De nya 3:12-reglerna

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bonusavsnitt om 3:12-reglerna och förändringen 2025
2. Inte reklam, utan ett önskemål från communityn
3. Varför vi har 3:12-reglerna
4. Dagens två beräkningsmetoder
5. Den nya, sammanslagna beräkningsregeln
6. Fördelningen går inte att välja
7. En nackdel för dem som äger flera bolag
8. Lönebaserat utrymme och 4 %-spärren tas bort
9. Samma löneavdrag för alla, oavsett andel
10. Dubbel koncerntillhörighet återinförs
11. Ränta på omkostnadsbelopp och sparat utrymme
12. Omkostnadsbelopp när andelarna ligger i ett holdingbolag
13. Räkneexempel 1: ensam ägare utan löner
14. Räkneexempel 2: två bolag, 100 % och 20 %
15. Skänka bort ett bolag för att öka utrymmet inom familjen
16. Räkneexempel 3: ensamföretagare med lön
17. Jämförelsen i exempel 3 blir sämre
18. Fråga: räknas ett bolag man inte är aktiv i?
19. Gränsen för kvalificerade aktier är inte skarp
20. Carl frågar om dubbel koncerntillhörighet igen
21. Bättre att 100 %-bolaget äger 50 %-bolaget?
22. Andelskravet tas bort, men det räcker inte alltid
23. Med nya reglerna ger 2 % nästan inget lönebaserat utrymme
24. De riktigt stora byråerna är vinnarna
25. Räkneexempel 4: tre delägare 60–30–10
26. Delägare 3 är den största förloraren
27. Sammanfattning: ensamägare kan luta sig tillbaka
28. Ägarbolag före eller efter årsskiftet
29. Holdingbolag och tappat löneutrymme
30. Andelsbyte bevarar utrymmet enligt nya reglerna
31. Per: flytta in verksamhetsbolag under holdingbolag
32. Investera i bolaget eller dela ut och investera privat?
33. Jan utmanar: maxa K10 varje år?
34. Trädareglerna och femårskarensen
35. Karensen gäller retroaktivt
36. Stora utdelningar och marginalskatten
37. Ta ut allt på en gång, eller lägg i karens
38. Vad innebär det att inte vara aktiv?
39. Enskild firma vid sidan av trädabolag
40. Samma och likartad verksamhet
41. Exempel på smitta vid likartad verksamhet
42. Olegs exempel: Sven och Anna
43. David: mer eller mindre skatt för genomsnittsföretagaren?
44. Det klassiska kompisbolaget drabbas
45. Jonas: finns det något nytt hack i stället för holdingbolag?
46. Summering: vinnare och förlorare
47. Vinnarna med de nya reglerna
48. Tre år att hålla koll på
49. Kontaktuppgifter och fler frågor
50. Johan: förenklingsregeln och aktiv eller passiv i träda
51. Vinande trädabolag som passerat karensperioden
52. Henrik: regeringens motiv för ändringen
53. Tord och Per: uppräkning och proportionering
54. Sambo, makar och gemensamma barn
55. Johan: två delägare utan holdingbolag
56. Per: flytta in verksamhetsbolag under befintligt holdingbolag
57. Martin: kan man fortfarande spara oanvänt utrymme?
58. Avrundning och tack

Bonusavsnitt om 3:12-reglerna och förändringen 2025

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens bonusavsnitt om 3:12-reglerna, det vill säga för dig som är företagare och har ett aktiebolag. Det här handlar om den förändring 2025 som kommer att klubbas av politikerna och som kommer att förändra hur man räknar ut de belopp man kan ta ut till lägre skatt och 20 % kapitalbeskattning på utdelning.

Det här avsnittet är en inspelning från ett digitalt FikaTillsammans. Vi hade det 10 november, live tillsammans med Anders Fridlund, som är skatterättare eller skattejurist på Forvis Mazars. Han hade en genomgång med 200 personer som en måndagskväll tyckte att det här är det roligaste vi kan göra. Vi satt och lyssnade och vi ställde massor av frågor kring hur det här förändrar situationen för en själv som har bolag.

Vilka blir vinnarna? Vilka blir förlorarna? Vilka saker ska man göra innan årsskiftet 2025? Vilka saker kan man göra efter årsskiftet 2025? Och han sa massor av ganska nördiga detaljer som jag kan säga att jag hade missat med det här förslaget. Hur till exempel ett bolag kan vara dotterbolag till två mödrar och liknande.

Alltså sådana saker som tidigare inte har gått, för att man ska kunna tillgodogöra sig det här lönebaserade utrymmet. Och vad man också behöver göra här nu för att inte gå miste om utdelningsutrymme inför nästa år. Så jag tänker att jag inte ska prata så himla mycket mer, utan jag släpper på Anders.

Inte reklam, utan ett önskemål från communityn

Jan: Och som jag också säger, det här är inte reklam. Jag har inte fått betalt, Anders har inte fått betalt, utan det här var ett intressant ämne på inspel från er i communityn. Att ni var så här: kan vi inte bjuda in någon som kan 3:12-reglerna? Så fortsätt komma med sådana här förslag på vilka gäster vi borde bjuda in till live-träffar, så kör vi på det.

Så här kommer Anders. Och jag vill också säga, i och med att det här är en live-inspelning så är ljudkvaliteten lite sämre, men det är absolut fullt fungerande. Så varsågod!

Varför vi har 3:12-reglerna

Anders: Ja, jag tänkte höra med dig, Jan, om du känner till varför vi har de här reglerna. Varför har vi 3:12-regler?

Jan: För att vi företagare ska ha något att svära över och tycka att det är bökigt att försöka vara smartare än staten. Är det rätt svar?

Anders: I Sverige har vi något som kallas dualistiskt skattesystem. Det innebär att kapitalinkomster beskattas med en platt skatt, normalt sett på 30 %, medan tjänsteinkomster beskattas progressivt. Ju mer man tjänar, desto mer skatt betalar man på lön och pension och sådär.

Och då var man väldigt rädd, när man införde de här reglerna, att företagare skulle ta ut hela vinsten som utdelning i stället för att ta ut lön. Och därför har man begränsat hur mycket man kan få ut från ett fåmansföretag till lågbeskattning. Tar man då ut mer än det här lågbeskattade gränsbeloppet, som man beräknar varje år, så blir det tjänstebeskattning upp till vissa nivåer. Så det är liksom grunden till att vi har de här reglerna.

Dagens två beräkningsmetoder

Anders: Enligt dagens regelverk, som ni säkert känner till allihopa, så har vi två olika metoder för att beräkna det här lågbeskattade gränsbeloppet. Antingen väljer vi förenklingsregeln. Då beräknas det lågbeskattade gränsbeloppet schablonmässigt. Och äger man 100 % i ett bolag så får man tillgodoräkna sig 2,75 inkomstbasbelopp, som vid årets ingång 2026 skulle vara ungefär 221 000 kr. Den här beräkningsmetoden får man använda för ett bolagsinnehav.

Har man flera stycken så får man använda den så kallade huvudregeln för resterande innehav. I huvudregeln kan man ta löner i beaktande när man beräknar det lågbeskattade gränsbeloppet. Man får också en uppräkning på omkostnadsbeloppet. Många fåmansföretagare i dag som har optimerat har ett bolag där man använder löneunderlaget, beräknat lönebaserat utrymme. Sen har man ett annat bolag där man tillämpar förenklingsregeln för att få det optimalt. Och det kommer man inte kunna göra på samma sätt med de här nya reglerna som har föreslagits.

Det jag kommer gå igenom nu framåt är alltså ett förslag som ligger i budgetpropositionen. Det är inte beslutat än, men mycket talar för att de här nya reglerna kommer att tillämpas. Och det från första januari 2026.

Jan: När ska de klubbas?

Anders: Ja du. Antingen slut på november eller början på december. Så mer kan jag inte säga om det, men det är väldigt troligt att de kommer att genomföras, skulle jag säga.

