Frågor och svar från er läsare

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Tid i marknaden slår tajming
2. Forumet och första frågan om hinkarna
3. Avsnitt 99 och avsnitt 190 — grunden
4. Bostad, bil och barn driver kostnaderna
5. Lägg pengarna där de ger glädje
6. Bunkra kontanter eller investera nu?
7. Börsens normalläge är att vara på topp
8. Brytpunkten mellan aktier och sparkonto
9. Belåning av aktier på Avanza och Nordnet
10. Kapitalförsäkring för onoterade bolag
11. Kaptena och striden mot Skatteverket
12. Vart man vänder sig om man äger onoterat
13. Sälja fonddepå och flytta till ISK
14. Den psykologiska aspekten av höga procenttal
15. Hyresrätt eller bostadsrätt i olika faser
16. Tioårsperspektivet på boende
17. Enkla portföljer med minimal administration
18. Fotbollslagsmetaforen och indexfonder
19. Skit i Avanza om du inte gör det för nöjet
20. En Bolmeson — den som blankar och köper
21. Hur finansieras dyra villor?
22. Riktigt stora förmögenheter och kontantköp
23. Vad är en värdeaktie?
24. Värdebolag mot tillväxtbolag
25. ETF:er för value och growth
26. Erbjudande att investera i Netflix eller Amazon
27. Äga semesterbostad tillsammans med andra
28. Köpa och hyra ut semesterbostad
29. Ombalansering när man bor utomlands
30. Vidga begreppet företagande
31. Att tänka som en företagare
32. Misslyckandet är en del av spelet
33. Hur förvaltar Nobelstiftelsen sina pengar?
34. Stiftelser gör samma misstag som småsparare
35. Råd till en 25-åring med 200 000 kronor
36. Pålitliga oberoende rådgivare
37. Skillnad mellan ISK och kapitalförsäkring
38. Hur köper man guld?
39. Investera i Kina?
40. Tillväxten sker i öst
41. Vad ska man göra med sina investmentbolag?
42. Ett eller flera ISK?
43. Betala på partnerns bolån?
44. Olika inkomst i ett parförhållande
45. Lönearbete och kryptovaluta
46. Kryptovaluta bara indirekt
47. Synka förväntningar med vänner
48. Tack för frågorna och var man får svar

Tid i marknaden slår tajming

Jan: Det generella svaret när man ska investera sina pengar är idag, att tiden i marknaden, alltså tiden pengarna får jobba, är viktigare än att försöka tajma marknaden. Men det är såklart det matematiska, rationella svaret. Det emotionella kan vara ett helt annat, att det är bättre att sprida ut det över tid, men fortfarande inte försöka tajma marknaden.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 219, och jag tänker att det blir en liten fortsättning på förra veckans frågor och svar. För vi fick in så mycket frågor, både på Instagram och på Facebook, som vi inte hann besvara alla i förra avsnittet. Men kommer vi besvara alla?

Caroline: Nej, vi kommer inte hinna det heller. Inte ens med det här avsnittet.

Jan: Nej, utan några får vi… Där kan jag faktiskt rekommendera forumet. Några av de frågorna som vi inte hinner kommer vi länka till forumet, för forumet är helt fantastiskt. Vi började ju det för snart ett år sedan.

Caroline: Var hittar man forumet?

Jan: På rikatillsammans.se/forum, eller man kan ha en sådan här app. Och forumet är helt enkelt ett ställe där vi mycket pratar om ekonomi, pratar om investeringar, pratar mycket bilar, var det i somras. Bilekonomi. Investmentbolag, till exempel det avsnittet vi gjorde här, del tre, om investmentbolag, var en diskussion från en tråd. Så det är verkligen högt i tak.

Forumet och första frågan om hinkarna

Caroline: Det är många som ställer frågor, också nybörjare. Det är inte så att man måste vara proffs för att vara där och ställa frågor. Eller svara på någons fråga.

Jan: Nej, verkligen inte. Och många frågor är sådana frågor utan rätt svar.

Caroline: Ja. Hur gör ni, så här tänker vi, hur skulle man kunna göra, jag har den här bilen, vad tycker ni?

Jan: Och sen är det konkreta frågor, vilka finansiella rådgivare rekommenderar ni? Det var en tråd jag svarade på i morse, och mycket om Tesla. Tesla-aktien.

Caroline: Ja, och bilen också. Och mycket hållbart sparande.

Jan: Ja, men allt sånt som är roligt. Men det som är extra kul är att där hänger faktiskt också en hel del proffs i forumet som jobbar i finans.

Caroline: Vad menar du med proffs då?

Jan: Som jobbar inom finans. Så där är några riktigt bra diskussioner som är på nivån att du hittar inte en bättre diskussion om till exempel hur mycket exponering ska man ha mot sin hemmamarknad, eller hur får man den bästa riskjusterade avkastningen, eller hur mycket ska man exponera sig mot tillväxtfonder. Lite djupare, kan man säga.

Caroline: Diskussioner för den som tycker det är kul också. Bra.

Jan: Men jag tänker att vi kör igång här med första frågan från Chusquinella. Det kommer vara lite märkliga namn, men jag tror att det är från Instagram. Och jag fick utbildning av Caspian där också, att man har två namn. Så jag vet inte. Vi löser det. Ska jag läsa Chusquinellas fråga? Om man sparar i de fyra hinkarna och mellanriskhinken blir full, slutar man spara i den då?

Jan: Ja, det korta svaret är ja. För dig som hör fyra hinkar-principen första gången, något som vi gick igenom i avsnitt 190. Och det är ett av de två koncepten, två avsnitten. Om man bara är ny till vår podd, så är det egentligen bara två avsnitt man behöver lyssna på. Allt annat är en bonus.

Avsnitt 99 och avsnitt 190 — grunden

Jan: Och det är avsnitt 99, som uppdateras löpande. Det var någon som frågade mig om det. Avsnitt 99 är tre år gammalt.

Caroline: Ja, men vi spelade in det för typ några månader sedan.

Jan: Så även om det är en 99-version.

Caroline: En uppdaterad version, ja.

Jan: Och det handlar ju om hur man kommer igång med sitt sparande. Sen är det avsnitt 190, som handlar om de fyra hinkarna, som är ett perspektiv på sin ekonomi, så att man hamnar rätt i risk, ett sätt att tänka, så att man kan sova gott om natten och få en bra avkastning. Men jag tänker, vi behöver inte göra en version av fyra hinkar. Har du inte lyssnat på fyra hinkar-avsnittet, så rekommenderar jag nästan att man pausar det här avsnittet, stänger av, går till avsnitt 190, för det är mycket viktigare än dagens avsnitt.

Jan: Men svaret på Chusquinellas fråga var att ja, man slutar spara emellan. Det är det som är poängen, att när en hink blir full så fortsätter man på nästa.

Caroline: Och vad är nästa hink?

Jan: Det är den passiva högriskhinken.

Caroline: Högriskhinken, ja. Ska vi ta nästa fråga? Eli i Stockholm undrar, nu ska vi tänka två singlar versus par. Hur mycket mer kan man spendera eller spara vid parrelation per månad, jag är i par, eller om man är singel?

Jan: Jag tänker att det är omöjligt att svara på, eftersom vi inte vet förutsättningarna. Men generellt skulle jag säga att man tjänar väl aldrig så mycket pengar som när man är dinkys. Double income, no kids. Och sen är det så, flyttar man ihop, då är man två om matkostnader, man är två om boendekostnader, man är två om bil. Så där är vissa kostnader som skalar, det vill säga att de blir billigare, ju fler man är.

Bostad, bil och barn driver kostnaderna

Jan: Men sen tror jag att man behöver komma ihåg, att där är vissa kostnadsdrivare i livet. Det ena är boende, för flyttar man ihop så vill man ofta ha ett större boende, och sen ska man kanske ha radhus, eller bostadsrätt. Och hus har vi lärt oss de senaste fem åren. Det är inget som driver så mycket kostnader som hus, bil eller barn. Så det är bostaden, bilen, barnen, som driver kostnader.

Jan: Och sen tror jag också att det handlar om, så som du brukar vara inne på, att prioritera. Vad är det som är viktigt i ens liv? Du gillar ju också Ramit Sethi.

Caroline: Ja, han är, vad ska man säga att han är? Amerikansk bloggare, brukar jag göra det enkelt. Inom ekonomi.

Jan: Ja, och han driver den här tesen, som går i linje med Nassim Taleb, som också är en författare vi gillar, som säger så här: istället för att vara normal, var hellre i extremerna. Det är mycket roligare att vara i extremen, det vill säga massor av pengar på det som ger dig energi, det som ger dig glädje, det som ger dig lycka. Naturligtvis med bisatsen att du gör det på ett ansvarigt sätt.

Gillar du skor, gå bananas i skor, men ta inte sms-lån för att köpa skor.

Jan: Gillar du inte heminredning, skit i att bjuda hem folk, skit i att köpa grejer.

Caroline: Men du har bara dina garderober med skor då.

Jan: Ja. Man lägger ju sina pengar på något, och då lägger man dem inte på något annat.

Lägg pengarna där de ger glädje

Jan: Var extrem. Och vi brukar själva skoja, att vi lägger mycket pengar på vår vardag. Att underlätta allt från barnvakt till städning, till matkasse har vi haft, au pair har vi haft, ja, trädgårdshjälp, allt möjligt. Så lite friktion som möjligt i vardagen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vilket går i linje med det här avsnittet, som vi också hade, om inte pengar gör dig lycklig, så spenderar du dem fel. Som säger att vardagen är den största drivaren av lycka, upplevelsen av lycka. Men vi lägger väldigt, väldigt lite pengar på till exempel heminredning.

