du ju inte upp det för att förstöra, utan du vill ju...

Jan: Nej, men jag tänker att det är två saker med det här inlägget. Jag har faktiskt två syften med veckans avsnitt. Det ena är att det just nu är mycket i media. Det har gått väldigt mycket upp, och jag upplever att det är enorm hype. Och det som alltid uppstår i en hype är en polarisering. Det blir svårare och svårare för objektiva röster att komma fram. Sen upplevde jag, när jag var på middag och har träffat många människor de senaste veckorna, här i november, att jag träffat flera andra ekonomibloggare som försökte vara objektiva. Men när de får motstånd får de ofta motstånd på de tekniska sidorna, och då känner man att man inte kan argumentera om man inte förstår tekniken helt och hållet. Så det ena syftet idag är att försöka ge en introduktion till hur jag upplever att bitcoin är. Fördelarna och nackdelarna. Hyfsat objektivt, så att man kan fatta. För jag har inte så mycket investerat i huruvida du tycker att bitcoin är bra. Om du ska lägga in pengar eller inte. Vi själva har inte investerat en krona i bitcoin. Och det finns anledningar till det. Mitt mål är att när du har lyssnat på det här avsnittet och läst en artikel som är väldigt, väldigt lång... Det är faktiskt första gången, eller en av få gånger, som jag har skrivit artikeln innan vi spelat in avsnittet. Så därför är det jag som kommer att sitta med datorn idag.

Caroline: Du kommer att sitta med datorn, ja.

Civilingenjören som vågar ta sig an tekniken

Jan: För jag vill vara säker på att få alla fakta rätt. Jag har gjort mycket research inför den här artikeln. Och den andra anledningen, förutom att du som lyssnar ska få en förståelse, kunna hänga med i diskussionerna och kunna skilja på vad som är fakta och vad som är myt, är att jag ändå upplever ett visst ansvar. Jag vänder mig till den vanliga lyssnaren och vill förklara det här. För jag är inte rädd för tekniken. Jag är ju faktiskt nörd på det här. Jag är civilingenjör. Jag har läst mycket programmering. Och detta är de facto en matematisk och programmeringsmässig grej. Vilket är de två saker som jag faktiskt har läst. Jag tycker ändå att jag har en viss kompetens. Så vi får se om detta är höjden av arrogans och hybris, eller vad som händer.

Caroline: ...om det exploderar i ansiktet på dig.

Jan: Precis, vi får se om jag kan.

Caroline: Men det kan också föda många bra diskussioner, hoppas jag.

Jan: Ja, och det märks att det är ett väldigt engagerande ämne. Jag skrev om detta på både Twitter och Facebook. Och det är inte ofta som det kommer hundra kommentarer på fyra timmar.

Caroline: Men varför? Bitcoin känns ändå inte som något för gemene man än. Hur kan det då vara så många som har så mycket åsikter om det?

Jan: Ja, men jag tror att det hänger ihop. Det som är klurigt med bitcoin är att man blandar ihop tekniken och det revolutionerande med pengarna. Det blir som en soppa, som kall spagetti. Det blir lite kletigt.

Caroline: Det blir lite kletigt. Inte bara pengar.

Jan: Det är inte bara pengar, utan sammanhanget är det.

Caroline: Ja, precis.

Vi börjar i ursprunget: byteshandeln

Jan: Jag tänker att vi hoppar in i det. För jag anser faktiskt att jag i grunden är positiv till konceptet. Det är revolutionerande. Det är en fantastisk grej. Men steget till att lägga pengar i det är ganska stort. Och varför tycker jag att det är revolutionerande? Jo, man behöver gå till ursprunget om pengar. Jag upplever att vi människor i alla tider har haft olika behov, och att vi har bytt varor. Jag tänker att du bara får hoppa in. Vi har ju inget manus.

Caroline: Men tar du varför det är revolutionerande först?

Jan: Många gånger har vi haft olika behov. Att jag har behövt kläder och du har behövt mat och så vidare. Så det första, för många tusen år sedan, var byteshandel. Problemet med byteshandel var att om jag kanske behövde en päls och du hade en päls, så kunde jag erbjuda bärnsten. Men om du inte var intresserad av bärnsten just där och då, så fick jag ingen päls. Så då blev det en problematik. Framför allt det här med så kallad uppskjuten konsumtion.

Vad som hände ganska snabbt var att man insåg värdet av pengar. Något som alla vill ha och som jag kan köpa någonting för senare.

Jan: Det är mycket bättre. I stället för att ge dig bärnsten får du ett mynt, och sen kan du ta det myntet och byta det mot någonting annat. Vad som helst.

Caroline: Vad som helst.

Jan: Arkeologer brukar säga att vi har använt allt möjligt. Vi har använt snäckskal, djurhudar, bärnsten, massa saker, just som de här mynten. Några av de första mynten var typ ett mynt med en ko på, och det symboliserade värdet av myntet med kon. En ko i verkligheten. Men sen började man ha olika problem med det här. Hade man mycket mynt kunde man bli rånad och bli av med alla sina mynt.

Tempelriddarna och de första värdepapperen

Jan: På medeltiden hade man det här med tempelriddarna. De hade olika loger på olika orter. Om jag hade mycket pengar kunde jag gå till en sådan här tempelloge och få ett papper där det stod: okej, den här personen intygar vi här på tempelriddarna i Paris ska kunna få ut hundra guldmynt i vilket annat tempelriddarställe som helst. Och så kunde jag rida till Jerusalem utan att behöva oroa mig för att bli av med mina pengar. Jag hade min papperslapp.

Caroline: Men den kan man ju bli rånad på.

Jan: Precis. Men den papperslappen var ju kopplad till mig som namn, till exempel. Och då kunde inte någon annan komma in och säga: jag heter Jan Bolmeson, jag är riddare.

Caroline: Så är det inte med pengarna nu.

Jan: Nej, så är det inte. Och detta hängde ihop med ytterligare problem. Och det är ju här som, nu är vi på typ 1500-talet, de första bankerna uppstod. Detta uppstod i Italien, i typ Genua, Florens och så vidare. Man hade handelsmän som stod vid bänkar. Konceptet var: jag litar inte på dig, men jag litar på min bankman. Så jag går till min bankman som står vid den här bänken, och så ger jag mina pengar till honom. Bankmannen litar på dig, och så ger han pengarna till dig. Och så för han eller hon en bok. Det är därför vi pratar om att bokföra, om bokslut. Att man för en huvudbok, en bok över alla de här transaktionerna.

I grunden har en bank alltid varit någon som för bok. Ett stort register över insättningar och uttag.

Jan: Detta födde i princip det svenska bankväsendet. Sen har det utvecklats, det har blivit en massa kringtjänster och det har digitaliserats. Men i grunden för en bank bok. Du får avbryta om det är svårt att hänga med.

Caroline: Nej, men jag hänger med så här långt. Jag tror de flesta gör det.

När banken började manipulera systemet

Jan: Jag hoppas det. Bra. Problemet som uppstår är att man vill manipulera det här. Bankmannen insåg ganska snabbt att om jag lånat in en hundralapp, eller flera hundralappar, så är sannolikheten att alla ska komma och vilja ha dem samtidigt så himla liten. Vilket gör att man plötsligt kan låna ut den hundralappen till flera personer. Man kan börja ta ut ränta, man kan börja bestämma vem som ska få lån och vem som inte ska få lån, vem man ska kunna skicka pengar till och vem man inte ska kunna göra affärer med. Plötsligt börjar den här tredje parten lägga sig i. Och av olika anledningar gillar man inte det här.

