Gult ljus på marknaden – vad betyder det?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Gult ljus på börsen
2. Den exekutiva sammanfattningen
3. Caroline och Indian equity
4. Girighet och förhoppning
5. Tidlösa ordspråk och barn vid bordet
6. Möten med läsare och Fika tillsammans
7. Många överskattar sin risktolerans
8. Mansplaining om räntefonder
9. Rättelse om Spiltan Räntefond Sverige
10. Sparande som hobby
11. Tankeexperimentet: tre halveringar
12. Den stora depressionen 1929–1932
13. Ray Dalio och skuldcyklerna
14. Boken är jobbig att läsa
15. Sparandet ska inte påverka vardagen
16. Historiska nedgångar är inget påhitt
17. Vad proffsen förväntar sig
18. Tjurmarknaden är gammal
19. Buffett väntar utanför marknaden
20. Många tecken pekar åt samma håll
21. Olika röster från finansbranschen
22. Kan en krasch komma utan euforifas?
23. En naturlig cykel
24. Rätt sak på rätt sätt
25. Tre avslutande tips: se över hela ekonomin
26. Tips två: sänk aktieexponeringen
27. En kort tanke om amortering
28. Tips tre: 5 procent guld
29. Överkurs: hedgefonder i den aktiva hinken
30. En hedgefond som stänger
31. Häng med oss och kommentera

Gult ljus på börsen

Jan: Det som händer i värsta fall är att du missar en uppgång, men du kommer garanterat inte göra det vanligaste misstaget av dem alla: att sälja på botten. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 75 och det handlar om gult ljus på börsen.

Caroline: Men du, du kör du mot gult förresten.

Jan: Ja, det gör jag.

Caroline: Jag tänkte så, det är en bra trafikljusmetafor.

Jan: Ja precis, men gör du? Ibland. Ibland, ja. Det här handlar om att jag brukar säga att det går inte att förutsäga framtiden eller börsen. Men undertiteln på det här avsnittet är så här: det går inte att förutsäga framtiden, men...

Caroline: Punkt, punkt, punkt.

Jan: Precis. Jag tänkte att vi idag ska prata om lite det här. Alltså, jag är lite orolig för börsen just nu. Min observation, eller min spaning, är att många överskattar sin risktolerans, och idag kommer det också handla om att många överskattar den förväntade avkastningen som man får per år. Sen tänkte jag också att vi skulle prata om hur en krasch egentligen går till. Och sen några tecken på det jag har sagt, det är gult ljus. Det är inte rött ljus på börsen eller på marknaden.

Caroline: Grönt skulle innebära att det är bra att handla.

Den exekutiva sammanfattningen

Jan: Det är bra att köra, allt är som vanligt helt enkelt. Och vi kommer att prata om några konkreta tips. Jag tror att det handlar om att minska aktieexponeringen, kanske kolla över sin ekonomi, öka amorteringen eller öka sparandet, konto med insättningsgaranti och så vidare. Vi kommer också prata om ett annat tips som vi redan har gett till dem som följer oss på Patreon, det vill säga de som bjuder oss på en fika. Inte bokstavligt talat, men man kan sponsra.

Caroline: Man kan sponsra med 25 kronor.

Jan: Ja, precis. Så där har vi redan läckt det för ett tag sedan, men vi kommer att lägga till 5 % guld i både nybörjarportföljen och globala barnportföljen, för jag tror att det kommer öka avkastningen i den lite. Och överkursdiskussionen idag kommer vara lite av en koja med hedgefonder helt enkelt. Så nu kommer din favorit. Vad är det då? Den exekutiva sammanfattningen. Så det här är väl helt enkelt...

Caroline: Om man lyssnar på det här avsnittet så kan man få med sig det mesta matnyttiga.

Jan: Precis, så det här är för dig som bara lyssnar de första tio minuterna helt enkelt, att ta med dig det viktigaste. Då skulle jag säga så här: om du tyckte att hösten var jobbig, så var det inte ens ett ras, utan det där var bara ett litet förskalv. Tittar vi på varför jag tror att många överskattar sin avkastning, så tror varannan svensk idag på att vi kommer ha en årlig avkastning om 10 % eller mer de kommande fem åren. Var femte person, alltså 20 % av alla som investerar på börsen idag, tror att vi kommer att ha en årlig avkastning om 15 % per år de kommande fem åren. Och var tionde person i världen tror att vi kommer att ha en avkastning på 20 % eller mer.

Caroline: Det är ju rätt saftigt. Men hur har man tagit fram de här siffrorna?

Jan: Det är en studie som vi kommer att prata om, Schroders Global Investor Study.

Caroline: Så de gör sådana undersökningar för att se vad folk har för uppfattning?

Jan: Precis, vad är läget. Och det här är ju lite crazy. Alltså 20 %. Det betyder ju att då skulle pengarna dubblas vart tredje år. Tre och ett halvt år.

Caroline och Indian equity

Caroline: Jag fick 22 % på en grej. Och det var ju för länge sedan. Då hade jag mina pengar på Swedbank och köpte bara Swedbankfonder. Det var någon sån...

Jan: Indian equity.

Caroline: Ja, precis. Och du var helt så här: 22 %. Men sen så gick det ner.

Jan: Ja, det brukar vara så. 20 % är en helt orimlig avkastning över längre tidsperioder. Över fem år, och särskilt i dagsläget, där vi är nu. Om man tittar på alla indikatorer just nu så pekar nästan alla på gult eller på rött. Det är dyrt på börsen. Oavsett om man jämför så kallade P/E-tal, alltså priset på en aktie i förhållande till hur mycket företagen tjänar, hur mycket de har i skuld, i kassaflöde, i förhållande till BNP. Alltså allt pekar.

Caroline: Man måste jämföra för att få veta, är det dyrt på börsen nu?

Jan: Med historiska mått. Ja, med historiska mått. Och i vissa avseenden så ligger vi högre nu än under kraschen, IT-bubblan, högre nu än vad vi låg under finanskrisen. Så det är liksom som att vi inte har lärt oss någonting. Och är det något som är ett återkommande tema på börsen, så är det att vi inte lär oss någonting. Så det här är en sån här... Det är en förhoppning.

Caroline: Alltså förhoppningens, vad ska man säga?

Hopp är ingen investeringsstrategi.

Girighet och förhoppning

Jan: Girighet liksom. Girighet och förhoppning. Det är girighet och förhoppningar i finansvärlden. Ja, och det där är jättebra att du säger det. För hopp är ingen investeringsstrategi. Påstår jag. Nej, det är det verkligen inte. Jag köper nu för att hoppas att det ska gå upp lite till. Spekulation. Ja, precis. Och tittar vi där så tror jag också att vi ska prata om att en krasch inte är momentan, utan det är ju inte som att riva av ett plåster snabbt. Det är mer en misärig ökenvandring i tre år.

Caroline: Okej, men jag tänkte att vi kan väl prata om det sen, om det finns någon tröst i det att den inte är snabb.

Jan: Absolut.

Caroline: Man kan få dra sig ur, jag vet inte vad det kan vara...