Caroline: Och det var lite roligt, för du skojade, att vi hade några kompisar nu, som tog en sådan här hemhjälp, städhjälp. Och då fick firman skriva på ett avtal, att de inte fick ta bilder hemma hos dem och lägga ut på Instagram.

Jan: Ja, det är många som vill det.

Caroline: Jag hade ingen aning om det. Att man inte ska göra det som städfirma. Och de har ju ett jättefint hem. Men så tänkte jag på det när du sa det, det är ju ingen som kommer fråga oss, vi får inte ta bilder i det. Det är liksom så här Ikea.

Jan: Ikea all over the place, ja.

Caroline: Jo, men så är det.

Jan: Där har vi inte gått bananas på inredning direkt. Jag tror att den dyraste enskilda sådana här grejen, om man bortser från en soffa från Ikea, det är en vas. Vad är det du har, Svenskt Tenn?

Caroline: Ja, det är väl en pryl. En sådan här vas. Vad heter det? Droppe?

Jan: Ja, något sånt. Ska vi gå vidare?

Caroline: Ja.

Bunkra kontanter eller investera nu?

Caroline: Eli i Stockholm fortsätter att fråga, ska man bunkra kontanter eller sätta in på börsen vid kraftig nedgång? Eller ska man sätta in på börsen nu?

Jan: Ja. Rätt svar är så här, om man vet när den kraftiga nedgången kommer så kan man spara sina pengar tills dess. Problemet är ju så här…

Caroline: Ja, men man vet aldrig när den kommer.

Jan: Nej, men precis. Och eftersom man inte vet det, så är det bästa man kan göra att spara regelbundet. Eller egentligen, om man omformulerar frågan till att säga så här, om jag har en hög med pengar, vad ska jag göra med den? Ska jag sätta in den på börsen nu, trots att det kanske är hög värdering, eller ska jag sprida ut den över tid, eller ska jag vänta på en kraftig nedgång? Så blir svaret, det matematiskt korrekta svaret är att investera idag. Time in market är det viktiga. Hur länge pengarna får jobba är viktigt.

Jan: Men det emotionellt korrekta svaret är så här, att om man är nybörjare och man sätter in mycket pengar på börsen och sen faller börsen och man tar ut dem och man känner så här, fan börsen var inte till för mig och man har förlorat 30 procent på tre veckor, då är det sugit. Då är det bättre att man sprider ut det regelbundet. Och då tar man lite i taget av den här summan man har.

Caroline: Ja.

Jan: Så till exempel, vi har ett avsnitt 92, där vi pratar i två timmar om det här, där vi vänder och vrider och pratar, stämmer det även vid höga värderingar och så vidare. Men jag brukar säga, gör hälften hälften, sätt in hälften av beloppet nu och sen hälften månadssparar du. Och månadssparar, då ska man månadsspara mer än ett år. Att man delar upp det i 30 delar till exempel.

Caroline: Varför mer än ett år?

Jan: För att annars kan du lika gärna sätta in det direkt. För det är nästan tre år då.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Riskspridningen för ett år blir för låg.

Caroline: Eller för lite, tänker jag.

Börsens normalläge är att vara på topp

Jan: Och det sämsta alternativet är att sitta och vänta. Att inte ha pengarna inne på börsen.

Caroline: Ja, att sitta och vänta på den där nedgången.

Jan: För den har ju till exempel inte kommit på, ja, den kom. Du brukar ju säga att börsen för det mesta är på sitt högsta läge.

Caroline: Ja, vi har… Det låter så konstigt också, att det kan vara det alltid.

Jan: Ja, men vi kan länka, vi kan be Caspian när han klipper att sätta in en länk till en tråd som vi har på forumet som är så här, börsens normalläge är att vara på topp. Den ska ju gå uppåt eftersom aktier är för företag och företag är människor och människor har en drivkraft om tillväxt och utveckling. På svenska börsen så tror jag att Arne Talving, Kavastu på Twitter, räknade ut att ett rekord följs i genomsnitt av 42 nya rekord. Och jag tror att mellan 2011 och 2021 har vi haft över 300 rekord. Så börsen har aldrig varit på en högre nivå någonsin tidigare.

Bästa tillfället att börja spara är idag. Det är inte imorgon.

Jan: Så det är mer, misstaget man många gånger gör är att man tänker så här, nu är börsen dyr, nu är den på topp, nu har tåget gått, jag skulle köpt för tio år sedan.

Caroline: Ja, vi skulle alltid köpt för tio år sedan.

Jan: Men vad vi glömmer bort är att om tio år så kommer jag att titta tillbaka, det här skulle jag ha gjort för tio år sedan, och den dagen är idag.

Caroline: Jag tror Eli i Stockholm har fått svar på sin fråga.

Brytpunkten mellan aktier och sparkonto

Jan: Yes, ska vi ta nästa?

Caroline: En till här. När går brytpunkten för att antingen välja att målspara i aktier eller fonder eller sparkonto?

Jan: Vad menar Eli i Stockholm med brytpunkten?

Caroline: Jag vet inte riktigt. Men om jag ska gissa. Målspara.

Jan: Ja, men jag brukar säga så här, när ska man lägga pengarna i aktier, när ska man lägga dem i sparkonto? Generella tumregeln är ungefär 10 procent i aktier per år i sparhorisont. Som jag ska ha pengar till om tre år. Att vi ska flytta ihop om tre år eller jag ska gå i pension, eller det är något som händer om tre år. Då är det max 30 procent aktier och 70 procent på sparkonto. Så det är tiden som styr och tiden är viktig. Jag brukar säga att tiden är småspararnas bästa vän. Tiden jämnar ut avkastning, tiden minskar risken, tiden gör det mer rimligt att förutsäga vad det kommer att bli. Så ja, tiden är superbra. Ska vi ta nästa fråga? Det känns som att idag har vi ändå ganska bra tempo.

Caroline: Bra tempo, ja. Det är inte för mycket utsvävningar.

Belåning av aktier på Avanza och Nordnet

Caroline: Sima undrar, hur kopplar man kredit till konto på Nordnet eller Avanza?

Jan: Jag tog med den här frågan, inte för att jag vet hur man gör det på rak arm, men för jag brukar säga så här, jag rekommenderar alltid att kontakta Nordnet eller Avanzas kundtjänster. De är superbra.

Caroline: Trevliga och duktiga.

Jan: Ja, och man kan göra det oftast både via mejl eller via kontakt eller via telefon. Så alltid när det är sådana här frågor, ring till kundtjänst, de är där för att hjälpa dig.

Caroline: Men vad är det här med att koppla kredit till konto?

Jan: De flesta av oss är ganska vana vid att man kan ha ett hus och att man kan låna med huset som säkerhet. Det är det som kallas för pantbrev. Man kan göra samma sak med aktier. Rent ekonomiskt är det ju så, alla tillgångar är belåningsbara om de är likvida och värda något för någon annan. Då kan någon annan alltid säga, jag lånar ut pengar, om du inte kan betala så tar jag din säkerhet, då tar jag ditt hus eller din bil eller dina aktier. Och då kan man ofta på Nordnet och Avanza låna upp till kanske 80 procent av värdet på sina värdepapper och få ut pengar till att köpa fler aktier eller ta ut dem till kontot.

Jan: Sen får man hålla koll på räntorna och sånt för de skiljer sig lite, går man över vissa brytgränser så blir det väldigt dyrt. Jag tror Avanza har upp till 50 000 och en bra riskspridning så är det gratis att låna 50 000. Men sen om du gör en dum allokering, en dålig portfölj, ja då plötsligt kan det kosta 7 procent. Att ha det lånet.

Caroline: Att ha det lånet.

Jan: Men jag tror att våra modellportföljer, till exempel, de har höga belåningsvärden för att de är så väldiversifierade. Ibland är det någon idiotgrej, jag vet Nordnet hade att om man belånar våra modellportföljer, att man inte får ha mer än 20 procent i en enskild fond. Sen kan jag tycka att det är ingen skillnad om jag har Länsförsäkringar Global och Nordnet Global. Det är ju samma underliggande bolag, men Nordnet tycker att det är lägre risk om jag har pengarna i två fonder än i en, trots att fonderna har samma innehav. Så det är en systemgrej, jag fattar det, men det blir inte helt rätt. Vi tar nästa.

Kapitalförsäkring för onoterade bolag

Jan: Jim Nyberg skriver så här: Jag vill helt enkelt skicka över en fråga eller ett förslag. Det som jag undrar är om ni tidigare har gjort något avsnitt om kapitalförsäkringar för onoterade bolag. Sådant som Kaptena erbjuder, jag har inte satt mig in i om det finns fler aktörer. Om inte så vore det intressant att läsa eller lyssna på det här, vilket jag tror att fler än jag skulle tycka, eftersom intresset för att investera i onoterat ökar i stort. Ett avsnitt om fördelar och nackdelar med en sådan kapitalförsäkring versus vanligt konto med vinstskatt för att placera onoterade innehav i skulle nog många läsare uppskatta.

Jan: Ja, jag tog med den här frågan för att det är ett jätteviktigt ämne, men det är väldigt, väldigt smalt.

Caroline: Ja, det är smalt.

Jan: Det är väldigt smalt. Och för att ge lite kontext även till dig som lyssnar så är det så här att i Sverige så har vi ett ISK-konto, investeringssparkonto, och kapitalförsäkringar. Ett investeringssparkonto och en kapitalförsäkring funkar som så att du betalar skatt på hela beloppet av värdet av din portfölj, istället för att betala 30 procent på vinsten, som det är om du äger aktier i en aktie- och fonddepå.