På 90-talet, när man började med digitalisering och it-bubblan, började man tänka: kan inte du och jag lita på varandra peer-to-peer, utan att blanda in den där tredje parten, den där banken? Och det fanns en massa försök, typ DigiCash som startade 89 och gick i konkurs 98 och så vidare.

Caroline: Vad var det? Var det också online?

Jan: Ja, men det var en valuta där man försökte ta bort den här tredje parten. Ta bort banken. Ta bort centralbanken.

Caroline: Jag förstår att det finns vinster med att ta bort den tredje parten. Men vad exakt är de vinsterna?

Jan: Du har till exempel ingen som kan sätta avgifter.

Caroline: Du kan bestämma avgifterna själv.

Jan: Du har ingen som du behöver be om lov. Du kan göra transaktioner med vem du vill, hur du vill. Väldigt mycket frihet, egentligen. Vi gillar ju frihet.

Caroline: Ja, mindre kontroll och så vidare.

Det fraktionella banksystemet

Jan: Problemet var att man inte riktigt lyckades lösa det. Hur kan vi lita på varandra, hur kan vi vara hundra procent säkra utan den här tredje parten? Det är ju den rollen som banken har haft. För ett annat av de stora problemen som du får, det här med frihet, avgifter, att ingen kan kontrollera, det är det som många tycker är ett problem: det fraktionella banksystemet. Och nu är vi så här down the rabbit hole. Men det fraktionella...

Caroline: Vi vet väl vad det är, fraktionellt?

Jan: Det behöver vi gå igenom, för det spelar en ganska stor roll för bitcoin. Och det handlar om... Gud, hur ska man förklara det här? Om jag lånar ut den här hundralappen kommer jag inte vilja ha den direkt, vilket gör att den här hundralappen kan lånas ut flera gånger. Eller hur? Den kan lånas ut till dig eller någon annan. Problemet blir bara när jag kommer dit och ska ta ut den. Hänger du med? Då är den inte kvar. Och vad som händer då är att banken plötsligt kan tjäna mycket pengar på den här räntan.

Tittar vi i Sverige gör bankerna idag 110 miljarder i vinst bara på räntenettot. På att de lånar ut andras pengar flera gånger om.

Jan: Och detta är egentligen inget konstigt. Här blir man pengarsystemshaverist och så vidare, det finns en stor subkultur. Men jag hittade faktiskt ett svar från Riksbanken, ett officiellt svar på en fråga de fick. Och då citerar jag det här, referenser finns på bloggen. Då skriver man så här: begreppet fractional reserve banking innebär att för varje krona som en kund sätter in på banken behåller banken enbart en liten andel som reserv, till exempel som sedlar och mynt i kassan, medan den största delen lånas ut igen. Denna utlåning blir så småningom till inlåning i en annan eller samma bank, och pengarna kan återigen lånas ut till nya kunder.

Hur banker skapar pengar

Jan: Och detta är bra för banken, för de kan tjäna pengar på varje lån. Eftersom bankerna genom att låna ut pengar gör det möjligt för nya insättningar som de senare kan låna ut igen, skapar bankerna pengar. Pengarna som bankerna skapar är inte sedlar och mynt, utan så kallade kreditpengar. Att bankerna skapar pengar innebär inte att det skapas någon förmögenhet, eftersom när man sätter in pengar och de lånas ut blir ökningen lika stor på båda sidorna. Där sker ingen nettoökning. Nettoförmögenheten är oförändrad.

Detta innebär att om jag lånar in 1 000 kr till banken, så kan de, med ett kapitalkrav på 10 %, säga att de behöver behålla 100 kr men kan låna ut 900 kr och ta ränta på dem. Sen kommer någon och sätter in de 900 kr, då kan banken behålla 90 kr själv och låna ut 810 kr. Av de här 810 kr behöver de behålla 81 kr och låna ut 730, eller vad det blir. Och så kan de hålla på och tjäna mycket pengar.

Problemet när den här penningmängden ökar är att det hela tiden behöver tillföras nya pengar, eftersom räntan behöver tas någonstans ifrån. Man behöver skapa en tillväxt. Det behöver skapas mer pengar. Man gräver ut mer guld, eller man skapar mer resurser.

Caroline: Ja, absolut. Absolut, jag fattar det.

Jan: Och det är här man har problem med tillväxt i en ändlig värld. Det är här inflation kommer in.

Inflation: den dolda skatten

Jan: Inflation har du pratat om många gånger tidigare. Men inflation är det här att pengar minskar i värde. Och inflation har funnits i alla tider. Om jag skulle köpa en ko av dig för tio guldmynt, så är det dyrt för mig att kanske inte ha de pengarna. Jag har belånat mig. Vad jag kan göra då är att av de här tio guldmynten sänka guldhalten i dem. Innan hade de 100 % guld, men nu har de bara 50 % guld. Så ger jag dem till dig och får min ko. Men det där kommer du inte att gilla, för du har de facto fått mindre. Eller hur? Så vad vill du ha då? Då vill du ha tjugo.

Caroline: Jag vill ha lite mer.

Jan: Precis, du vill ha tjugo guldmynt med 50 %, för det är ju samma som tio guldmynt med 100 %.

Caroline: Absolut.

Jan: Och den här utspädningen av pengar har man hållit på med i alla tider. Man har sänkt guldhalten, man har gått över till silver, från silver till koppar, från koppar till nickel och så vidare.

Caroline: Just för att man har velat... för att inflationen...

Jan: ...minskar skulderna. Om jag är skyldig dig 100 kr, men pengarna som var värda 100 kr bara är värda 50 kr, så har jag de facto minskat min skuld med hälften.

Inflation är väldigt bra för alla som har skulder. Och vilka är det som tenderar att ha skulder? Länder och politiker och makthavare.

Inflation som en extra skatt på medborgaren

Jan: De behöver ju lova pengar och lova saker till medborgarna. Man vill föra krig, man vill göra massa saker, man behöver pengar. Man har inte pengar, man lånar pengar, man har inte råd att betala tillbaka. Och då använder man inflation för att minska värdet på skulden. Detta har jag pratat mycket om. Men inflation är ett av de sätt som vi vanliga medborgare blir lurade av staten. Det är som en extra skatt. När jag sätter in en hundralapp i januari är det inte som att det i slutet av december bara står 98 kr där. För då tror jag att det hade blivit uppror, att man sätter in en hundralapp och får 98. Utan det som händer är att pengarna minskar i värde, och då är hundralappen bara värd 98 kr.

Detta innebär att de flesta av oss upplever att saker var billigare när vi var mindre. Men det är inte att sakerna var billigare. Tvärtom är sakerna billigare idag, för vi har effektiva tillverkningsprocesser, vi är duktigare. Men pengarna har minskat i värde. Det är till exempel därför jag aldrig rekommenderar sparande till barn eller långsiktigt sparande på bankkonto. Du förlorar pengar tack vare den här inflationen. Och Riksbankens mål är ju 2 %.