Den nya, sammanslagna beräkningsregeln

Anders: Då går vi över till den nya beräkningsregeln för lågbeskattat gränsbelopp. Det kan jag bara lägga till här: det lågbeskattade gränsbeloppet som man räknar fram, det kan alltså användas för utdelning, att ta emot lågbeskattad utdelning. Det kan också användas om man säljer aktierna och gör en vinst på aktierna.

Enligt dagens system nämnde jag precis att det är två olika beräkningsmetoder. Men i de här nya reglerna slås de ihop och blir en och samma regel. Man ska beräkna ett grundbelopp varje år, och det är ungefär som det här schablonbeloppet man kan beräkna enligt förenklingsregeln i dag, med skillnaden att det är fyra inkomstbasbelopp i stället för 2,75.

Så det här är alltså mer fördelaktigt så sett. Äger man 100 % i ett bolag så får man med de nya reglerna 322 400 kr i lågbeskattat utrymme. Äger man flera bolagsinnehav så ska man proportionera det här grundbeloppet mellan innehaven. Äger jag 100 % i två bolag så får jag hälften till det ena bolaget och hälften till det andra. Jag kan inte välja vilket bolag jag ska hänföra grundbeloppet till, utan det fördelas efter innehav. Alltså procentuellt efter innehav.

Fördelningen går inte att välja

Jan: Om jag äger två stycken bolag så måste jag ta hälften från respektive?

Anders: Ja, det blir så. Du beräknar hälften på vad det är. Du kan inte säga att du har ett bolag som är helt vilande, där det inte är något kapital, och så har du ett bolag med mycket kapital, och att du då skulle vilja välja att grundbeloppet fördelas bara på de aktierna där det är mycket kapital. Det kan man alltså inte. Det är inte frivilligt att fördela, utan man ska fördela efter ägandet.

Jan: Är det här varför årets julklapp för företagare kommer att bli ett holdingbolag?

Det är inte frivilligt att fördela, utan man ska fördela efter ägandet.

Anders: Ja, det skulle man kunna tänka sig. Har man ett bolag som bara är vilande, där man inte har något kapital eller verksamhet, så blir det negativt så att säga. Då skulle man vilja hänföra allt till det bolaget där man har verksamhet eller kapital. Så vi kommer att se många som antingen likviderar bolag eller säljer in sitt onödiga bolag till det bolag där man har kapital eller verksamhet. Eller som du säger, att man lägger ett holdingbolag uppe på de två bolag man har.

En nackdel för dem som äger flera bolag

Anders: Men som sagt, Monica skriver så här: "Det här är en stor nackdel för de som äger flera bolag." Håller du med om den synen?

Anders: Det kan man säga. Enligt dagens regler kan man ha ett bolag där man använder löneunderlaget, och så har man ett bolag vid sidan där man använder schablonregeln. Det är väldigt fördelaktigt, och så kan vi inte få det med de här nya reglerna. Men säg att du äger 25 % i fyra olika bolag. Då hänför du 25 % av de här 322 000 kr till respektive bolag.

Jan: Mm. Ja, jag fattar.

Anders: Vi kommer att ha mycket åsikter här.

Jan: David skriver här: "Årets julklapp blir i stället att likvidera vilande bolag. Särskilt för oss som har fler bolag än vad vi kanske behöver."

Anders: Sen kan man också tänka på, ni sa att det blir mindre fördelaktigt att ha två bolag, men det kan vara så att man är en generös person och vill dela med sig till närstående. Då kan det vara en god idé att skänka ett bolag före årsskiftet till någon i den närstående kretsen, som då kan räkna ett schablonbelopp för det bolag de har fått i gåva. Så det kan också vara årets julklapp, att man skänker till någon i den närstående kretsen.

Lönebaserat utrymme och 4 %-spärren tas bort

Anders: Jag går vidare. Utöver det här grundbeloppet får man också beräkna lönebaserat utrymme, under vissa förutsättningar. Man tar bort den här 4 %-spärren. Enligt dagens regler måste man äga minst 4 % av andelarna i ett bolag för att få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Den tar man bort när man ska beräkna det lönebaserade utrymmet.

Enligt dagens regler är det så att så länge man äger 4 % och tagit en viss minsta lön, alltså klarat löneuttagskravet, så får man 50 % av lönesumman multiplicerat med sin egen ägarandel. Vilket innebär att alla aktiva delägare får lika mycket lågbeskattat, eller lönebaserat, utrymme per aktie. Oavsett om man äger 4 % eller 60 % får man lika mycket lågbeskattat per aktie. Vilket gör att det är väldigt enkelt att besluta om utdelning, eftersom alla kan ta emot lika mycket lågbeskattad utdelning per person.

Men så kommer det inte vara med de här nya reglerna. När man ska beräkna lönebaserat utrymme utgår man från totala löner i bolaget eller i dotterbolag. Och när man har gjort det multiplicerar man med sin ägarandel. Äger jag 10 % så multiplicerar man med 10 %. När man har gjort det blir nästa steg att ta bort åtta inkomstbasbelopp, som är ungefär 645 000 kr. Och när man har gjort det kvoterar man till 50 %.

Samma löneavdrag för alla, oavsett andel

Anders: Jag har lite exempel. Jag förstår om det är svårt att hänga med, men jag har några exempel på det här sen. Men det jag skulle säga är att oavsett hur stor ägarandel man har i bolaget, så ska man alltid ta bort ett löneavdrag som är lika stort för alla delägare. Det är det lägre.

Det kommer i sin tur innebära att alla som äger olika stora andelar i bolaget får olika lågbeskattat utrymme per aktie. Så det kommer att vara lite svårare att komma överens om hur mycket utdelning bolaget ska lämna. Vi kollar på det lite senare.

För makar räknar man det här löneavdraget på åtta inkomstbasbelopp tillsammans. Så det är en fördel. Äger man bolaget tillsammans med sin make eller maka så har man en fördel jämfört med om man äger utanför den närstående kretsen, helt enkelt.

Man tar bort löneuttagskravet som man har i dag. Är det stora löner i bolaget så måste man, för att tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme, ta ut drygt 700 000 kr i lön. Men det löneuttagskravet tar man bort. Däremot får man bara tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme motsvarande 50 % av sin egen lön. Så beräknar jag att mitt lönebaserade utrymme är 500 000 kr, då måste jag ta ut 1 000 000 kr i lön för att få tillgodoräkna mig det här lönebaserade utrymmet.

Så man tar bort löneuttagskravet, men man måste ändå ta ut en viss minsta lön. Men den blev väldigt låg i de här beräkningarna. Vi kollar mer på det sen.

Dubbel koncerntillhörighet återinförs

Anders: Sen återinför de något som kallas dubbel koncerntillhörighet. Det innebär, om ett verksamhetsbolag ägs av två delägare som äger via bolag, så att X och Y som är privatpersoner äger via vars sitt ägarbolag hälften var av aktierna i ett verksamhetsbolag där det finns löner, så kan man enligt dagens regler inte tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme kopplat till sina aktier i ägarbolagen. Enligt dagens regler måste ägarbolaget äga mer än 50 % av andelarna i verksamhetsbolaget.

Men enligt de här nya reglerna går man på aktiebolagens definition av dotterbolag och moderbolag. Då kan man se till att ett dotterbolag kan vara dotterbolag till två olika moderbolag. Det kan ha två mödrar, kan man säga.

Jan: Ja.

Anders: Ja, det kan man säga. Och det kan man åstadkomma genom att det ena ägarbolaget har mer än 50 % av rösterna i verksamhetsbolaget, och att det andra bolaget har rätt att utse majoriteten av ledamöterna i verksamhetsbolaget. Så det kräver att man justerar lite för att komma in i de här reglerna. Men det här är något positivt, att man kan beräkna lönebaserat utrymme om det ser ut på det sättet.

Ränta på omkostnadsbelopp och sparat utrymme

Anders: En annan förändring är att man bara får beräkna en ränta på omkostnadsbeloppet om omkostnadsbeloppet överstiger 100 000 kr. Och en annan förändring är att man inte får räkna upp sparat utdelningsutrymme till nästkommande år.