Jan: ...som är bra med att den är långsam. Ja, jag tror det var Arne Talving, Kavastu, jag kommer att referera rätt mycket till honom i det här avsnittet, för han har gjort mycket statistik på det. Och jag tror att han sa så här: de första 50 dagarna, börsdagarna, det är alltså 10 veckor, alltså 3 månader. Så på 3 månader är i genomsnitt nedgången ungefär 12 procent. Okej. Så att det är ganska beskedligt, det finns massor av möjligheter att komma ur. Det är inte den där kraschen på 22 procent på en dag, alltså som vi gärna kommer ihåg. Så att återigen, jag skulle säga så här att en börskrasch, det är att vi kommer gå ner minus 50, minus 60 % om man har en ren portfölj med 100 % aktier, under en 2–3-årsperiod. Det är det historiska skolboksexemplet. Sen blir det aldrig skolboksexemplet, men det är bra att veta så att man har en referensram. Det går absolut inte att förutsäga när den här kommer att komma. Så jag ska vara jättetydlig med det. Det är inte att vi har ändrat strategi eller åsikt, utan jag ser att det är gult ljus. Jag tycker att det har gått. Jag kommer visa några faktorer på det där. Så för mig är det här ett tillfälle att liksom se över skeppet, täta det, binda fast grejer på däck inför stormen. Eller fylla ladorna.

Caroline: Ja, du har alltid sådana fina uttryck.

Tidlösa ordspråk och barn vid bordet

Jan: Ja, men jag gillar dem. Vi träffade ju Annika Backlund häromdagen. Hon hälsade på, hon som vi intervjuade om en fastighet. Hon har ju också massor, man ska inte baka bröd på utsädet. Jag gillar de här tidlösa ordspråken.

Caroline: Det är roligt, för hon sa ju det när Freja satt och åt med oss. Och då frågar Freja: vad är utsäd? Och folk frågar oss när vi pratar om ekonomi med våra barn. Och då är det liksom ett lärotillfälle.

Jan: Ja, precis. Freja frågade: vad är ett utsäd? Och det där, man ska inte underskatta det. Jag har tänkt mycket på det där. Vi låter ju Freja vara med rätt mycket när vi har gäster eller när vi pratar om ekonomi. Även om hon inte fattar, så är det saker hon plockar upp. Ja, och det är kul. Och sen så skulle jag också säga att en börskrasch ju inte är negativt. Utan precis som vi pratade om i avsnitt 72 med Erik Strand, så är en börskrasch på sätt och vis bra för förmögenhetsfördelningen. De som är äldre och har haft bra tider på marknaden, det är jättebra för dem att sälja nu. Säljer du nu så kan du i alla fall garanterat säga att du inte har sålt på botten. Kanske inte har träffat exakta toppen, men det går inte. Så det är en bra grej. Och för oss yngre så är det här ett jättebra tillfälle. En börskrasch kan vara ett bra tillfälle. För då kan vi komma in på marknaden billigt. För oss har ju under hela vår uppväxt aktier varit dyrt, hus har varit dyrt, fastighet och allt har varit dyrt. Så nu är det liksom att när kraschen väl kommer så kommer det vara positivt om man är rätt riktad. Det är inget positivt om man kör rakt ut mot rött, rakt ut i korsningen.

Caroline: Nej, varken för de som är unga och har lite pengar...

Jan: Ja.

Caroline: ...eller för de som är äldre och har mycket.

Jan: Exakt.

Caroline: Alltså så alla vinner på att stanna upp lite nu.

Möten med läsare och Fika tillsammans

Jan: Jag tror att nu är tillfället, men det är så här, gult ljus. Det är den bästa metaforen. Nu är den exekutiva sammanfattningen slut. Så du som tänker "nu pallar jag inte mer", nu kan du stänga av. För er andra, nu börjar ju det roliga faktiskt. Jag har suttit och förberett det här avsnittet. De senaste veckorna har vi träffat många av er läsare och pratat. Vi har träffats på Fika tillsammans i Malmö, som var supertrevligt. Vi har varit och föreläst runt om i Sverige på några företag, gjort företagsföreläsningar. Och det är helt fantastiskt, för man blir inbjuden till ett företag och pratar om ekonomi i en och en halv, två timmar. Och så är hälften av er följare där i publiken. Jättekul. Så tack John också för inbjudan till ditt företag. När jag har pratat med många av er så har jag några reflektioner faktiskt. Och jag tänkte alldeles strax ta de reflektionerna. Jag vill bara kort ge ett tips. Vi kommer ju köra det här med Fika tillsammans. Workshopen som vi har planerat för nästa år verkar vara så här superpoppis. Du ser lite överraskad ut. Över att det är sånt intresse.

Caroline: Vi kommer köra det på lite olika ställen.

Jan: Vi kommer köra i Malmö, Stockholm och Göteborg. Vi kommer ha gäster på dem. Och man kan läsa mer på rikatillsammans.se snedstreck fika tillsammans. Eller rikatillsammans.se snedstreck workshop. Så kan man läsa mer om det. Men hälften av platserna är redan tagna. Vilket är helt crazy, för för mig så är det tillfället typ i februari eller mars nästa år. Så det är jättekul. Bra. Så jag tänker också att vi kör igång. Vi har ju också haft en paus här, en vecka, på ett avsnitt. För det blåste upp en twitterstorm med oss angående vårt samarbete med Better Globe. Vilket jag var lite fascinerad över, eftersom det inte var någonting nytt. Men det gjorde ändå att vi behövde skjuta på ett avsnitt och hamnade en vecka efter. Så jag beklagar det, men nu är vi tillbaka i full fart. Vi är tillbaka som vanligt. Som vanligt, ja.

Många överskattar sin risktolerans

Jan: Så att, om vi då utgår från det här att jag har träffat många av er på sistone, så skulle jag säga så här: om jag ska generalisera grovt, så vi som har pratat när vi har träffats, ta inte det här som någon personlig kritik, utan det är flera, många, många av er jag har pratat med. Och då skulle jag säga så här: många överskattar sin risktolerans.

Caroline: Vad menar du egentligen med det? Risktolerans, är det...

Jan: Att man tror att man kan klara en större risk än vad man egentligen kan.

Caroline: Alltså, man har aktier och det blir ett ras.

Jan: "Jag klarar ett ras på 15 procent utan problem." Innan raset så tänker man att man klarar ett ras.

Caroline: Eller man tänker kanske inte ens på raset.

Jan: Nej, men man inser att det är en risk med aktier. Men man är inte känslomässigt engagerad i det. Och det är väl min upplevelse. Och så brukar jag fråga: har du upplevt IT-bubblan? 2001–2002? De flesta säger nej. Då brukar jag fråga: har du upplevt finanskrisen? Nej, utan jag började spara 2013, eller jag började spara 2015. Och det är inget fel att börja spara 2013. När man sparar, det är som kineserna säger, bästa tillfället att börja spara var för 20 år sedan, näst bäst är idag. Eller om jag säger: bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan, näst bäst är idag. Men man behöver då vara medveten om att man är nybörjare och att det svänger, och att kanske lyssna på oss som har varit med ett tag, att det gör väldigt, väldigt ont och det är väldigt känslomässigt jobbigt. Några av er upplevde ju det redan i oktober, när det föll med 11 %, och det var ju inte ens ett ras liksom. Så jag tror att många har för hög risk i sin portfölj och tror att de kommer att klara den. Extremt många har också för höga förväntningar på avkastning. Jag kommer strax att prata om det med studien, men man tror att börsen, eller sin portfölj, sitt sparande, kommer att ge en bättre avkastning än vad det kommer att ge. Många portföljer är fel allokerade. Många har pratat om 100 % aktier. Och det kan jag säga rakt ut: att ha 100 % aktier just nu som det enda sparandet man har, det är crazy. Alltså det är på gränsen till dumhet. Sen säger jag inte att man inte kan ha 100 % aktier i den aktiva delen av sin portfölj. Men man måste ha en buffert, du måste ha en mellanriskhink, du måste ha en passiv hink.