Caroline: En vanlig depå.

Jan: Men det här gäller bara för fonder och noterade bolag. Sen kommer vi till onoterade innehav eller onoterade bolag. Och det är alltså bolag, majoriteten av alla bolag i Sverige är onoterade. Det är bara typ 4 000 av en halv miljon bolag i Sverige som är noterade.

Caroline: Som finns på börsen.

Jan: Som finns på börsen. Så den absoluta majoriteten är utanför. Och då gäller andra regler för beskattning. Äger man som privatperson ett onoterat bolag så betalar man 25 procent skatt på vinsten. Äger du ett onoterat bolag via ett aktiebolag så är det skattefritt. Och vad många har, inklusive jag, efterfrågat är varför kan man bara ha noterade bolag i en kapitalförsäkring eller i ett ISK. Eftersom det är så mycket mer förmånligt att ha ett ISK eller en kapitalförsäkring än att betala de här 30 procenten på vinsten, eller 25 procent om det är onoterat.

Kaptena och striden mot Skatteverket

Jan: Och det här är något som fler har efterfrågat. Men Skatteverket var inte jätteglada för det här. Enligt rykten, nu är det tredjepartsuppgifter som jag har förstått, så vann Kaptena, som är ett svenskt företag, de vann mot Skatteverket och sa så här, nej men vi kan värdera och vi kan göra samma sak med värdering av onoterade bolag som man gör med noterade bolag i en kapitalförsäkring. För det är det som hela beskattningen ligger i, att man vill veta vad är portföljen värd så att man betalar rätt skatt.

Caroline: Ja, absolut. Och det är svårt med onoterade bolag.

Jan: Och det är jättesvårt med onoterade bolag, eftersom där är inte samma transparens, där finns inte samma likviditet i aktien, det kanske inte görs någon affär i aktien.

Caroline: Nej, man kan inte bara köpa och sälja dem på börsen.

Jan: Exakt. Så Kaptena är ett företag. Man kan gå in på kaptena.se och då kallar de det ISK för onoterat. De har då partners, som till exempel Futur eller andra försäkringsbolag, där man kan lägga onoterade aktier i en kapitalförsäkring och betala mycket lägre skatt. Jag har haft mycket med Kaptena att göra, framför allt i våra saminvesteringsprojekt på Patreon, där vi tillsammans investerar i onoterat via Kaptena.

Mitt problem med Kaptena är samma problem som jag har med alla bolag som har monopolställning.

Jan: Det finns bara ett bolag som värderar onoterade bolag för kapitalförsäkring och de vet hur man tar betalt. Och jag tycker att de tar betalt. Om jag är upprörd i vanliga fall över fonder som kostar 0,8 till 1,4 procent, så kan jag säga att det är ingenting mot vad man hamnar på om man håller på med Kaptenas kapitalförsäkringar för onoterade bolag. Det är trist, för då äter det upp en del av ens eventuella vinst. Sen kan det fortfarande vara lönsamt att göra det för att värdeökningarna i onoterade bolag kan vara väldigt höga.

Jan: Jag har fler än en gång knutit handen i fickan, betalat fakturorna till Kaptena och bara tänkt så här, nej men det här är ändå bättre än att betala en onödigt hög skatt.

Caroline: Varför finns det bara en?

Jan: För det är bara de som har vunnit det där målet mot Skatteverket. Att de kan göra oberoende värderingar som de intygar. Så att man måste skicka in massa papper till dem och underlag och värdering och sen gör de värdering av bolaget, skickar det till ett försäkringsbolag och sen tar försäkringsbolaget ut skatten i avgifter.

Vart man vänder sig om man äger onoterat

Jan: Kontentan, jag kommer inte göra något mer än det vi har sagt idag, utan är man i en situation att man äger onoterade bolag så är det massor av krav som behöver vara uppfyllda för att man ska kunna få in det i en kapitalförsäkring. Men jag brukar rekommendera då att kontakta de jag har haft jättemycket hjälp av, det är Real Försäkring och Finans, där det är en som heter Richard Nylund, en finansiell rådgivare, som har hjälpt oss i saminvesteringsprojekten och sytt ihop just kontakterna mellan Futur, Coeli, Kaptena och alla de här aktörerna. Annars är det också en superbra grej att ställa frågan på forumet.

Jan: Men nu tänker jag att vi går vidare. Jag tyckte att det var roligt att vi tog upp det här, därför att det är aktuellt för kanske vissa av våra lyssnare och läsare. Det här är en sådan grej som de flesta inte vet om, att man kan sätta onoterade bolag i en kapitalförsäkring. Och det är väl ett litet hörn i den svenska finansbranschen. Så de som vet, de vet. Och sen är det många som inte vet.

Caroline: Som ändå sysslar med…

Jan: Nej, men som inte ens vet att möjligheten finns. För två år sedan, jag har ändå investerat sedan 96, jag visste inte att den här möjligheten fanns förrän det kom upp förra året när vi gjorde vår saminvestering.

Caroline: Och du behövde få veta det?

Jan: Ja, jag har egentligen inte brytt mig, för vi har investerat i onoterat via våra bolag och då är det ändå skattefritt. Men vi hade många på Patreon som saminvesterade med oss, som var privatpersoner. Och då blev det plötsligt väldigt relevant för dem. Och då var jag tvungen att sätta mig in i hur det fungerar. Och det är då jag har kommit i kontakt med Kaptena, och Futur, Coeli och Real Försäkring och Finans.

Jan: Men jag tänker att vi kan lägga ut en länk till Real Försäkring och Finans, så kan de hjälpa till med… Real FF.

Caroline: Real FF… Det är nästan som ett fotbollslag.

Jan: Ja, men det är… precis som man hade kunnat göra så här…

Caroline: Ja, jag är inte… Vi går vidare.

Jan: Vi går vidare.

Sälja fonddepå och flytta till ISK

Jan: Okej, Fredrik Stenberg har skrivit den här frågan: Jag har runt 110 000 kronor på ett fondkonto sedan många år. Utvecklingen är plus 614 procent i den småbolagsfond som ligger kvar. Skulle jag sälja rubbet, ta skattesmällen och återinvestera på mitt ISK, eller ska jag låta pengarna ligga kvar?

Jan: Jättesvårt att ge rådgivning, eftersom vi vet inte hur övrig ekonomisk situation ser ut. Så jag kan inte ge någon personlig finansiell rådgivning och det gör vi ändå inte i de här avsnitten. Utan jag kan säga generellt. Generellt sett, om man har en långsiktig sparhorisont, man avser att fortsätta spara i tio år och man har en sådan här dum lösning, att man ska betala 30 procent på vinsten, så är det oftast generellt bättre att ta skattesmällen, bita i det sura äpplet, flytta till en bättre skattelösning och låta pengarna vara där. Om det är så i Fredriks fall, det vet jag inte.

Jan: Sen bör man också ibland kolla upp det, för när det är jättehöga värdeökningar så finns det något som heter schablonregeln, att man kan få lägre skatt på just det där. Så det kan också vara värt att slå en signal till en finansiell rådgivare eller till Skatteverket och fråga.

Caroline: Kan Skatteverket svara på sådana frågor?

Jan: Ja, man kan fråga så här, hur funkar det med schablonbeskattning i en aktie- och fonddepå, så kan de förklara. Eller så kan man ställa frågan på forumet, så kan vi säkert ha någon läsare som kan det bättre än mig, men det var länge sedan jag hade ett vanligt fondkonto.

Den psykologiska aspekten av höga procenttal

Jan: Sen är det en annan psykologisk aspekt som man inte ska underskatta. Det är sjukt roligt att logga in på sitt Avanza-konto och se att det står plus 614 procent. Om det backar med 10 procent eller 20 procentenheter, inte procent utan procentenheter, så ligger man ändå på 580 eller 590 procent plus. Och det är sjukt mycket enklare att behålla det än säg att han hade sålt av, bytt till ISK, börjat på noll i värdeökning, backar 20 procent. För då står det ju minus 20.

Jan: Så ibland har jag dumt nog, utifrån ett rent känslomässigt perspektiv, behållit vissa fonder trots att de kanske har en lite högre avgift för att det står plus 217 procent. Och det vet jag är mentalt mycket enklare att titta på än om det bara står plus 6 procent.

Caroline: Ja. Men jag tänker ju att man ändå har tjänat massa pengar.

Jan: Ja, men det syns ju inte.

Caroline: Nej, men varför måste det synas? Du vet ju det.

Jan: Ja, jag är inte riktigt så.

Caroline: Att jag måste se att det står 127 procent eller så. Jag vet ju det själv.

Jan: Jag har en sådan deal med min hjärna som är så att jag behöver inte lita på att min hjärna tänker ut.

Caroline: Nej, men det är ju…

Jan: För den brukar försöka lura mig och då luras jag tillbaka. Och det här är ett sätt för mig att lura hjärnan att jag gör rätt grejer. För att det är billigare i längden för mig att behålla en bra investering än att sälja den i någon känslomässig affekt.

Jan: Och då är det värt, till exempel, vi har en DNB Global Indeks, som är en sådan fond jag rekommenderade för 6–7 år sedan. Och den har gått upp 100-något procent. Och javisst, jag hade kunnat byta till Länsförsäkringar Global eller Avanza Global som är 0,1 procent billigare. Men då är jag så här, nej, DNB-fonden får ligga kvar, trots att den är kanske 0,1 procent dyrare.

Caroline: Ja, ska vi gå vidare?