Säg att jag har en miljon kr i lågbeskattat utrymme och så nyttjar jag det inte ett år, utan jag för det vidare till nästa år. Då har man enligt nuvarande regelverk fått räkna upp med cirka 5 %. Men själva uppräkningsfaktorn tar man bort. Man har dock kvar sitt sparade utdelningsutrymme till kommande år.

Jan: Du fick en fråga om omkostnadsbelopp, och vad är det?

Anders: Det är vad man har betalat för aktierna, ökat med eventuella ovillkorade aktieägartillskott. Och har man fått aktierna i gåva så tar man över givarens omkostnadsbelopp.

Omkostnadsbelopp när andelarna ligger i ett holdingbolag

Anders: Filip frågar: hur beräknar man omkostnadsbeloppet om andelarna ligger i ett holdingbolag? Är det anskaffningskostnaden som holdingbolaget har haft för andelarna?

Anders: Nej, äger man via holdingbolag så räknar man det på andelarna i holdingbolaget. Säg så här: först ägde du ett verksamhetsbolag som du köpte för en miljon kr. Sen säljer du in de aktierna till ett holdingbolag, och holdingbolaget har du anskaffat för 25 000 kr. Då har du anskaffat holdingbolaget för 25 000 kr, det är där du räknar omkostnadsbeloppet. Att holdingbolaget sen i sin tur har anskaffat ett dotterbolag för en miljon kr, det spelar ingen roll i den här beräkningen. Var det tydligt, eller ska jag försöka igen?

Jag testar en gång till. Säg att man först köper ett bolag för en miljon kr som privatperson. Sen väljer man att sälja det bolaget till ett holdingbolag för en miljon kr. Men holdingbolaget i sig är ett 25 000-kronorsbolag, ett lagerbolag till exempel som man har köpt. När man då beräknar det här omkostnadsbeloppet som hamnar i K10 så är det 25 000 kr. Det är bolaget som ligger högst upp, det du äger direkt, som styr.

Räkneexempel 1: ensam ägare utan löner

Anders: Nu kommer lite räkneexempel här. Då är det en person som äger 100 % i ett fåmansbolag. Det är inga löner i bolaget. Och då, enligt dagens regler, om dagens regler skulle bli kvar och inte ändras, så skulle den här personen få 221 000 kr ungefär i lågbeskattat gränsbelopp enligt förenklingsregeln.

Om de här nya reglerna går igenom, vilket är troligt, så får den här personen 322 000 kr i lågbeskattat gränsbelopp i stället. Så det här är ju en av vinnarna med det här nya förslaget.

Räkneexempel 2: två bolag, 100 % och 20 %

Anders: Då kommer ett annat exempel. En fysisk person som är ägare till två bolag. Det ena ägs till 100 % och det andra ägs till 20 %. Enligt dagens regler, mittenkolumnen, ser ni att då skulle man få använda förenklingsregeln för det ena innehavet, 221 000 kr. Och eftersom det inte finns några löner i något av bolagen i det här exemplet, så i AB2, som man äger 20 %, har man fått 20 %.

Förlåt, sorry. I AB2 använder man då huvudregeln, och då får man en uppräkning på omkostnadsbeloppet, som var 20 000 kr. Det är det som blev 2 192 kr. Med de här nya reglerna är det i stället grundbeloppet vi ska beräkna och fördela mellan AB1 och AB2. Och då är det den här proportioneringsregeln som jag nämnde lite kort tidigare.

För att beräkna hur mycket av grundbeloppet, som är 322 000 kr ungefär, som ska fördelas mellan AB1 och AB2, så tar man 100 tjugondelar och hänför till AB1, och 20 tjugondelar och hänför till AB2. Och då ser ni hur mycket som hänförs till AB1 och AB2. Alltså 268 000 kr drygt till AB1 och knappt 54 000 kr till AB2. Så det här är liksom hur man fördelar grundbeloppet. Och som jag sa kan man inte själv välja hur det här ska fördelas mellan de två bolagen.

Skänka bort ett bolag för att öka utrymmet inom familjen

Anders: Återigen, som jag nämnde innan: säg att man äger 100 % i AB1 och 100 % i AB2. Då får man dela, så man får hälften av grundbeloppet hänförligt till AB1 och hälften till AB2. Och det är i en sådan situation det kan vara aktuellt att skänka det ena bolaget till någon i den närstående kretsen. Så att jag själv får beräkna 322 000 kr och min närstående får beräkna 322 000 kr. Så man ökar det lågbeskattade utrymmet inom familjen, så att säga.

Jan: Och det här behöver vara gjort, man måste äga aktierna vid årets ingång, är det inte så?

Anders: Precis. Så att skänka den 24 december kan ju vara ett lämpligt datum.

Räkneexempel 3: ensamföretagare med lön

Anders: Nu kommer vi till ett exempel med en ensamföretagare. Man har en lön på 650 000 kr. Om vi börjar i mittenkolumnen med nuvarande regler, så vet ni att man får beräkna lönebaserat utrymme. Och det lönebaserade utrymmet enligt dagens regler är hälften av lönesumman. Så ni ser, där har man beräknat ett lönebaserat utrymme på 325 000 kr. Alltså hälften av 650 000 kr.

Sen kan vi också se på rad nummer två att delägaren får beräkna en ränta, alltså en uppräkning på omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet var 25 000 kr, och då tillgodoräknas den här aktieägaren 2 740 kr i en sådan ränta, som läggs till det lågbeskattade gränsbeloppet. Dessutom har den här personen ett sparat utdelningsutrymme från förra året på 100 000 kr. Och enligt dagens regler får man en uppräkning på runt 5 %. Lägger man ihop allt det här så får den här delägaren knappt 433 000 kr.

Och då ska vi se vad som händer med de nya reglerna. Då kan vi börja med att beräkna lönebaserat utrymme. Vi tar totala lönesumman 650 000 kr och sen ska vi multiplicera med ägarinnehavet, och det är 100 %. Så det blir ingen skillnad, det är fortfarande 650 000 kr. Efter det ska vi dra bort ett löneavdrag på knappt 645 000 kr. Och när vi har gjort det ska vi multiplicera med 50 % för att få fram det här lönebaserade utrymmet, som blir 2,6.

Jämförelsen i exempel 3 blir sämre

Anders: Så om man bara jämför det här lönebaserade utrymmet enligt de nya reglerna och enligt de gamla reglerna, så ser ni att det är ganska stor skillnad. Men en annan skillnad är att delägaren i det här exemplet, enligt de föreslagna reglerna, dessutom får ett grundbelopp på 322 400 kr. Man får ingen uppräkning på omkostnadsbeloppet där i rad 2, och man får ingen uppräkning på sparat utdelningsutrymme. När man lägger ihop allt det här så blir det lite sämre enligt de föreslagna reglerna än enligt de nuvarande reglerna, som ni ser.

Fråga: räknas ett bolag man inte är aktiv i?

Jan: Kan vi ta lite frågor då?

Anders: Absolut.

Jan: Jens undrar: räknas även ett bolag som du inte är aktiv i? Till exempel om man gått in som ängel i ett bolag, alltså att man har någon minoritetspost. Jag utgår från att jag har mitt holdingbolag, jag äger 100 % eller mitt AB här. Men sen har jag även ägt typ 4 % av Kalles tech-startup. Kommer jag bara kunna ta ut 96 % utdelning här? För att 4 % kommer gå bort till Kalles tech-startup?

Anders: Ja, det beror på som vanligt. Är du verksam i det här andra techbolaget så är svaret ja. Då är de aktierna också kvalificerade, och då är man inne i de här 3:12-reglerna. Men är det bara en passiv investering, så räknas de inte med här, så att säga. Då är det en K12-blankett som ska lämnas i stället för K10.

Jan: Och var går gränsen för det här med kvalificerade och inte? När räknas de in eller inte?

Anders: Nej, men precis. Det är när man är verksam i betydande omfattning, säger man. Går man in och äger 4 % i ett bolag och man är verksam där och man har betydelse för vinstgenereringen, ja, då är det kvalificerade aktier i grunden.