Guld som värdebevarare

Jan: Historiskt sett har man velat skydda sig mot den här inflationen. Det är det jag gör, till exempel i RikaTillsammans-portföljen, genom att man har guld. Man kan inte tillverka mer guld. Man kan inte sänka kvaliteten på guld. Ett av de bästa exemplen jag gjorde var att jag plockade fram, det här vet jag inte om jag har berättat för dig, men jag plockade fram en T-Ford från 1910. Den kostade typ 260 dollar. Men räknar man om det till guldpriset så var det ungefär 450 gram. Tittar man på en Ford 2017, jag tror jag kollade på en Ford Focus, så kostar den typ 27 000 US-dollar. Alltså typ hundra gånger mer. Men om man räknade om det till guld kostade den fortfarande ungefär 480 gram guld.

Caroline: Men detta har du tagit upp någon gång för mig. Det var ju så jag förstod att guld alltid behåller sitt värde.

Jan: Ja, eller, det är en värdebevarare.

Caroline: Ja, en värdebevarare.

Jan: Och varför pratar vi då om guld i ett avsnitt om bitcoin? Jo, för här är det många som har argumenterat att bitcoin har många av de här liknande egenskaperna. Det finns en begränsad mängd.

Satoshi Nakamotos white paper

Jan: Och det som hände, här blir det spännande, vi behöver all den här bakgrunden för att fatta bitcoin. Vad som händer 2009 är att det släpps ett white paper, en vetenskaplig artikel, av en som heter Satoshi Nakamoto. Den heter Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System. Och det är typ hela anledningen till att vi tio år senare sitter här idag. Eller åtta år senare. Han lanserade ett teoretiskt proof of concept på hur vi kan exkludera den där banken, hur vi kan plocka bort staten, hur vi kan plocka bort centralbankerna. Och hur du och jag kan göra transaktioner med vem som helst och vara hundra procent säkra, hundra procent trygga.

Detta är en revolution. För plötsligt har inte banken det där monopolet på den där boken på bänken, där de för in alla transaktioner.

Caroline: Men bankerna tycker inte om detta, eller anpassar de sig?

Jan: Det kan vi ta sen.

Caroline: Kanske en följdfråga.

Jan: Men effekten här är att plötsligt behövs inte bankerna. Den där liggaren, den där boken, är överflödig. För plötsligt kan vi ha en sådan här bok där alla kan titta i samtidigt. Ingen kan förfalska den, ingen kan kontrollera den. Vem som helst kan göra ändringar i den om de godkänns av andra. Detta är det som jag tycker är coolt. Detta är det som är revolutionerande med bitcoin. Och detta är det som kallas för blockkedja.

Blockkedja är inte samma sak som bitcoin

Jan: Det som verkligen är nytt med bitcoin... men vad är blockkedja? Det är precis detta som är skillnaden. Det som är revolutionerande är blockkedjekonceptet. Det kallas blockkedja. Blockchain.

Caroline: Blockchain.

Jan: Och jag kommer att gå igenom det här. Men blockchain är inte unikt för bitcoin. Den här blockkedjan kan du använda i andra sammanhang, på andra sätt. Den är inte knuten till bitcoin. Och det är här jag tror att man redan förlorar ganska många. För man har så associerat blockkedja med bitcoin. Men det finns andra valutor, andra lösningar, som bygger på blockkedja. Det här är inte bitcoin-grejen.

Och med risk för att bli lite teknisk: Wikipedia säger att en blockkedja är en distribuerad databas där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna. När jag försöker översätta detta tänker jag att det blir en lång kedja av typ Excel-filer. Nu får du hjälpa mig om analogin håller. Man har en Excel-fil, och i den skriver man alla transaktioner. Vem som är köpare, vem som är säljare eller mottagare och sändare, beloppet, tiden när transaktionen gjordes. Det är liksom själva den där.

Caroline: Är det som en nod då?

Jan: Nej, det är som den här Excel-filen.

Att koppla på vagnar i en kedja

Jan: Och sen, när vi är överens om den här ena Excel-filen, kopplar vi den till kedjan av andra Excel-filer som finns sedan tidigare. Så blir det som en lång svans med de här blockkedjorna. Och grejen är att andra måste godkänna informationen i den här Excel-filen innan den kopplas på kedjan med alla de andra. Does it make sense?

Caroline: Jag har zonat ut lite.

Jan: Okej, så vi ska göra.

Caroline: Behöver man göra så?

Jan: Jo, men poängen här är att vi vill ersätta den där liggaren, den där boken. Vi vill inte ha banken, vi vill ersätta banken. Och då måste vi veta hundra procent säkert vem som är avsändare av pengarna, vem som är mottagare, hur stort beloppet är och när det gjordes. Hänger du med? Och håller du med om att Excel är ett ganska bra system, att man gör en sådan här transaktion på varje rad? Men sen måste vi vara överens om att den här Excel-filen gäller. Att detta är sant. Sen är det ju en massa andra ändringar som har gjorts tidigare. Så då måste vi ta den här Excel-filen, våra senaste ändringar, och koppla den på de gamla transaktionerna.

Caroline: Ja, okej, vänta. Det är ändå svårt att fatta varför man måste koppla på det.

Brio-tåget som metafor

Jan: Jag tänker att det är som ett Brio-tåg. Man har massa sådana här vagnar. Som Freja hade någon gång.

Caroline: Nej, alltså om vi gör flera affärer.

Jan: Nej, men se det som ett litet tåg. Kan du se framför dig ett sådant här Brio-tåg? Det är ett lok, och sen är det en liten magnet. Och sen kopplar man på nästa vagn. Och sen kopplar man på nästa vagn. En sådan vagn är typ den här Excel-filen med alla transaktionerna. När de är gjorda, när vi har skapat en sådan vagn, då kan vi koppla på den på den föregående vagnen. Hänger du med?

Caroline: Varför måste vi koppla på det?

Jan: För att det där tåget åker ju redan. Så vi kan inte ändra i det befintliga tåget.

Caroline: Jag känner att jag sabbar hela det här. Vi gör så här att vi fortsätter. Och sen, om jag fortfarande inte fattar det här med tåget och varför man måste ha blockchain... Det känns som att det kan vara så att det ligger mer information längre fram som gör att jag förstår det här.

Jan: Ja, fast detta är det viktiga. Det är därför du är med. Jag tänker att om jag kan förklara det för dig, så kan jag förklara det för andra. Och nu sa jag implicit att du är dum.

Caroline: Jag tänker att jag är jättedum kring det här. Vissa saker tar lång tid för mig.

Tåget växer, vagn för vagn

Jan: Men är du med så långt att vi har typ ett lok, och sen kopplar vi på varje vagn, och varje vagn innehåller ett antal transaktioner? Och vem som helst kan gå och titta på det här tåget och se vem som har gjort vilka transaktioner.

Caroline: Men är det som sidor i liggaren, eller den här boken?

Jan: Ja, så kan man säga.

Caroline: Varje liten...

Jan: Varje liten sida är, något förenklat, nu kommer jag att få så mycket skit för det här, men varje sida i den här bankens liggare, de har ju inte böcker på riktigt, det hade de på 1500-talet, en sådan sida skulle motsvara en sådan här vagn på det lilla Brio-tåget som jag kopplar på. Och sen växer det här tåget efterhand som det görs ett antal transaktioner. Hänger du med? Och poängen är att vem som helst kan när som helst titta på det där Brio-tåget, och vi har bara ett enda sådant tåg.

Caroline: Och det är ett elektroniskt tåg?

Jan: Nej, det är i trä, Caroline.

Caroline: Jag menar inte elektroniskt, vad säger man? Det ligger programmerat.