Caroline: För att inte bli av med en stor del av sina pengar som man har. Tänk hur lång tid det har tagit att spara ihop det här, eller jobba ihop?

Mansplaining om räntefonder

Jan: Ja, precis. Och det är roligt, till och med när vi hade det här fiket tillsammans i Malmö så fick ju du kritik för att du hade räntefond.

Caroline: Ja, för att jag inte hade 100 % aktier.

Jan: Ja, det var på gränsen till mansplaining.

Caroline: Ja, det var mansplaining. Men vi gillar ju inte den typen av risk.

Jan: Nej, och det roliga är att även om vi tar Kavastu i det förra avsnittet, när vi hade den här paneldiskussionen, då säger han ju så här: jag har inga räntefonder. Det roliga var att när jag pratade med honom om det ett par dagar senare så framkom det att han har premieobligationer, han har skog, han har mark och massa andra grejer. Så han pratade ju bara om sin aktiva del i portföljen.

Caroline: Han trodde du frågade om hans aktiva portfölj.

Jan: Ja.

Caroline: Inte om hela hans ekonomi.

Jan: Nej, precis. Och när man tittar på hela hans ekonomi, då måste man ha räntefonder. Alltså, eller kontanter eller något annat alternativ. Om vi pratar bara om den aktiva lekportföljen, men det är ju en lekportfölj per definition liksom. Och de som har räntefonder har upplevt att många har fel typ av räntefonder. Man har sådana high yield-räntefonder. Du vet att räntefonderna med låg risk har ju gått back. Vilket de egentligen inte ska kunna göra, men eftersom vi har negativ ränta så har de gjort det. Och det vill man inte ha. Då har man sökt sig till räntefonder som har högre avkastning. Men har man högre avkastning på räntefonder betyder det att de har lånat ut till högre risk, till dåliga företag med sämre betalningsförmåga. Och som vi pratade om i avsnitt 72, tror jag, med Erik Strand, så kommer de att rasa. Så att ha high yield eller junk bonds. Det heter junk bonds också, va? Ja, det är kass.

Rättelse om Spiltan Räntefond Sverige

Jan: Och här måste jag göra en rättelse. För en av mina favoritfonder, det är Spiltan Räntefond Sverige. Jättebra räntefond, men jag sa vid ett tillfälle att den hade statspapper. Och det har den inte, utan den lånar också ut till företag. Kanske inte så mycket junk bonds, men den har ändå lånat ut till företag. Och som jag fick ett mejl av en, det var lite roligt, jag fick ett mejl av en läsare av er, och så stod det så här: "Jan, jag älskar det du gör, men här har du totalfel." Och det var lite så här, det är lite jobbigt att läsa, och sen läser man i signaturen, så hette... jag ska inte säga vem det var, men det var en senior obligationsspecialist på en av de stora svenska bankerna. Ja. Så den personen hade koll? Kan man minst sagt säga. Och jag fick till och med skärmdumpar på vad jag hade fel om. Så det var lite så här, aj då.

Caroline: Men roligt att den personen lyssnade på oss.

Jan: Tack så mycket. Och han pekade ju då på att titta så här: okej, där är Spiltan. Han sa så här: jag älskar Spiltan Räntefond. De är ett fantastiskt bolag, en fantastisk fond. Men de har några problem. Och det är att de är jättestora. De har över 30 miljarder i förvaltat kapital. Jättemycket pengar. Och han säger att i en kris så kan det bli svårt att komma ut genom dörren när man är så tjock. Ja, det är så många som ska ut. Så han var så här: nej, det är en jättebra fond. Men det är inte en lågriskräntefond på det sättet. Så jag vill bara vara tydlig med det där. Därför kommer jag i det här avsnittet prata mer nästan om kontanter eller låst bankkonto som ett alternativ, snarare än räntefonderna. Det är inget fel, kontanter är en giltig position i ens portfölj.

Caroline: Nej, för det tänker man så att de pengarna gäller inte, och de jobbar ju inte.

Jan: Nej, och då kan jag säga så här: kontanter, om vi bortser från inflationen, då är kontanter det enda stället där du garanterat inte förlorar pengar. I en portfölj.

Caroline: Ja, okej. Jag tänker på inflationen.

Jan: Jag sa bortsett från inflationen. Skönt att du började tänka på inflationen i de första.

Caroline: Jag har lärt mig någonting nu efter 50 år.

Sparande som hobby

Jan: Ja, men det är bra. Men du får fortsätta hålla läsarnas, eller lyssnarnas, flagga högst. Du vet, mycket av den feedbacken som jag får från det här... Och när du inte är med så... Ja, du måste hälsa Caroline. Hon ställer alltid bra frågor. Tack så mycket. Så fortsätt ställa dem. Och sen så upplever jag att många blandar ihop det här med att tjäna pengar, alltså på sitt sparande, och att ha sparande som hobby faktiskt. Att man behöver liksom säga att det inte riktigt är samma sak. Precis som med de flesta hobbyer så är det inget man tjänar pengar på. En hobby är ju en hobby. Och därför säger jag att hobbysparandet bör ske i den aktiva portföljen. Men ens bas bör vara trygg på något sätt, helt enkelt. Så att om vi tar det här med risktolerans, så tänker jag att vi ska ta ett litet exempel, och du ska få vara...

Caroline: Du kommer vara sådan guinea pig nu.

Jan: Precis, och du får vara min försöksperson. Låt oss utgå från att du skulle ha ett pensionssparande, eller du har din portfölj. I den här portföljen har du 380 000 kronor, bara som exempel. Väldigt specifikt, men jag har en anledning till varför 380 000. Man kan göra det på 100. Vi skulle kunna göra det på 100 också. Vi säger att det är enklare att räkna på 100. Okej, det var ju synd. Du vill ha det.

Caroline: Vi tar vilket som. Kör på.

Tankeexperimentet: tre halveringar

Jan: Vi tar 100 000. Så säg att du har 100 000 i din portfölj. Och du som lyssnar eller tittar på det här, tänk verkligen så här. Ta en paus i poddavsnittet eller i videon. Logga in på ditt Avanza eller Nordnet. Kolla hur mycket pengar som är där totalt just nu. Så gör det nu, så väntar vi typ tre sekunder. Så, och sen gör vi så här att du föreställer dig att du förlorar halva beloppet. Rakt upp och ner liksom. Så att om du hade 100 000 så har du nu 50 000.

Caroline: Hur känns det? Ja, det var som ett hugg i magen.