Hyresrätt eller bostadsrätt i olika faser

Jan: Då går vi vidare till nästa fråga. Mikaela Pettersson skriver så här: Hyresrätt vs. bostadsrätt. Hur ska man tänka i olika stadier i livet? Till exempel när man är ung och ny på arbetsmarknaden gentemot om det är någon skillnad när man blir äldre. För- och nackdelar med respektive. Fällor man ofta hamnar i.

Jan: Har du någon tanke?

Caroline: Nej, jag tänker mest på hur vi gjorde. När vi var yngre så bodde vi i hyresrätt. Det är ganska bra tag. Tolv år faktiskt, för vi hade en stor. Så det funkade för oss i en mängd stadier, när vi skaffade barn och så också. Men vad tänker du?

Jan: Jag tänker att när man är yngre, hyresrätt, absolut. En hyresrätt gör det enklare att flytta till om det finns jobb, ett roligare jobb i en annan stad. Det kan vara så att man gör så när man är lite yngre.

Caroline: Ja, och hyresrätt har ingen ekonomisk risk. Man är inte bunden till den på något sätt.

Jan: Sen är det svårigheten med hyresrätter, att de är svåra att få tag på. Eller så är de lätta att få tag på, men väldigt dyra. Men även om de är dyra så kan jag lätt tycka att det är värt det, den extra kostnaden, om det är ett temporärt boende. Och jag tror att de flesta, om man ska gå på någon slags generell bild, så vill man ju träffa en partner och ha barn. Sen är det inte så att alla vill ha det såklart. Men om man tittar på det, så ja, att bo själv, då brukar jag ofta säga så här, ja men hyresrätt. Sen om man träffar en partner, lite beroende på hur gammal man är, hur nära barn ligger i tiden, så kan ett större boende vara mer aktuellt.

Tioårsperspektivet på boende

Jan: Ja, för att försöka sammanfatta, en tumregel, den jag har hört från folk inom fastighetsbranschen, eller en mäklare, då brukar de säga så här, ha ett tioårsperspektiv på ditt boende. Vad kommer hända de tio kommande åren? Och ta höjd för det redan i början, så att man inte behöver flytta.

Caroline: Nej, men precis. Och jag börjar tänka på det också, vad man är för typ av person. Om man nu vill satsa på sin karriär, då kanske man måste kunna röra på sig snabbt. Och det behöver inte ens betyda att man är ung. Man kan vara över 40 och fortfarande hålla på. Med hyresrätt, för att man vill vara snabbfotad.

Jan: Ja, men exakt. Så jag tänker så här, är man där och man funderar, vi kommer nog skaffa två barn inom tio år. Ja, men köp ett boende som har höjd för två barn. Har man liksom så här, okej, men vi vill bo på landet, ja, men då kanske det är värt att bo dyrare i två år, för att sen spara extra pengar. I rätt fas kunna flytta.

Jan: Och där gillar jag inte att spekulera i boende eller att se boende som en investering.

Caroline: Nej.

Jan: Historiskt sett så har priset på bostäder utvecklats i takt med inflation och löneökningar. Sen de senaste 30 åren, sen 90-talet, har priserna varit galna, typ 9 procent om året, såg jag någon siffra. Men det upplever jag inte att man kan räkna med. Och då köpa en bostadsrätt för att bo där i två år, för att sen flytta, ja, då tar du en risk. Men säg att bostadsmarknaden skulle sätta sig med 10–15 procent.

Caroline: Ja, men det kan ju äta upp hela din kontantinsats.

Jan: Så ja, så skulle jag fundera. På samma sätt som att kanske ställa sig i en hyresrättskö när man blir äldre. För att kunna få ut värdet på sitt hus eller på sitt boende och kunna använda de pengarna.

Caroline: Ja, det är en bra tanke.

Jan: Så det skulle jag säga.

Caroline: Kommer vi göra ett avsnitt?

Jan: Ja, kanske, vi får se. Bra, då ska vi gå vidare.

Enkla portföljer med minimal administration

Jan: Då går vi vidare till Joakim Nyman, som skriver så här: Vilka alternativa investeringsstrategier eller typ av portföljer rekommenderar ni för långsiktigt månadssparande men med minsta möjliga administration, det vill säga ombalansering och justering av innehav med mera? Det finns nog fler med mig som inte riktigt har intresse eller tid att vara särskilt aktiv, men som ändå vill månadsspara på ett klokt sätt för ökad frihet och möjligheter på sikt. Tack.

Jan: Då skulle jag säga, gå tillbaka till förra avsnittet, första frågan, varför tror jag inte att man kan slå index, och den här metaforen med fotbollsspelaren, eller med fotbollslaget. Och för att jag, förlåt, jag blir upprörd här, men det blir alltid…

Caroline: Jag tycker inte du verkar så upprörd.

Jan: Nej, men det blir alltid så här, om man bara läser på och lägger tid, så kommer man få en bättre avkastning. För det är det som sägs.

Caroline: Det är så intuitivt att vi tror på det. Oavsett om vi har fått höra att det inte är så inom ekonomi.

Jan: Implicit så antyder det här att om jag bara är aktiv, om jag bara är påläst, om jag bara engagerar mig, så kommer jag få en bättre avkastning. Men så är det ju inte, utan det bästa man kan göra, det är ju det forskningen säger, är att köpa alla bolag i hela världen, i alla storlekar, i alla branscher. Och det är precis det som en fondrobot gör.

Fotbollslagsmetaforen och indexfonder

Jan: Så många tror ibland, så här felaktigt, men du vet, Jan fattar inte aktier, det är därför han rekommenderar indexfonder. Jag blir så trött på det där. Nej, jag väljer indexfonder för att det ger mig bäst odds till noll ansträngning. Och jag får inte bättre odds genom att anstränga mig.

Jan: Och det var den här fotbollslagsmetaforen vi tog upp förra gången. Att tro att jag ska slå Barcelona eller PSG, som har världsspelare, som köper de bästa spelarna, som har dietister, tränare, massageterapeuter, läkare, chaufförer, grässkötare, och gör det här dygnet runt. Och så ska jag komma dit och anstränga mig två timmar i veckan, eller två timmar om dagen, eller till och med åtta timmar om dagen. Jag kommer ändå inte ha någon chans. Så jag får inte betalt för den extra ansträngningen.

Lysa eller Opti, en fondrobot, eller en global indexfond. Det är det bästa man kan göra.

Jan: Så det kloka svaret är, kör Lysa. Vill du dessutom sponsra oss, så kan du använda vår sponsrade länk. Men det är inte ett krav, för vi har pratat om det i en massa andra avsnitt. Avsnitt 99 rekommenderas varmt. Återigen, har du inte lyssnat på avsnitt 99, stäng av avsnittet, gå till avsnitt 99. Ja, det var mitt lilla brandtal.

Caroline: Det var ett brandtal.

Skit i Avanza om du inte gör det för nöjet

Jan: Okej, då hoppar vi vidare. Till Irina Siadinovas fråga här. Avanza. Förmåner och risker. Vilken portfölj ska man investera i? Hur administrerar man och justerar och så vidare? Tacksam för svar.

Jan: Ja, det här är ungefär samma svar som på förrförra. Skit i Avanza. Om du inte har intresset, om du inte har ambitionen, om du inte tycker att sparande är en hobby. Om sparande är en hobby och det är okej med att du inte kommer tjäna så mycket pengar som du hade kunnat tjäna, utan att jag säger så här, nej, men jag betalar för att ha roligt. Vilket vi gör varje gång vi går på restaurang, eller klättrar, eller åker på en resa, då betalar vi för att ha roligt. Man kan betala för att ha roligt med aktier. Då gör man det på Avanza eller Nordnet. Vill man bara vara så här, jag vill ha det bästa sparandet, fondrobot, global indexfond, gå i linje med forskningen, punkt. Håller du med?

Caroline: Ja, jag håller med. Ja, men absolut.

Jan: Det enda jag egentligen har på Avanza, det är ju mina Tesla-aktier.

Caroline: Ja, då har du tjänat asmycket pengar.

Jan: Jo, jo, men det är också bara för att jag har dem för att jag är så…

Caroline: Du är ett fan.

Jan: Jag är ett fan, ja. Så det är inte så att jag har tänkt, oj vad mycket pengar jag ska tjäna, det kunde jag inte räkna ut.

En Bolmeson — den som blankar och köper

Jan: Ja, där kom en tråd på forumet, det är rätt mycket humor i forumet också, som var så här, vad kallar man någon som blankar ett företag och köper deras produkter?

Caroline: Ja, vad kallar man någon? Jag vet vad man kallar dem.

Jan: Vad kallar man dem?

Caroline: Jag tänkte säga hycklare, men jag vet inte ifall det var rätt.

Jan: Nej, men det är så att man är lite förvirrad kanske. Eller jag vet inte.

Caroline: Man skriver, folk att man kallar…

Jan: En Bolmeson.

Caroline: En Bolmeson, ja.

Jan: Men då är det en Jan Bolmeson. För jag har ju köpt Tesla-aktier. Och köpt bilen, medan jag har blankat aktien.

Caroline: Men du har inte blankningen kvar.

Jan: Nej, jag förlorar ju massor pengar på det.

Caroline: Ja, precis, du förlorar pengar på det. Ja, vi går vidare. Så du är så dryg ibland.

Jan: Ja, men du är dryg mot mig också. Right back at you.

Hur finansieras dyra villor?

Jan: Filip Kellner frågar så här. Hur finansieras dyrare villor? Över 15 miljoner kronor då alltså. Gäller andra villkor för dessa?