Jan: Det ligger online. Det är så jag menar det.

Varför en vagn måste godkännas av andra vagnar

Jan: Och då kan man säga så här: man godkänner inte en sådan sida, en sådan vagn i tåget, förrän den har fått ytterligare ett antal andra vagnar efter sig. Häng med. För att man ska veta att det är rätt vagn, så måste den ha kopplats på ett antal andra. Okej, när den har kopplats på ett antal andra vagnar, då är den här godkänd. Helt enkelt. För då har den varit med så många varv att vi kan säga att den är okej. Nu ser du frågande ut. Hjälp mig i stället för att skratta. Hjälp mig.

Caroline: Varför behöver den godkännas av att det är en massa andra vagnar?

Jan: Jo, för annars kan man bara godkänna det där och då.

Jan: Nej, för då hade ju någon annan kunnat hitta på en vagn, eller hitta på en sida, och koppla på det. Och säga att du har fått över alla dina pengar till mig. Men det har du ju inte gjort. Eller hur?

Caroline: Nej.

Jan: Så då vill du att det ska godkännas av en massa andra personer, så att vi vet att varje sådan här transaktion är genuin och autentisk. Det är det jobbet som banken gjorde innan. Innan kunde man inte luras, för banken skulle godkänna alla transaktioner. Men vi har inte den där tredje parten som godkänner dem. Alltså måste vi ha någon annan som godkänner dem. Och då gör vi det kollektivt. Helt enkelt.

Caroline: Och det här handlar då inte om vanliga pengar. Utan då är det bitcoin vi pratar om?

Blockkedjan kan rymma vad som helst

Jan: Transaktionerna. Än så länge pratar vi egentligen om blockkedjor. Och de här transaktionerna, nu pratar vi bitcoin, men de kan ju vara precis vad som helst. Många pratar om att man vill göra det med avtalet på ett hus man har köpt. Du behöver inte ha Lantmäteriet, skicka in en lagfart. Du och jag kan göra den affären. Men då vill man vara säker på att det är bara du och jag som gör affären, och att den är autentisk och korrekt. Så hela poängen är: vi vill ersätta banken, eller den här tredje parten, vi vill vara säkra på att det är autentiskt.

I artikeln på bloggen går jag igenom detta supernoga. Jag går igenom det verkligen i detalj, steg för steg. Tekniskt, hur det fungerar, hur transaktionerna lagras i de här blocken. Men det viktiga än så länge är att man hänger med på det här med blocken, och att man vill ersätta banken, man vill ersätta den här liggaren. För när vi sen pratar om problemen, så hänger de ihop med just den här processen. Det är därför jag tjatar lite om det här.

Fördelarna: transparens, decentralisering och frihet

Jan: Om man då tittar på fördelarna med bitcoin. Fördelarna med att ha det här tåget med de här vagnarna, listorna som kopplas på varandra. Det är ju att det finns en transparens. Alla kan se alla transaktioner, och man kan se dem i realtid. Det är en jättestor fördel. Det andra är att det är decentraliserat. Det är ingen som bestämmer vem som kan göra vilka transaktioner. Man kan inte säga: nej, nu gillar vi inte Iran, så man får inte göra affärer med Iran. Eller: du är på ett sådant sätt så du får inte göra affärer. Ingen bestämmer.

Så är det till exempel inte med US-dollar. Amerikaner kan idag bestämma: nej, du får inte handla med det landet. Och om Sverige vill handla med Nordkorea, så får man inte lov att göra det, för då blir vi uteslutna från det internationella banksystemet.

Caroline: Vad som helst kan hända om det blir fritt.

Jan: Ja, och det är många som gillar det. Jag kan spontant gilla det.

Caroline: Jag kan vara lite så här, men det är nog ändå bra att det finns någon storebror.

Jan: Ja, precis.

Caroline: De bara suckade till. Regleringar är bra.

Jan: Ja, det är ett helt annat avsnitt, Caroline. Det kan vi ta som politisk avskådning.

Begränsat antal: skydd mot inflation

Jan: Så man har en frihet. Man kan göra transaktioner med vem som helst, man behöver inte be om lov, det finns ingen som kan bestämma. Man väljer själv vilka avgifter man vill betala, så det är ingen som tjänar pengar på det här. Det finns en ökad trygghet, så man kan inte rulla tillbaka de här transaktionerna. Och det finns ett skydd mot den här inflationen, för antalet bitcoins är begränsat. Man säger att det bara kommer att finnas 21 miljoner mynt, alltså bitcoins.

Caroline: Är det permanent?

Jan: Permanent. Det kommer aldrig att finnas mer än de här.

Caroline: Men hackar man inte ut? Eller hur är det nu? Man gör sådana här mining.

Jan: Ja, vi behöver ta det. Skönt att du slänger in den termen, som du har liksom...

Caroline: Jag får sådana mejl ibland om jag vill investera i bitcoin. Jag tror det kallas spam.

Jan: Nej, men det är det inte. En annan fördel är att det är säkert. Och alla de här grejerna är ju positiva, och jag håller verkligen med om att de här grejerna är bra. Problemet är sen att jag upplever att det är mycket myter.

Myt 1: att bitcoin är anonymt

Jan: För det första: en av de vanligaste myterna är att bitcoin, jag vet inte om du har hört det här, men att det är anonymt. Att det är många brottslingar som använder det för att man kan dölja sin...

Caroline: Jo, men det är väl det jag tänker, att maffian kan gilla det.

Jan: Vad är din fascination med maffian?

Caroline: Jo, men det är väl maffian som tvättar mest pengar. Det där är ju bara något jag tror.

Jan: Okej, det där kändes som ett ganska påstående utan...

Caroline: Ja, det är ett påstående utan att jag har stöd på fötterna alls. Men jag tänker att aktörer som tvättar pengar kan gilla detta.

Jan: Ja, och det har ju använts på det som man kallar för darknet, alltså den mörka delen av internet, det handlas mycket för droger. Problemet är att detta verkligen är en myt. Det finns hur många vetenskapliga artiklar som helst där man visar hur forskare har kunnat identifiera de som har gjort transaktionerna. Till och med på bitcoin.org skriver de att anonymitet inte har varit ett av målen med bitcoin. Du har en viss anonymitet fram tills dess att du gör en transaktion. Men när du väl har gjort transaktionen, så finns det en spårbarhet. Helt enkelt.

Och det finns massor som man har identifierat. När du väl har gjort transaktionerna är det inte anonymt längre.

Jan: Referenser finns på bloggen. Men om jag skulle gå till Webhallen och köpa någonting med bitcoin, så får de reda på min adress, för de vet ju var pengarna har kommit från. Och då kan man koppla det till min fysiska adress, och sen kan man bakåt spåra alla mina transaktioner från den adressen. Och då är det inte anonymt längre.

Myt 2: att bitcoin går att skattesmita med

Jan: En annan sådan här myt jag hörde är att man kan använda bitcoin för att undvika skatt, för att ingen kan se det. Och det där är också... Skatteverket. Det är ju inte anonymt. Svenska Skatteverket har till och med gått ut med pressmeddelanden om att bitcoin inte kan likställas med utländsk valuta, utan om du handlar med det så ska det kapitalbeskattas. Vilket gör att det är ganska många som kommer att få ganska otrevliga överraskningar, som har tjänat mycket pengar men inte deklarerat det. Och på bloggen finns konkreta exempel. Cornucopia, där Lars Wilderäng har skrivit mycket om det här.