Jan: Det är roligt, du är faktiskt så duktig på att känna in. Men så i alla fall, det går nu ett litet tag och sen loggar du in igen, och nu har du förlorat ytterligare halva beloppet. Alltså, jag känner mig resignerad. Och hur är det för dig som lyssnar eller tittar? Du har gått in och tittat minst nu på vad du har på ditt Avanza- eller Nordnetkonto, du har förlorat halva. Sen har du förlorat ytterligare en halva, så nu är vi nere på 25 000. Det känns som att du har något kvar nästan.

Caroline: 25 000 är ändå pengar, men det känns ändå som att jag inte har något kvar. Du behöver inte bry dig om mig.

Jan: Nej, precis. Och sen gör vi helt enkelt så att vi halverar ytterligare en gång. En tredje gång. Så vi har tre halveringar.

Caroline: Jag vet inte, det har inte varit inne på kontot på ett tag.

Jan: Nej, men sannolikt. Eller hur? Då har vi gått från 100 till 50. Från 50 till 25. Från 25 till 12 och en halv. Och vi är fortfarande inte klara. Men nu behöver du inte halvera. Nu behöver du bara ta bort 15 procent. Så 12 och en halv, då är det typ 10 000. Så att du har liksom förlorat 90 % av dina pengar här. Och skulle du säga att det här är realistiskt? Eller är det här liksom bara påhitt?

Caroline: Nej, jag tror inte att det kan hända. Alltså det låter helt sjukt. Alltså jag tror inte att det kan hända.

Den stora depressionen 1929–1932

Jan: Och så tror jag att de flesta av oss skulle resonera. Alltså så här, förlora 90 % av sina pengar. Precis som du säger. Så varför har man det då personligen? Precis. Och grejen är att det här faktiskt inte är påhittat. Utan det här är vad som hände mellan 1929 och 1932.

Caroline: Okej, vänta, är det den stora depressionen?

Jan: Ja, precis. Så då stod börsen, Dow Jones, på 381 i index, alltså det amerikanska indexet när man räknade ihop alla aktier. 381, den 3 september 1929. Den 8 juli 1932, alltså tre år senare, då var vi nere på 40,5. Så man hade alltså förlorat tre halveringar och 15 procent. Man gick från 381 till 40. Så det var därför jag egentligen började på 381 000. För hade du haft 381 000 så hade du haft 40 kvar. Och här vill jag rikta tack till Arne Talving, Kavastu. För det var ju du som gjorde mig uppmärksam på det.

Caroline: Att det här har hänt tidigare.

Jan: Ja, precis. Sen har jag googlat sifferserien och så. Men det här har alltså hänt. Nu tror jag inte att nästa krasch kommer att vara 90 %, men 50–60 % är inga problem. Vad tänker du?

Caroline: Nej, men jag tycker det är lite så scary. Alltså det är klart det är jobbigt att bli av med så mycket pengar. Och jag tror också att känslomässigt så kan man nog bli väldigt resignerad över sitt sparande eller sin ekonomi i lag. Men sen så tänker jag också på just den tidsperioden, om man jämför med nu. 1929 där. Alltså var det liksom delar av det här med vad som hände i ekonomin som satte igång lite mer också kring det där politiska som hände? Absolut. Jag kan inte historien så bra.

Ray Dalio och skuldcyklerna

Jan: Nej, men ofta är det ju samma sak som händer. En av de grejerna som skrämmer i de här faktorerna, det är ju att jag har en liten husgud, och han heter Ray Dalio, från Bridgewater.

Caroline: En hedgefondsförvaltare.

Jan: En av de bästa. Han förutsåg finanskrisen 2008, förutsåg han sex år i förväg, och när alla förlorade massor av pengar tjänade han 10 % i sin fond. Och alla hans sparare... Det är han som pratar mycket om den här allvädersportföljen, RikaTillsammans-portföljen som vi har byggt. Och han har ju liksom tusen anställda som bara gör research. Han har nu publicerat en bok gratis som heter "Principles for Navigating Big Debt Crises". Där han går igenom typ alla de här kriserna som vi har haft genom historien. Allt från Romarriket till finanskrisen. Okej, det är ett eget jobb. Ja, och han har liksom återupplevt dem.

Caroline: Alltså satt sina pengar i relation till att han hade haft så här mycket att förlora.

Jan: Precis, och han ville bygga upp den här känslan för en arketypisk... Han pratar mycket om de här skuldcyklerna. Hur ser en krasch ut? Istället för att se en massa olika händelser, så vill han se vad det gemensamma temat är.

Caroline: Men det är väl många som har gjort det innan honom, eller?

Jan: Inte på den nivån, skulle jag säga. Det finns ju några andra författare, jag läser en annan bok på ämnet nu. Men jag tycker ju det här är klurigt, och vad han har släppt då, det är ju liksom... Han är så här: jag är rädd för den här skuldkrisen, han ser det. Han har släppt boken gratis? Gratis, ja. För att han vill att så många som möjligt ska läsa den. För han är så här: det här kommer att gå åt helvete. Och den riktar sig framför allt... den riktar sig inte till småsparare, den riktar sig till politiker, den riktar sig till centralbanker och så vidare. Det är liksom ganska kaxigt när man skriver så.

Caroline: Har du kollat igenom den?

Boken är jobbig att läsa

Jan: Jag har läst igenom den. Jag tycker den är jättejobbig att läsa. Så jobbig på vilket sätt? Första delen är jätteintressant. Introduktionen är superspännande. De första 25 sidorna kan man läsa. Men sen har han gjort case studies på 48 börskrascher. Och så går han igenom. Det är 15 grafer på varje. Gemensamt. Kanske kommer vi göra ett avsnitt, jag har pratat med Erik Strand om att vi ska göra ett avsnitt kring just den här boken. Men jag tror att vi behöver någon som är lite bättre än vad vi är på att förklara det. Men i alla fall, han pekar på att det här inte är något nytt, det här återkommer genom historien, och nu är det snart dags igen. Och det är en av de sakerna som gör att jag säger att det är gult ljus nu. Om vi tittar då historiskt så finns det sammanställt lite olika maxförluster. Så hur mycket kan ett tillgångsslag eller sånt falla? Tittar man på en enskild aktie, en enskild fond eller en enskild investering, så har den historiska maximala förlusten i en enskild aktie, en enskild fond eller en enskild investering varit 100 %. Så att man kan förlora allt. Det här är varför man aldrig ska lägga alla pengar i en fond eller en aktie eller en typ av investering. Det är crazy. Tittar man på en bransch eller ett tillgångsslag eller en industri, så har vi historiskt sett nedgångar på mellan minus 50 och minus 90 procent. Så att det har liksom förekommit. Och tittar man på en så här balanserad portfölj, det som vi pratar mycket om, då till exempel nybörjarportföljen, då har man sett historiska nedgångar på mellan minus 30 och minus 50 procent. Och statistiskt, pratar man om en aktieportfölj, så ska ju den på en 15-årsperiod förlora halva värdet minst två gånger. Så att det svänger väldigt mycket. Och där gillar jag till och med ditt citat här.

Caroline: Om det kostar dig din nattsömn, då är det för dyrt.

Om det kostar dig din nattsömn, då är det för dyrt.