Gränsen för kvalificerade aktier är inte skarp

Jan: Ja, det är bra. Förlåt, kör du?

Anders: Nej, nej, kör, kör, kör. Det hackade till utom. Nej, men det finns ingen klar definition, det var bara det jag skulle säga. När det är sådana här techbolag eller nya bolag så är det ofta passiva investerare som går in också, och om de äger mer än 30 % av andelarna i bolaget så kan det ändå vara okvalificerade andelar. Det är svårt att svara. Man kan inte svara utan att veta mer egentligen.

Men grunden: om du är verksam i ett bolag och äger 4 % där, och så äger du 100 % i ett holdingbolag till exempel, då är det att man ska proportionera gränsbeloppet, som du är inne på. Eller löneutrymmet.

Jan: Jens, du får återkomma annars med fler följdfrågor.

Carl frågar om dubbel koncerntillhörighet igen

Jan: Carl undrar två saker. Ett: kan du repetera det du sa om dubbel koncerntillhörighet? Och sen har han samma exempel här, att om jag äger ett bolag till 100 % och ett annat till 50 %, och om jag är verksam i båda bolagen, då är det den här proportionalitetsprincipen som gäller.

Anders: Vi kan börja med den. Det här är alltså 50 hundrafemtiondelar. Man lägger ihop ägarinnehavet i båda bolagen. Då blir det 50 hundrafemtiondelar till det ena och 100 hundrafemtiondelar till det andra. Det är så man får proportionera.

Och då ska jag igen dra det här med dubbel koncerntillhörighet. Vi säger exemplet att vi har två personer som äger varsitt ägarbolag. Ägarbolagen äger 50–50 i ett verksamhetsbolag där det finns löner. Enligt dagens regler kan vi inte beräkna något lönebaserat utrymme, för det här verksamhetsbolaget är inget dotterbolag till något av ägarbolagen enligt en särskild skattemässig definition av vad som är ett dotterbolag. Men det här förändras från den första januari, då kan man tillämpa dubbel koncerntillhörighet. Då får man se till att det här verksamhetsbolaget verkligen är ett dotterbolag till båda de här ägarbolagen. Det kan man göra genom att det ena ägarbolaget har röstmajoritet i verksamhetsbolaget, och att det andra ägarbolaget har rätten att utse majoriteten av styrelseledamöterna i verksamhetsbolaget.

Bättre att 100 %-bolaget äger 50 %-bolaget?

Jan: Bra. Nu kommer en följdfråga. Det är engagerande, ni får inte komma till det, jag hinner inte med er i kommentarerna. Då har vi en fråga här. Frågan gällde om det är bättre att låta 100 %-bolaget äga 50 %-bolaget. Så att i stället för att jag som fysisk person äger 100 %-bolaget och 50 %-bolaget, att jag skiftar och låter 50 %-bolaget bli ägt av 100 %-bolaget?

Anders: Svaret är att det beror på. Man tappar inget lågbeskattat utrymme genom att äga 100 % i ett bolag och 50 % i det andra. Man tappar inget. Så det beror på vilken möjlighet man har att ta utdelning från de här två bolagen. Ofta är väl scenariot att det ena bolaget inte har så mycket pengar till utdelning, och det är väl det som är problematiken för oss. Så vi hittar på att det här bolaget som man äger till 50 %, där finns ingen möjlighet att lämna utdelning. Men i det andra bolaget, som man äger till 100 %, där finns möjlighet att lämna utdelning. I så fall skulle det vara fördelaktigt att sälja in det 50-procentiga innehavet till det andra bolaget som man äger till 100 %.

Andelskravet tas bort, men det räcker inte alltid

Jan: Ja, Oleg undrar: hur ser utdelningen ut för två delägare som var och en äger 100 %?

Anders: Ja, men det här är nog det vi har tagit. Oleg, annars får du skriva.

Jan: Bra. Då tänker jag att du får fortsätta.

Anders: Ja, jag går vidare. Jag nämnde innan att man tar bort andelskravet. Enligt nuvarande regler måste man äga 4 % för att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Men nu tar man bort det, och då kan man tänka sig att, ja, men nu blir det ju helt annorlunda för en delägare. Men det beror väldigt mycket på situationen.

Om vi säger att vi har en person som äger 2 % i ett bolag. Total lönesumma 30 miljoner kr. Den delägaren har en lön på 800 000 kr. Och då är frågan hur mycket lågbeskattat utrymme man får enligt nuvarande regler. I och med att man äger mindre än 4 % så får man enligt nuvarande regler inget lönebaserat utrymme. Man har köpt det här bolaget för 25 000 kr. Det skulle ge en uppräkning på omkostnadsbeloppet på 2 790 kr. Det är allt man skulle få enligt den här huvudregeln. Så den här ägaren skulle i stället använda sig av förenklingsregeln och få 2 % av ett schablonbelopp, 4 433 kr.

Sen har den här personen 10 000 kr i sparat utdelningsutrymme, och det får man räkna upp enligt dagens regler. Då slutar det på nästan 15 000 kr i lågbeskattat utrymme.

Med nya reglerna ger 2 % nästan inget lönebaserat utrymme

Anders: Enligt de föreslagna reglerna, där man numera får beräkna lönebaserat utrymme även om man äger mindre än 4 % av andelarna, då får vi se om det blir något lönebaserat utrymme. Då tar man alltså 30 miljoner kr, som är den totala lönesumman. Man multiplicerar med sin ägarandel 2 %. Det blir alltså 500 000 kr, om jag räknar rätt. Det innebär att när man sen ska ta bort det här löneavdraget på nästan 645 000 kr, så finns det inget kvar. Så det blir inget lönebaserat utrymme, trots att lönerna är ganska stora i det här bolaget.

Äger man 2 % så skulle jag tänka att man måste upp i 37 miljoner kr eller något sådant i löner för att det ska ge något genomslag, för att man ens ska få något i lönebaserat utrymme. Så det man får i det här i stället är 2 % av ett grundbelopp, som blir 6 448 kr. Och sen har man kvar sitt sparade utdelningsutrymme från förra året på 10 000 kr.

Så att man tar bort 4 %-spärren innebär inte, i alla fall inte i det här exemplet, att det blir något lönebaserat utrymme. Man måste upp i riktigt stora löner. Så att man tar bort 4 %-spärren är egentligen en fördel bara för dem som är delägare i de här riktigt stora konsultbyråerna, revisionsbyråerna, advokatbyråerna och så vidare.

De riktigt stora byråerna är vinnarna

Anders: De blev väl vinnarna enligt någon rapport som jag såg. De är de absolut största vinnarna, skulle jag säga, av de här föreslagna reglerna. Men det är väl sällan man äger på det här sättet. De flesta väljer i stället att äga aktierna via ett eget bolag. Och då skulle det vara den skillnaden som vi varit inne på tidigare, att i stället för 221 000 kr enligt dagens regler, om de skulle vara kvar, mot 322 000 kr enligt de kommande reglerna.

Räkneexempel 4: tre delägare 60–30–10

Anders: Nu ska vi komma in på en riktigt rörig bild här. Då har vi ett bolag som ägs 60–30–10. Och det är en total lönesumma på 5 miljoner kr i bolaget. Vi fokuserar först och främst på delägare 1 som äger 60 %. Jag tänker att vi kan hoppa ner till den här raden där det står lönebaserat utrymme. Då ser ni att enligt dagens regler är det 1,5 miljoner kr i lönebaserat utrymme. Sen i kolumnen bredvid är det de föreslagna reglerna, och då ser ni att det är 1 177 600 kr. I gengäld kan ni se på raden ovanför att enligt de föreslagna reglerna får den här delägaren 193 440 kr, alltså 60 % av ett grundbelopp. Och vi ser i raden längst ner hur mycket sämre det blir för den här delägaren med de föreslagna reglerna.

Jan: Och så kan vi kolla på motsvarande rader. Så det här är egentligen scenariot där det blir kast, alltså när man är flera delägare som äger samma bolag?