Jan: Det är en bra fråga. Ja, lite olika, det finns inte ett generellt svar. Om jag ska ta exempel i vår närhet. Så är det så att de som ofta köper dyra villor har ofta ganska stora förmögenheter. De har ofta till exempel fastigheter. De har stora aktieportföljer. Så de har ofta stora engagemang i någon bank. Och ja, då gäller andra villkor. Då får de lägre bolåneräntor. Jag vet folk som har bolåneräntor på 0,4 procent. 0,5 procent.

Caroline: Men då har de redan, som du sa, ett stort engagemang.

Jan: Ett stort engagemang hos banken. Så bankerna ser ju det här ofta som en helhet. Ungefär som på Avanza. På Avanza och Nordnet så kan du gå in. Och har du ett företag som också investerar på Avanza och Nordnet så kan du slå ihop bolaget och ditt hushåll. Så att det räknas i samma hushåll och då får du bättre förmåner. Så ja, man får bättre förmåner ju större engagemang man har.

Caroline: Men har man inte bättre utgångsläge för förhandling också där när man redan har ett stort engagemang i banken?

Jan: Jo, så är det. Det är det ena. Sen är det ett annat specialfall. Det är om man jobbar på bank så får man ofta bankrabatt på räntor. Då har jag också hört talas om 0,1 till 0,2 procent. Alltså inte i rabatt utan slutgiltig ränta. Så man lånar mer eller mindre pengar gratis.

Riktigt stora förmögenheter och kontantköp

Jan: Men jag har också kompisar som är typ vd på något större bolag som har köpt lägenhet eller villor för 15 miljoner. De har inte andra villkor, för då är det bara att de har en högre lön. Och sen det tredje, om man är så här riktigt rik, vi pratar hundra, hundra miljoner och uppåt. Ja, då får man till exempel, vi har en kompis kompis som köpte ett hus i Spanien, för 8,5 miljoner euro. Och då fick de det lånet nästan mer eller mindre gratis från en amerikansk bank i utbyte mot säkerhet i aktierna i det börsnoterade bolaget där de var stora ägare.

Jan: Så svaret kan se lite olika ut.

Caroline: Ja, så svaret på frågan, gäller andra villkor?

Jan: Ja, men det har inte med huset att göra utan det har med den ekonomiska situationen hos de som ofta köper de här husen.

Caroline: Ja, jag vet inte om det var svar på frågan.

Jan: Jo, men jag tycker absolut att det är ett svar. Sen är det inte ovanligt också att många köper det kontant. Vi har också kompisar som har köpt hus för 30–40 miljoner kontant.

Caroline: Ja.

Vad är en värdeaktie?

Jan: Eli Lindergård undrar så här: Vad är en värdeaktie? Finns det värdeaktiefonder? Eller ännu bättre, värdeaktieindexfonder? Och vilken är i så fall billigast/bäst? Tack för det fina arbetet ni gör.

Jan: Tack Eli. Så en värdeaktie, vi kommer prata om det i ett kommande avsnitt och ge en mer formell definition. Men lite slarvigt kan man säga så här att man delar upp bolag i värdebolag och tillväxtbolag. Tillväxtbolag, då säger man så här: det viktigaste för dem är att de växer. De ökar omsättningen, de behöver inte gå med vinst. Amazon var ett sådant bolag i jättemånga år. Ingen vinst, hög tillväxt. Många IT-bolag är också så här: hög tillväxt, ingen vinst eller till och med förlust. Och det här är det som på engelska kallas för growth.

Jan: Sen har man då value eller värdebolag som ofta är bolag som är på en mogen marknad. De är redan så stora som de kan bli och de kan inte ta marknadsandelar för att det finns andra bolag som är lika stora. Så det är väldigt moget.

Caroline: Vad kan det vara för några bolag?

Jan: SKF, till exempel. Kullager. Det är inte som att jag startar ett nytt bolag som ska göra kullager och det här kommer att växa med dubbla siffror varje år. Den marknaden för kullager är ganska mogen. Är du med?

Caroline: Jag började tänka på Ikea, men de är ju inte i en mogen marknad. Jag vet inte. De expanderar ju och växer.

Jan: Ja, men jag skulle nog inte säga att de växer i samma takt som de har växt förut.

Caroline: Nej, kanske inte. Det vet jag inte.

Jan: H&M hade ju en period, de öppnade en affär om dagen eller en affär i veckan eller vad det var. Så det är vad som prioriteras.

Värdebolag mot tillväxtbolag

Jan: Jag tycker gränsen kan ibland vara lite flytande på det där. Så man ser ofta värdeaktier. Om jag ska generalisera, så värdeaktier är ofta klassiska tråkiga bolag som går med vinst, har utdelning, de är inte så sexiga, du läser inte om dem ofta i tidningar. De tuffar på.

Caroline: Ja, det är flit och systematik.

Jan: Medan tillväxtbolagen är ofta de man hör om. Det händer mer saker.

Caroline: Ja, och det är det vi har sett nu.

Jan: På de senaste åren har vi haft en enorm tillväxt i growth, med alla IT-bolag och hela det där. Historiskt sett så kommer inte alla bolag lyckas växa, eller de kommer växa, men kommer inte kunna omvandla sin växt till vinst. Så det är en av anledningarna till att man i forskningen brukar peka på att värdebolag eller value-bolag tenderar att gå bättre än tillväxtbolag över perioder. Det är en av de faktorerna i den här Fama French tre- eller femfaktormodellen. Och då brukar man säga att value går bättre än growth, men det har de inte gjort de senaste tio åren.

Caroline: Nej.

Jan: Jag brukar prata om att just nu, 2021, så ser vi en sektorrotation, eller att vi ser en rotation från growth till value, eftersom det har varit sådan tillväxt på growth och value har legat efter. Men jag vet inte.

Caroline: Men finns det någon värdeaktieindexfond?

ETF:er för value och growth

Jan: Yes, det finns det.

Caroline: Kallas det det eller kallas det något helt annat?

Jan: Nej, då heter de ofta, det är ofta sådana här börshandlade fonder, ETF:er. Och då kan man ofta gå in på Avanza eller Nordnet, titta i deras fondlista och sedan tar man ETF:er eller börshandlade fonder. Sen har de ofta ett sökfält och då kan man skriva growth eller value.

Caroline: Vad står ETF:er för?

Jan: Exchange-traded fund, börshandlade. Det är som en fond fast den handlar som en aktie. Och då får du ofta så här, till exempel SPDR MSCI World Growth. Och då betyder det att det här är tillväxtbolag i hela världen av fondbolaget SPDR. Så kan man studera deras PDF, titta lite närmare på vad det är. Och då finns det iShares Growth Global eller iShares Growth Small Cap. Så det finns massa. Growth och value, det är de två.

Jan: Billigast, jag kan inte det i huvudet, men de ska sällan kosta. Eftersom det är så vanligt med just value och growth, så ska en sådan inte kosta mer än 0,4 procent kanske. Sen får man inte glömma bort att det ofta är växlingsavgift när man köper de här börshandlade fonderna på 0,25. Både vid köpet, på sälj och lite annat sånt. Jag är inget stort fan, men det går att göra.

Jan: Är man jätteintresserad av det här så har vi på Patreon, på vår community, en intervju med Henning Hammar, fysikern som driver Börslabbet, där vi hade en kväll där vi just pratade om strategier i value, growth och momentum och lite sådant. Och då hjälper han till att plocka fram just värdeaktier som passar.

Caroline: Bra.

Erbjudande att investera i Netflix eller Amazon

Caroline: Marie Alm Senteno skriver så här: Erbjudande om att investera 250 euro i Netflix eller Amazon. Är det något ni tycker kan vara en bra investering?

Jan: Jag vet inte, men min känsla när jag fick den frågan var nästan så här, scam.

Caroline: Ja, jag vet inte. Var kommer det erbjudandet ifrån?

Jan: Ja, precis. Men generellt sett, jag är inget fan av direktinvestering i aktier, utan bäst odds långsiktigt, återigen, 250 euro, det är 2 500, det kan du börja spara på Lysa. Så hade någon kommit till mig med den här typen av frågor, så hade jag sagt att till och med frågan är förmodligen felställd, utan att återigen, avsnitt 99, spara i en global indexfond. Och det är ju de facto vad en fondrobot är.

Caroline: Bra.

Äga semesterbostad tillsammans med andra

Caroline: Niklas Petrov frågar så här: Det finns en risk att ni har pratat om det tidigare, men att jag har glömt. Om man har för avsikt att äga en semesterbostad tillsammans med andra, har ni tips på ägandeform samt hur det bäst bör drivas för att minimera trassel med underhåll etc?

Jan: Oj, nej, vi har faktiskt inte pratat om det tidigare. Och det här är återigen en typisk fråga. Ställ den i forumet. Där finns folk som har erfarenhet.

Caroline: Där kan finnas de som har erfarenhet av det här, ja.

Jan: Det jag brukar säga är, specifikt i det här. Nej, jag hade inte gått på någon annan bolagsform, utan äg det här privat, anlita en civilrättsjurist för att dra upp ett avtal mellan parterna som äger. Och försök liksom, jag brukar alltid säga, det är bättre att ta bråket i förväg än efterhand. Och så titta på de här faktorerna. Ska man betala i förhållande till användning, eller hur många veckor man utnyttjar? Man är ju inte först med det här problemet. Det är hela timeshare-industrin. Så jag hade kollat på hur sådana avtal ser ut. Och sen hade jag nog ägt det privat faktiskt.

Köpa och hyra ut semesterbostad

Jan: Sen har vi haft något avsnitt också som tror jag heter så här, Bo gratis, med Jakob och Isabelle från Mainhome, som har pratat mycket om just uthyrning och semester. Och de är duktiga på det där. Sen har vi väl konstaterat i forumet också att det generella kring att köpa semesterbostad och hyra ut, att det är sällan bra utifrån ett affärsmässigt perspektiv. Alltså, jag köper det här för nu ska jag hyra ut det. Utan de som är mest nöjda är de som köper en semesterbostad och använder den själva och sen hyr ut den som en bonus.