Jan: Ja, så kan du säga något mer om det kort?

Caroline: Ja, jag tänker att om man är positionerad så att man har svårt att sova om det nu...

Jan: ...svänger lite, då...

Caroline: ...ska man nog se om sitt sparande, alla sina investeringar.

Sparandet ska inte påverka vardagen

Jan: För att det blir för jobbigt. Se om ladan. Se om ladan.

Caroline: Nej, men det blir för jobbigt. Och jag vet inte hur ni är, men jag vill i alla fall sova...

Jan: ...om natten utan att behöva...

Caroline: ...ligga och fundera över hur det ska gå. Behöver vi flytta? Et cetera.

Jan: Jag påstår ju att ett sparande inte ska påverka ens vardag negativt. Det är ju liksom grundregeln. Och varför vi alltid tjatar om de här procentuella förlusterna, eller att undvika förluster, det är för att återhämta en förlust är extremt jobbigt. Det är ju därför Warren Buffett, världens bästa investerare, en av världens rikaste män, alltid säger att regel nummer ett: förlora inte pengar. Regel nummer två: glöm aldrig regel nummer ett. För att återhämta en förlust... Om jag har 100 kronor och gör en förlust på 50 procent, då behöver jag alltså en uppgång på 100 procent. Om jag förlorar 90 % som vi tog i det exemplet, då behöver jag 900 % uppgång.

Caroline: Ja, för det tänker man inte på.

Jan: Nej, utan man tänker så här: minus 25 %.

Caroline: Det ska bara upp lite igen.

Jan: Precis, man tänker minus 25 %, för att komma tillbaka till noll så är det plus 25 %. Men så är det inte. Då har man liksom räknat fel på matten. Så att återhämta en förlust är exponentiellt jobbigt.

Caroline: Var det inte så att jag räknade fel live?

Jan: Jo, det var det, i ett gammalt avsnitt. Men så här, du kan inte ensam... Ja, men jag brukar ta det som exempel. Det är nästan ingen som svarar rätt på det. För man tänker att 10 procents förlust, det kräver 11 procents återhämtning.

Caroline: När man gör matten automatiskt utan att... man vill bara svara snabbt, det är väl inte så himla komplicerat.

Historiska nedgångar är inget påhitt

Jan: Nej, och vi har ju sett nedgångar. Alltså till exempel mellan 2000 och 2003 hade vi en nedgång på minus 62 procent på svenska börsen. Mellan 2007 och 2008 hade vi en nedgång på svenska börsen på 42 procent. 2007–2009 på den amerikanska börsen, minus 57 %. 2000–2002, minus 49 % på den amerikanska börsen. Så de här nedgångarna, det är att jag loggar in på din depå och kollar vad värdet är, tar bort hälften. Det är inget påhittat. Alltså det har hänt. Och tittar vi på att folk då överskattar risktoleransen, så överskattar man i andra hållet också, hur mycket det ska ge. Och sen blir man ju ofta besviken. Och blir man besviken, då börjar man leta efter mer aggressiva investeringar. Och så förlorar man ännu mer. Och så blir det en negativ spiral.

Caroline: Ja, men så tänker man "jag ska inte befatta mig med aktier överhuvudtaget någonsin igen". Och så kanske man ändå skulle... man har lärt sig något värdefullt att ta med sig.

Jan: Ja, precis. Och då missar man ut. Men om vi tittar på den här studien som gjorts av Schroders. Så frågar de: vilken är din förväntade avkastning per år de kommande fem åren? Och då har globalt 13 % svarat, alltså var tionde person, att de förväntar sig över 20 % avkastning om året. 37 %, alltså 4 av 10 personer, säger att de förväntar sig mellan 10 och 20 % avkastning om året. 34 % förväntar sig mellan 5 och 9 % om året. Och var tionde förväntar sig bara under 4 procents avkastning eller förlust. Så det här är globalt. Om vi tittar på svenskar, så är vi lite bättre, men inte jättemycket bättre. Verkligen en normalfördelning, det här. Ja, 8 procent av oss svenskar, nästan var tionde person, förväntar sig en avkastning på över 20 procent. Men det som är lite illa här är att vi är 39 %, alltså 4 av 10, som förväntar sig en avkastning på mellan 10 och 20 % om året. Lägger vi till de där 8 %, då har vi nästan att hälften av alla svenska investerare förväntar sig en avkastning över 10 % om året. Det är 28 %, var tredje person, som ligger på 5–9 % i förväntningar per år, och exakt samma som de andra, ungefär 8 %, förväntar sig en lägre. Och då kan man fråga sig vad som är rätt svar på det här. Jo, det ligger ju på mellan 5 och 9 %. Så liksom hälften av alla som investerar har felaktiga förväntningar.

Vad proffsen förväntar sig

Caroline: Påstår jag. Alltså det är ju förhoppningar, väl. Ja, alltså när de här...

Jan: ...Schroders frågade liksom professionella investerare, alltså fondförvaltare, så sa de flesta 5. Att de förväntade sig 5 % om året i genomsnitt de kommande fem åren. Så att du vet, 20 % om året... Värst var de i Indonesien. 39 % om året förväntade de sig de kommande fem åren. 39 % om året. Det dubblar pengarna varannan.

Caroline: Men frågar man vanliga människor eller människor som sparar pengar?

Jan: Som sparar sina pengar. Och investerar dem. Ja, precis. Lite crazy. Så historiska tumregler. Jag brukar säga så här, så att man får en reality check. Aktier, mellan 7–8 % om året. En tillgångsallokerad portfölj, alltså till exempel nybörjarportföljen, får ungefär 5–7 % om året. Enskilda tillgångsslag, alltså bostäder, fastigheter, guld, räntefonder och så vidare, ungefär 3–4 % om året. Och jag har en annan sån här favorit som jag faktiskt inte har pratat så mycket om i podden. Ja, vilken var det? Meb Faber heter han. Amerikansk författare och fondförvaltare.

Caroline: Heter han Meb?

Jan: Ja.

Caroline: Jag tänkte att det var någon sån förkortning för...

Jan: Han har skrivit det på sina böcker i alla fall, som jag har läst. Och då säger han på Twitter så här: hur många människor känner du som har de här realistiska avkastningskraven på 5 % om året efter inflation, på en portfölj som med stor sannolikhet kommer gå ner mellan 25 och 50 % vid något tillfälle? Och jag tror inte att det är särskilt många som tänker så. Särskilt inte nu när vi har haft många år, goda år, där börsen mer eller mindre har gått upp. Vad tänker du?

Caroline: Nej, jag håller med dig. Särskilt inte nu.

Tjurmarknaden är gammal

Jan: Särskilt inte nu, nej. Och jag ska inte gå in i detalj på det här, utan nu kommer jag att lista ganska många anledningar. Sen kan man läsa vidare. Forbes har en jättebra artikel om just det här, varför jag tycker att det är lite crazy på marknaden.

Caroline: Så du menar att Forbes har också liksom... Jag hängde inte med dig.