Myt 3: att bitcoin alltid har ett värde för att det krävts el

Jan: Och sen är det andra sådana här myter. Till exempel att bitcoin alltid kommer att ha ett värde, för att det har krävts elektricitet för att skapa dem. Eller processorkraft. Du ler, vad tänker du?

Caroline: Nej, men jag tycker det är gulligt att man säger att det har krävts elektricitet.

Jan: Ja, men det låter ju logiskt. Om det har krävts en viss resurs för att skapa någonting, så borde den resursen ha...

Caroline: Men det är mycket elektricitet och processorkraft.

Jan: Ja, vi ska prata om det. Men jag vill först slå hål på den här myten. Detta är klassisk ekonomisk teori. Den tror jag man kallar arbetsvärdesteorin. Men den stämmer inte. Att om något har tagit x resurser, så har det värdet y. Jag skulle snarare, många ekonomer skulle påstå att det är tvärtom: att kostnaden för att skapa bitcoin beror på hur mycket de är värda i varje givet ögonblick. Om de är mycket värda, så blir det intressant att göra den där utvinningen av nya bitcoin, för du tjänar mycket på det. Är värdet på bitcoin lågt, så är det färre som vill göra det, och därmed minskar värdet på dem också.

Caroline: Jag får bara fråga, hur mycket bitcoin finns det nu?

Jan: Ungefär 75 procent av alla bitcoin. Ja, så det blir väl typ 16 miljoner.

Myt 4: att bitcoin löser det fraktionella banksystemet

Jan: Jag ska ta två myter till innan vi går in på problemen. Den andra myten är att alla de här som hatar fiat-systemet, det här valutasystemet där bankerna trycker pengar och skapar inflation, säger att bitcoin egentligen är lösningen. Det kommer att förhindra inflation, det kommer att förhindra det fraktionella banksystemet, att någon tar pengar, lånar ut dem till flera och tjänar pengar på det. Problemet är att det inte är sant. Och det är inte heller något som jag har hittat på, det finns många källor på bloggen. Det finns redan idag tjänster som CoinLenders, där folk som har bitcoins lånar ut sina bitcoins till andra. Så bitcoin har inget inbyggt skydd mot det här fraktionella banksystemet.

Och de har inget skydd mot inflation heller. Tvärtom har man en inflation i bitcoin idag som ligger på ungefär 4 %. Det handlar om att det skapas nya bitcoins. Precis som vi klagade på innan att bankerna skapar pengar, så skapas det nya bitcoins. Därmed ökar inflationen.

Sen kan man naturligtvis argumentera för att bitcoin på sikt kommer att få en deflationistisk utveckling. Priset kommer att öka eftersom antalet är begränsat, och det kommer att försvinna bitcoins. Folk blir av med sina bitcoins, och då försvinner de, och då ökar det reella värdet.

Caroline: Hur kan man bli av med det?

Jan: Nej, men du glömmer lösenordet till dina pengar.

Caroline: Var har man dem?

Den mystiske Satoshi Nakamoto

Jan: Ja, alltså du kan ha dem digitalt, men du kan ha dem utskrivna på papper också. Mer eller mindre. Det finns en klassisk historia. Alltså, jag önskar att jag kunde ta upp allt. Det är spännande, men det finns mycket sådana här coola sidohistorier som tar tid. Satoshi Nakamoto, man vet inte vem det är.

Caroline: Ja, men jag har faktiskt hört det. Att det var någon som hette så. Som förnekar att han är den som har skrivit artikeln.

Jan: Ja. Och sen är det en massa människor som har utgett sig för att vara honom. Om man bett dem presentera bevis... Varför är han anonym? Det är ingen som vet.

Caroline: Det är jättespännande. Man vet inte om det är en person...

Jan: ...en grupp av personer, ett företag, ett land eller en säkerhetstjänst. Det sjukaste jag har sett är att det är utomjordingar från framtiden som har presenterat en lösning på problemet. Men skitsamma.

Journalisten som glömde sin pinkod

Jan: Apropå detta finns det en artikel jag har länkat till på bloggen, om en journalist på Wired. Han glömde sin pinkod. Och han hade bitcoin som, flera månader tidigare, var värda 30 000 US-dollar. Alltså 300 000 spänn. Och du kommer inte åt dem, för du har glömt din pinkod. Och sen, varje gång han försökte med pinkoden och misslyckades, tog det dubbelt så lång tid innan han fick försöka på nytt. Försökte han och tog fel, tog det en timme innan han fick försöka. Misslyckades han igen, tog det två timmar. Misslyckades han ytterligare en gång, fick han vänta fyra timmar. Och så vidare.

Caroline: Det är knäppt att man inte kan återställa på något vis. Som en vanlig... alltså att man loggar in med sitt BankID.

Jan: Jo, precis. Men ja, det funkar inte så.

Caroline: Nej.

Jan: Så i alla fall. Det här med, alltså återigen, utan att gå in på sjukt djup med penningmängden. Men även om antalet bitcoins är begränsat till 21 miljoner, så kan det finnas mycket mer. Penningmängden kan öka, eftersom man har det här fraktionella banksystemet. Man kan ju låna ut pengar, och då ökar mängden bitcoin. Så man är inte skyddad mot de där problemen. Det finns mycket artiklar om det.

Myt 5: att priset alltid kommer att öka

Jan: Sen är det den här klassiska, och detta är inte hur jag har sett det på Facebook, att eftersom antalet bitcoins är förutbestämt, så kommer priset alltid att öka. Och för mig är det så här: nej, det är inte sant. När alla bitcoins är utvunna, när man har minat alla de här 21 miljoner, kommer inget att hända med priset. Priset bestäms ju bara av efterfrågan och det förväntade framtida värdet. Vad tror jag att den kommer att vara värd i framtiden? Alltså en spekulation. Och dessutom vet man med vilken hastighet, man vet i dagsläget med stor sannolikhet när den sista bitcoinen kommer att utvinnas.

Det är en myt att bara för att det är ett begränsat antal bitcoin, så kommer priset att öka.

Jan: Man tänker så här: ja, men det finns bara 21 miljoner kvadratmeter mark, och när marken är upptagen, då måste ju priset öka.

Caroline: Du får bara så en parentesfråga. När Satoshi, eller vem det nu var, publicerade den vetenskapliga artikeln, varför plockades den upp överhuvudtaget? Det publiceras ju hur mycket som helst varje dag.

Jan: Ja, men för att det var en revolution. När man insåg att det var en revolution. Detta är första gången man kan sparka banken. Detta är ett problem som man har löst, som man aldrig hade lyckats lösa innan.

Caroline: Jag tror det är sådana där utomjordingar från framtiden.

Jan: Skönt, det är ju sagt. Detta kommer vi att bli citerade på. De har gjort en artikel om bitcoin och pratar om utomjordingar från framtiden.

Problem 1: dyra och långsamma transaktioner

Jan: Så då har vi gått igenom det här tåget, historien om pengar, vi har gått igenom myterna, och nu kommer vi egentligen till det som är kärnan, varför jag inte tror på bitcoin. Man har två stycken jättestora problem. Det första är att transaktionerna är extremt dyra, och de är extremt långsamma. Och det hänger ihop. Detta är varför vi pratade om tåget innan. För att en transaktion ska vara färdig, så behöver du och jag komma överens om den, den ska skrivas ner på den här sidan, som sen ska verifieras av en massa andra människor.