Jan: Som att man har en fjällstuga, men man köper inte fjällstugan för nu ska jag tjäna pengar på att hyra ut den, utan man köper en fjällstuga för vi gillar att åka skidor. Och sen hyr vi ut den när vi inte är där, och så blir det en lägre utgift för oss, snarare än att fan, jag fick inte 8 procent avkastning. Eller man förväntar sig att allting ska gå smooth, och så gör det inte det. Det är alltid något när man hyr ut.

Caroline: Ja, och vi har haft trådar också. Jag vet till exempel någon som funderar på att köpa ett hus utomlands, typ Solkusten eller Spanien. Då har vi en lång tråd också om hur mycket research de hade gjort, och Ulrika, en kompis till oss, svarade också att de har ägt hus i Spanien och hur de hade gjort. Det finns jättemycket sådan kunskap.

Jan: Det var lite off-topic här, men…

Caroline: Ja, då går vi vidare.

Ombalansering när man bor utomlands

Caroline: Hampus Hellström skriver så här: Om man bor utomlands och bara har tillgång till en vanlig aktiedepå, hur bör man lägga upp den årliga ombalanseringen?

Jan: Ja, först hade jag också så här: kolla upp att du inte kan ha en kapitalförsäkring. Jag har någon svag känsla av att det i forumet har sett folk som bor utomlands och man har en kapitalförsäkring. Sen är det vissa sådana här, eller att det kanske beskattas som en vanlig depå, men det där är struligt beroende på vilket land man bor i. Det skulle jag alltid kolla upp med finansiell rådgivare.

Jan: Vi har ju också i forumet, kan lägga ut en länk, Caspian, du får lägga ut en länk här till en lista på finansiella rådgivare. Till exempel om man är US person, för då vet jag också sådan här skatteproblematik.

Caroline: Att man bor i USA?

Jan: Antingen att man är svensk medborgare som bor i USA, eller man är en amerikan med amerikanskt medborgarskap som bor i Sverige. Du har problem på båda hållen. Men om vi bara isolerar frågan här, till ombalansering, så brukar jag säga, ombalansera en gång om året. Och vi har vår Excel-kalkyl, så man behöver inte sälja av allt och köpa tillbaka allt som man kan göra om man är lite slarvig i en kapitalförsäkring, utan den kan räkna ut exakt hur mycket du ska sälja på respektive fond, så att du får ombalanseringen så skatteeffektiv som möjligt. För det är det som egentligen är den implicita frågan. Hur ombalanserar jag så att jag får en så låg skatt som möjligt? Men det är min gissning utifrån att jag känt igen frågan, för det är inte det som frågas i texten.

Caroline: Ombalansering har vi också pratat om tidigare, vad det är för något.

Jan: Ja, det gör vi alltid.

Caroline: Typ i januari eller vad det är.

Jan: Ombalansering är ju som att trycka på en reset-knapp i portföljen, att man går tillbaka till det som man har tänkt, en ursprungsfördelning. Om man vill ha 60 procent aktier och 40 procent något annat, så ska det vara det hela tiden.

Caroline: Exakt. Ska vi gå vidare?

Vidga begreppet företagande

Caroline: Felicia Lidback undrar: Jag har funderat på det här med att ni ofta pratar om att man ska starta företag för att tjäna mycket pengar, men inte alla företag har ju realistisk möjlighet att generera stora vinster. Jag är exempelvis bonde, något som är väldigt givande, men inte särskilt lönsamt i förhållande till insatser och arbetsbörda. Kanske kunde ni vidga begreppet företagande?

Jan: Jag skulle säga så här, jag tror att just företagande är tyvärr en sådan sak som… eller så här, det är en muskel man behöver träna. Jag tror inte att det är någon som föds till företagare eller att man ser möjligheter överallt, utan att det är en muskel man tränar.

Caroline: Det tror jag också.

Jan: För att jag köper inte det implicita antagandet här, att man inte kan tjäna pengar som bonde. Javisst, jag fattar att jag provocerar alla bönder som lyssnar på det här just nu. Men jag vet också bönder som tjänar mycket pengar. Så det är liksom så här, ibland sätter det sig i en bransch, att i vår bransch kan man inte tjäna pengar, för man är här för hjärtat och inte för pengar.

Caroline: Man är här för hjärtat. Det finns flera branscher som är på det viset. Till exempel forskning.

Jan: Ja, till exempel. Eller konst, eller hantverk. Utan då gäller det att lista ut, hur kan vi göra en värdeförädling som gör att vi får bra betalt för det här. Och jag vet bönder som har gjort allt från, beroende på vad man har för möjligheter, styckat av mark, till att ha haft olika arrangemang, till att sålt och producerat grejer på gården, till att ha valt självplock, till att ha tagit in olika aktiviteter.

Att tänka som en företagare

Jan: Så jag tror att det här är en sådan grej att man nästan, om jag ska överdriva, behöver, när det gäller företag, oavsett om man är bonde eller inte, ta ett eller två glas rödvin, och sen kör man någon brainstorming, så att man slipper den här kritikern som säger så här, så här kan man inte göra, och vem tror du att du är, och det är ingen som gör det här. Så att man vågar gå lite bananas.

Caroline: Ja, just i den här värdeförädlingen, som du pratar om, vad kan vi göra för någonting. Och just det också tycker jag väl, att det blir en mental grej när man har startat företag eller ska göra det, att man börjar tänka annorlunda då.

Jan: Ja.

Caroline: Tänka som en företagare, och det är som du säger, det är en muskel.

Jan: Det är en muskel, och man vet aldrig vad som kommer vara från början. Och grejen är att, ta till exempel Elon Musk. Vi har en tråd på forumet häromdagen, vissa som bashar, du vet så här, han pratar om robot och tar upp en utklädd dansare i trikå på scen.

Caroline: Nej, jag har inte sett det här.

Jan: Ja, men du hör ju hur det låter. Och sen att de skulle göra hyperloop, det är hundra grejer Elon Musk har sagt, som inte har blivit någonting.

Caroline: Ja, och så kan det vara.

Jan: Men de grejerna…

Caroline: Det finns ingen skam i det, igen.

Jan: Nej, för om han inte hade förstått alla de här grejerna, så hade han inte lyckats med de få grejerna han har lyckats med. Men för att lyckas med några få grejer, så måste man misslyckas med en majoritet av grejer. Och de flesta, upplever jag, är rädda för det där misslyckandet.

Misslyckandet är en del av spelet

Jan: Medan som företagare så är man ganska snabb. Men nu har jag testat det här, det här funkade inte. Eller, ah, det här vore coolt, vi testar. Nu såg alla när jag ramlade.

Caroline: Ja, och nu står jag här med brallorna nere.

Jan: Och det är okej. Det är en del av spelet. Och det gäller liksom inte här för lite specifikt, utan rent generellt. Och jag vet också i forumet att det finns folk som är bönder. Som är så här, vårt mål är att bli ekonomiskt fria. Och vi kommer att bli det tack vare att vi är bönder. Och jag tänker, ta till exempel de här Mandelmann. Nu vet jag inte om de är bönder. Men de tjänar bra med pengar på sin nisch. Och de har gjort tv-program och de har sin gård. Att man kan åka dit och hälsa på.

Caroline: Där har vi aldrig varit. Det är konstigt.

Jan: Jag har inte ett större intresse.

Caroline: Ja, men jag har det.

Jan: Ja, och du får arrangera. Jag säger ju alltid ja.

Caroline: Ja.

Jan: Så om jag ska vidga begreppet företagande, så ska jag säga att företagande handlar om att få saker gjort. Sen vad det är för saker spelar ingen roll.

Caroline: Att vara företagsam.

Jan: Ja, vi går vidare. Och Felicia, starta gärna en tråd i forumet. Jag lovar att vi kan brainstorma. Det måste finnas andra som vill spara på det här också. Brainstorma grejer, hur man kan tjäna pengar som bonde.

Hur förvaltar Nobelstiftelsen sina pengar?

Jan: Mattias Henriksson Göransson skriver så här: Japp, hur förvaltar Nobelstiftelsen sina pengar? Med tanke på den oerhört långa tidshorisonten samt att olika tillgångsslag betett sig olika över tid, kanske också bör gå under förslag, tips på gäst?

Jan: Nu hänger jag inte riktigt med i den här.

Caroline: Nej, men han undrar hur förvaltar Nobelstiftelsen sina pengar.

Jan: Ja, det köper jag. Och korta svaret är faktiskt så här, jag vet inte. Det är ett utmärkt förslag att ta in dem som gäster. Men jag tycker att det som är mest likt, det är det som kallas i USA, endowment. Så man kan ofta kolla då till exempel på Google, endowment, och då är det, eller Yale model, eller Yale portfolio, eller Stanford portfolio, som är ganska liknande. De har en oändlig tidshorisont, de behöver plocka ut en del pengar. Och det som är intressant med dem är ju att de sprider ofta över flera tillgångsslag.

Jan: Och det är väl min reflektion, att de flesta professionella stiftelseportföljer har inte jättehöga aktieexponeringar. Det är kanske max 50 procent. Sen är det ofta andra, där är räntor, där är skog, där är private equity, väldigt, väldigt blandat. Så ja, men jag ska se, om det är någon läsare som har någon ingång på Nobelstiftelsen, deras förvaltare, så tar jag gärna det.