Anders: Det är precis så. Äger man 100 % i ett bolag och man är liksom, och där det är löner, så blir det ingen skillnad kan man säga mot hur reglerna är i dag. Man får lika mycket. Bortsett från att man tar bort det här med att man får en uppräkning på lågbeskattat utrymme från tidigare år, och på omkostnadsbeloppet. Men i övrigt blir det i princip exakt samma för en delägare som äger 100 %. Men äger man mindre än 100 % så är det då det blir försämringar, helt enkelt.

Delägare 3 är den största förloraren

Anders: Om vi kollar på delägare 2 som äger 30 %.

Jan: Bra, är det någonting mer du vill säga? För här, den som känns som förloraren, det är ju delägare 3.

Anders: Ja, precis. Delägare 3 får då inget lönebaserat utrymme. Enligt dagens regler får den personen 250 000 kr i lågbeskattat utrymme. Enligt de föreslagna reglerna blir det inget lönebaserat utrymme. Så alla är förlorare, och delägare 3 är kanske den största förloraren. Så då får man kolla, kan man göra någonting åt det här?

Jo, delägare 3 ska kunna äga via bolag. Kommer inte få något lönebaserat utrymme, men får ett grundbelopp på 322 000 kr, vilket är bättre än om man ligger kvar och får 32 000 kr i grundbelopp bara. Men även delägare 1 skulle kunna äga via ett bolag och få beräknat lönebaserat utrymme, men får ett helt grundbelopp i stället för 193 000 kr. Så det kommer att bli fler holdingbolag eller ägarbolag, helt enkelt.

Jan: Mm.

Sammanfattning: ensamägare kan luta sig tillbaka

Jan: Så då kan man säga så här, nu kommer du väl höra eller bara säga "ah nej, Jan". Men om jag har mitt eget bolag, jag äger 100 % av det, så kan jag egentligen bara luta mig tillbaka, det kommer bli typ samma?

Anders: Ja.

Jan: Och om jag har någon partner, att jag äger något bolag tillsammans med någon annan "på kroppen", alltså inte via mitt eget bolag, då ska jag prata med typ min redovisningskonsult, eller prata med dig, eller liksom någon annan, för där kommer det ske förändringar. Kan man säga grovt då?

Anders: Det kan man säga grovt, absolut. Så då är frågan om man ska äga via bolag kanske. Och om man ska skaffa ägarbolaget före eller efter årsskiftet är också en fråga.

Ägarbolag före eller efter årsskiftet

Jan: Berätta, vad är skillnaden där?

Anders: Så här: om man får ett lönebaserat utrymme på 200 000 kr och så äger man kanske 30 % i bolaget, då vill man kanske inte bränna bort det här lönebaserade utrymmet. För säljer man in till ett nytt bolag nu innan årsskiftet, så bränner man hela det lönebaserade utrymmet. Då kan det vara bättre att man har skaffat ett nytt bolag som man äger som privatperson, och sen har man dessutom kvar det gamla innehavet där man kan räkna lönebaserat utrymme. Då får man totalt sett ett helt grundbelopp plus att man får tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme. Då kan det vara mer aktuellt att göra införsäljningen till det här ägarbolaget, som man har anskaffat före årsskiftet, efter kalenderårsskiftet. Det här kanske inte är så tydligt, men det kan finnas...

Jan: Jo, men jag fattar, jag fattar.

Anders: Precis.

Jan: Ja, du får fortsätta, jag bara avbryter dig hela tiden.

Holdingbolag och tappat löneutrymme

Anders: Ja, och det jag precis var inne på är att många vill ha holdingbolag, men lägger man in ett holdingbolag eller ett ägarbolag under året så tappar man lönebaserat utrymme fram till den tidpunkten när ägarbolaget eller holdingbolaget är på plats. Det ska man tänka på. Så de flesta säljer in till ägarbolag och har lönebaserat utrymme. De gör det normalt sett i januari, före löneutbetalningen. Nu kan det finnas skäl, om det är så att det lönebaserade utrymmet blir noll eller väldigt lågt, att det kan vara en fördel att ändå sälja in till ett ägarbolag före årsskiftet.

Men hur som helst, om man vill ha ett holdingbolag eller ägarbolag så påverkar det det lönebaserade utrymmet när man gör den här införsäljningen. Men man kan också bilda ett nytt holdingbolag eller ägarbolag genom ett andelsbyte, kallas det. Det innebär att man tillskjuter sina aktier i sitt befintliga bolag i samband med att man bildar det här ägarbolaget eller holdingbolaget. Och det kallas andelsbyte.

Andelsbyte bevarar utrymmet enligt nya reglerna

Anders: Enligt de nya reglerna som är föreslagna kan man göra ett sådant andelsbyte, alltså bilda ägarbolag eller holdingbolag under året, när som helst, utan att det lönebaserade utrymmet går förlorat. Så det är en fördel som kommer här. Och det börjar tillämpas först 2026.

Det fina när man gör ett sådant här andelsbyte är att har man en stor kvot, ett stort lågbeskattat utrymme, så går det över till aktierna i ägar- eller holdingbolaget om alla förutsättningar är uppfyllda. Annars, normalt sett, måste man sälja in, eller man brukar i alla fall göra så att man säljer in aktierna i verksamhetsbolaget till ett ägarbolag för ett belopp motsvarande det lågbeskattade gränsbeloppet. Men bildar man genom apportbildning, som det kallas, så får man med sig det här. Man kan säga att K10 byter namn, så att holdingbolaget tar över från verksamhetsbolaget utan skatteavbränning.

Per: flytta in verksamhetsbolag under holdingbolag

Jan: Bra, nu kommer en fråga här, vi kan ta ett exempel, Per. "Jag äger två verksamhetsbolag, ett direkt ägs av mig, intäkt två miljoner kr, kostnader 1,2 miljoner kr. Ett verksamhetsbolag ägs av holdingbolaget, intäkter cirka 300 000 kr. Holdingbolaget ägs direkt av mig. Tänkte flytta in verksamhetsbolaget under holdingbolaget. När är det någon skillnad det gör, innan eller efter årsskiftet?"

Anders: Ja, det beror på hur det ser ut med löner och sådär. Lönebaserat utrymme.

Jan: Ja, då får du återkomma, Per, så får du fortsätta.

Investera i bolaget eller dela ut och investera privat?

Jan: Vi kan ta en lite mer generell fråga här. Acke: "Hur ser ni på avvägningen mellan att investera överskottet i bolag kontra att dela ut och investera privat, särskilt med tanke på den politiska risken för ändrade skatteregler?" Har du någon tanke, Anders?

Anders: Nej, men alltså, tar man ut kapitalet privat så blir det en skatteavbränning på minst 20 %, men det beror på hur mycket man tar i förhållande till sitt lågbeskattade gränsbelopp. Så det blir en skatteavbränning om man tar ut det.

Jan utmanar: maxa K10 varje år?

Jan: Men får jag testa dig, Anders? Nu överfaller jag dig här med en fråga. Jag brukar säga så här: jag brukar rekommendera folk att ta ut så mycket pengar som möjligt från bolaget så fort som möjligt. Det blir inte bättre av att man investerar en massa överskottslikviditet i bolaget för att sen ta ut den någon gång i framtiden. Någon gång måste man ju över den där skattemuren i alla fall. Och då brukar jag säga så här: oftast är det så att man ska maxa K10:an, men varje år. Är det ett dumt råd?

Anders: Det ska jag inte säga. Men det är klart att man bara kan investera 80 %. Om man betalar 20 % skatt på utdelning så kan man bara investera 80 %.

Jan: Precis, men om man räknar på det så blir det ju samma. Alltså, du vet, jag måste ändå utöva den där skattevallen vid tillfälle. Förstår du vad jag menar?

Anders: Jag får återkomma i forumet med mer kring det där.

Jan: Bra.

Trädareglerna och femårskarensen

Jan: Ska du ta femårskarensen? Det är trädareglerna.

Anders: Just det. Så har vi en förbättring jämfört med i dag. Det är om man lägger ett bolag vilande, det vill säga att man är helt passiv under en period, så kan man efter den perioden gått ut få ut kapitalet från bolaget till 25 % skatt. Man trillar ur 3:12-systemet. Den här karenstiden som man måste vara passiv, den är just nu fem år, men den föreslås förkortas till fyra år.