Caroline: Det ska komma andra...

Jan: Ja, andra. Det måste komma andra vagnar efter, så att det blir ett tåg. I teorin ska en sådan här transaktion bekräftas var tionde minut. Det ska ske var tionde minut. Problemet idag är att det tar i genomsnitt, jag tror jag kollade här att igår, den 4 december, var transaktionshastigheten två timmar. 140 minuter. Det är ett sjudagarsgenomsnitt. Så det tar två timmar att bekräfta den här transaktionen.

Och dessutom, för att det ska vara värt det för andra att bekräfta den här transaktionen, den här miningen, för det tar rätt mycket processorkraft, så behöver de få betalt för det. Idag kostar det nästan 6 US-dollar att få en transaktion bekräftad. Så det där är jättedyrt.

Bussen som bara har tolv platser

Jan: Det finns en analogi som jag läste på Medium. Vi vill göra en transaktion, och sen vill vi få den bekräftad, så att den kopplas in i den här databasen, det här tåget som alla kan se. Då är det som att tänka sig att det kommer en buss var tionde minut. Men den här bussen har bara tolv platser. Och det är den som betalar mest som får komma med på bussen. Då har jag valet: antingen kan jag betala mer än de andra tusen personerna som också står och väntar på bussen, eller så kan jag vänta och hoppas på tur. Så det är vissa människor som har fått stå och vänta på den här bussen i flera dagar innan transaktionen har blivit bekräftad.

Caroline: Ja, trist.

Jan: Ja, och det här upplever jag som ett stort problem. Det gör att den praktiska nyttan av bitcoin blir begränsad. Helt enkelt. Om man sätter detta i jämförelse, när jag tittade på andra sådana här grafer på Blockchain.info, så har bitcoin idag ungefär 3–4 transaktioner i sekunden. Alltså ungefär en halv miljon transaktioner per dag. Jämför detta med Visa. Där bitcoin har 2–3 transaktioner i sekunden, har Visa-kort över 1 500 transaktioner i sekunden. Eller egentligen, Visa gör 150 miljoner transaktioner om dagen, medan bitcoin ligger på 500 000.

Caroline: Så man kan inte betala?

Jan: Nej, det blir praktiskt svårt.

Lösningarna har sina egna nackdelar

Jan: Sen kommer vissa att hävda att det är en orättvis jämförelse, för Visa är ju den där tredje parten, där de tar pengar från mitt konto och sätter in dem på ditt konto, medan blockchain har tagit bort Visa och har den här...

Caroline: Är det priset man får betala då?

Jan: Ja, men så är det. Och detta är ett problem, och då har man en massa lösningar på det. Problemet är att många av de här lösningarna säger att vi gör ett sidotåg som åker bredvid det andra tåget. Eller vi gör vagnarna större. Eller en massa andra sådana här lösningar. Problemet är att varje sådan lösning har uppenbara nackdelar. Tar vi någon annan som snabbar upp transaktionerna, då är vi tillbaka på banken. En tredje part. Då har vi den där tredje parten igen. Vill vi ha stora vagnar, ja, då blir det orättvist, för då blir det bara de som har jättestora datorer som kan godkänna dem, och så vidare. Så det är massor av problem med att förändra det här tåget.

Detta har gjort att det är så att grupper på nätet, olika bitcoin-grupper, verkligen har krigat om det här. Och sagt: ja men du skiter i det, vi skapar vår egen valuta. Så i dagsläget finns det flera varianter på det här bitcoin. Det finns Bitcoin Gold, Bitcoin Cash, Bitcoin Diamond, Bitcoin XT, Bitcoin Classic. Alltså, det är helt crazy. Eller hur?

Prisvängningarna gör det svårt att använda

Jan: Och detta blir ju... det är svårt att hantera bitcoin i praktiken. Det blir också svårt att hantera bitcoin när det är sådana prisvängningar. Du och jag gör en transaktion, men eftersom den inte verifieras förrän om ett par dagar, så kan värdet ha ändrats så att du antingen har betalat 10 % mer eller fått betalt 10 % mindre.

Caroline: Men är det ett tekniskt problem?

Jan: Ja, det är ett tekniskt problem.

Caroline: Så om vi skulle få kvantdatorer, skulle det lösas?

Jan: Åh, jag vågar inte gå in på det, för då har man andra problem.

Caroline: Då är det snabbare.

Jan: Ja, precis, men jag vågar inte uttala mig om kvantdatorer, för kvantdatorer bryter egentligen krypteringen, och det är ju det som är tryggheten. Så kvantdatorer skapar en shitload andra problem.

Caroline: Jag trodde att de skulle vara bättre med krypteringen.

Jan: Nej.

Caroline: Men detta handlar inte om kvantdatorer.

Jan: Alltså, du har en fantastisk egenskap att bara spåra ur mina konversationer här.

Caroline: Ja, men jag gillar det.

Jan: Ja, vad bra. Jag tar det som ett positivt tecken.

Caroline: Jag sa bara att det var en sidogrej, för att du skulle känna dig trygg.

Jan: Okej, men du drog ner brallorna på mig.

Caroline: Nej, det gjorde jag inte, Jan. Ingen kan begära att du ska vara inläst på kvantdatorer.

Problem 2: den enorma energiförbrukningen

Jan: När vi ska prata om bitcoin. Vi hoppar tillbaka till bitcoin. Du frågade innan, energiförbrukningen, tar det mycket processorkraft? Och detta är det jättestora problemet. För att bekräfta, för att kunna tillåta att det kommer en ny vagn på det här tåget, alltså att en ny Excel-lista kopplas till kedjan, så behöver man lösa matematiska problem. Och de här matematiska problemen är så komplexa, de behöver mycket processorkraft. Redan idag, när vi har en hype i bitcoin, har man en förbrukning på nästan 31 terawattimmar.

Och jag fick slå upp det, för 31 terawattimmar säger inte mig någonting. Men då kan man säga så här: 31 terawattimmar, det är hela Danmarks förbrukning av el. Hela Danmark. Det motsvarar alla industrier, alla danskar. Det motsvarar en femtedel av Sveriges förbrukning, per år. En femtedel av hela Sveriges förbrukning. Alla industrier, vår tunga industri och sådana som förbrukar mycket, alla hushåll, är vad bitcoin tar upp. Hela Irland är också så.

Caroline: Kan du bara upprepa vad det är, de här terawattimmarna? Hur bitcoin, vad sa du? Det var inte miningen, utan det var...

Miningen: att lösa matematiska problem för en belöning

Jan: Det är själva hanteringen av transaktioner. Ja, men det är miningen. Att godkänna de här transaktionerna. För när du har godkänt en transaktion, så får du en belöning, och då får du en bitcoin. Det är det som är miningen. Att du godkänner andras transaktioner, så får du betalt för det. Sen kan man säga att det är en hel process också. För det där är ju bara slumpmässigt.

Caroline: Det låter helt kaotiskt, alltså.

Jan: Nej, men det är det som behövs. Och grejen är också att det är ett matematiskt problem som behöver lösas. Så det är tusentals personer som jobbar på det matematiska problemet. Men när den första personen har löst problemet, så är det värdelöst för alla andra. För då får de börja på nästa matematiska problem. Så det är mer eller mindre, inte slumpmässigt, men det är väldigt svårt. Men eftersom värdet är så högt på att få de här, så gör man det i alla fall.