Stiftelser gör samma misstag som småsparare

Jan: Sen ska jag också säga så här, att bara för att man har mycket pengar, nu gäller inte det Nobelstiftelsen, men bara för att man är en stiftelse och har mycket pengar, så finns det katastrofala exempel. Jag har till exempel en bekant som fick gå in och ta över en stiftelse där vd:n hade gjort katastrofaffärer, investerat i onoterat, och krypto, och dyra fonder.

Caroline: Ja, de är ju väldigt försiktiga annars, är väl…

Jan: Nej.

Caroline: Nej, men jag tänker… De professionella, ja. Men sådana här endowments, där man har stiftelser, eller Svenska kyrkan kanske, som investerar pengarna väldigt långsiktigt, då är man ju försiktig väl?

Jan: Ja, om man är ansvarig.

Caroline: Ja, och det är det jag menar, att man tror ju det.

Jan: Men jag kan lista många exempel där det inte har varit så, utan man tar med sig samma dumheter som småsparare in i en stiftelse. Och jag har träffat fler än en stiftelse där placeringskommittén inte har haft en aning om vad de håller på med. Samma problem återkommer i stiftelser som återkommer hos småsparare. Och för stiftelser gäller exakt samma sak. Väl diversifierad portfölj, långsiktig sparare, en global indexfond. Det är förvånansvärt få gånger jag har hittat en indexfond när jag har sett deras portfölj. Utan ofta är det dyra fonder med 2 procent och sen har de blivit bjudna på någon middag på fondbolaget. Känner sig lite vippade.

Råd till en 25-åring med 200 000 kronor

Jan: Britta Nilsson skriver så här: Hur skulle du rekommendera en person på 25 år med 5–10 års sparhorisont att placera sina pengar? Det är cirka 200 000 kronor. Finns det några pålitliga, helt oberoende rådgivare inom kapitalplacering som ni skulle rekommendera? Dina fonder på aktiefondkonto, betala kapitalskatten och därefter bespara i ISK. När är det lämpligt och när kan det vara olämpligt? Jättetacksam för svar.

Jan: Ja, jag tänker att här är flera frågor i ett. Så den första, rekommendera en person som är 25 år gammal, 5–10 års sparhorisont, placera 200 000. Vad är svaret, Caroline?

Caroline: En global indexfond.

Jan: Ja, eller en fondrobot som till exempel Lysa.

Caroline: Ja, så då har vi klarat av den.

Jan: Avsnitt 99, återigen.

Caroline: Det känns som att vi hela tiden återkommer till det.

Jan: Men då kan det vara hela kapitalet. Ja, alla de 200 000. Absolut. Avsnitt 190 då också med hinkarna. Så att där finns en buffert och där finns ett mellanrisk- och ett högrisksparande. Så avsnitt 99 med avsnitt 190, det är alltid kombon. Det är svaret på majoriteten av frågor.

Pålitliga oberoende rådgivare

Jan: Finns det någon pålitlig, oberoende rådgivare? Kolla länk i anslutning till videon där vi har en tråd som heter Finansiella rådgivare. Där jag har skrivit en lista på sex stycken som jag rekommenderar. De har lite olika nischar. Och sen har vi dessutom en tråd på forumet som heter: Vad är värdet med en finansiell rådgivare? Där vi också diskuterar det. Och många av de här rådgivarna har jag tvingat in i forumet också. Där jag har sagt så här: jag brukar rekommendera er för jag tycker att ni är duktiga. Då får ni faktiskt ställa upp och svara på frågor i forumet också.

Caroline: Ja, men det är jättebra.

Jan: Så då ska jag rekommendera där att sälja. Vad är frågan där? Att sälja av sina fonder på aktiefondkonto?

Caroline: Det är samma fråga vi hade precis här innan.

Jan: Ska jag sälja av och betala en skatt för att flytta till ISK? Ja, i de flesta fall är det mer lönsamt.

Caroline: Bra, då går vi vidare.

Skillnad mellan ISK och kapitalförsäkring

Jan: Carl-Johan Forsén-Erlind. Honom känner vi.

Caroline: Ja, vi känner honom.

Jan: Vad skiljer ISK och kapitalförsäkring, KF då alltså, i olika aspekter som skatt av placeringar, belåning för hävstång, uttag, förmånstagare med mera. I synnerhet när man har skattehemvist utomlands, men placerat i Sverige. Vad behöver jag tänka på?

Jan: Ja. Typiskt en sådan fråga att ta med en finansiell rådgivare som är duktig. För Carl-Johan, som är författare och en vän till oss, de bor ju utomlands, men jag tror att de fortfarande placerar sina pengar i Sverige. Då uppstår alltid de där specialreglerna. Så jag skulle rekommendera att kolla på den här listan med finansiella rådgivare så att du får hjälp där. Sen ska jag faktiskt säga att jag har messat med Carl-Johan om det här. Men jag tänker att just en sådan här fråga är så viktig att det blir rätt. För det kan bli så tråkiga skattekonsekvenser av det där.

Hur köper man guld?

Jan: Ska vi ta nästa fråga? Då har vi Marcus Holmstedt som skriver så enkelt som så här. Hur köper ni guld?

Jan: Vi har också en tråd på forumet som heter Ny guldfond på Avanza och Nordnet. Och då gör vi det via börshandlad fond. Och då finns det lite olika. I början av året så rekommenderade vi den här som heter Xtrackers Gold. Och sen gillar jag Royal Mint, som är brittiska, någon treasury, som har en fond med fysiskt guld. Men man äger det via en börshandlad fond. För då får man lämpligast skatteeffekt på det.

Jan: Vill man köpa fysiskt guld, då kan man typ köpa det via, jag vet inte, Liberty Silver eller Tavex eller Guldcentralen eller något sånt. Man får kolla vilken som har lägst påslag helt enkelt. Men att köpa fysiskt guld, det skulle jag bara rekommendera som en liten andel. Som en försäkring vid zombieapokalypsen. Eller om man vill ge bort det som generationsförmögenhet till sina barn. Typ.

Caroline: Det är ju också så att man får en sådan liten… Ett mynt.

Jan: Ett litet mynt, så är det 12 000 kronor för det.

Caroline: Exakt. Tungt är det, men det är ju liksom…

Jan: Tungt och tungt, 30 gram. En ounce. Men börshandlad från ditt ISK-konto på Avanza och Nordnet. Och där finns en lista på forumet med Royal Mint och Xtrackers Gold. Det är två favoriter.

Investera i Kina?

Jan: Yes, ska vi ta nästa? Investeringsformel skriver, en författare. Hur ser ni på investeringssituationen i Kina? Är det positivt och negativt eller andra åsikter?

Jan: Återigen, jag försöker att inte beblanda mig med den typen av frågor. För de är omöjliga att svara på. Och så blir det bara någon spekulation. Och då kommer jag hamna som alla andra rådgivare som uttalar sig om framtiden. Att jag kommer ha mindre rätt än om man singlade slant.

Jan: Det som man däremot kan objektivt sett säga, och som vi också haft en tråd på forumet om, är att Kina har ju inte samma rule of law, som är en väldigt viktig faktor när man investerar. Att staten kan gå in och plötsligt bestämma över företag på ett helt annat sätt än vad man kan göra till exempel i västvärlden. Och det är en risk man behöver ta hänsyn till. Och jag vet att det är folk i forumet som inte är jätteglada för Kina av just den anledningen, att det inte är konkurrens på samma villkor. Så hamnar man i onåd hos den kinesiska regeringen så kan det bli svårt.

Jan: Och sen är det dessutom sådana saker och detaljer att egentligen… det här är så oerhört komplext, så jag kanske inte ens ska gå in på det, men du äger ju, som västerlänning äger du aldrig aktierna direkt, utan man äger aktierna typ via ombud. Så att kinesiska, det är klurigt, skulle jag säga.

Tillväxten sker i öst

Jan: Samtidigt så är det ingen som kan ta ifrån Kina att det är där tillväxten sker. Kina har väl, förutom de senaste tusen åren, alltid varit den mest utvecklade civilisationen. Och McKinsey hade en rapport för några år sedan att det ekonomiska centret håller på att förflyttas från väst till öst. Men hur lång tid det tar, och hur, ingen aning.

Caroline: Nej, det kan vi inte veta.

Jan: Utan därför kommer jag tillbaka till så här, köper du en global indexfond och en tillväxt som inkluderar tillväxtmarknader som Kina, så är det den lämpliga fördelningen som man bör och kan ha, påstår jag.

Vad ska man göra med sina investmentbolag?

Caroline: Hallonpussen skriver så här, vad ska man göra med de investmentbolag man äger?

Jan: Investmentbolagen. Jag skulle säga så här, att gå tillbaka till anledningen till att du köpte dem. Om man nu håller på med direktinvestering i aktier så måste man ju ha ett case. Varför köpte jag det här? Men någon sa att det var bra. Ja, men då är det inte en anledning att äga dem. Tycker jag då. Utan tror man på bolaget och tror man att de förutsättningar som man köpte det vid gäller fortfarande och man tror att det kommer gälla framgent, ja, men behåll dem.

Om du inte vet varför du köpte dem, ja, då kanske det inte är något du ska äga.

Jan: Om du inte vet varför du har dem i portföljen, du vet inte hur de matchar de andra bolagen du har i din portfölj, då kanske det inte är något du ska äga. Vilket jag påstår är så för nio av tio personer. Och då är vi tillbaka på fondrobot eller indexfond eller globalt sparande. Så jag ska säga att det beror på vad du tänkte när du köpte dem.

Ett eller flera ISK?