Ett typexempel: man har ett holdingbolag som har sålt ett verksamhetsbolag. Man får in 50 miljoner kr i holdingbolaget, säger vi. Tar man ut allting på en gång från holdingbolaget, om man inte har så jättemycket sparat på K10, så kanske det beskattas ungefär med 33–35 %. Man tar ut 50 miljoner kr på en gång. Medan sparar man tillgångarna i bolaget, som det ser ut just nu, fem år, så kan man det sjätte året få ut det till 25 % skatt. Och det är många som väljer att göra på det här sättet, att invänta den här karenstiden. Så det är en ganska stor förbättring, tycker jag, att man sänker från fem till fyra år.

Karensen gäller retroaktivt

Jan: Och det här gäller retroaktivt? Det gäller alltså inte nystart?

Anders: Nej, det gäller retroaktivt till viss gräns. Har man påbörjat karensen 2022, alltså sista året man var verksam var 2021, så är det fem år fortfarande efter förändringen. Men har man påbörjat karensen 2023, det vill säga att man har blivit passiv, man har inte gjort någonting under 2023, så blir karenstiden fyra år i stället. Och även senare.

Stora utdelningar och marginalskatten

Jan: Ja, nu kommer en sidofråga igen. Det har ju funnits någon sådan här, med risk att jag säger fel, men om man har jättemycket pengar, jag tror det var 96 inkomstbasbelopp, alltså typ 25, 26, 27 miljoner kr. Och om man räknar så är det så att en viss del, jag tror typ upp till 6 miljoner kr, räknas som inkomst av tjänst, men sen blir det ändå lågbeskattat på annat. Så jag vet att det har diskuterats så här att för vissa var alternativet: fem år träda och få ut det till 25 %, eller ta ut det direkt och få ut det till typ 30 % skatt. Isch, är du med på vad jag menar?

Anders: Absolut. Så brukar man säga, att om man tar en stor utdelning så är det som ryms för kort, det är 20 % skatt. Och sen kommer då 7,5 miljoner kr kanske, inte exakt, som beskattas som inkomst av tjänst upp till 53–54 %, lite så, beroende på var man bor. Och sen det som är över där beskattas med 30 %. Så ju större utdelningen är, desto lägre blir marginalskatten. Och den kryper ner mot 30 % om det är 100 miljoner kr utdelning och sådär.

Jan: Och det förändras inte, den är fortfarande kvar?

Anders: Precis, den är fortfarande kvar. Det fanns ett förslag på att ändra delvis det här, men det har man inte gått vidare med.

Ta ut allt på en gång, eller lägg i karens

Anders: Så det man inte ska göra är att ta ut halvstora utdelningar flera år i rad. Antingen bestämmer man sig för att ta ut allt på en gång, eller så lägger man bolaget i karens, tycker jag. Är det typ 7 miljoner kr man har i sitt bolag, då blir allt i princip i tjänst om man inte har något lågbeskattat gränsbelopp på K10:an. Så i en sådan situation får man överväga att lägga i karens i stället. Men är det 50 miljoner kr, då är det svårt att välja om man ska ta ut allt på en gång eller vänta in karensen.

Jan: Ja. Bra. Bra.

Vad innebär det att inte vara aktiv?

Jan: Jag tänker, Oleg, kan du testa skriva om i stället för Sven och Anna? Vi testar ditt exempel sen. Jens undrar: vad är definitionen av att inte vara aktiv? Jag tror det är relaterat till träda.

Anders: Ja, jag fattar. Och det är alltid svårt. Men man ska inte skicka några fakturor från bolaget, man får inte vara konsult, då är man aktiv. Man bör inte ta ut någon lön eller ha någon förmån från bolaget, det tyder på att man är verksam. Man kan investera kapitalet själv under förutsättning att man inte blir en daytrader eller har jättemånga transaktioner. Jag tror att det finns rättsfall på runt 40 transaktioner per år och man anses ändå passiv. Men bankerna och så brukar rekommendera att man har diskretionär förvaltning, som det kallas. De fattar alla beslut om investeringar, och det är såklart det säkraste. Men det finns rättsfall där man själv har gjort köp och försäljning av värdepapper runt 40 per år och man har ändå ansetts passiv.

Enskild firma vid sidan av trädabolag

Jan: Nu kommer jag igen, så att du vet, vi företagare är kreativa. Det har ju varit så här att folk som har haft sitt bolag i träda, sen har de typ startat en enskild firma och så har de gjort typ liknande, och det har varit ish okej?

Anders: Ja, så är det. Det smittar normalt sett inte om man startar en enskild firma. Men den enskilda firman får ju såklart inte fakturera det bolaget.

Jan: Ja, okej. Det funkar egentligen. Vi lämnar det där.

Samma och likartad verksamhet

Anders: Det man ska tänka på...

Jan: Ja, säg det.

Anders: Nej, kör, kör, kör.

Anders: Något som är väldigt komplicerat, det är ett begrepp som kallas samma eller likartad verksamhet. Om jag har ett holdingbolag som har sålt ett verksamhetsbolag, så har det kommit in en massa kapital skattefritt i holdingbolaget. Och så inleder man karenstiden. Och sen har man ett bolag vid sidan om där man påbörjar liknande verksamhet. Då blir det en smitta mellan det här vilande bolaget och det bolaget där man är verksam, om det är samma eller likartad verksamhet som den man har haft tidigare. Då inleds inte den här karenstiden.

Exempel på smitta vid likartad verksamhet

Anders: Vad ska jag ta för något, jag bara hittar på ett dåligt exempel här, men säg att jag sålt iväg ett gym i ett bolag, och så har pengarna kommit in i mitt holdingbolag. Om jag då börjar bedriva samma eller likartad verksamhet i ett annat bolag, då blir det en smitta och den här karenstiden börjar inte löpa. Och det spelar ingen roll om det är jag eller någon i min närstående krets som startar upp den här nya verksamheten, normalt sett, utan då blir det en sådan smittosituation. Så det får man verkligen tänka på om man ska lägga i träda.

Jan: Mm. Och jag vet också att det där är någonting, alltså vi ska inte hamna ner i det, utan man får ta det från situation till situation, men jag vet också att det har varit problematik att man sedan har behövt jobba kvar i det gamla bolaget. Alltså, man har drivit ett bolag, sålt det, fått in pengar till ett holdingbolag, men en del av köpeskillingen var aktier i det nya bolaget som köpte verksamhetsbolaget. Och sen har man varit livegen i det bolaget i tre år, för det ingick i köpeavtalet, och då kan ju det också smitta. Så det är massor, som jag brukar vara så här: ta kontakt med dig eller någon annan så att man reder ut det.

Olegs exempel: Sven och Anna

Jan: Jag tänker att jag ska hoppa vidare här. Monica, det är Monica i forumet, hon heter Monica och hon har bra koll, och hon har ju lagt in precis det som du ser, de här siffrorna med antal transaktioner och beloppen, de finns i forumet. Ska vi testa oss på här, Anders? Jag vet inte om du ser chatten, men vi testar, du får ta papper och penna här, annars.

Oleg har försökt omformulera sin fråga, så han säger så här: "Vi har Sven. Sven äger 100 % av ett Sven Holding-bolag. Och det bolaget äger 50 % av Sven och Anna AB. Anna äger 100 % av sitt eget holdingbolag och 50 % av det här Sven och Anna-bolaget." Hänger du med? Och det hänger ihop. Så Anna och Sven äger varsitt holdingbolag, och de två holdingbolagen äger 50 % var av det gemensamma bolaget. "Sven och Anna AB ska göra utdelning. Hur mycket får respektive Sven och Anna ta ut enligt de nya 3:12-reglerna? Får Sven hela grundbeloppet cirka 322 000 kr eller bara 50 % av det?"

Anders: Jag tolkar det som att de äger 100 % vardera i varsitt bolag.

Jan: Ja, de har varsitt holdingbolag. Så de har varsitt holdingbolag och sen äger deras respektive holdingbolag ett gemensamt verksamhetsbolag.