Åtta villor i en dag, per transaktion

Jan: Och då blir det för att... hela Danmarks årsförbrukning av energi, eller hela Irlands. Bitcoin förbrukar till och med mer energi än 19 olika europeiska länder. Och då kan man ta det på energiförbrukning per transaktion, och då hamnar vi på att en transaktion förbrukar i dagsläget 251 kilowattimmar. 251 kilowattimmar, det är åtta villor i en dag.

För att godkänna din och min transaktion behöver det gå åt lika mycket energi som man hade använt för att driva vårt hus i åtta dagar.

Caroline: Det låter så otroligt energikrävande.

Jan: Ja, men det är det som är grejen. Det är så sjukt. Det tar så mycket energi.

Caroline: Det här bidrar till klimatproblemen.

Jan: Jag vet, och då får jag sagt att min bitcoin-leverantör har egna vindkraftverk.

Caroline: Jaha, jaja.

Jan: Och så blir jag så här: ja, men du vet, då hade man kunnat använda den energin till något annat. Och jämför detta återigen med Visa. Nu kommer jag återigen att få skit för att det är en orättvis jämförelse. Men Visa har 200 miljoner transaktioner per dag, mot bitcoins 0,4 miljoner. Men de här 200 miljonerna transaktionerna tar 2 % av bitcoins energiförbrukning. Och detta är det som är problematiken. Energiförbrukningen är så enorm, vilket gör detta väldigt, väldigt jobbigt.

Stölder och förvirringen mellan kryptovalutor

Jan: Så transaktionshastigheten är ett problem, transaktionskostnaden är ett problem, och energiförbrukningen är ett problem. Sen är det en massa andra problem, som det här vi har pratat om, att bitcoin blir stulna. När man försöker förenkla detta sätter man sina bitcoins på nätet, men ligger de på nätet så kan någon stjäla dem.

Caroline: Så man kan hacka någons konto.

Jan: Ja, och detta hände 2014 med Mt. Gox. Då stals det 850 000 bitcoins. Då var det värt 450 miljoner USD. Alltså 4,5 miljarder. I dagsläget hade det varit värt mer än 20 miljarder kronor.

Caroline: Vad var Mt. Gox?

Jan: Ja, men det var en sådan här onlinetjänst där du kunde ha dina bitcoins. Så det har mycket med användarna att göra. Det praktiska i att använda det är problemet. Och det är detta då, om jag ska ta några andra problem innan vi kommer in på den här bubbelgrejen, det är att man blandar ihop bitcoin med den här blockkedjan. Idag, jag tror när jag kollade innan idag så var det 1 324 olika kryptovalutor. Så man vet inte vilken av de här som kommer att gälla i framtiden. Sen är det dessutom många som bluffar. Som sagt, jag har skapat en kryptovaluta, folk tror att det kommer att bli bitcoin, de tjänar pengar, det blåser såpa, och man blir av med sina pengar. Så det är sjukt mycket sådana här problem.

Underskatta inte de stora företagen

Jan: Och sen tror jag också att man underskattar stora företag. Jag tror att man underskattar typ Google eller Apple eller Facebook eller Samsung eller Alibaba, att de inte skulle göra någonting.

Caroline: Tvärtom, gick inte att... de jobbar väl med blockchain?

Jan: Alltså, blockchain är också att skapa en egen valuta. Bankerna, det kom ut ett pressmeddelande för något år sedan att Deutsche Bank, Santander och UBS försöker skapa sin egen kryptovaluta. Så det pågår väldigt mycket sådant. Och folk säger: bitcoin var först, det kommer att lyckas. Men det finns väldigt lite bevis i verkligheten för att den som är först är den som lyckas. Tvärtom brukar det vara den som är tvåa.

Caroline: Ja, det är ju åttonde försöket.

Jan: Ja, typ. Boo. Jag vet inte om du kommer ihåg Boo.com i början av 2000-talet. Första klädaffären på nätet. Gick i konkurs, och idag har du Zalando. Alltså, enorm framgång.

Caroline: Jo, men de gör ju det som Boo ville. Men det var moget. Det tog ett antal år.

Jan: Ja, det var moget. Mathem, Linas Matkasse. Allt det fanns ju år 2000. De var först, men de företagen finns ju inte kvar.

Blockkedjan hotar Googles och Facebooks existens

Jan: Och sen tror jag att det är naivt att tro att inte Google och Facebook jobbar med det här, när detta egentligen hotar hela deras existens. Och det tror jag inte folk tänker på. Till exempel, med den här blockkedjan, vad är Facebook idag? Jo, Facebook är en centraliserad aktör som håller koll på all vår privata information. Du har den där bankgrejen. Du och jag vill dela information, men det är svårt att få göra det, så vi använder Facebook. Men med blockkedja är det någon som teoretiskt skulle kunna bygga ett socialt nätverk som bygger på blockkedjor. Och då behöver man inte Facebook. Idag kan Facebook bestämma vad du ser, vem som ska se vad och så vidare. Men i ett blockkedje-Facebook, det hade varit som Facebook utan Facebook, hänger du med?

Hade jag jobbat på Google, varit chef där, och Google inte hade jobbat med blockkedjor, så hade jag gett mig själv sparken. Det hade varit crazy.

Jan: Så jag hör ingenting, men jag kan slå vad om att det plöjs ner miljarder.

Slutsatsen: värdet är i princip bara spekulativt

Jan: Så problemet med de här... jag påstår att de stora problemen är så stora att de inte uppväger fördelarna. Och det är här jag drar slutsatsen att värdet på bitcoin idag i princip bara är spekulativt. Man köper det för att man tror att det kommer att öka i värde, och att någon annan kommer att vara villig att betala mig mer pengar för det i framtiden.

Och det finns en fantastisk graf. Det var en professor, eller doktor, Jean-Paul Rodrigue, som tror jag 2008 tog fram den här bilden på bubblors uppgång och fall. Jag kan lägga den i artikeln och försöka klippa in den här i videoklippet. Det är i olika faser. Först en smygfas, sen en uppvaknandefas där det blev känt, och sen är det en manisk fas. Smygfasen var i början av 2009. Som du säger, ingen visste om det. Det var några få som fattade hur stort det var. Man tog in de första investerarna. Nischbloggar började skriva om detta. Det var ett första proof of concept.

Den maniska fasen, igenkännbar från tidigare bubblor

Jan: Och sen kommer den här bubbelfasen nu, som jag upplever, när man pratar om att det är "no brainer, du måste investera i bitcoin". "Investerar du i bitcoin? Du vet, jag har tjänat så här mycket pengar." Och den senaste ökningen, jag tror att bitcoin var värd 1 000 dollar i början av året, medan den är värd 11 000 just nu.

Caroline: Va?

Jan: Ja.

Caroline: Va?

Jan: Ja. I januari var den värd 1 000 US-dollar, idag är den värd över 11 000. Alltså, folk har gjort så här 1 % om dagen. Du vet, jag brukar tjata om 7 % om året. Här pratar vi liksom, det jag gör på ett år gör folk på en vecka. Det betyder att pengarna dubblas varannan månad.

Caroline: Ju större avkastning, desto större risk.

Jan: Ja, men folk upplever inte den risken. För man pratar om att det är annorlunda nu. Det är ett nytt paradigm. Detta kommer att revolutionera. Detta är de nya pengarna. Om man har ett stort egenintresse. Och det är därför det blir den här polariseringen. Och detta tycker jag är väldigt tydligt, det som pågår i den här maniska fasen.