Caroline: Bra. Sara Mbeken frågar, eget ISK för pension eller till barn eller hus? Eller samma ISK med olika fonder?

Jan: Nej, ja, så här, spelar egentligen ingen roll matematiskt. Emotionellt, dela upp det, för det blir enklare att se. Det här är mitt sparande för huset, det här är mitt sparande för barnen, det här är mitt sparande för pensionen. Så har vi gjort. Jag tror vi har typ 20 ISK-konton.

Caroline: Ja, vi har det. Det är därför.

Jan: Som jag ibland undrar, var är mina Tesla-aktier?

Caroline: Ja, man kan döpa om sina depåer både på Avanza och Nordnet. Eller Lysa, så man kan sätta namn på dem.

Jan: Så vi har ju så här, barnens sparande de inte vet om. Barnens sparande, Jans pension, Carolines pension, ekonomisk frihet. Mellanriskhinken.

Caroline: Ja, mellanriskhinken och sånt. Så döp om dem.

Jan: Ja.

Betala på partnerns bolån?

Caroline: Cheryl Live skriver så här, är det vettigt att vara med och betala partnerns bolån, bor ihop i deras bostadsrätt?

Jan: Ja, inte om du inte äger motsvarande andel som du betalar av lån på.

Caroline: Nej, precis ja.

Jan: Så äger du inte en del av lägenheten så tycker jag inte du ska betala en del av lånet. Sen kan man däremot betala för drift och underhåll. Eftersom man är med och skapar slitage. Men ska man betala på bolånet då ska man äga motsvarande andel. Tycker jag. Det tycker jag är… goes without saying.

Caroline: Ja. Bra fråga, Cheryl. Hoppas att det här löser sig.

Jan: Ja.

Caroline: Kommer en fråga till?

Olika inkomst i ett parförhållande

Jan: Ja. Hur gör man i parförhållanden med olika inkomst?

Jan: Ja. Här finns det ju inget rätt svar.

Caroline: Nej, det finns många svar.

Jan: Utan här får man ju prata. Jag vet, på forumet finns alla möjliga, att man betalar procentuellt. Att man betalar lika mycket. Att man har helt separata. Att man har helt gemensamma. Så jag tror att det viktigaste är att ta samtalet. Så mitt råd skulle vara här, vi har ju två avsnitt som är 20 eller 40 frågor om ekonomi för par. Där man kan diskutera. Vad är viktigt för dig? Vad är viktigt för oss? Hur ser du på utgifter? Vilka utgifter är viktiga för dig? Spara eller investera? Vad betyder pengar för dig?

Caroline: Ja, och det kanske man inte behöver ta bara en gång. Man kanske tar det någon gång då och då. För saker kan ju ändra sig.

Jan: Ja, vi har ju snart varit ihop i 18 år. Och vi har ju fortfarande…

Caroline: Både diskussioner och olika åsikter.

Lönearbete och kryptovaluta

Jan: Bra. Gratispension frågar. Ett: hur mycket lönearbetar ni som anställda? Två: har ni någon kryptovaluta i portföljen? Och i så fall på vilken tidshorisont?

Jan: Ja. Hur mycket vi lönar? Vi arbetar ju typ… jag vet inte hur man ska svara på frågan. Jag arbetar ju typ mellan 60 och 80 timmar i veckan. Du arbetar också 40 timmar i veckan. Så ja, vi arbetar heltid eller mer än heltid.

Caroline: Ja, du jobbar ju mer än heltid. Ja, men jag upplever ju inte det.

Jan: På ditt jobb.

Caroline: Ja, men vi har ju inte pratat… alltså jag relaterar ju inte till det som att jag jobbar. Utan för mig är det här ju livet. Jag har ju valt det.

Jan: Vi hade inte behövt jobba så mycket som vi gör. Överhuvudtaget. Men för mig är det så här, vad hade jag gjort? Du sitter vid ditt, ofta 60–80 timmar i veckan. Jag jobbar 40 timmar. Och sen så har jag då det andra jobbet med mark. Vad ska man säga? Familjen, att se till att allt funkar där och sånt. Och det gör ju du också från tid till annan. Men vi är inte anställda i något annat bolag än vårt eget. Så vi har ju oerhört mycket frihet i att välja. Så det är ju optional att vi…

Caroline: Vissa saker måste dock hända. Och det är inte optional på något vis.

Jan: Hur mycket kryptovaluta har vi?

Caroline: Vad är det som inte är optional? Nu blir jag ju nyfiken.

Jan: Nej men alltså…

Caroline: Jo, det är klart att det är mycket som är så att vi kan välja själva. Men vi vill ju spela in podd varenda vecka. Och då är det nästan inte optional.

Jan: Nej, jag håller med. Jag tänkte att du skulle säga det. Det är så här Karro var så här, ska vi ta semester och bara, nej, vi måste göra avsnitt. Så ja. Men vi har liksom så här, vi lever på våra löner. Än så länge.

Kryptovaluta bara indirekt

Caroline: Har ni någon kryptovaluta?

Jan: Nej, inte en krona har vi i kryptovalutor. Förutom det som man får indirekt via indexfonder. Vi äger Tesla via indexfond. Tesla äger kryptovalutor. Inte mer än så.

Jan: Ska vi ta de sista två frågorna? Sjumilanatten frågar. Spartips för den som har rika och slösaktiga vänner. Jag är trött på att känna mig snål och fattig.

Jan: Jag skulle säga så här att, vi har ju det här avsnittet som heter så här, varför är det ibland klurigt att prata om pengar? Där pratar vi om det här med Moa, att det handlar ofta om förväntningar. Och sen skulle jag säga att det här är väl snarare kanske mer att det är lätt att tro att om nio personer gör något att det är rätt och att man är det udda fåret och att man är konstig. När det egentligen kan vara tvärtom. Att man är den som ser att kejsaren är naken. För jag känner igen mig i det här.

Man behöver inte vara snål och fattig, utan jag är ansvarig och långsiktig och går efter mina drömmar.

Jan: Men tricket här tror jag är att omvärdera synen på sig själv. Man behöver inte vara snål och fattig, utan jag är ansvarig och långsiktig och går efter mina drömmar och prioriterar det som är viktigt för mig, både på kort och lång sikt.

Caroline: Ja, och det kanske de här rika och slösaktiga vännerna också gör.

Jan: Ja, eller inte. Jag vet inte vad som menas med slösaktiga.

Caroline: Men sen är man ju vänner också av andra anledningar, för att man gillar varandra. Då ska man ändå kunna se varandra utan att det här filtret med pengar kommer emellan, tänker jag.

Synka förväntningar med vänner

Jan: Ja, och då är vi tillbaka på avsnittet med Moa. Varför är det klurigt att prata om pengar? Så att man synkar förväntningar. För det kan ställa till. Man ska åka på en gemensam semester, de ena vill flyga första klass eller bo femstjärnigt och själv är man så bara…

Jan: Jag hade en kompis som i somras var och hälsade på vänner i Marbella, som har mycket pengar, så här, ja, vår budget håller inte riktigt att varje lunch kostar 2 000 spänn. Det är inte det jag vill lägga mina pengar på. Så då får man ju ha ett samtal om det där, att jag fattar, 2 000 spänn för en lunch, för er är det inte jobbigt, men i vår ekonomi är det jobbigt, men vi vill ändå komma och hälsa på och hänga med er. Hur kan vi göra? Och då har man det samtalet för att det ska bli lätt och bara synka vad man lägger pengarna på.

Problemet är aldrig problemet, utan problemet är alltid mycket större än problemet.

Jan: Så jag skulle vilja säga att det här inte är problemet, utan det här är symtomet på problemet. Så det är den här klassikern. Problemet är aldrig problemet, utan problemet är alltid mycket större än problemet.

Tack för frågorna och var man får svar

Caroline: Bra. Var det sista frågan nu?

Jan: Nej, där var massor av frågor, men jag tänker att vi håller här, för vi har pratat i en timme och nästan en kvart. Men jag vill bara säga stort tack för alla frågorna. Är det så att du inte har fått, vi har inte kunnat svara på alla frågor som kommit in, ställ gärna istället, för att ställa frågorna ibland på Facebook eller på Instagram, ställ dem gärna i forumet. Där hänger jag, där hänger många andra. Bättre chans att få svar där.

Caroline: Bättre chans att få svar där.

Jan: Och sen, även där hinner jag inte alltid svara, men de flesta får svar från andra. Vill du vara garanterad svar av mig, så är det ju så att jag prioriterar alltid de som är i vår community på Patreon, och då patreon.com/rikatillsammans. Så där brukar jag alltid prioritera att svara och ge lite längre svar. Eller där har vi till och med sådana här fika tillsammans på onsdagar, som är utan agenda, där man kan logga på. Och så brukar vi vara 20–25 personer och så kan man ställa frågor.

Caroline: Det är inte alla som vet vad vårt Patreon är, men det är ju vårt community, och man väljer själv hur mycket man vill engagera sig, vilka aktiviteter man vill vara med på, vilket extra material man vill lyssna på, vilka digitala möten man vill vara på. Men vi försöker ha några möten varje månad, där vi bjuder in gäster. Det ska ju ge mer än vad man betalar för att vara med.

Jan: Ja, och sen ger vi ibland lite mer konkreta investeringstips på börsintroduktioner. Jag jobbar på ett investeringstips här nu i september-oktober, som kommer på Patreon. Och vi skickar ut varje vecka. Så patreon.com/rikatillsammans eller så bara klicka på länken i anslutning till avsnittet.

Caroline: Grymt!

Jan: Ja, tack för idag.

Caroline: Tack för idag, så ses vi nästa vecka, så får vi se vad det blir nästa vecka.