Anders: Så då får de sina 322 000 kr i grundbelopp. Det räknas per person, det är två olika personer vi pratar om. Sen utöver det, om det finns löner i det här bolaget som de är del i, så skulle man kunna få till den här dubbla koncerntillhörigheten som jag nämnde. Att det ena bolaget har röstmajoritet och det andra bolaget har rätten att utse majoriteten av ledamöterna.

Jan: Ja, Oleg, hoppas att du är med. Annars tror jag att jag fattar.

Jan: Jo, Oleg skriver tack för svaret. Tumme upp här. Bra.

David: mer eller mindre skatt för genomsnittsföretagaren?

Jan: Ska vi se här. David skriver: "Hade varit intressant med en generell kommentar, vad Anders tror om man vill rätta till de nya reglerna som man tyckte fungerade dåligt i de gamla. Och om du har någon magkänsla kring om det överlag kommer att bli mer eller mindre skatt för genomsnittsföretagaren?"

Anders: Jag tror... Ofta är det ju så att man har mindre eller mer skatt för fåmansföretag. Man brukar ofta anpassa utdelningen så att man inte tar ut mer än det man kan få till lågbeskattning. Alltså, så är det ofta. Men skulle man ta ut lika mycket utdelning som man gjort tidigare, så skulle jag säga att för väldigt många som driver verksamheter och som har anställda i sina bolag, så blir det högre skatt. Alltså, det blir sämre. Inte i det exemplet att man äger 100 % i ett bolag, men äger man 50 % eller något sådant i ett bolag med löner, så blir de här nya reglerna sämre, skulle jag säga, om det inte är jättestora fåmansföretag.

Det klassiska kompisbolaget drabbas

Jan: Ja, men alltså typ det klassiska bolaget: tre kompisar går ihop, de har 10–15 anställda, där är det kass liksom. Inte kass men det blir sämre. Eller kass, okej, jag ska moderera det, det blir mer. Man får träffa en rådgivare, säger jag.

Anders: Jag träffar ju jättemånga olika. Vissa tar det här med ro, och andra i samma situation är ju hur arga som helst på det nya redan. Alltså, det är lite olika hur man tar det.

Jan: Ja, bra.

Jonas: finns det något nytt hack i stället för holdingbolag?

Jan: Vi kan ta Jonas här, jag älskar den här frågan: "Finns det något nytt hack i stället för holdingbolag för att optimera utdelning i ett enmansbolag?" Och så säger vi inte att han kompletterar på familjehushållsnivå, typ varsitt holdingbolag. Förlåt, om jag börjar: är inte hacket så här att om du har haft ett bolag du har tagit ut på schablon och ett du har haft på löneunderlag, då är det så här typ "ge bort det ena bolaget i julklapp", det är väl hacket just nu, för att du kommer inte tillgodo. Och sen det andra hacket är väl i så fall det som du säger, starta ett bolag i år och vänta eventuellt med att ta in om du har sånt här löneunderlag, det är väl det andra hacket. Och sen, är ni flera så blir hacket också så här, ja men varsitt holding i stället för att äga ett gemensamt bolag på kroppen. Gör Olegs exempel med varsitt holdingbolag, det är väl det jag tror, det är väl det som folk kommer göra som hack.

Anders: Det är inget nytt med de här nya reglerna. Men säg att man äger 10 % i ett bolag och så får man lönebaserat utrymme, men det räcker inte till, man får inte ut hela vinsten. Då kan det fortfarande vara intressant att ha ett bolag vid sidan om så att man kan få ut det. Då blir det ju 100 hundrationdelar av det här grundbeloppet som hänförs till det här bolaget som man har vid sidan om. Och så kan man få ut kapital på olika sätt till de där bolagen. Så det kan fortfarande vara intressant.

Summering: vinnare och förlorare

Jan: Monica tog faktiskt en grej som jag missade här, jag tycker det här är det roligaste: "gift dig innan ni gör med din affärspartner", i och med det där med make och så. Och så undrar Jonas: är terapin avdragsgill? Jag tänker så här, Anders, du får köra dina sista slides, sen tar vi ytterligare frågor här från Anders och någon annan. Johan tror att vi hade någon fråga till.

Anders: Jag tänkte bara summera lite här, alltså vem är förlorare och vem är vinnare. Förlorare: de som äger till kvalificerade andelar, alltså när man lämnar K10, för flera fåmansföretag och man liksom inte kan styra vart man vill ha det här grundbeloppet, utan man är tvingad att fördela det även till ett bolag där det inte finns utdelningsmöjligheter. Då får man se över det här inför årsskiftet, som jag pratade om.

Sen nästa punkt, andelsägare som måste göra löneavdrag utan att de får fullt grundbelopp. Vi har pratat om att det här grundbeloppet, 322 000 kr, det fördelas efter ägarandel, medan, vilket är lite konstigt, det här löneavdraget som man måste göra om man ska beräkna lönebaserat utrymme, det fördelas inte efter ägarandel. Så det tycker jag är lite konstigt i systemet.

Vinnarna med de nya reglerna

Anders: Och sen har vi då småägare i fåmansföretag, vi har också pratat om att de blir förlorare. Alltså, det jag nämnde, att det lönebaserade utrymmet blir sämre om man äger 10 % till exempel, jämfört med vad man hade tidigare.

Vinnare då är de som bara använder förenklingsregeln i dag. Man har ett bolag, man har inga löner direkt och sådär. De kan få ut ett större belopp per år. Sen har vi andelsägare i riktigt stora fåmansföretag, som i dag äger mindre än 4 % av andelarna och drabbas av kapitalandelskravet, att man inte får uppräkna lönebaserat utrymme. Men alltså, de här riktigt stora fåmansföretagen.

Och sen är det de som ska lägga i karens eller som har påbörjat karens. Det blir också vinnare, om man har påbörjat karensen 2023 eller senare.

Tre år att hålla koll på

Anders: Jag tror jag hade en bild till bara. Det är alltid tre år som man behöver ha koll på. Det ena är löneåret. Och sen kommer året efter, det blir utdelningsåret. Det är då man får räkna gränsbelopp baserat på lönerna året före. Och sen kommer året efter utdelningsåret, det är då man lämnar deklarationen.

Så om vi säger att de här reglerna träder i kraft första januari 2026, gäller det för utdelning 2026. Och då är det lönerna nu 2025 som är påverkade. Så om reglerna träder i kraft så behöver man egentligen inte ta ut så stora löner jämfört med vad man har behövt tidigare, för vi har inget löneuttagskrav kvar. Men det vi gör nu kommer att påverka utdelningsmöjligheten 2026. Och då är vi inne i det nya regelverket.

Jan: Yes. Snyggt.

Anders: Ja, det gör det. Där.

Jan: Ja, men det är bra.

Kontaktuppgifter och fler frågor

Jan: Vi har några frågor till, men vi kan ta dina slides då, uppe. Om man vill komma i kontakt med dig så gör man det enklast hur?

Anders: Mejl. Anders.Fridlund snabel-a forvismazars.com.

Jan: Ja, det går också bra. Så som jag brukar göra när jag ska få tag på dig ibland, så bara "Anders Fridlund" på Google och Mazars. Så kommer man till din sida.

Anders: Super.

Jan: Vill du stänga delningen så tar vi någon fråga till. Bra här. Jag tror jag hade en fråga från Johan.

Johan: förenklingsregeln och aktiv eller passiv i träda

Jan: "Om man tar ut enligt kommande förenklingsregeln med 20 % skatt, räknas man då som aktiv eller passiv i ett bolag man har lagt i träda?"

Anders: Du är bara aktiv om du är aktiv. Under den här karenstiden kan du fortsätta ta ut utdelning enligt förenklingsregeln till det år. Alltså, under den här karenstiden, under femårs- eller fyraårsperioden. Att du tar utdelning från ett bolag innebär inte att du är aktiv.