Jan: Nej, de har gjort en jättebra tidningsartikel där de visar grafer och sånt. Jag tänkte först att jag skulle visa 25 grafer på varför det är gult ljus, men sen insåg jag, nej, det är varken kul... Caroline kommer bli arg. Framför allt så är det inte kul för dem som lyssnar på podden. Men jag skulle säga så här: på den amerikanska börsen, konstant uppgång, tror jag över 300 % sedan 2009. Så den här tjuren, tjurmarknaden, många säger att tjuren är gammal. Är det det man säger? Ja, precis. The bull is old. Ja, precis. Det har gått länge. Vi har haft en lång uppgång. I Sverige hade vi en liten korrektion 2015, men vi har också haft uppgång sedan 2008–2009. Ingen med egna pengar i marknaden just nu säger att det är billigt. Alla säger att det är svårt att hitta placeringar. Börsen är det enda alternativet. Men det är ingen som säger att det är billigt. De enda som gör köprekommendationer nu och sånt, det är ju analytiker eller tidningar. Alltså folk som inte har sina egna pengar i marknaden. Och har man inte sina egna pengar i marknaden, så har jag inte så stor respekt för ens råd faktiskt. Många kända investerare ligger utanför marknaden. Warren Buffett, han har 110 miljarder US-dollar utanför aktiemarknaden. Alltså det går knappt att föreställa sig.

Caroline: Som han inte har dragit in från...

Jan: Han har inte köpt någonting. Han säger så här: går inte att hitta...

Caroline: Har han pengarna då?

Jan: På typ kontot och i korta räntefonder.

Caroline: Okej.

Jan: Det är 110 miljarder US-dollar.

Caroline: Det känns som att han förlorar pengar just nu på att tänka att det är gult ljus på plats.

Buffett väntar utanför marknaden

Jan: Han gjorde så här under IT-bubblan också. Och liksom, skrattar bäst som skrattar sist. Det är tusen miljarder kronor som han har utanför. Jag kommer ihåg för några år sedan, när jag gick i skolan, då kommer jag ihåg att de sa att svenska statsbudgeten, vad det kostar att driva hela landet Sverige i ett år, är tusen miljarder. Så han har liksom hela Sveriges statsbudget, som det var för massa år sedan, utanför. Och så väntar han på att gå in. Många andra gör det också. Priset är dyrt på aktier och på börsmarknaden, oavsett nästan vilket mått man använder. Vanliga är ju till exempel P/E-tal eller P/S-tal eller P/B-tal, eller om man tittar på pris i förhållande till kassaflöde, pris i förhållande till BNP. Alltså varenda graf är så här bubble territory. Så att... och nu kommer jag säkert få mycket kritik, du kan inte bara titta på P/E-talet eller P/S-talet. Nej, jag tittar inte på ett enskilt tal, jag tittar på en korg av de här. Och det är inte bara konjunkturbarometern som...

Caroline: ...toppar. Men vadå, att det är högkonjunktur? Ja, gud ja.

Jan: Låg arbetslöshet, bra lön, det är toppen just nu. Men det är alltid som roligast innan det tar slut.

Caroline: Men det är ju apropå en annan grej. Jo, jag tänkte: vad gör Warren Buffett nu när han väntar på att få gå in på marknaden? Jo, han festar med Jennifer Lopez. Såg jag på hennes Instagram. Det är ju ändå så roligt. Hur känner de varandra? Men de gör det.

Många tecken pekar åt samma håll

Jan: Okej. I didn't see this one coming. Nej, det gör du inte, va? Tar vi nästa slide. Skuldsättningen är jättehög. I Sverige har vi bostadsbubblan, vi pratar om hög skuldsättning på hushållen. Arbetslösheten är låg. Räntefonder har fått stryk. Guld har fått stryk. Alla hatar ju guld just nu. Det brukar också vara ett sånt tecken. Många saker pekar på att vi är i slutet av den här kreditcykeln. Ray Dalio säger att vi är i sluttampen. Räntorna kommer sannolikt gå upp. Går räntorna upp, kommer aktierna gå ner. Många aktier har höga värderingar på grund av engångseffekter. Att skatter har sänkts, valutan har gått upp. Det är inte för att de producerar mer eller säljer för högre pris, utan det är engångseffekter. Jag rekommenderar... jag ska lägga ut en länk till den här Forbes-artikeln. Vad heter det? "Disaster is inevitable". Alltså det kommer att bli kaos. Det där är en sån här grej. Och jag lägger inte så mycket vikt vid enskilda grejer, utan jag försöker se mönstret. Och Arne Talving då, Kavastu, som jag har pratat om en del i det här avsnittet. Jag tycker att han är en av de bästa marknadstraders vi har i Sverige. Och han har också gått ut nästan hundra procent ur börsen. Och det gjorde han då den femtonde. Och vi spelar in det här den 16 november. Så att som sagt, sammanvägt så är det svårt, skulle jag säga.

Olika röster från finansbranschen

Jan: Och när jag har pratat med folk i finansbranschen som jag känner och har mycket förtroende för, så säger de flesta så här: nej, jag tror inte riktigt på en nedgång just nu. Börsen brukar ha styrka under den här perioden, under hösten och vintern fram till ungefär april. Och just nu så är vi också i nedre delen av en trendkanal. Så jag tror att vi kommer gå upp på kort sikt. Att vi kanske till och med, alltså skolboksexemplet skulle vara en skarp uppgång fram till april, och sen därefter något spektakulärt nedåt, kraschaktigt.

Caroline: Det låter också osannolikt.

Jan: Ja, precis, och det händer ju aldrig. Men det är vad som brukar hända. En annan person säger så här: det är ingen fara just nu. Börsen kommer sannolikt mycket väl gå upp de kommande sex månaderna, kan mycket väl gå upp ända upp till 24 månader. Vi vet liksom inte när. Och jag grundar det på att vi inte har sett någon euforifas. Vi har inte sett den där hetsen som alltid föregår en börskrasch. Vad tänker du?

Caroline: Får jag bara fråga, vem är det som står för hetsen?

Jan: Om nu branschfolket... Småsparare och media. Ja, okej. Det är mycket. Och sen dras ju de här proffsen med. För att de ser att det är läge. Nej, för att småspararna ställer ju krav. Alltså det är ju jättejobbigt att stå utanför. För då underpresterar du mot ett index, och du får inte avvika för mycket från index. För då har du inga pengar i fonden nästa år. Så det blir liksom en självuppfyllande profetia. Det är ju därför det är en sån fördel för Buffett, eller för andra som kan välja att stå utanför.

Caroline: Jo, men jag tänker så här, för att hetsen ska komma igång, alltså media måste ju ändå basera det på någonting.

Jan: Ja, men det blir en självuppfyllande profetia. Folk ser att andra tjänar pengar och så blir det liksom hysteri. Ja, det är jättespännande hur det går till. Och då säger den här personen också: en börskrasch föregås nämligen nästan alltid av en euforifas där börsen ökar spikrakt i slutet. Men ingen idag säger att börsen är särskilt billig, snarare tvärtom. Så det här är liksom några utlåtanden från folk som är väldigt, väldigt duktiga.

Kan en krasch komma utan euforifas?

Caroline: Men kan det inte vara så att en krasch kommer ändå, fastän man inte får en euforifas?

Jan: Jo.

Caroline: För euforifasen är väl en del av en bubbla?