Detta är inte unikt för bitcoin. Detta hände under it-bubblan. Detta hände under tulpanhistorien på 1630-talet, när du kunde byta tio årslöner mot en tulpanlök.

Caroline: Det finns många bubblor i historien, väl?

Grannarna pratar om det

Jan: Ja, grannarna pratar om det. Du får tips som "så här köper du bitcoin". Vanliga människor tjänar pengar, man blir miljonär, man slutar investera i gamla fonder och sånt skit.

Caroline: Nu har vi inte pratat med folk om bitcoin.

Jan: Jag får den frågan hela tiden.

Caroline: Ja, du får den.

Jan: Ja, gud ja. Hela tiden.

Caroline: Det är väl lite ordmärket som gör det. Ingen frågar mig om bitcoin.

Jan: Nej. Och jag har gjort en graf där jag har tagit den här bubbelgrafen och lagt på utvecklingen av bitcoin. Du kan ju kolla på, vad är din analys?

Caroline: Min analys är att det borde falla snart. Kan vi inte bara försöka visa den?

Jan: Jo, men jag kommer att klippa in den. Så nu när vi pratar kommer folk att se den.

Caroline: De som lyssnar kommer inte att se den inklippt. Men man kan se den på bloggen i alla fall, om man ska hålla på med det här bitcoin-inlägget.

Curve fitting och de stora tendenserna

Jan: Precis. Och nu är detta lite otyg. Detta är det som kallas för curve fitting. Man tar en graf och försöker få den att likna den andra grafen. Så det är inget bevis för att det nu är 20 % kvar, utan det handlar om att se de stora tendenserna. Att se till exempel detta: det här är en polarisering. Det saknas objektiva röster. Man är dum om man inte investerar. Det är de nya pengarna. Vanliga människor, som inte har någon erfarenhet av investeringar, eller kryptovalutor eller data, börjar plötsligt rekommendera. Bitcoin är det nya, du borde investera.

Caroline: Vilken bitcoin är det de investerar i? Är det Diamond eller original eller Gold?

Jan: "Jag gick in i bitcoin för en månad sedan, och jag har dubblat pengarna. Jag snittar 1–2 % om dagen." "Jag känner en kompis, han trodde inte heller på bitcoin innan han läste på." "Men det är faktiskt inte valutan som är intressant, det är blockchain. Det är revolutionellt." "Jag klippte från min egen Facebook-sida. Sommaren 2007 köpte han två bitcoin för 49 000. Idag är de värda 200 000." Poängen är att alla de som skriver de här kommentarerna har rätt. De har tjänat pengarna.

Risken: man sätter in mer och mer

Jan: Risken är att man sätter in mer och mer pengar. Det är här det föder sig självt. För man tänker: gud, varför satte jag inte in 200 000, varför lånade jag inte på huset i somras, jag hade haft 2 miljoner nu. Och vad som händer då är de här psykologiska faktorerna, att man är dum om man inte gör det, man vill inte hamna efter, man vill göra som de andra gör.

Jag upplever att detta var samma sak som under it-bubblan 2000, att folk sa: det är inte rimligt att ett företag som inte tjänar pengar är värderat till mer än Ericsson eller Volvo eller klassiska företag. Men då är man dinosaurie, då fattar man inte grejen, och man ligger efter. Och det är det som jag upplever pågår nu.

Och då är frågan vad man ska göra. Går det att tjäna pengar på spekulation? Absolut. Många gånger har jag tänkt: gud, klart man skulle gått in i januari. Hade man gått in med 100 000 hade vi haft en miljon nu.

En orättvis fördel: att ha förlorat pengar förut

Jan: Men grejen är att jag tror att min orättvisa fördel är att jag har förlorat pengar, eller vi har förlorat våra pengar, två gånger. Vi var inte tillsammans 2001 när jag förlorade alla mina pengar första gången, men 2008 förlorade vi massor av pengar. Så vi har varit med om två sådana här bubblor tidigare. Och det gör att jag är ödmjuk. För mig spelar det inte så himla stor roll, för vi har vår strategi, och då behöver man inte vara så här att det sker en massa saker vid sidan av.

Caroline: Nej, det som är skönt med en strategi är att man inte behöver hoppa på grejer så himla snabbt och lätt.

Jan: Ja, precis, utan man kan hålla sig till det här.

Caroline: Så vi får väl vara dinosaurier då.

Jan: Vi får vara dinosaurier.

Skilj på blockkedje-idén och bitcoin som valuta

Jan: Men det handlar inte om att jag vill vara skadeglad, eller surt sa räven om rönnbären. Utan här handlar det om att jag tror att man behöver skilja på blockkedje-grejen, den revolutionerande idén, och bitcoin som valuta. Man behöver se att värdet i bitcoin inte bygger på konceptet blockkedja. Utan det bygger på att man tror att det kommer att ha ett högre värde i framtiden än vad det har idag.

Så om jag skulle drista mig till någon rekommendation, så skulle jag säga till folk, som jag alltid gör: har du en vinst, ta ut en stor del. Ta ut åtminstone så mycket så att du täcker det du har satt in, så att du inte förlorar, så att du är på noll. Även om det är mental bokföring, så är det ändå en mental bokföring som funkar för många av oss. Investerar du i det... det var någon som skrev till mig: jag sätter in mina lekpengar. Ja, men absolut, jag hade annars konsumerat de här pengarna, och nu sätter jag in dem. Det kan jag tycka är sunt.

Avråder från det som långsiktig strategi

Jan: Men jag skulle avråda från att se detta som en långsiktig strategi. Att man faller i det här misstaget och tycker att 10 % om året är för lite. För om jag har 10 000 kr, så är 10 % en tusenlapp. Jag jobbar ett par dagar övertid, så har jag tjänat mer än en tusenlapp. Men då missar man att 10 % är 10 % oavsett om det är på 10 miljoner eller en tusenlapp. Det är procenten som är det viktiga.

Och där brukar jag säga: ha tålamod. Ha ett sätt som garanterat funkar, där du inte behöver ta de här riskerna. För jag tror tyvärr att många kommer att förlora pengar. Och de som kommer att förlora pengar, det är ju alltid unga, och män, tror jag.

Caroline: Ja, men det är väl något sexigt med bitcoin, eller de här valutorna, som gör att man känner att man inte vill hamna efter.

Jan: Nej, och se de psykologiska effekterna. Does it make sense? Detta är ju vårt längsta avsnitt. Men jag tycker det är svårt att göra det kortare.

Det viktigaste att ta med sig: förstå blockkedjan

Caroline: Det skulle vara svårt att göra det kortare. Men jag tänker att det viktigaste var väl ändå blockchain, eller blockkedjan, att fatta den. Och jag vet inte om jag har förstått den helt och hållet än. Men det är det jag tar med mig. Blockkedja.

Jan: Så detta ska bli superspännande. Kommentera gärna. I min önskedröm kommer vi att få en sansad dialog i kommentarerna. Och det är säkert saker jag har missförstått i det här, och då hoppas jag på att det är läsare som är klokare än jag som kan hjälpa till att visa var det har gått fel.

Jan: Och sen får jag helt enkelt önska lycka till med beslutet om huruvida du köper bitcoin.

Caroline: Absolut.