Vinande trädabolag som passerat karensperioden

Jan: "Anders, jag har haft ett vilande trädabolag som passerat sin karensperiod, äger 100 %, inga löner, ingen verksamhet, bolaget har endast kapitaltillgångar. A: alltså inga förändringar i reglerna för det här bolaget?"

Anders: Nej, precis. Det ska ju vara 25 % skatt.

Jan: Ja. "B, fråga två. Om jag inte behöver kapitalet privat i närtid, utveckla gärna för- och nackdelar med att behålla bolaget eller likvidera och dela ut kapitalinvesteringarna?"

Anders: Ja, det var det jag nämnde innan. Det blir ingen skatteavbränning, så jag tänker att det är ett större belopp som kan investeras om det är kvar i bolaget. Men det finns ju alltid kostnader kopplade till att ha ett bolag. Man måste ha redovisning, lämna årsredovisning och så vidare. Och Jan, du var ju inne på att det blev samma...

Jan: Ja, jag vet att vi... Anders, mejla mig gärna, för jag har för mig att vi har räknat på det här. Och jag tror att vi nog ska räkna om det där. För vid något tillfälle var jag så här att det går typ jämnt ut. Men jag vågar inte svära på det just nu. Vi återkommer. Eller Anders, du och jag kanske kan mejla om det sen, så kan vi bara titta på det.

Henrik: regeringens motiv för ändringen

Jan: Henrik undrar: vilka var regeringens motiv för att göra de här ändringarna?

Anders: Ja. Det ursprungliga motivet, och det har vi fortsatt, var att reglerna ska bli enklare, helt enkelt.

Jan: Blir de enklare?

Anders: Nej, det skulle jag inte säga. Jag tror inte heller det. Nej, det tillsattes en utredning när Socialdemokraterna ledde Sverige. Och då var det att göra reglerna enklare, och man fick justera skattesatsen om det skulle behövas för att göra reglerna enklare. Sen fick vi ett regeringsbyte, och då blev det nya tilläggsdirektiv. Då sa de att ni får inte höja skatten, ni ska göra reglerna enklare men inte höja skatten. Och då var det kanske inte lika lätt att ändra på reglerna.

En stor grej var egentligen att man skulle lämna betydligt mer kontrolluppgifter än vad man gör i dag. Man skulle lämna löneuppgifter och så vidare till Skatteverket, och så skulle de i princip räkna fram ens gränsbelopp, som jag förstod det. Men det blev aldrig så. Så jag kan inte säga att det blev enklare direkt.

Tord och Per: uppräkning och proportionering

Jan: Tord undrar: kommer 322 000 kr räknas upp 2027, och i så fall hur mycket?

Anders: Ja, det är väl på det där inkomstbasbeloppet som det beräknas. Så det är fyra inkomstbasbelopp, så det förändras varje år.

Jan: Bra. Berörs det sparade utrymmet sedan tidigare år?

Anders: Nej, det gör det inte. Men det kommer inte räknas upp som det gjort tidigare år. Ja, så man får ha kvar det.

Jan: För det pratade man, vid något tillfälle vet jag också att det var uppe i förslaget att det skulle skippas eller något sådant sjukt.

Jan: Men Per undrar: innebär det att jag som har två verksamhetsbolag, ett via holdingbolag, inte kommer kunna ta ut utdelning enligt förenklingsregeln i det ena och via löneutrymme i det andra 2026?

Anders: Ja, det stämmer. I stället blir det att det här grundbeloppet proportioneras. Det bör bli en försämring för dig.

Jan: Ja, så det låter så här: Per, boka möte med din redovisningskonsult och din revisor och Anders.

Anders: Precis, du kan ha en så här konsultfest, brukar det kallas.

Sambo, makar och gemensamma barn

Jan: Bra, vänta, vi testar här. Här var en lång fråga, vi testar och ser om vi kan reda ut den. "Jag och min sambo äger 25 % var i ett bolag. Vi har gemensamma barn men vi är inte gifta. Har läst att för makar behöver endast ett löneavdrag göras, och det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt. Detta tolkar jag som att vi behöver dra av 8 IBB för våra gemensamma 50 % i bolaget när vi beräknar det lönebaserade utrymmet, om vi är makar." Håller vi med hittills? "Om vi exempelvis har löner på 3,7 miljoner kr, så är vår andel hälften, 1,8 miljoner kr, och efter 8 IBB 1 miljon kr. Första frågan är om man måste vara gift för att räknas som maka, eller om det räcker med gemensamma barn?"

Anders: Det räcker med gemensamma barn. Jag råkade läsa det i utredningen precis innan här. Så är det.

Jan: Ja, bra. "Om det inte räcker med gemensamma barn så måste vi vara gifta för att kunna använda. Men om det räcker med gemensamma barn?"

Anders: Nej.

Jan: Vänta, Monica skriver att de måste gifta sig, och sen skriver Monica att det är intressant. Monica, du får följdfrågor. Vill du utmana, eller var det ny info?

Anders: Jag läste det, men visst, jag kunde ha läst något tidigare.

Jan: Nej, nej, jag... Nej nej nej, Monica säger nej nej, han har säkert rätt. Okej, bra. Men det kan vi ju kolla. Snyggt.

Johan: två delägare utan holdingbolag

Jan: Jag tror att jag har tagit med de flesta frågorna här. Jo, där kommer jag såklart in till Johan. "Vad är det smartaste att göra om man i dagsläget har två delägare i ett verksamhetsbolag, äger 50 % vardera, ingen av delägarna har något holdingbolag?"

Anders: Ni kommer att få en julklapp! Det är det man säger. De kommer att behöva starta ett holding, och sen är flytten beroende på löneutrymmet.

Jan: Har jag lärt mig rätt?

Anders: Ja, men precis. De kan ha varsitt ägarbolag och se till så att det blir dubbel koncerntillhörighet. Så det ena borde ha röstmajoriteten, och har ni ett aktieägaravtal så säger man att det är i aktieägaravtalet det andra bolaget har rätten att utse majoriteten av ledamöterna i verksamhetsbolaget. Men man får se om man gör det före eller efter årsskiftet.

Jan: Ja, exakt.

Per: flytta in verksamhetsbolag under befintligt holdingbolag

Jan: Per undrar också: hur brukar man göra om man vill flytta in ett verksamhetsbolag under ett befintligt holdingbolag?

Anders: Det beror på. Har man ett stort lågbeskattat utrymme på sin K10:a så är det vanligt att man gör en apportbildning, alltså ett andelsbyte som man får med sig i K10:an upp till holdingbolaget utan skatteuppläggning. Det kan finnas nackdelar med det också. Har man inget lågbeskattat, eller ett litet, så är det vanligt att man startar ett bolag från grunden eller köper ett lagerbolag och säljer in det bolaget i stället.

Jan: Han skriver: cirka hundratusen sparare till K10.

Martin: kan man fortfarande spara oanvänt utrymme?

Jan: Martin undrar: kan man fortfarande spara oanvänt utrymme med de nya reglerna?

Anders: Det tolkar jag som ja, men det kommer inte räknas upp med de här 6 % eller 5 % på årsbasis.

Jan: Bra, snyggt.

Avrundning och tack

Jan: Jag känner mig ändå som att jag har koll på det här. Det är bra betyg på dragningen, Anders, för jag har tyckt att det har varit klurigt. Snyggt. Jag tänker att vi har egentligen dragit över med 12 minuter. Men jag vill säga ett stort tack, Anders. Man kan ju som sagt, vill man komma i kontakt med dig, googla Anders Fridlund Mazars.

Och Per skriver så här: "Tack för mycket bra men tråkig information, jag behöver ta en diskussion med min redovisningskonsult." Och jag ska gå vidare. David skriver, som jag också tror för alla andra: "Tack, supertydligt, bra info, ny info." Så att, Anders, ett fantastiskt stort tack för att du tog dig tid. Och naturligtvis stort tack till alla er andra som har lyssnat in här i kväll och kommit med frågor. Så jag tänker så här: stort tack och ha en trevlig kväll allihop.

Anders: Tack så mycket.

Jan: Tack så mycket, Anders. Så hörs vi och ses vi.

Anders: Tack så mycket.