Jan: Ja, ja, ja, precis. Nej, men så kan det ju absolut vara, och ingen vet. Och det är ju därför jag också ser så här, att marknaden ger oss just nu en varning. Jag ser att det här är gult ljus, det är inte rött. Och jag kan inte heller förutsäga när den kommer komma. Men däremot så tror jag att det handlar om att se att det är ett komplext system. Vi har ju pratat om det här med Erik om den här sandhögen. Erik Strand, i ett av avsnitten här. Att man kan se en sandhög. Man har gjort jättemycket forskning på en sandhög. Ja, det är spännande. Lyssna nu noga. Ja, man lägger ett sandkorn i taget. Och så försöker man förutspå när sandhögen kommer rasa. Och man har liksom hittat, ibland så är det efter tusen sandkorn, eller efter miljoner. Alltså det kan vara helt olika. Så man kan inte förutsäga vilket sandkorn det är som kommer göra att sandhögen rasar. Och så är börsen också. Och därför tänker jag liksom att man kan prata om hur krascher har sett ut. Och trots de här svarta måndagarna eller så, så är de sällan spektakulära. Utan, då Arne igen som har mätt mycket på det här när det gäller Sverige... Om jag minns rätt från hans utbildning, så sa han att i Sverige så går det i genomsnitt en halv procent ner i veckan. Och så gör det det under upp till två år. Och det stämmer ganska väl med det historiska.

Caroline: Det är ju rätt lång tid, ja.

En naturlig cykel

Jan: Ja, och det stämmer ganska väl med det historiska, där man pratar om mellan minus 50 och minus 65 procent över en två–treårsperiod. Så att det är verkligen att riva av det här plåstret långsamt över tid. Och jag vill också vara tydlig med att det här inte är något konstigt. Alltså börskriser kommer och går. På bloggen, i artikeln, så har jag en sån här bild. Där är det liksom så här, sedan 1950 har man plottat in varenda kris. Alltså det är inte som att det går tio år utan kris. Utan kris händer ju typ vart och vartannat år. Så det här är en naturlig cykel. Men eftersom vi har fått gult ljus, så behöver vi liksom inte vara dumma.

Caroline: Nej, vi behöver inte köra på som vanligt.

Jan: Nej, utan man kan trycka på bromsen lite och kolla. Och det är det jag tänker säga så här, att det går inte att tajma marknaden. Men, och det handlar inte om att vi har bytt filosofi, men jag tror fortfarande att det bästa är att låta pengarna vara över tid. Alltså de här portföljerna, vi kommer inte göra några drastiska förändringar i dem. Men jag tror att det handlar om att ta lite det säkra före det osäkra. Och jag upplever också att alternativkostnaden i att stå utanför börsen är relativt låg. Att spara till barn i 20 år utanför börsen, det är dumheter. För alternativkostnaden är för hög. Men när vi tittar just nu så är det liksom så här: kan jag tänka mig att missa en viss uppgång mot att jag får behålla alla de pengar jag har? Så tror jag att det är en avvägning...

Caroline: Men vänta, vad sa du? Barnens sparande gör man ju inte någonting med.

Rätt sak på rätt sätt

Jan: Nej, jag tror egentligen inte att du behöver göra så mycket med ett sparande överhuvudtaget. Jag tror bara att det här är ett tillfälle nu, när vi kommer in på tipsen här, att se över ekonomin. Och som jag kommer att prata om här alldeles strax. Det handlar om... jag brukar alltid säga att man måste göra rätt sak på rätt sätt. Och jag tror till exempel att portföljerna är rätt sätt. Alltså om man har till exempel tioårig sparhorisont, ja, men då är globala barnportföljen rätt sätt. Men om det inte är så att man har en tioårig sparhorisont, eller man inte har en buffert, då spelar det ingen roll hur rätt sätt globala barnportföljen är, för att det är fel sak. Jag vet inte om det makes sense.

Caroline: Jo, jag tror det.

Jan: Annars får ni kommentera helt enkelt. Så det handlar om att göra rätt sak på rätt sätt. Så att den enda marginella förändring vi kommer göra i modellportföljerna, det kommer vara att lägga till 5 % guld, men sen kommer vi då låta dem löpa. Men jag tror att man behöver ta sig tid och fundera på sin totala ekonomi, på sin totala exponering. Till exempel, jag har slutat sätta in nya pengar i aktier nu. Det gör jag. Jag har sänkt risken lite, men pengarna är mer av 50–50. Så frågan är så här: sover jag lugnt om natten? Kommer jag sova lugnt om natten om börsen rasar? Det är ju den frågan. Så som det är nu, så kommer jag det. Det som är jobbigt just nu är att jag ser ju att börsen går upp, och så känner jag så här: oj, jag är inte med på racet. Men jag är också så här: nej, men jag är okej.

Caroline: Men ibland måste man tysta den där inre tävlingsmänniskan, eller den där, eller hur? Att den inte är rätt just nu.

Tre avslutande tips: se över hela ekonomin

Jan: Nej, nej, men precis. Så att det handlar om det här som vi pratade om: titta på helheten, är det rätt sak? Om vi ska ta de tre avslutande tipsen. Så länge tiderna är goda, börsen går upp, det är lätt att sälja av sina fonder. Det handlar om att fylla ladorna nu. Att gå igenom hela sin ekonomi utifrån fyra-hinkar-strategin. Att göra ett återbesök i det här avsnitt 47 som vi gjorde tidigare.

Caroline: Och där ingår ju kanske också ens boende.

Jan: Ja, precis. Buffert-hinken och mellanrisk-hinken, passiva-hinken och aktiva-hinken. Titta, har du en buffert, hur många månader klarar du dig? Klarar man en räntehöjning på kanske 3, 4 eller 5 procent? Klarar man om man blir uppsagd, till exempel om arbetslösheten ökar? Klarar du att portföljen sjunker med 25, 50 eller kanske till och med 65 procent? Klarar din ekonomi det? Hur kommer pengabehovet se ut? Kommer ni behöva byta boende? Kommer man behöva köpa ny bil? Så att man ser sin ekonomi från ett större perspektiv. Och jag tror att nu är ett bra tillfälle att göra det.

Tips två: sänk aktieexponeringen

Jan: Tips nummer två, det är att sänka exponeringen mot aktier. Gå igenom portföljerna utifrån den här fyra-hinkar-strategin som vi pratade om. Jag skulle nog rekommendera, eftersom min upplevelse är att de flesta har för hög risk, så skulle jag säga så här: sänk exponeringen mot aktier. Och det kan man göra genom att öka andelen kontanter, till exempel ta bankkonto med insättningsgaranti. Amortera är till exempel också ett bra alternativ. Man kan kanske också ta vissa av de här korta räntefonderna.

Caroline: Jag tänkte på det, att det är ju många som vill vara exponerade mot aktiemarknaden. Och som tänker nu att om nu plåstret dras av långsamt, att nedgången är långsam, då är det ju lugnt och man kan ju bara sälja sig när det börjar gå ner. Precis, men det går ju... Så är jag ändå med på uppgången. Absolut. Men vad är det du tänker där som är problemet?

Jan: Att det är inte en halv procent i veckan. Det är en halv procent i veckan i genomsnitt. I genomsnitt, ja. Men i genomsnitt. Du vet, det kan rasa 11 procent och sen kan det rasa dagen efter 8 procent, så är det minus 18. Och sen går det upp lite och sen så rasar det igen. Så det går ofta i vågor. Vissa brukar säga att det är så här Elliott-teorin, då är det så här två eller tre vågor ner. Och sen går det upp.

Caroline: Så man blir lite lurad av att det går upp igen.

Jan: Och har man inte varit med om det, så gör man dumma grejer. Och till slut så kastar man in handduken. Och så säljer man på botten. Det finns ju hur många studier som helst som visar det. Så att jag brukar säga: säljer du nu, då har du inte sålt på botten. Utan då säljer du på kanske inte den absoluta toppen, men du har i alla fall behållit alla pengar du har, och du undviker den här risken.

En kort tanke om amortering

Jan: Jag vill bara säga en kort sak om amortering. Det kan vara bra eller dåligt. Jag velar mycket i det där själv. Vi har ju till exempel pengar vid sidan nu som vi kan använda för att amortera. Problemet är ju att om den här krisen kommer, så kan det vara svårare med banklån. Så att om man stoppar in pengarna i huset och man blir arbetslös, så kommer banken kanske inte låna ut de pengarna de lånar ut till en just nu.

Caroline: Du menar att man skulle behövt de pengarna?

Jan: Ja, om man skulle bli arbetslös eller om man vill köpa aktier senare.

Caroline: Men är det inte från fall till fall lite grann, att man måste bedöma själv?

Jan: Ja, till exempel just nu har vi valt att inte överamortera, utan vi följer de här 2 % om året. Och sen har vi pengar vid sidan som kan amorteras om räntan skulle öka massivt. Men annars tar vi hellre den kostnaden i den här. Så det är ett resonemang. Som jag säger så här: värsta fallet av att minska aktieexponeringen är att du missar en viss uppgång, men du kommer garanterat inte förlora pengar liksom. Så att vad vi har gjort: vi börjar ju sänka risken i sparandet, vi sätter inte in så mycket nya pengar, och vi kommer då lägga guld i nybörjarportföljen och i globala barnportföljen.

Tips tre: 5 procent guld

Jan: Och det här har vi pratat om i avsnitt 51, vi har pratat om det i avsnitt 68. Och anledningen är att historiskt sett så har guld varit väldigt bra när aktier faller i värde, eller när räntan ökar, eller när inflationen ökar. Så då är guldet ganska ett bra skydd. Och portföljerna blir också lite bättre med guld som helhet. Så att 5 % guld kommer det bli. Så förmodligen kommer det bli 55 % aktier, 5 % guld, 40 % räntefonder i nybörjarportföljen. Och sen kommer det förmodligen bli kanske 85 % aktier, 5–10 % guld i globala barnportföljen. Så att det kan man göra redan nu. Det finns lite olika sätt att göra det. Det absolut enklaste sättet är att göra det via Pacific Precious, som vi har pratat om. Bara för att vara supertydliga, vi har ju haft ett samarbete med Erik Strand från Pacific Fonder, så titta i de gamla avsnitten, men det här avsnittet är ju inte sponsrat. Jag nämner det för att vara transparent. Alternativt kan man använda BullionVault, där man köper guldet fysiskt, men då ska man minst köpa guld för 50 till 100 000, skulle jag säga, för att BullionVault ska vara ett alternativ. För annars är det för dyrt jämfört med till exempel Pacific Precious.

Överkurs: hedgefonder i den aktiva hinken

Jan: Överkursen, om man vill titta på det, det är att jag i min aktiva hink, eller i vår aktiva hink, så har vi bytt ut en del räntefonder mot hedgefonder. Alltså marknadsneutrala fonder. Och det är jättemycket kritik, lyssna, läs det här avsnittet som vi har om hedgefonder, för att det är dyrt, det går emot allt det jag brukar säga om låga avgifter. Men här är inte poängen att maximera avkastningen, utan här är det att skydda och att liksom undvika vissa av de här räntefonderna, att ha en blandning. Och de hedgefonder jag har valt är alla med låg risk. Så det är Pacific Multi Asset, det är Atlant Multistrategi, det är Brummer Multi-Strategy, Catella Hedgefond och Aktieansvar Multistrategi. Och multistrategi betyder just att de sprider ut över flera andra hedgefonder. Så det här är en spridning över en stor del. Och det här handlar om att få en positiv avkastning, kanske 2–3 %, i en miljö där saker och ting skakar. Så det här är för mig istället för räntefonder just nu. Så att det är överkurs, någonting att titta på. Jag vill inte gå ut med en rekommendation, utan det är något vi undersöker, någonting som vi gör i vår aktiva portfölj. Återigen, notera, vi har inte ändrat i globala barnportföljen eller i nybörjarportföljen.

En hedgefond som stänger

Jan: En fond också att titta på just nu, det är faktiskt Gladiator. Vad är det för namn? Ja, men det är en hedgefond. Som har varit framgångsrik, och de stänger den här fonden den 27 november. Och de gör det för att fonden har blivit för stor, den är framgångsrik. Och när en fond blir för stor, så kan man inte göra de grejer man har gjort tidigare. Det är en svensk fond också. Och det är inte en räntefond, utan det är en hedgefond som ska ge en jämn avkastning. Så för mig tycker jag att den platsade i den här korgen. Och vi pratar max några få procent i respektive av de här fonderna.

Häng med oss och kommentera

Jan: Så med det så är det egentligen bara för oss att börja runda av. Häng med oss gärna även i framtiden, du kan hänga med oss i din poddspelare, bara tryck prenumerera. På Youtube-kanalen, nyhetsbrevet... jag känner lite dåligt samvete, jag har inte mejlat på ett tag, men det kommer snart ett nyhetsbrev. Sociala medier, Facebook, Twitter har vi idag inte hängt på lite på grund av den här twitterstormen, men vi finns där ändå, och jag kommer göra comeback där helt enkelt. Tips här, nya datum som jag var inne på innan för Fika tillsammans och workshopen. Det går ut på hemsidan, rikatillsammans.se snedstreck fika tillsammans, eller rikatillsammans.se snedstreck workshop. Så boka din plats där, för det är verkligen så, inte bara när jag säger att antalet platser är begränsat. Antalet platser är begränsat för vi kan inte vara hur många som helst, och då blir det inte liksom värdefullt, och jag vill fortfarande att man ska kunna prata med varandra. Det ska inte vara en föreläsning på Oscarsteatern för liksom tusen personer. Så när det är fullt, så är det fullt, max typ mellan fem till hundra personer.

Jan: Och sen så tänker jag så här, kommentera gärna. Antingen kan man kommentera på Youtube eller på bloggen. Helst på bloggen, för där kommer det flest till igång. Och jag skulle liksom jättegärna höra din åsikt. Vad tänker du om det här? Håller du med om att det är gult ljus, eller tycker du fortfarande att det är grönt? Eller kanske till och med rött? Så är det rätt eller fel att börja tänka, se över sin ekonomi, minska eller öka risken just nu? Och med det så återstår egentligen bara för oss att säga tack för idag, tack för allt stöd de senaste dagarna, vi uppskattar det jättemycket, och vi ser fram emot att träffas nästa söndag igen.